TRAFIKMILJÖN RUNT ABRAHAMSBERGSSKOLAN TRAFIKKONTORET

Transkript

1 TRAFIKMILJÖN RUNT ABRAHAMSBERGSSKOLAN TRAFIKKONTORET

2 Arbetsgrupp Beställare Fariba Daryani, Tra kkontoret Stockholm stad Maria Andberger, Tra kkontoret Stockholm stad Utredningsförfattare Anna Molén Thorson, Uppdragsledare, Ramböll Sverige AB Morteza Ghoreishi, tra kingengör, Ramböll Sverige AB Layout och kartframställning Anna Molén Thorson, Ramböll Sverige AB

3 INNEHÅLL INLEDNING 5 Bakgrund och syfte...5 Barn och tra ksäkerhet...5 Tidigare utredningar...6 Resvaneundersökning...6 Tra kundersökning...6 SYNPUNKTER FRÅN SKOLAN OCH FÖRÄLDRAR 7 Tra ksignalerade övergångställen...7 NULÄGESANALYS 8 Dagens tra k...8 Gustav III:s väg...8 Abrahamsbergsvägen...8 Abrahamsbergskolan...9 Olycksstatistik Avlämningsplatser Bilparkering Cykelparkering SLUTSATS 17 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 18 Beteendepåverkande åtgärder Cykeltra k Gångtra k Gustav III:s väg Konsekvenser...20 Abrahamsbergsvägen Konsekvenser...20 Passagen vid korsningen Stora mossens Backe/Igelkottsvägen Konsekvenser...22 Övriga åtgärder FIVÖ...23 Konsekvenser...23 Hastighetssänkning...23 Konsekvenser...23 Avlämingsytor...23 Konsekvenser...23 Avlämningsplatser...24 Konsekvenser...24 Bilparkering...24 Konsekvenser...24 Cykelparkering...24 Konsekvenser...24 Uppskattad entreprenadskostnad...24 REFERENSER 25 Skriftliga källor Muntliga källor Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 3

4 Sammanfattning SAMMANFATTNING Abrahamsbergsskolan ligger i stadsdelen Abrahamsberg i norra Stockholm. Föräldrar och personal på skolan upplever att tra ken har ökat de senaste åren. Den upplevda ökade tra ken runt skolan leder till att föräldrar lämnar sina barn med bil. Beteendet leder till en sprial där biltra ken ökar och ökar. För barnen innebär detta att deras vardagsmiljö och väg till och från skolan domineras av biltra k och de möter stundtals farliga tra ksituationer. För att bryta detta oroande mönster krävs en kombination av beteendepåverkande åtgärder och fysiska åtgärder. Skolan har i samarbete med Tra kkontoret genomfört era beteendepåverkande åtgärder. Bland annat har Tra kkontoret informerat om olika resealternativ, bilfria veckor och så kallade vandrande skolbussar införts. Ramböll har med uppdrag från Stockholm stad och Tra kkontoret tagit fram ett antal fysiska tra ksäkerhetsåtgärdsförslag. Utredningsområdet har avgränsats till att beröra den närmaste miljön utanför Abrahamsbergsskolan, det vill säga Gustav III:s väg och Abrahamsbergsvägen. Rapporten föreslår även tra ksäkerhetshöjande åtgärder på en passage på Stora Mossens backe/igelkottsvägen i och med att skolans upptagningsområde ökar. Utredningen har lett fram till ett antal åtgårdsförslag. Åtgärderna syftar till höja tra ksäkeheten och underlätta framkomlighet för fotgängare och cyklister, med särskilt fokus på barn. De presenterade förslagen är utvalda av ett antal att vara bäst lämpade sett utifrån barnens behov och föräldrarnas synpunkter. Syftet har varit att skapa ett tra krum som uppmanar till låga hastigheter. Bilisterna ska uppleva att man använder tra krummet på samma villkor som fotgängarna. 4 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

5 Inledning INLEDNING Bakgrund och syfte Den allmänna trenden att bilismen ökar i samhället har fått oroande konsekvenser kring skolor och förskolor. Allt er barns skjutsas i bil till skolan vilket medför mer tra k kring skolorna. Barnen rör sig i en tra kmiljö på bilarnas villkor och rör sig allt mindre. Abrahamsbergskolan har tillsammans med föräldraföreningen och tra kkontoret arbetat med era beteendepåverkande åtgärder. De har bland annat haft bilfria veckor och informerat föräldrar om olika resealternativ och så kallade vandrande skolbussar. Tra kkontoret i Stockholm stad har tagit fram ett tra ksäkerhetsprogram för Programmet har identi erat ett antal problemområden. Tra kmiljön runt skolor och förskolor är ett identi erat problemområde. Huvudinriktningen i Stockholms arbete med tra ksäkerhet kommer fram till 2020 att prioritera hastighetsefterlevnad, säkra huvudgator och därmed säkra korsningar och gång- och cykelpassager. Detta gäller inte minst i områden där barn rör sig. Syftet med denna utredning är att föreslå fysiska åtgärder som skapar en tra ksäker miljö runt Abrahamsbergskolan. Barn är impulsiva och spontana. De styrs av sina känslor och det de upplever i stunden. Att tänka i konsekvenser och vistas i en tra kkomplex miljö är komplicerat för barn. Det går inte att kräva att barn ska ta ansvar och ändra sitt beteende. Det handlar om att vuxna måste göra en förändring. Höga hastigheter är den främsta orsaken till olyckor. Tabellen nedan visar vilken stor effekt hastigheten har på utgången av en kollision. Den absolut viktigaste åtgärden för att öka tra ksäkerhet är att sänka hastigheterna. I ett område som Abrahamsberg och miljön runt skolan är det fördelaktigast viktigaste att ha hålla låga hastigheter så att alla de olika tra kanterna som vistas i gaturummet hinner se varandra och uppträder på lika villkor. Barn och tra ksäkerhet Det ökade bilanvändandet medför hårdare belastning även på stadens gator och vägar som går utmed skolorna och förskolor. Den ökade tra ken leder till att många upplever miljön som otrygg och osäker. En kortsiktig lösning på det är att många föräldrar på grund av oro väljer att själva lämna sina barn med bil. Det leder till en oroande nedåtgående trend. För att förbättra denna situation krävs era olika insatser. Den fysiska miljön har stor betydelse hur bilisterna kör. Men faktum kvarstår att man inte kan bygga bort detta problem. Det handlar om att ändra ett beteende. Krockvåldskurva. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 5

6 Inledning Tidigare utredningar Abrahamsbergsskolan har arbetat med metoder och olika projekt för att förbättra tra ksituationen. Vidare har ett antal utredningar som Tra kkontoret har beställt genomförts. Dessa redovisas nedan. Resvaneundersökning Det har gjorts en resvaneundersökning för att undersöka hur och varifrån eleverna tar sig till och från skolan. Den visade att cirka hälften de eleverna som svarat på enkäten har mindre än en kilometer från hemmet till skolan. Cirka hälften här mer än en kilometer till skolan. Ju närmare eleverna har till skolan i desto större utsträckning går de till skolan. Ju längre bort från skolan desto er skjutsas till skolan i bil. Bilen används som färdmedel i större utsträckning av de som har yngre barn. En möjlig orsak till detta kan vara att de yngre barnen behöver följas av en vuxen till skolan och att föräldrar som tar bilen och släpper av barnen vid skolan på väg till arbetet. Resvaneundersökningen visar att det är relativt många som cyklar och går till skolan, men att det nns möjlighet att minska bilanvändandet ännu mer. Elevernas resor generar cirka 50 bilresor per dag. Skulle alla barn som bor mindre än en kilometer från skolan gå eller cykla skulle det halvera antalet bilresor. Om de barn som bor längre än en kilometer skulle det innebära minskning på 75 %. Tra kundersökning En tra kundersökning genomfördes i december 2009 kom fram till att det är mycket tra k i cirkulationsplatsen utanför skolan. Det är köbildningar på Abrahamsbergsvägen och Gustav III:s väg. Cyklister och fotgängare passerar övergångställen som ligger nära rondellen. Det skapar kon ikter mellan olika tra kslagen. Rapporten menar att de bilister som lämnar av sina barn uppvisar ett tra kfarligt beteende. De stannar mitt i vägen och gör U-svängar. Avlämningsytorna inbjuder till U-svängar vilket inte är ett tra ksäkert beteende. Tra kundersökningen anser att placeringen av entrén på Abrahamsbergsvägen känns felaktig då den vätter ut mot den mest tra kerade vägen och mest komplexa tra kmiljön, det vill säga cirkulationsplatsen. Utredningen föreslår att placera huvudentrén mot Gustav III:s väg ur såväl tra ksäkerhetsskäl som framkomlighetsskäl. En annan slutsats som tra kundersökning kommit fram till är att det nns många obevakade övergångsställen runt omkring skolan som för framkomlighet och tra ksäkerhetsskäl behöver rustas upp för att skapa en tydlighet för samtliga tra kantgrupper. Går Cyklar Kollektivt Bil Samåker Moped Går och annat Cyklar och annat Övrig kombination 500 m 100% 90% 80% 70% % 18 50% 40% % 20% 10% 0% Mindre än 500 meter meter 1-3 kilometer Mer än 3 kilometer Totalt Kartan visar var Abrahmsbergsskolans elever bor, Färdmedel till skolan. 6 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

7 Synpunkter från skolan och föräldrar SYNPUNKTER FRÅN SKOLAN OCH FÖRÄLDRAR Föräldraföreningen och skolledningen anser att tra kmiljön runt skolan blir värre och värre. De har genomfört era beteendepåverkande åtgärder och upplever att det har blivit mycket bättre sedan vandrande skolbussar, bilfria veckor och informationskampanjer infördes. De upplever att det även behövs fysiska tra ksäkerhetsåtgärder för att trygga miljön för barnen. Bristerna, som intressenterna upplever det, i den fysiska miljön brister är: Stort tra k öde (av bilar) på Abrahamsbergsvägen Smittra k på Gustav III:s väg Smala trottoarer Cykeltra ken från Gustav III:s väg som kommer antingen i körbanan eller på trottoaren. En cyklist syns inte lika tydligt som en bil. För få parkeringsmöjligheter som leder till att bilarna ställer sig på tra kfarliga sätt och gator och trottoarer otryggas. Tra ksignalerade övergångställen Både personal på skolan och föräldraföreningen har era gånger uttryckt önskemål om tra ksignaler på Abrahamsbergsvägen och övergångställen närmast cirkulationsplatsen. Det är viktigt att nämna att tra ksignaler är inte någon tra ksäkerhetsåtgärd. Med ett signalreglerat övergångsställe kan inte fotgängares och cyklisters säkerhet garanteras då det kan nnas fordonsförare som kör mot rött. Signalen kan medföra att man invaggas i en falsk säkerhet. Konsekvenserna av olyckor blir i regel värre vid signalreglerade övergångsställen eftersom bilarna håller en relativt hög hastighet. Fördelen med en signal är dock att den underlättar passage för synskadade personer. Ett signalreglerat övergångsställe är lämpligt när det är så många gående att framkomligheten för fordonstra ken blir påtagligt försämrad med anledning av fordonsförarnas väjningsplikt mot gående. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 7

8 Nulägesanalys NULÄGESANALYS Dagens tra k Stadsdelen Bromma där Abrahamsberg ligger är ett äldre bostadsområde med mindre villagator. Gustav III:s väg Gustav III:s väg sträcker sig mellan cirkulationsplatsen på Abrahamsbergsvägen till Drottningsholmsvägen i höjd med Rånövägen. Vägen avslutas med en vändplan. Vägen fungerar som genomfartsväg för tra kanter som kommer från Åkeshovsvägen och är på väg ner mot Drottningholmsvägen. Från Åkeshovsvägen är det genomfartsförbud mellan klockan Det beror på att vägen används som smittra k för tra kanter som vill undvika Brommaplan. Hastigheten på Gustav III:s väg är 30 km/tim. På de esta ställen är det gatuparkering med veckodagsparkering. Se kapitel om parkering längre fram i rapporten. I korsningen Gustav III:s väg och Ritarvägen ligger en entré till skolan. Det är till denna entré som cyklisterna anländer. På Ritarvägen nns en yta som är avsedd för avlämning med bil. Under inventeringen visade sig att denna yta inte användes då det stod parkerade bilar på den. Föräldrarna som lämnar bil visar på ett tra kfarligt beteende. De körde upp på trottoaren och lämnade av barnen för att sedan backa ut i korsningen ochsvänga ut på Gustav III:s väg sen vidare på Abrahamsbergsvägen. Abrahamsbergsvägen Abrahamsbergsvägen främsta funktion är att den leder från södra Bromma norrut mot tunnelbanestation och Drottningholmsvägen. Många som bor i Bromma och arbetar norrut i Stockholm tar den vägen och korsar Drottningholmsvägen. Gaturummet på Abrahamsbergsvägen är närmast tunnelbanan är väldigt brett och öppet. Det bidrar till högre hastigheter. I kombination med att det ligger en skola där och att det nns många passager på vägen gör att den är problematiskt ur ett tra ksäkerhetsperspektiv. På Abrahamsbergsvägen är hastigheten 50 km/timmen. Gustav III:s väg. Utredningsområde Backande och vändande bil vid en av skolans entréer. 8 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

9 Nulägesanalys Utanför skolan nns en mindre cirkulationsplats med en överkörbar del. Denna rondellen är placerad så att bussar från Gustav III:s väg ska ha rätt svängradie. Utformningen innebär dock att bilar på norrut/nedåt på Abrahamsbergsvägen kan korsa cirkulationsplatsen utan att sänka hastigheten. Runt cirkulationsplatsen nns fyra övergångställen. En tra k ödeskarta från 2001/2002 visar att det 7000 fordon per medeltra kdygn på Abrahamsbergsvägen och 3700 fordon på Gustav III:s väg utanför skolan Abrahamsbergskolan Abrahamsbergsskolan är en förskole- till niondeklassskola. Skolan har 670 elever. Eleverna kommer till skolan från många olika ställen i västerort gjorden en undersökning varifrån eleverna kom ifrån. Eleverna ck markera på en karta varifrån de kom. Det visar sig vara ett utspritt upptagningsområde till skolan. Från och med 2011 kommer upptagningsområdet mot Stora Mossen att öka. Detta ställer högre krav på säkra passager på Abrahamsbergsvägen. Cirkulationsplats på Abrahamsbergsvägen Abrahamsbergsvägen. Tra k ödeskarta över västra Stockholm från Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 9

10 Nulägesanalys Olyckssta s k Statistik från Transportstyrelsen olycksdatabas, STRADA, visar att fem personskadeolyckor har rapporterats från det aktuella utredningsområdet mellan år En personskada är en vägtra kolycka med personskada som följd. Av de rapporterade olyckorna var alla fem var lindriga. De rapporterade olyckorna är främst singelolyckor och olyckor som involverat oskyddade tra kanter. Det rörs sig framförallt om falloclyckor i samband med dålig snöskottning. Data från STRADA bör beaktas med viss försökighet då indata inte är helt tillförlitilig. Abrahamsbergskolan Rapporterade olyckor vid skolan. 10 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

11 Nulägesanalys Kollek vtra k På Abrahambergsvägen och Gustav III:s väg går en busslinje. Den går mellan Alvik och Abrahamsberg. Utanför skolan på Gustav III:s väg nns två busshållplatser. Tra ksäkerhetsåtgärder utmed de gator där buss i linjetra k tra kerar ska vara anassade för dessa fordon. Bussens framkomlighet och bekvämlighet är prioriterad. Cirka 60 meter från skolan ligger Abrahamsbergs tunnelbanestation. Gröna linjen mot Hässelby och Välingby tra kerar sträckan. Busslinje i Abrahamsberg. Nära till Abrahamsbergs tunnelbanestation. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 11

12 Nulägesanalys Passager Förutom att tra kmiljön är bildominerat och bullrig upplevs passagerna som osäkra. Runt skolan nns ett ertal obevakade övergångställen. Övergångställena på Abrahamsbergsvägen upplevs som mest otryggt då tra k ödena är som störst här. Flera av övergångställen är breda och har en mittrefug eftersom vägen i sig är bred. Eftersom tra ken är tät på framförallt Abrahamsbergsvägen skapas det bilköer. Det bidrar till en försämrad sikt för barnen. Även för bilisterna som har svårt att uppfatta barn. På grund av skolans ökande upptagningsområde så ingår det i denna rapport att studera passagen på Stora Mossen väg i korsningen Igelkottsvägen. Denna passage är obevakad och uppfattas inte tydligt bland bilister. Tra ken söderifrån och norrut mot Drottningsholmsvägen och Stockholm är stor på morgonen. Många barn korsar vägen och syns inte bra. Flera boende i området och föräldar känner sig oroliga. På östra sidan går en kombinerad gång- och cykelbana. Mycket tra k runt passagerna. Övergångställe på Igelkottsvägen syns dåligt. 12 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

13 Nulägesanalys Cykeltra k Generellt i Bromma och i Abrahamsbergs stadsdelsområde är det ont om cykelvägar. Det nns inga längre sammanhängande stråk. Det är de sammanhängande stråken som gör cykeltra ken mer attraktiv som i sin tur leder till att er väljer cykel istället för att ta bilen. Både Gustav III:s väg och Abrahamsbergsvägen är två viktiga vägar i Abrahamsberg då de leder till tunnelbana och Drottningholmsvägen. Det nns ett stort behov av cykelbanor. Tra kkontoret tog 2005 fram en cykelplan för hela Stockholm. Denna innehåller planer på cykelbanor på några olika gator i Abrahamsberg, bland annat på Gustav III:s väg. Idag pågår det ett arbete med en ny cykelplan och inga cykelbanor är borttagna, däremot nns det inga konkreta planer på byggande den närmaste tiden. Idag cyklar barnen på trottoaren för att de känner sig otrygga i körbanan. Det i sin tur leder till kon ikter mellan fotgängare och cyklister. De mindre barnen som går i vandrande skolbussar kolliderar med cyklister. Vuxna cyklister cyklar också i körbanan. Be ntliga cykelvägar i Abrahamsberg/Bromma, Planer på er cykelbanor i Abrahamsberg/Bromma. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 13

14 Nulägesanalys Avlämningsytor Skolan har två entréer. En på Abrahamsbergsvägen och en i korsningen Gustav III:s väg och Ritarvägen. De två entréerna tjänar två olika syften, detta framkom tydligt efter inventering och intervju med personal och föräldrar. Entrén vid Abrahamsbergsvägen har en avlämnings cka i anknytning till entrén. Det nns ingen cykelparkering. Här lämnar många föräldrar sina barn med bil. De kommer framförallt norrifrån, från Drottningholmsvägen. De släpper av och kör sedan runt i rondellen för att åka ut mot Drottningholmsvägen igen. Entrén vid Ritarvägen/Gustav III:s väg används av alla barn som kommer gåendes eller på cyklel. Här nns en cykelparkering. De bilar som lämnar av barn här, har ett tra kfarligt beteende eftersom platsen inte är planerad för avlämning. Bilarna kör upp på trottoaren, backar och svänger. Det farliga och olämpliga tra kbeteende kolliderar med att det är vid den entrén som est barn, gåendes och cyklande kommer. Det nns en markerad yta som är avsedd för avlämning. Denna används inte för att det står parkerade bilar där. Avsedd avlämningsyta som inte används. Avlämningsyta på Abrahamsbergsvägen. Barnen lämnas på platser som inte planerade för avlämning. 14 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

15 Nulägesanalys Avlämningsplatser Tra kkontoret har tagit fram en karta för avlämningsplaster utifrån intervju med barnen om var de bor. Denna har delats ut föräldrar i samband med bilfria veckor-kampanjer. Platserna är inte tänkt att utformnas utan avser yta där det nns utrymme att lämna av barnen. Det kan ibland nnas fördelar med att skjutsa sina barn till skolan. I vissa fall kan det vara ett lämpligt alternativ. Det är då viktigt att skjutsandet sker på ett så bra sätt som möjligt. Använd gärna avlämningsplatser där du kan stanna och släppa av barnet en bit från skolan. Barnet går sedan den sista biten, antingen på egen hand eller i sällskap med dig eller andra. Vissa föräldrar anser att avlämningsplats nummer 1 är oroande på grund av att barnen behöver korsa Drottningholmsvägen. De avlämingsplatser som ligger längst bort från skolan ligger cirka 800 meter från skolan. Flera vandrande skolbussar går upp mot 3 kilometer. Tunnlandet Bibl. Riksby bollplan 2 Brommaplan Baptistkyrkan Brommahallarna 1 Synå 40A n Kol. omr. Lillsjönäs Lillsjöparken Lillsjön Västerorts vuxengymnasium Lillsjöplan Ulvsunda slott konferensanläggning Abrahamsbergstorget t Kol. omr. Åkeshov Kristofferskolan ÅKESLUND 12 Abrahamsbergsskolan Abrahamsbergskyrkan 5 6 Olovslundsskolan Olovslunds bollplan OLOVSLUND Skidbacksskogen Olovslundsdammen 33 5 Mossplan 3 ABRA- HAMSBERG Kol.omr. Stora Mossen 7 Bromma gymnasium Ishall STORA MOSSEN Stora Mossens idrottsplats Bromma Montessoriskola Kartan visar rekommenderade avlämningsplatser. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 15

16 Nulägesanalys Parkering Bilparkering I hela närområdet runt skolan är det veckodagsparkering. Det innebär att på olika veckodagar är det parkeringsförbud under perioden 1/11-15/5. På Abrahamsbergsvägen nns det parkering på ena sidan av vägen. En lokalgata som löper parallellt med Abrahamsbergsvägen har två timmars parkering. På den östra delen nns parkerings ckor på en mindre lokalgata. På den västra delen nns 30 minuters parkering precis norra om avlämningsytan. Längre ner mot tunnelbanan och Drottningholmsvägen är den 1 timmes parkering. På kartan nedan nns en översikt över parkeringsförhållandena runt i området. Cykelparkering Vid skolan nns en cykelparkering i korsningen Ritarvägen/Gustav III:s väg. Denna parkering är högt belastad. Det är till den entré där est cyklister anländer på grund av cykelparkeringen. Det är här som de esta tra kfarliga beteendena hos bilisterna utspelade sig. På Abrahamsbergsvägen nns ingen cykelparkering. Barnen i förskoleklass ställer sina cyklar inne på skolområdet utanför entrén till deras lokaler. Det är inte bra ur ett säkerhetsperspektiv att ha cyklarna på deras lekområde. Cykelparkering i korsnignen Gustav III:s väg/ritarvägen. Kartan visar parkeringsföreskrifter i området runt skolan. Det nns ingen cykelparkeing på Abrahamsbergsvägen. 16 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

17 Slutsats SLUTSATS Problemet runt Abrahamsbergsbergsskolan är den täta tra kmiljön som domineras av bilar. Passagerna när fotgängarna möter bilra k upplevs som otrygga. Avlämningssitutaton vid entrén på Gustav III:s väg är tra kfarlig. Dagens cirkulationsplats på Abrahamsbergsvägen fungerar inte på ett hastighetssänkande sätt då rondellen är assymmeteriskt utformat. Bilar på Abrahamsbersvägen kan på grund av den raka linjeföringen fortsätta i samma höga hastighet som innan skolan. Kartan intill sammanfattar de punkter som rapporten kommit fram till är de mest problematiska. Hastighetsreglering är 50 km/h vilket anses för högt utanför skolor. Låga hastigheter är den viktigaste tra ksäkerhetsfaktorn. Det förankras också i Stockholms tra ksäkerhetsprogram.det innebär att olika tra kanter i tra krummet hinner se och uppfatta varandra. Tra kmiljön runt skolan ska inbjuda till låga hastigher och att alla tra kanter kan samasas i gaturummet. Om en kon ikt skulle uppstå ska inte konsekvenser av den bli allvarlig. Önskemål om tra ksignalerade övergångställen på Abrahamsbergsvägen nns från skolledning och föräldraföreningen. Det är viktigt att nämna att tra ksignaler är inte någon tra ksäkerhetsåtgärd, utan en framkomlighetsåtgärd. Sammanfattande karta på nulägessituationen runt skolan. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 17

18 Åtgärdsförslag ÅTGÄRDSFÖRSLAG Förslagen som tagits fram och presenteras nedan har syftet att skapa en miljö runt skolan med låga hastigheter. Åtgärderna syftar till höja tra ksäkeheten och underlätta framkomlighet för fotgängare och cyklister, med särskilt fokus på barn. De presenterade förslagen är utvalda utifrån barnens behov och föräldrarnas synpunkter. Beteendepåverkande åtgärder Skolan, föräldrar och elever har tillsammans med Tra kkontoret arbetat med beteendepåverkande åtgärder. De har infört vandrande skolbussar, bilfria veckor, cykeldagar och informationskampanjer. Vidare har det funnits önskemål om er parkeringsplatser. Denna tra ksäkerhetsanalys kommer inte föreslå er parkeringsplatser. Syftet med uppdraget är att förbättra tra ksäkerheten för barn. Ett mål är att minska biltra ken. Skolan ligger väldigt nära god kollektivtra k. Detta bör understrykas ännu mer. Det är viktigt att nämna att det största effekten på ökad tra ksäkerhet når man genom en kombination av fysiska åtgärder och beteendepåverkande åtgärder. Det handlar lika mycket om hur vi beter oss i tra ken, allt från vilket färdmedel vi använder till hur uppmärksamma vi är på andra medtra kanter. Cykeltra k Stockholm stads gällande cykelplan har planerat för cykelbana på Gustav III:s väg och Abrahamsbergsvägen. Dessa planer är dock skjutna på framtiden och det är osäkert när det kommer att bli av. Åtgärdena som föreslås i den här rapporten kommer inte förhindra eller försvåra för en cykelbana på sträckan. Tvärtom kommer utrymmet för gång och cykeltra k öka. Under vintern 2011/2012 har Tra kkontoret utrett möjligheterna till en gång- och cykelbana på Abrahamsbergsvägen och Gustav III:s väg. Denna utredning ligger som bilaga till denna rapport. Det är mest troligt att det blir en enkelsidig gång- och cykelbana på södra sidan. Gångtra k Även gångtra ken förbättras vid en ny anläggning av gång.-och cykelbana. I och med att gatusektionen förändras och bildomininansen minskar förbättras tra ksäkerheten och tryggheten för fogängarna. Gustav III:s väg På Gustav III:s väg syftar den föreslagna åtgärden till att förmedla är en upplevelse av att man kör in en ny tra kmiljö på fotgängares och framförallt barns villkor. Övergångsstället vid gatumynning får en mindre breddning av gångbana och avsmalning på övergångstället. Avsmalningen innebär en gatusektion på 5,5 meter. Minirondellen som är överkörbar syftar till att omöjliggöra att bilar på Ritarvägen kan backa ut på Gustav III:s väg. Korsningen smalnas av och gör att tra kanter hinner uppfatta varandra. Avsmalning av gatumynningen i korsningen Ritarvägen/Gustav III:s väg innebär att trottoaren breddas. Det förhindrar också uppställning av bilar vid korsningen. Det innebär att bilarna tvingas köra in på Ritarvägen, använda sig av be ntliga avlämingsytor och köra vidare på Ritarvägen. Alternativet innebär att gatan smalnas av och gångbanan breddas. Be ntliga busshållplatser yttas ut mot kantstenen. Enligt de kapacitetsberäkningar som gjorts, i andra studier, skulle denna typ av timglashållplats klara en belastning på cirka 40 bussar/timme och 650 fordon/timme. Tra kförhållandena på Gustav III:s väg med busstra k och annan tra k är betydligt lägre än detta. För bussar i linjetra k är avsmalningar att föredra framför sidoförskjutningar. Avsmalning anläggs ofta på uppsamlingsgator där många gång- och cykeltra kanter korsar gatan. 18 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

19 Åtgärdsförslag Åtgärder på Gustav III:s väg Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 19

20 Åtgärdsförslag Konsekvenser Var och en av punktåtgärderna har viss tra ksäkerhetseffekt men kombinationen av åtgärderna enligt förslaget gör att effekterna ökas markant. Platåguppen vid övergångstället i anslutning till Ritarvägen sänker hastigheten till mellan km/tim. Avsmalningen vid timglashållplatsen innebär att endast ett fordon kan köra genom avsmalningen och det ger en hastighetssänkande effekt. Fotgängarna får en förbättring som innebär att de får en kortare sträcka att ta sig över vägen och vistas därmed kortare tid i körbanan. Utformningen hindrar övrig biltra k under tiden bussen står placerad vid hållplatsläget. Kombinationen av denna åtgärd med minicirkulationsplats gör att hastigheterna vid denna punkt sänks ytterligare. Utbyggnad av timglashållplatsen vilket gör att fordon inte kan mötas i kombination med åtgärderna vid Ritorpsvägen gör att hastigheterna utmed sträckan kommer att bli 30 km/tim. Den föreslagna avsmalningen vid Ritorpsvägens mynning leder till att bilar inte kan mötas i korsningen på Ritarvägen och att det omöjligör att bilarna kan svänga, ställa sig för nära korsningen och köra tillbaka ut på Gustav III:s väg, alternativt backa ut. Åtgärden tvingar in bilisterna in på Ritarvägen och parkera vid avlämningsplatserna. Åtgärden, framförallt timglashållplatsen förbättrar framkomligheten för fotgängare och särskilt för barn. Undersökningarna visar att denna typ av åtgärd fungerar på gator där tra kmängden är upp till fordon/dygn. Busstra ken bör inte överskrida tre fordon per timme och riktning. Under maxtimmarna kan åtgärden innebära viss köbildning utmed den aktuella sträckan. En positiv effekt av köbildningarna kan bli att de som använder Gustav III:s väg väljer bort detta alternativ vilket är positivt för tra ksäkerheten kring Abrahamsbergskolan. Uppskattad entreprenadkostnad kronor. Abrahamsbergsvägen Övergångstället på Abrahamsbergsvägen/Bävervägen kombineras med FIVÖ- Förstärkt Information vid Övergångsställe. Vid samtliga korsningar minskas gatans sektion genom tillskapande av så kallade öron. Detta smalnar av körbanan och ger därmed en hastighetssänkade effekt. Framförallt är det särskilt viktigt vid dagens cirkulationsplats. Det ändrar den södra delens linjeföring genom att rondellen hamnar mer symmeterisk i korsningen vilket tvingar bilisterna att gå ner i hastighet. Avsmalning på västra sidan av Abrahamsbergsvägen. Alternativet innebär en förändring av gaturummet på Abrahamsbergsvägens södra del. Gatans bredd blir 6.5 meter. Passagen på Abrahamsbergsvägen vid korsningen Bävervägen smalnas av till 5,5 meter. Det innebär att personbil kan möta lastbil på övergångstället. Smalare än så är svårt att uppnå på en så tra kerad väg. Fotgängarna erbjuds en bättre miljö att vistas i genom bredare gångbanor och smalare passager över vägen. Konsekvenser I likhet med åtgärderna på Gustav III:s väg är kombinationerna av åtgärderna som ger störst effekt. Förutom minskning av gatans sektion vilket i sig som kan minska hastigheterna med ca 20 % på sträckan kommer avsmalning av passagerna minska nuvarande hastigheterna med ca 10 %. Kombineras dessa åtgärder med de föreslag på minskning av kurvradie och parkerings ckor som har lags fram kan hastigheterna utmed sträckan minska till 30 km/tim. Framför allt är anläggning av öron vid Abrahamsbergsvägens västra anslutning till cirkulationsplatsen gör att cirkulationsplatsens hastighetsdämpande effekt förstärks. Uppskattad entreprenadkostnad kronor per övergångsställe. Två skyltar ingår. 20 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

21 Åtgärdsförslag Skala 1:400 Åtgärder på Abrahamsvägen. Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 21

22 Åtgärdsförslag Passagen vid korsningen Stora mossens Backe/Igelkottsvägen Förutom de åtgärder som de olika alternativen innebär för den aktuella passagen föreslås FIVÖ-Förstärkt Information vid Övergångsställe. Platåguppen är ett farthinder som anpassat att klara bussens och SL:s krav på utformingen för att uppnå framkomlighete och bekvämlighet för resenärerna. Övergånggstället placeras uppe på platån. Platåguppet kombineras med avsmalning av körbana. Avsmalningen innebär att endast ett fordon kan köra genom avsmalningen och det ger en hastighetssänkande effekt. Konsekvenser Avsmalningen ger hastighetssänkande effekter. Fotgängararna får en förbättring som innebär att de får en kortare sträcka att ta sig över vägen och vistas därmed kortare tid i körbanan. Undersökningarna visar att hastigheterna vid denna typ av åtgärd kan sänkas till km/timme. Uppskattad entreprenadkostnad kronor. Åtgärder på Stora Mossens väg 22 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

23 Åtgärdsförslag Övriga åtgärder FIVÖ FIVÖ (Förstärkt information vid övergångställe) är ett begrepp för ett system som utgör ett mellanting av det enkla, oreglerade övergångsstället och det mer komplexa ljusreglerade. Syftet är att öka säkerheten vid platser där man har de oreglerade övergångsställena utan att man för den skull skall behöva installera ett ljusreglerat övergångsställe. För att uppnå denna effekt skall fordonsförare varnas för att det övergångsställe som bilisten närmar sig är på väg att korsas av en fotgängare. Föraren har därmed en skyldighet att stanna för att släppa fram fotgängaren. FIVÖ är billigare än tra ksignaler både när det gäller materialskostnaden och drift. Konsekvenser Utvärdering av FIVÖ vid ett antal ställen visar att mätpunkterna får signi kant lägre hastighet (~ 2,2 km/h) då FIVÖ-systemet var aktivt jämfört med då det inte nns ett system. Vidare visar resultaten att såväl fotgängare som cyklister upplever att systemen bidrar till att de är säkrare, känner sig trygga och att förbipasserande i större utsträckning stannar och släpper dem före. Bilisterna upplever att systemet bidrar till att de lättare kan upptäcka fotgängare och cyklister vid övergångsstället. Det nns dock en del utvecklingspotential avseende synbarheten. Såväl bilister som fotgängare och cyklister anser att de ljus som används vid testade FIVÖsystem kan förbättras och förstärkas. Hastighetssänkning Hastighetssänkning på Abrahamsbergsvägen från 50 km/timmen till 30 km/ timmen föreslås i kombination med ovan presenterade åtgärder. Konsekvenser Som krockvåldskurvarn inledningsvis visar i rapporten är konskekvensen för olyckor i lägre hastigheter betydligt smärre. Låga hastigheter gör också att tra kanterna i tra krummet hinner uppfatta varandra och på det viset hindras många olyckor. Avlämingsytor Nya avlämningsytor för bilar föreslås inte i närheten av skolan. Inventeringen visade att dessa inte är belagda fullt ut. De som nns vid Abrahamsbergsvägen kommer att minskas något i antal och yttas längre ner på vägen. På Gustav II:s väg försvåras parkering vid korsningen med Ritarvägen. I övrigt kommer avlämningsplatserna på Ritarvägen bli kvar. Konsekvenser Att få bort avlämningsytor i direkt anknytning till skolan innebär att man förbättrar situation och höjer tra ksäkerheten avsevärt för barn. fotgängare och cyklister. Förstärkt Information vid övergångsställe Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 23

24 Åtgärdsförslag Avlämningsplatser De av tra kkontoret utpekade avlämninsplatsena anses med hänsyn till tra kföringen i området och rimlighet samt samtal med intressenter att 5, 6, 7 är mest lämpliga. Eventuella åtgärder på vid passagerna på Västerled och Nyängsvägen får studeras närmare. Avlämningsplatser nummer 1 föreslås yttas till korsningen Registervägen/ Abrahamsbergsvägen. Barnen lämnas på samma sida som skolan och kan tra ksäkert gå upp till skolan. Föräldrarna kan svänga ut igen på Abrahamsbergsvägen/Drottningsholmsvägen. Konsekvenser Avlämningsplatserna är postiva ur många synvinklar. Dels kan de föräldrar som fortsättningsvis behöver lämna med bil lämna sina barn på en utvald säker plats. Dels får barnen röra sig och uppleva och lära sig att vistas i en tra kmiljö. Det blir tryggare för barn sonm går och cyklarmen även för barn som åker bil. (backande bilar, felparkerade bilar). Nya cykelparkeringsplatser föreslås på Abrahamsbergsvägen. Dels i anknytningen till skolans entré, på grönytan utanför. Dels på de ytor som skapas vid avsmalning och parkerings ckor. På den yta som tillkommer i korsningen Gustav III:s väg när vägen smalnas av föreslås också ny cykelparkering. Konsekvenser Åtgärden innebär bl. a att tillgängligheten för cyklande elever ökar, era elever väljer att cykla till skolan vilket i sin tur kan minska färre lämning och hämtning av elever med bil. Uppskattad entreprenadskostnad kronor Bilparkering Skolans närhet till god kollektivtra k och i kombinationen med förbättrad situation för fotgängare och cyklister samt målet att minska biltra ken vid skolan understryker inget behov av ökat antal parkeringsplatser. 30-minuters p-platser utmed Abrahamsbergsvägen ändras till 15-minuters för att öka omsättningen på p-platserna. Ökad bevakning för att p-reglerna efterlevs. Framförallt för avstigningszonen på Ritarvägen. Konsekvenser En bättre bevakning av parkeringsplatserna på Ritarvägen innebär att avlämningssituationen kommer att fungera bättre och säkrare. Cykelparkering Cykelparkeringnarnas placering och utformning är avgörande för hur mycket de kommer att utnyttas. 24 Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan

25 Referenser REFERENSER Skriftliga källor Utredning Abrahamsbergskolan, en utvärdering av resebarometern, Tra kkontoret, 2009 Tra kundersökning Abrahamsbergskolan, Markör, 2009 Tra k ödeskarta, Västerort, Tra ksäkerhetsprogram för Stockholm stad, Tra kkontoret, Cykel i staden, Tra kkontoret, Säkra gångpassagen! Vägverket, Attraktiva stadsrum för alla Shared space, Tra kverket, Tra k för en attraktiv stad (TRAST), Boverket, SKL, Tra kverket, 2005 Praktisk parkering, Carl-Henrik Henriksson, 2001 Tra ksäkerhetsåtgärder i tätorten, exempel från Stockholms län, RAP 2002:0498, Vägverket Utvärdering av effekten av förstärkt information vid övergångställe, (FIVÖ), VTI, 2010 Cykelkarta, Tra kkontoret, 2011 Muntliga källor Möte med Abrahamsbergskolan biträdande rektor, Kristina Riksberg och föräldraföreningens ordförande Lars André, Tra ksäkerhetsanalys, Abrahamsbergsskolan 25

26 BILAGA Utredning av cykelbana på Abrahamsbergsvägen och Gustav III:s väg av 16

27 Sammanfattning Denna rapport är en bilaga till trafiksäkerhetsutredningarna för Abrahamsbergsskolan och Olovslundskolan. 2 av 16

28 Arbetsgrupp Maria Andberger, Trafikkontoret, Stockholm stad Fariba Daryani, Trafikkontoret, Stockholm stad Anna Molén Thorson, uppdragsledare och utredning, Ramböll Sverige AB Sandra Sasu, utredning och förprojektering, Ramböll Sverige AB Anna Le Moine, granskning, Ramböll Sverige AB 3 av 16

29 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE ABRAHAMSBERGSVÄGEN GUSTAV III:S VÄG FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ALTERNATIV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ALTERNATIV UPPHÖJDA PASSAGER DELSTRÄCKAN ABRAHAMSBERGSVÄGEN OCH RÖRLÄGGARVÄGEN DELSTRÄCKAN RÖRLÄGGARVÄGEN-TAPETSERARVÄGEN-OLOVLUNDSVÄGEN DELSTRÄCKAN OLOVLUNDSVÄGEN-ÅKERLUNDSGATAN-DJUPDALSVÄGEN av 16

30 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Trafikkontoret arbetar sedan hösten 2010 med en ny cykelplan för hela Stockholm. I den redovisas bland annat cykelbanor på Abrahamsbergsvägen och Gustav III:s väg. I Olovslunds- och Abrahamsbergs stadsdelsområde finns ett behov av längre sammanhängande cykelstråk. Gustav III:s väg och Abrahamsbergsvägen är två viktiga vägar i Abrahamsberg som kopplar samman Drottningholmsvägen på båda sidor om Brommaplan. Längs Gustav III:s väg finns två skolor och många barn färdas utmed såväl Abrahamsbergsvägen som Gustav III:s väg till skolan. Denna utredning ska beskriva konsekvenserna av utbygganden av cykelväg längs Abrahamsbergsvägen samt Gustav III:s väg. Gustav III:s väg varierar i bredd längs hela sin sträckning. Det finns behov av parkeringsplatser på vissa sträckor och sträckan mellan Abrahamsbergsvägen och korsningen med Rörläggarvägen trafikeras av busstrafik. Med anledning av detta har två möjliga utformningar utretts på Gustav III:s väg: Alternativ 1, en dubbelsidig/enkelriktad GC-bana på vägens södra del. Alternativ 2, enkelsidig/dubbelriktad GC-bana. Abrahamsbergsvägens cykelbana har samma utformning oavsett hur cykelbanan på Gustav III:s väg ser ut. 2. Abrahamsbergsvägen På Abrahamsbergsvägen går busslinje 124. Abrahamsbergs tunnelbanestation finns på Abrahamsbergsvägens nordöstra del. På ömse sidor av vägen finns ett antal verksamheter som är i behov av parkeringsmöjligheter. Abrahamsbergsvägen har idag ett brett gaturum där biltrafiken tar den största delen i anspråk. Kantstens-parkering är tillåten på gatans västra del. Denna utredning föreslår att vägens sektion smalnas av till 6,5 m i syfte att skapa utrymme för dubbelriktad GC-bana samt sänka bilhastigheterna. I handboken utformning av cykelstråk i Stockholms stad rekommenderas en total bredd 5 av 16

31 av 2,8 m på dubbelriktade cykelbanor. Av dessa är 2,5 m avsedda för cykelbanan och 0,3 m skyddsavstånd från vägkant. Om det finns behov av att placera skyltar mellan gångbana och cykelbana behövs ytterligare ett 0,4 m brett skyddsavstånd. På sträckan Registervägen-Plåtslagarvägen finns 2,5 m utrymme för att skapa en dubbelriktad cykelbana. Gångbanan blir 1,8 m bred. Detta innebär att inga skyltar kan placeras i remsan mellan cykel och gångbana. Denna sektion 1,8 m för gång samt 2,2 m för cykel ingår i cykelplanens nät för måttliga trafikmängder. På sträckan mellan Plåtslagarvägen och Montörvägen finns utrymme för en 2 m bred grönremsa där träd kan planteras, en 2,5 m bred dubbelriktad cykelbana samt en 2,8 m bred gångbana då vägbanan smalnas av till 6,5 m. Här finns inget behov av en 0,4 m bred skyddsremsa mellan gångbana och cykelbana då skyltar kan placeras i grönremsan. Partiet mellan Montörvägen och Gustav III:s väg varierar något i sitt innehåll. Delsträckan mellan Montörvägen och Bävervägen har utrymme för en 2 m bred grönremsa, en 2,5 m bred dubbelriktad cykelbana samt en 3,2 m gångbana. Mellan det upphöjda övergångsstället och cirkulationsplatsen vid korsningen med Gustav III:s väg varierar gångbanan i bredd och är som smalast 1,9 m. Cykelbanan är totalt 2,8 m bred inklusive 0,3m skyddsremsa mot vägen. Gatuparkering har i förslaget tagits bort på hela västra delen av Abrahamsbergsvägen. Detta för att ge utrymme till ett sammanhängande dubbelriktat cykelstråk längs Abrahamsbergsvägen. Parkering återfinns på gatans nordöstra del under tunnelbanebron mellan Registervägen och Plåtslagarvägen samt på gatans sydöstra del mellan Arkitektvägen och Bävervägen. 6 av 16

32 Dubbelriktad cykelbana på Abrahamsbergsvägen. Sektion som visar den förslagna utformaningen av Abrahamsbergsvägen. 7 av 16

33 3. Gustav III:s väg 3.1 Förutsättningar för alternativ 1 I alternativ 1 ska en dubbelriktad enkelsidig GC-bana utredas. En minimisektion som ingår i cykelplanens nät för måttliga trafikmängder är 4 m, 1,8 för gång samt 2,2 m för dubbelriktad cykel. Detta blir svårt att åstadkomma då gatan inte får vara smalare än 7 m eftersom alla parkeringsplatser på gatans norra del ska behållas. Förutom detta är trottoarerna relativt smala på vissa sträckor. Längs vissa sträckor finns en möjlighet att bredda GC-banan söderut genom att nyttja mark som är detaljplanelagd som kommunal parkmark. På så sätt kan den dubbelriktade GC-banan få en bredd av 3,2 m längs hela sin sträckning. Genom att ta ytterligare parkmark i anspråk finns möjlighet att bredda dessa partier till 4 m vilket är idealiskt med tanke på att både fotgängare och cyklister då har erforderligt utrymme. Genom en skiljelinje separeras fotgängare och cyklister. Denna bredd kan dock inte uppnås längs hela sträckan vilket innebär att GCbanans bredd varierar längs Gustav III:s väg. 3.2 Förutsättningar för alternativ 2 I alternativ 2 ska en enkelriktad dubbelsidig GC-bana utredas. Normalmått på enkelriktad cykelbana utmed körbana är 1,8 m där cykelbanan är 1,5 m en skyddsremsa mot kantsten är 0,3 m. Där cykelbanan är placerad utmed kantsten med angöring krävs en 0,7 m bred skyddsremsa. Minimimått för gångbana är 1,8 m. Då det saknas utrymme för denna standard utgår vi från en bredd av 2,8 m för enkelriktad GC. Detta innebär att det är för smalt för att måla skiljelinje mellan fotgängare och cyklister och att blandtrafik får råda i detta alternativ. 3.3 Upphöjda passager I båda alternativen föreslås alla passager, förutom korsningen med Rörläggarvägen och Fredrikslundsvägen, utformas som upphöjda passager. Detta genomförs för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister genom att dessa trafikanter får företräde. 8 av 16

34 Exempel på upphöjd passage. 3.4 Delsträckan Abrahamsbergsvägen och Rörläggarvägen Här går busslinje 124 som har två hållplatslägen längs den aktuella sträckan. Hållplatsen närmast Abrahamsbergsskolan byggs om till en timglashållplats och väderskydden flyttas i båda alternativ. Körbanan är cirka 7,8 7,9 m bred, trottoarernas bredd varierar från 1,3-2,5 m men är mestadels 1,8 m breda. SL ställer kravet att körbanebredden ska vara minst 6,5 m. På norra delen av vägen mellan Stopvägen och Ritarvägen tillåts parkering klockan Denna parkering ska vara kvar vilket innebär att det inte finns möjlighet att anlägga cykelbana eller cykelfält längs gatans norra del på denna delsträcka. På den södra delen finns kortare sträckor där trottoaren är ca 1,3 samt 1,5 m. Eftersom körbanans bredd inte kan minskas måste GC-banan istället breddas söderut mot fastighetsgräns på dessa partier. Bredden är 3,2 m för dubbelriktad GC-bana och 2,8 för enkelriktad GC-bana. 9 av 16

35 3.4.1 Alternativ 1 Gustav III:s väg mellan Abrahamsbergsvägen och Rörläggarvägen, alternativ 1. Sektion över Gustav III:s väg mellan Abrahamsbergsvägen och Stopvägen, alternativ av 16

36 3.4.2 Alternativ 2 Gustav III:s väg mellan Abrahamsbergsvägen och Rörläggarvägen, alternativ 2. Sektion över Gustav III:s väg mellan Abrahamsbergsvägen och Stopvägen, alternativ av 16

37 3.5 Delsträckan Rörläggarvägen Tapetserarvägen-Olovlundsvägen Körbanan är 7 m bred mellan Rörläggarvägen och Tapetserarvägen. Här tillåts parkering längs vägens norra del alla dagar förutom måndag klockan under tiden 1 november - 15 maj. Då denna delsträcka löper genom ett grönområde och marken är detaljplanelagd som parkmark finns det utrymme att bredda gångbanan söderut. Breddningen kräver en del bergsschakt och borttagning av träd. Gustav III:s väg mellan Rörläggarvägen och Tapetserarvägen. Delsträckan Tapetserarvägen och Olovlundsvägen har en bred körbana på ca 9m vilket innebär att en GC-bana kan anläggas utan att körbanan blir för smal. Det befintliga övergångsstället byggas om för att skapa en säker passage för fotgängare över cykelbanan. 12 av 16

38 3.5.1 Alternativ 1 Gustav III:s väg mellan Rörläggarvägen och Olovsundsvägen alternativ 1. Sektion över Gustav III:s väg mellan Rörläggarvägen och Tapetserarvägen alternativ av 16

39 3.5.2 Alternativ 2 Gustav III:s väg mellan Rörläggarvägen och Olovsundsvägen alternativ 2. Sektion över Gustav III:s väg mellan Rörläggarvägen och Tapetserarvägen alternativ av 16

40 3.6 Delsträckan Olovlundsvägen-Åkerlundsgatan-Djupdalsvägen Körbanan är ca 8,5 m bred på delsträckan Olovlundsvägen-Åkerlundsgatan. På gatans norra del är parkering tillåten 15 minuter vardag utom dag före söndag och helgdag kl. 07:00-09:00. På gatans södra del är parkering tillåten 15 minuter vardag utom dag före söndag och helgdag kl. 07:00-09:00 och 14:00-16:00. På delsträckan Åkerslundsgatan-Djupdalsvägen är körbanan cirka 8,5 m bred. På gatans norra del är parkering tillåten alla dagar förutom tisdag klockan under tiden 1 november - 15 maj. Gångbanebredden varierar längs hela sträckan Alternativ1 Gustav III:s väg mellan Olovsundsvägen och Djupdalsvägen, alternativ1. Sektion över Gustav III:s väg mellan Olovsundsvägen och Djupdalsvägen, alternativ1. 15 av 16

41 3.6.2 Alternativ 2 Gustav III:s väg mellan Olovsundsvägen och Djupdalsvägen alternativ2. Sektion över Gustav III:s väg mellan Olovsundsvägen och Djupdalsvägen, alternativ av 16