Stockholmsvägen - Säker huvudgata

Transkript

1 Stockholmsvägen Stockholmsvägen - Säker huvudgata

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Bakgrund 3 Vision och Mål 4 2. Processen 5 3. Nulägesbeskrivning 6 Presentation av Stockholmsvägen 6 Vägens utformning 7 Delen öster om Torsvägen 28 Konsekvensbeskrivning Kostnadsbedömning Uppföljning Referenser 32 Bilagor 33 Trygghet 8 Målpunkter 8 Framkomlighet och tillgänglighet 10 Trafiksäkerhet 12 Pågående planer 14 Beställare: Konsult: Allmänhetens erfarenheter Problemanalys 21 Slutsatser Förslag på åtgärder 22 Beskrivning av förslaget 22 Nacka Kommun Elenore Bjelke projektledare WSP Samhällsbyggnad Karin Hassner/ Per Reiland uppdragsansvarig / trafik Lovisa Näswall handläggare / gestaltning Helena Hartzell handläggare / beteendevetare Martin Båth handläggare / trafik Gaturummet 22 Vägverket Gestaltning 23 Alexander Hurtig Delen Byvägen - Igelbodavägen 24 Maria Olsson Delen Igelbodavägen - Torsvägen 26

3 1. INLEDNING Inledning Denna förstudie kring Stockholmsvägen är framtagen i ett samarbetsprojekt mellan Nacka kommun och Vägverket Region Stockholm. Projektet kallas Säker huvudgata och syftar till att förbättra attraktiviteten och trafiksäkerheten på huvudgator i regionens kommuner i det här fallet på Stockholmsvägen i Saltsjöbaden. Stockholmsvägen har valts ut till projektet Säker huvudgata på grund av trafiksäkerhetsproblem till följd av höga hastigheter i kombination med passager för skolbarn. Torsvägen n ltsjöbana Sa Ige en da k toc ling es tatio n Nils Sjö gre ns v äg en äg sv lm o kh oc St n ge vä Saltsjöbanan S vägen lbo väg ms hol Neglinge evägen Negling Neg Byvä gen Den studerade sträckan mellan de gula strecken. Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008 Översiktsbild Stockholmsvägen 3

4 1. INLEDNING VISION OCH MÅL I ett inledande skede har ett förslag till vision för Stockholmsvägens framtida utformning formulerats. Stockholmsvägen är en vacker, säker och trygg väg som används på väg till och från hem, skola, arbete och fritid. Vägen har en utformning som är säker för oskyddade trafikanter, speciellt barn, äldre och funktionshindrade, samtidigt som den medger en god framkomlighet för fordonstrafiken. Vägen har en estetiskt tilltalande miljö som är trivsam och attraktiv att vistas i. Visionen har brutits ner i ett antal konkreta mål som skall uppnås efter det att Stockholmsvägen har byggts om. 1. Hastigheterna ska bli lägre med 10 % 2. Andelen trafikanter som upplever miljön kring Stockholmsvägen som säker och trygg ska öka från 2 av 10 till 5 av Andelen trafikanter som upplever miljön kring Stockholmsvägen som trivsam och vacker ska öka från 3 av 10 till 5 av 10. Att trafikanterna upplever miljön som trivsam och vacker är ett av projektets mål. Bilden visar ett exempel på ett tydligt vägrum tack vare träden utmed vägen. 4 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

5 2. PROCESSEN PROCESS Arbetsgrupp Projektet har letts av en arbetsgrupp från Nacka kommun och Vägverket samt konsulter. Med i arbetsprocessen har även Vägverket samt en konsultgrupp varit. Gruppen har varit sammansatt av olika kompetenser inom så väl trafiksäkerhet, trafikplanering som gestaltning och beteendevetenskap. Referensgrupp Till stöd i arbetet har en referensgrupp satts samman. I referensgruppen har Polisen, Villaägarföreningen, SL, Igelboda skola, Neglinge skola och Saltsjöbadens föräldraförening funnits representerade. Erfarenheter från representanterna i referensgruppen har inhämtats vid ett inledande referensgruppsmöte i april Referensgruppens kunskaper och synpunkter har sedan beaktas och inarbetats i nulägesanalysen. Inventering I inventeringsfasen har observationsstudier gjort på plats för en första bedömning av trafiken och trafikantrörelserna. Vägens egenskaper har bedömts och miljön dokumenterats i ord och bild. Olycksstatistik för vägen har hämtats från STRADA och därefter har trafikmätningar av flöden och hastigheter gjorts. Information om kollektivtrafiken och resandestatistik har hämtas in från SL. I inledningen av inventeringsskedet sammanställdes också äldre skrivelser med synpunkter på trafiksäkerheten på Stockholmsvägen som Nacka kommun fått från allmänheten genom åren. Enkät till allmänheten Det är viktigt att känna till den upplevelse av vägen som vägens brukare har. Hur uppfattar de som använder vägen trafiken och miljön runt omkring? Hur känner de och vad är viktigast för dem? I inventeringsfasen har en enkät legat på kommunens hemsida mellan 15 maj och 16 juni år hushåll vid Stockholmsvägen och i dess närområde fick en skriftlig uppmaning om att gå in på hemsidan och besvara enkäten. Information om enkäten har också funnits uppsatt på anslagstavlor och i skolor i närområdet samt annonserats i lokaltidningen Nacka Värmdöposten. Dialog med barn och skola En av orsakerna till att Nacka valt att arbetat med Stockholmsvägen som säker huvudgata är att vägen används av många barn på väg till och från skolan. Mot den bakgrunden är det speciellt viktigt att barens erfarenheter tas till vara. För att ta del av barns erfarenheter har representanter för projektet träffat och samtalat med barn i årskurs 5 i Neglinge och Igelboda skola. Barnen har dokumenterat sin väg till skolan på kartor och skrivit ner vilka problem och svårigheter de upplever med vägen. Barnen har också pekat ut platser längs vägen som de upplever som mer trevliga och fått lämna önskemål om hur vägen ska kunna förbättras. Dialog med allmänheten Efter inventeringsfasen och inför analysarbetet bjöd projektet in allmänheten till ett öppet möte i slutet av maj På mötet presenterades det preliminära resultatet av inventeringsarbetet och projektgruppens tankar inför det fortsatta analysarbetet. Allmänheten fick möjlighet att ge sin bild och sina reflektioner kring den problembild som presenterats. Underlag till en kreativ åtgärdsprocess Den ovan beskrivna arbetsprocessen har resulterat i följande material som beskriver nuläget och problembilden (etapp 1 av förstudien). Den ska ligga till grund i det fortsatta arbetet i etapp 2 som ska resultera i konkreta åtgärder. En kostnadsuppskattning ingår, som en del av åtgärdsförslaget. Säker huvudgata, Stockholmsvägen

6 3. NULÄGESBESKRIVNING Saltsjöbaden kan nås med bil men också med Saltsjöbanan från Slussen. Saltsjöbaden är med sitt läge vid havet, sina vackra villor och många kulturhistoriska miljöer mycket populärt både som boendemiljö, rekreationsort och utflyktsmål. NULÄGE OCH PROBLEMANALYS Presentation av Stockholmsvägen Stockholmsvägen utgår från korsningen med Byvägen och Saltsjöbadsleden i väster, förbi Neglinge station och vidare ut mot Neglingeön. Den studerade sträckan går från Byvägen i väster Saltsjöbaden ligger i Stockholms innerskärgård knappt 30 minuter med bil från Stockholms city. Torsvägen Torsvägen n ltsjöbana fram till en bit öster om Neglinge station. Vägen löper delvis parallellt med Saltsjöban Saltsjöbanan ligger Torsvägen med flerfamiljshus. Söder om Stockholmsvägen ligger ett antal villor utmed en mindre lokalgata, Neglingevägen. Längre österut passeras en park på vägens södra sida. Därefter kantas vägens södra sida av Neglingeviken, en del av Östersjön. Vägens norra sida kantas efter korsningen med Torsvägen av diverse stationsbyggnader, infartsparkering och Saltsjöbanan. Neg ling es tatio n Sa Nils Sjö gre ns v äg en äg sv lm o kh oc St S k toc vägen n ge vä da lbo Saltsjöbanan en väg ms hol Neglinge Ige evägen Negling Saltsjöbadsleden Byvä gen Flygfoto över Stockholmvägen med omgivningar 6 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

7 3. NULÄGESBESKRIVNING Vägens utformning Gångbanor På båda sidor om Stockholmsvägen sträcker sig stråk för gång och cykel. Väster om korsningen med Torsvägen är gång- och cykelbanorna ca 3,7 meter breda. Öster om korsningen med Torsvägen är gångbanorna ca 2,6 meter breda. Här hänvisas cyklisterna till körbanan. Gatubeläggningens kvalitet är relativt god. Körbanan Stockholmsvägen är på det smalaste partiet, utmed Saltsjöbanan, ca 7,6 m bred, exklusive gångbanor. På de bredaste ställena, närmre Byvägen och vid korsningen med Torsvägen är vägen, inkl refuger, ca 19 m breda. Gatubeläggningens kvalitet är relativt god. Belysning Belysningen består av höga stolpar med koffertarmaturer (se fotografier). Stolparna höjd och avstånd är mer anpassade till en storskalig trafikmiljö än till oskyddade trafikanter i ett lummigt bostadsområde. Karaktär Det är endast ett fåtal byggnader som står intill vägen. Därigenom präglas upplevelsen av vägrummet relativt lite av omgivande bebyggelse. Området upplevs som lummigt och öppet. De byggnader som är synliga från vägen utgör positiva upplevelser för trafikanter. Vägens bredd tillsammans med angränsande lokalgator och spårväg ger ett mycket brett uttryck. Vägens bredd är bekväm som bilist men ger ett överdimensionerat intryck när den ställs mot bebyggelsens skala och karaktär. Därtill lutande lyktstolpar, hål i asfalten och otillgängliga övergångställen utan refuger ger tillsammans ett lite bortglömt uttryck. Den rumsliga upplevelsen utmed vägen är stark från korsningen med Torsvägen fram till Nils Sjögrens väg. Utmed den sträckan är det främst tack vare de stora träden och den smala vägsektionen som vägrummet upplevs som starkt avgränsat och tydligt. Väster om Torsvägen upplevs vägrummet som mycket brett, främst på grund av att det inte finns några högre avgränsingar mellan Stockholmsvägen och Saltjöbanan eller Neglingevägen. Från vägen läses dessa in i Stockholmvägens gaturum. Ytterligare västerut, strax öster om Igelbodavägen, definieras vägen av den ökade växtligheten. Vägen karaktär präglas starkt av de breda mittrefugerna och den storskaliga trafiklösningen i korsningen med Byvägen och Saltsjöbadsleden. Breda gångbanor möjliggör för båda gång- och cykeltrafikanter Vägrummet är brett utmed sträckan jämte Saltjsöbanan Säker huvudgata, Stockholmsvägen

8 3. NULÄGESBESKRIVNING Trygghet Det stora flertalet synpunkter från allmänheten kring trygghet handlar om trafiken och hastigheten på vägen. Trygghetsbegreppet inbegriper dock mer än trafiksäkerhet. Till exempel kan mörker, stora buskage eller trånga passager upplevas som otrygga. I enkäten framkom synpunkter om att det är mörkt vintertid och att belysningen är dålig. Någon påpekar att det känns öde på kvällen och att det är mörkt och skräpigt kring stationen. Ytterligare en otrygghetsfaktor som lyftes fram var ungdomsgäng på moped samt berusade människor som på helgerna håller till i anslutning till Neglinge station och Kebabkiosken. Ett mindre antal trygghetsrelaterade synpunkter utan trafiksäkerhetskoppling har framkommit. Vid samtalen med barn framfördes synpunkter om att spiraltrappan över spåret i öster om Neglinge station är ptrygg. Barnen framförde också önskemål om mer belysning. Målpunkter En del av trafiken på Stockholmsvägen kan förutsättas vara arbetspendling med målpunkter flera kilometer eller mil från Saltsjöbaden. En annan del av biltrafiken är på väg mot Saltsjöbadens Centrum som också är en målpunkt för gående och cyklister. Det finns flera viktiga målpunkter i området. I vägens direkta närhet finns ett flertal bostadshus och två mycket viktiga målpunkter är Neglige respektive Igelboda skola. Hit går, cyklar och skjutsas sammanlagt närmare 750 elever varje dag. Neglinge skola som är en skola från förskoleklass till årskurs 6 har runt 250 elever och Igelboda skola för årskurserna 1 till 6 har närmare 500 elever. I närområdet finns också flera förskolor däribland Berguddens och Neglinge Gårds förskolor. En annan viktig målpunkt i området är Saltsjöbadens idrottsplats med sporthall, simhall och ishall. I området finns också Sjötäppans Äldreboende. Längs Saltsjöbanan parallellt med Stockholmsvägen ligger Neglige station till och från vilken många resenärer tar sig varje dag. I området finns också stall och kyrkogård som besöks dagligen. Gångbron och spiraltrappan upplevs som otrygg 8 En del upplever miljön kring stationen som skräpig Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

9 3. NULÄGESBESKRIVNING Neglinge skola Förskola Bageri Förskola Fritidsverksamhet Neglinge station Neglinge Pizzeria Igelboda skola Stockholmsvägen Förskola Fritidsverksamhet Båtplats Servicehus Förskola mot Stockholm Saltsjöbaden Centrum Byvägen Ersättningsbuss för Saltsjöbanan / nattbuss Förskola Idrottsplats Målpunkter i vägens närhet Säker huvudgata, Stockholmsvägen

10 3. NULÄGESBESKRIVNING Framkomlighet och tillgänglighet Biltrafik Stockholmsvägen är en huvudgata vilket innebär att den är avsedd för bl.a genomfartstrafik. För biltrafiken finns en infartsparkering vid Neglinge station och på andra sidan järnvägen längs Torsvägen finns ett flertal parkeringsplatser. 10 år 2008 passerade närmare 8000 fordon per dygn. Under ett vardagsdygnen passerade i snitt ca 1500 fler fordon än under ett helgdygn. Tung trafik utgör 4% av den totala trafiken, alltså är fler 300 tunga fordon per/dygn. Den tunga trafiken genereras bland annat av ett varv och båtuppläggningsplatser vid Moranviken. Gång- och cykeltrafik Biltrafiken som kommer från Saltsjöbaden och ska vidare in mot centrala Nacka och vidare mot Stockholm använder antingen Stockholmsvägen eller Byvägen. Dessa båda gator samlar upp trafik från angränsande bostadsgator för vidare färd mot målpunkter utanför Saltsjöbaden. Stockholmsvägen som är en huvudled ska tåla ganska mycket trafik för att undvika att allt för många bilister använder lokalgatorna eller bostadsgatorna som huvudgator. Vid en flödesmätning mellan den 22 och 28 april Längs båda sidor av Stockholmsvägen finns breda gångbanor och längs sträckan finns 9 passager i form av markerade övergångsställen. Flera av övergångsställena används av barn på väg till och från skolan. Övergångställena är långa vilket gör att gående befinner sig i körbanan relativt lång tid. Endast två av övergångställena har refuger som möjliggör för gående att passera körbanan i etapper. Inte heller något av övergångställena är Korsningen med Igelbodavägen Övergångstället mitt på raksträckan anpassat för funktionshindrade. Alldeles intill korsningen med Byvägen ligger Neglinge Gårds förskola till vilken många barn och föräldrar rör sig. På andra sidan korsningen och Stockholmsvägen ligger Igelboda skola. Alldeles i början på Stockholmsvägen ligger ett oreglerat övergångsställe som används av barn på väg till och från skolan. I början på Stockholmsvägen finns ytterligare 2 övergångsställen som också används av gångtrafikanter på väg från bostadsområdet Neglinge mot skolan eller Igelboda station. På raksträckan som löper parallellt med järnvägen ligger ett övergångställe som ansluter till en järnvägsövergång. Kartläggningen av elevers rörelsemönster visade att övergångsstället används både på väg till skolan och till fritidsaktiviteter. Övergångsstället används i mindre utsträckning än det två övergångställen som ligger på var sida Det signalreglerade övergångsstället vid parken Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

11 3. NULÄGESBESKRIVNING om korsningen med Torsgatan och järnvägsöverfarten. Då biltrafiken stannat vid korsningen med Torsvägen för att invänta att tåget ska passera uppstår ibland köer som leder till att fotgängare vid övergångsställen skyms bakom de köande bilarna och den trafik som fortsätter rakt fram på Stockholmsvägen utgör då en potentiell olycksrisk för de gående. Det mest använda övergångsstället på sträckan är signalreglerat och ansluter till en gångbana genom den lilla parken mot Kaptensbacken i Neglinge. Norr om Stockholmsvägen ansluter övergångsstället till en kort gångväg som leder till en järnvägsövergång. Här passerar både barn och vuxna på väg till bland annat Neglige skola. I höjd med infarten till infartsparkeringen vid Neglinge station och busshållplatsen Neglinge ligger ytterligare ett övergångsställe. Vid observationer sågs dock ingen passera här. Vid anslutningen till Nils Sjögrens väg ligger också ett övergångställe som ansluter till en spiraltrapp och gångbro över järnvägen till bostäderna på andra sidan spåret. På andra sidan övergångsstället finns en gångväg som här löper längs med vattnet. I övrigt finns inga direkta målpunkter och ingen sågs använda övergångstället vid observationer. Längs Stockholmsvägen cyklar också både barn och vuxna. Den breda gångbanan är inte markerad som cykelbana men fungerar som en sådan i praktiken. Endast enstaka snabbcyklande förmodade arbetspendlare sågs använda körbanan vid observationer. Kollektivtrafik Saltsjöbadens kollektivtrafik ombesörjs huvudsakligen av Saltsjöbanan. Idag trafikeras Stockholmsvägen endast av ett fåtal bussar. Buss 497 trafikerar nattetid och vid de tillfällen Saltsjöbanan är tagen ur trafik används hållplatserna Igelboda och Neglinge även av ersättningsbussar. Antalet påstigande på Saltsjöbanan vid Neglige station var vid mätning år personer per dygn och antalet har ökat under de senaste åren. Enligt plan med start 2010 kommer Saltsjöbanan att tas ur trafik för att moderniseras. Saltsjöbanan kommer att göras om och få en karaktär som liknar Tvärbanan. I samband med modernisering planeras också depån öster om Neglinge station att flyttas till Igelboda och själva stationen vid Neglige planeras förskjutas västerut närmare korsingen med Torsvägen. Reparationerna beräknas pågå under tre år och under den tiden kommer spårtrafiken på Saltsjöbanan att ersättas av bussar. I den här förstudien kring Stockholmsvägen ingår även att planera för en bra trafiksituation under den tid Saltsjöbanan tas ur trafik. Busshållplatser måste anpassas för den nya trafiken och ett stort antal nya bussresenärer. Vid övergångstället vid pizzerian är trottoarerna smalare. Saltsjöbanan löper parallellt med Stockolmsvägen Hållplats för nattbuss Säker huvudgata, Stockholmsvägen

12 3. NULÄGESBESKRIVNING Trafiksäkerhet Olyckor Enligt den nationella trafikolycksdatabasen STRADA inträffade mellan åren 2003 och år 2007 tre polisrapporterade olyckor med personskador på Stockholmsvägen. I dessa olyckor fick en cyklist, en mopedist respektive en bilist lindriga skador. Cyklisten blev påkörd på en cykelöverfart, mopedisten i en korsning och bilisten i en upphinnandeolycka vid vänstersväng in mot Neglinge station. Om fler personskadeolyckor inträffat än de som finns rapporterade i STRADA kan vi inte veta men för att få ett så bra underlag som möjligt ställdes i en enkät till allmänheten frågan om man själv eller någon man känner har råkat ur för eller nästan råkat ut för en olycka/incident längs vägen. I korsningen med Torsvägen har en olycka skett. 12 Faktratruta Strada Den officiella svenska trafikolycksstatistiken bygger på polisens rapporter. Sedan flera decennier har man dock uppmärksammat att långt ifrån alla trafikolyckor kommer till polisens kännedom. Det verkliga antalet skadade i den svenska trafiken är därför mycket större än det antal som rapporteras officiellt. Mörkertalet i polisens trafikolycksstatistik är särskilt stort för oskyddade trafikanter. Det har två orsaker. För det första ställer olyckor med skadade gång- och cykeltrafikanter till små problem i trafiken när de inträffar, jämfört med bilolyckor (som ger fordonshaveri, kräver bärgning och ger trafikstockningar som följd). Det finns alltså ofta mindre anledning att tillkalla polis när en oskyddad trafikant skadats i trafiken, och den skadade förs ofta till sjukhus direkt. Särskilt gäller det problemet cyklisters singelolyckor. En cyklist är i lagens mening en fordonsförare. En cyklist som cyklar omkull och skadar sig har definitionsmässigt råkat ut för en vägtrafikolycka. I verkligheten är det dock mycket få som skulle få för sig att ringa polisen för att rapportera att en sådan olycka inträffat, ens om olyckan får ganska svåra konsekvenser. Vid infarten till stationen har en olycka skett. Men ett annat viktigt skäl till att de oskyddade trafikanternas säkerhetsproblem inte syns på ett rättvisande sätt i trafikolycksstatistiken är att den officiella definitionen av en vägtrafikolycka kräver att olyckan involverar minst ett fordon. Fotgängares fallolyckor ingår alltså inte, och ska inte rapporteras av polisen även om polisen skulle få kännedom dem. Däremot ingår denna typ av olyckor i sjukvårdens rapportering (i den mån de inneburit personskada). Sjukvårdens definition avgränsar nämligen istället trafikolyckor till att betyda de olyckor som inträffat i trafikmiljö. I STRADA kompletteras numera den officiella statistiken (polisens uppgifter) med uppgifter som lämnas av medverkande sjukhus. Sjukvårdens medverkan i STRADA-samarbetet är dock inte obligatorisk, och hösten 2006 deltog endast ungefär hälften av alla svenska sjukhus med akutmottagningar i rapporteringen till STRADA. Sjukhusen i Stockholm är betydligt sämre representerade i STRADA-samarbetet, än på många andra håll. Södersjukhuset är inte med vilket gör att sjukhusrapportering saknas från olyckor längs Stockholmsvägen. I korsningen med Igelbodavägen har en olycka skett. Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

13 3. NULÄGESBESKRIVNING Mopedist påkörd av bil. Lindrig skada. Upphinnandeolycka med tre bilar. Lindrig skada. Cyklist påkörd av bil vid cykelöverfart. Lindrig skada. Polisrapporterade olyckor med personskada under perioden Säker huvudgata, Stockholmsvägen m 13

14 3. NULÄGESBESKRIVNING Hastighet Hastighetsbegränsningen på Stockholmsvägen är 50 km/tim och vägen erbjuder biltrafiken en god framkomlighet. Stockholmsvägen är dessutom bred och inbjuder till ännu högre hastigheter än den skyltade. Vid en hastighetsmätning i april 2008 var medelhastigheten 53 km/tim och 85-percentilen 61 km/tim. 67% av fordonen överskred hastighetsbegränsningen. De tunga lastbilarna med släp hade en medelhastighet på 51 km/tim. Se kapitel Bilagor för vidare information. Hastigheten är den parameter som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Den hastighet som ett fordon håller i det ögonblick en människa blir påkörd är avgörande för vilka chanser den oskyddade trafikanten har att överleva. Av dem som blir påkörda i 50 km/ tim dör de flesta medan de som blir påkörda i 30 km/tim till stor del överlever. Hastigheten är också helt avgörande för hur lång tid det tar att få stopp på bilen då något oväntat inträffar. På grund av de oskyddade trafikanternas utsatthet är det extra viktigt att passager och korsningspunkter där oskyddade trafikanter konfronteras med biltrafik är hastighetssäkrade till 30 km/tim. Många som kör på Stockholmsvägen har nyligen kört på Saltsjöbadsleden med en betydligt högre hastighet och många upplever att bilisterna tar med sig den höga farten in på Stockholmsvägen. Det är ett välkänt fenomen att hastigheter på angränsande vägar smittar av sig genom att bilister tar med sig ett beteende in på nästa väg. Det gör att den som kört från en bostadsgata och direkt ut på huvudgatan som regel inte har samma höga ingångsfart som den som kommer från motorvägen. Det finns idag heller ingenting som tvingar eller manar bilister att sakta ner och välja en lägre fart mer än skyltarna med hastighetsbegränsning 50 km/tim. Ytterligare en faktor som kan inbjuda till högre fart är korsningen med Saltsjöbanan. Stockholmsvägen korsar spåret och då ett tåg passerar måste biltrafiken stå still och vänta. Det medför att vissa bilförare väljer att öka farten för att hinna före tåget. Pågående planarbeten i vägens närhet I direkt anslutning till Stockholmsvägen pågår arbetet med ny detaljplan för fastigheten Neglinge 2:1. Området är idag planlagt för järnvägstrafik samt park och parkering. Planarbetets syfte är att ändra markanvändningen till handelsändamål i huvuddelen av planområdet. Planarbetet ska även säkerställa att den anläggning där kommunens tekniska avdelning har förrådsbyggnad och uppställningsplats för fordon kan bli kvar. Exploatören har för avsikt att i området uppföra en båthall, främst med försäljning och service av båtar och tillbehör. In- och utfart till verksamheten för biltrafik ska ske via Igelbodavägen. Vidare studier av parkering och trafiksystem sker i samband med det fortsatta planarbetet. I övrigt finns inga pågående planer i vägens direkta närhet. Krockvåldskurvan visar risken att dödas vid olika hastigheter. 14 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

15 3. NULÄGESBESKRIVNING Allmänhetens erfarenheter En viktig del i uppdraget har varit att inhämta och ta del av allmänhetens erfarenheter och synpunkter kring vägen. Skrivelser Stockholmsvägen har av många kallats flygplansraka på grund av den breda raka vägen som inbjuder till höga hastigheter. Hastighetsproblemen har varit kända länge i kommunen och under årens lopp har flera boende och trafikanter hört av sig med synpunkter. Breven framför önskemål om att hastighetsbegränsningen sänks till 30 km/tim. En efterfrågar rejäla avsmalningar och breda refuger vid övergångsställena. Ett av breven handlar specifikt om de höga hastigheterna i korsningen Saltsjöbadsleden-Stockholmsvägen-Byvägen. Andra synpunkter som framförts handlar om behov av fler bänkar med möjlighet för äldre och andra gående att vila. Önskemål om en skiljeremsa mellan gångbanan och biltrafiken har också framförts. Mellan åren 2002 och 2007 har kommunen mottagit skrivelser från sex privatpersoner som handlat om hastigheten och säkerheten på barnens skolvägar. I breven beskrivs hur gående blir stående vid övergångställen på grund av att bilister med hög fart inte stannar för att släppa över fortgängarna och hur bilister kör mot rött vid det signalreglerade övergångstället. Andra beskriver incidenter som nästan slutat i olyckor, också det på grund av bilisternas höga fart. En påtalar bullerproblem som genereras av trafiken. Korsningen Saltsjöbadsleden - Byvägen - Stockholmsvägen upplevs som knepig. Den så kallade flygplansrakan utmed Saltsjöbanan Säker huvudgata, Stockholmsvägen

16 3. NULÄGESBESKRIVNING Barns upplevelser Som en viktig del i inventeringsarbetet har projektet träffat och samtalat med barn vid de intilliggande skolorna Neglinge och Igelboda. Barnen har på flygbilder ritat in sin respektive skolväg. De har också ombetts markera och kommentera platser de upplever som besvärliga, farliga eller obehagliga samt trivsamma längs sin respektive skolväg. De övriga övergångsställena på Stockholmsvägen används av enstaka barn blad de tillfrågade. De skolvägar som barnen redovisat stämmer väl överens med den bild observationsstudier på platsen givit. Barnens redogörelser visar på ett delvis annat mönster på väg till och från fritidsaktiviteter. Då passerar betydligt fler av eleverna i årskurs 5 Stockholmsvägen vid järnvägsöverfarten och korsningen med Torsgatan än vad som är fallet på väg till skolan. Neglinge skola Många barn korsar Stockholmsvägen på väg till Neglingeskola. Av de 44 barn i årskurs 5 vid Neglinge skola som beskrivit sin skolväg korsar 19 stycken Stockholmsvägen på väg till skolan. Ännu fler barn uppger att de korsar Stockholmsvägen på väg till och från fritidsaktiviteter och vänner. 5 av barnen använder övergångsstället på raksträckan i anslutning till den obevakade järnvägsövergången. 2 av barnen går eller cyklar här varje dag på väg till och från skolan. I anslutning till övergångstället ligger också en spårövergång och en grupp barn påpekar det farliga i att bommar saknas. Bland de barn som går till skolan och korsar Stockholmsvägen är det vanligast att man korsar vägen vid det signalreglerade övergångsstället, totalt 6 av barnen korsar där på väg till skolan och lika många på väg till fritidsaktiviteter. Övergångsställena vid korsningen med Torsvägen och järnvägsöverfarten används av ett par av barnen på väg till skolan och av 10 stycken av barnen på väg till fritidsaktiviteter. Den obevakade järnvägsövergången är i direkt anslutning till Stockholmsvägen. 16 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

17 3. NULÄGESBESKRIVNING "Bilarna kör fort och stannar aldrig" "Många bilar" "Bilarna stannar aldrig" "Kör snabbt" "Det finns inga övergångsställen" "Vissa bilar stannar inte och några kör bakom mig när jag har hunnit halvvägs" "Många bilar" "Läskigt, bilarna kör mot rött" "För dom kör så fort" "Bilarna stannar inte" "Ibland stannar inte bilarna fast det har blivit rött för dom" "Dom gasar jättemycket" "Tågövergång utan bommar!!!" "Bra övergångsställe" "Det är bra att det finns rödljus" "Gör det finare" "Det är vackra träd och kul att leka där" "Det är vackra träd och kul att leka där" "Bilarna kör fort och vägen smalnar" "Många bilar" "Bilarna stannar inte" "Skarp sväng och bilarna kör väldigt fort" "Det finns inga rödljus" "Många bilar" "Farliga övergångsställen" "Läskig korsning. Bilarna kör väldigt snabbt och stannar sällan" Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008 "Det borde finnas övergångsställen" Sammanställning av elevers erfarenheter, Neglinge skola m 17

18 3. NULÄGESBESKRIVNING Igelboda skola Av 22 tillfrågade barn i årskurs 5b i Igelboda skola korsar 7 barn Stockholmsvägen till fots eller på cykel på väg till och från skolan. Fler barn uppger att de korsar Stockholmsvägen på väg till och från fritidsaktiviteter och vänner. En högre andel av barnen åker tåg eller får skjuts av föräldrar till Igelboda skola än till Neglinge skola. 5 av barnen använder övergångsstället i höjd med korsningen med Igelbodavägen för att komma över Stockholmsvägen. Alla dessa 5 barn brukar cykla till skolan längs med Stockholmsvägen västerut på väg till skolan. De två andra barnen som korsar Stockholmsvägen gör det vid korsningen med Byvägen. Många barn som kommer med tåget korsar inte Stockhomsvägen i plan utan använder tunneln. Den otrygga spiraltrappan över järnvägen. Barnens önskemål för Stockholmsvägen Barnen i båda skolorna har också fått önska förändringar till följd av projektet. Här finns önskemål som direkt eller indirekt berör Stockholmsvägen återgivna. Belysning Fler trafikljus Mindre korsningar En vägg mot tåget En massa blommor och ljus Det skulle vara en tunnel och massor av blommar och träd En miljövänlig väg med bara miljöbilar I stället för övergångsställe är det en gång under marken Gång- och cykelväg en bit från vägen Lägre hastighet på Stockholmsvägen - 40 km/tim Fler poliskontroller Vägen ska vara rosa för att barn inte ska bli mörkrädda 18 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

19 3. NULÄGESBESKRIVNING "Torsvägen är läskig för bilar kör fortare än vad man får. Det är en 30-väg" "Läskigt övergångsställe" "Det kan ta 10 minuter att gå över" "Det är väldigt många som åker fort och det är väldigt övergivet" "Farligt är = snabbt" "Det går för fort" "Plantera träd längs vägen" "Läskigt övergångsställe" "Gör det trevligare på parkeringen" "Måste finnas bommar där!!!!" "Snyggt" "Den läskiga spiraltrappan" "Trevlig, den är mysig" "Man måste åka över två övergångsställen så det blir rätt farligt" "Dom kör fort och stannar inte när man ska över" "För många korsningar så allt går för fort" "Läskigt övergångsställe" "Det är för många korsningar och dom kör för fort" "Otrevligt, det behövs rödljus" "Trafikljus, trafikljus, trafikljus" "Trevlig, den är fin" Sammanställning av elevers erfarenheter, Igelboda skola "Fylloberget. Dom röker och dricker och försöker prata med småbarn" 0 Säker huvudgata, Stockholmsvägen m 19

20 3. NULÄGESBESKRIVNING Enkät till Allmänheten För att inhämta allmänhetens erfarenheter och synpunkter har en webbenkät använts. Enkäten låg på kommunens hemsida, 15 april till 16 maj år En skriftlig uppmaning om att gå in på hemsidan och besvara enkäten skickades ut till 600 hushåll på Stockholmsvägen och i vägen närområde. Information om enkäten har också funnits uppsatt på anslagstavlor och i skolor i närområdets samt annonserats i lokaltidningen Nacka Värmdöposten. Enkäten innehöll 35 frågor och möjlighet att lämna kommentarer. Totalt har 204 personer besvarat enkäten, var av ungefär lika många kvinnor som män. Nästan alla som besvarat enkäten färdas längs vägen som bilister och drygt tre av fyra dem som fotgängare. Drygt hälften använder även vägen som cyklister men färre än två av 10 är reser kollektivt. De som besvarat enkäten färdas ofta längs Stockholmsvägen och många av dem har valt att lämna kommentarer. Se kapitel Bilagor för vidare information. Sammanfattning av resultaten Mer än en tredjedel uppger att de själva eller någon de känner råkat ut för eller nästan råkat ut för en olycka längs Stockholmsvägen. Man berättar om hur fotgängare nästan blivit påkörda och beskriver farliga omkörningar och höga hastighet bland annat vid övergångställena. Endast två av tio upplever området kring Stockholmsvägen som en trygg och säker miljö och i kommentarerna beskriver flera hur bilister kör mot rött samt håller en allt för hög hastighet. Sex av tio känner sig oroliga för barn som korsar Stockholmsvägen på väg till och från skolan. Som regel tycker man att det är lätt att ta sig fram längs Stockholmsvägen både som bilist, cyklist och fotgängare. Däremot tycker nästan sju av tio att bilisterna överskrider hastighetsbegränsningen. De kombinerade gång- och cykelvägarna längs Stockholmsvägen tycker de flesta fungerar bra även om några kommentarer efterfrågar separering av gående och cyklister. Flera påpekar att det är bilarnas hastighet som är problemet och inte gångoch cykelbanan. Fyra av tio tycker att Stockholmsvägen har en bra belysning samtidigt som tre av tio inte har någon uppfattning. Tre av tio tycker dock inte att belysningen är bra och deras kommentarer handlar ofta om att belysningen är sliten, för svag eller ofta är trasig. Vad gäller vägvisningen är det få som har någon uppfattning. Det är också få som tycker att miljön kring Stockholmsvägen är trivsam och vacker endast tre av tio instämmer i det påståendet. Här följer en redovisning av hur svaren fördelats till samtliga frågor. Ett större antal kommentarer har också lämnats. Dessa redovisas dock inte här men har gåtts igenom och fungerat som underlag och stöd i verifieringen av problemanalysen. 20 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

21 4. PROBLEMANALYS Slutsatser Resultatet av Etapp 1 av förstudien visar tydligt att det finns problem och förbättringspotential på flera delar av Stockholmsvägen. Medelhastigheten ligger över hastighetsgränsen och korsningspunkterna för oskyddade trafikanter inte minst skolbarn har trafiksäkerhetsproblem. Få är nöjda med trafiksäkerheten eller tycker att vägen är trivsam eller vacker. Efterfrågan på åtgärder är stor visar de undersökningar som har gjorts. Vägen har dock kvaliteter och inte minst dess bredd gör att det finns fysiskt utrymme för att göra vägen både säkrare och mer attraktiv. SLs planerade ombyggnad av Saltsjöbanan ställer krav på Stockholmsvägens framtida funktion och ger samtidigt möjligheter till en bättre totallösning. Etapp 1 har också givit konkreta förslag och önskemål från allmänheten att ta vidare till det återstående åtgärdsarbetet. Säker huvudgata, Stockholmsvägen

22 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Förslag till åtgärder Beskrivning av förslaget Stockholmsvägen är en huvudgata som utgör huvudförbindelse mellan Saltsjöbaden och Nacka/ Stockholm. Stockholmsvägen skall också vara förstahandsval för den som skall till Saltsjöbadens idrottsplats, Neglinge station och andra mål i området. Man skall inte lockas att välja lokalgatorna i stället för Stockholmsvägen. Av den anledningen är det viktigt att bibehålla en god framkomlighet för biltrafiken. Samtidigt skall Stockholmsvägen vara en säker väg, både för dem som färdas längs vägen och för dem som korsar vägen, oavsett trafikantkategori. Kompromissen blir en målstandard för biltrafikens hastighet på högst 50 km/timme, med punktvis utformning för högst 30 km/timme där oskyddade trafikanter korsar vägen. Förslaget innebär därför både förändringar längs hela sträckan och punktvisa åtgärder. För att sänka de högsta hastigheterna har det breda vägrummet utnyttjats för att bryta de långa, nästan raka, sträckorna. Körbanan smalnas av vilket möjliggör planteringar i gaturummet så att kurvorna upplevs som naturliga. Gång- och cykeltrafiken är separerad från biltrafiken med dubbelriktade gc-banor på båda sidor om vägen längs hela sträckan. Gc-banan norr om vägen utgör huvudstråk väster om Torsgatan och föreslås bli fyra meter bred. Gc-banan på den södra sidan blir smalare, cirka två meter bred. Den komplicerade korsningen med Byvägen byggs om till en cirkulationsplats. Trafiksituationen blir lätt överblickbar och trafikreglerna är tydliga. Det ökar såväl framkomlighet som säkerhet för samtliga trafikantslag. Övriga korsningar ges en utformning som bättre svarar mot de trafikflöden som förekommer, se vidare beskrivning av respektive vägavsnitt. Gaturummet Mellan Byvägen och Igelbodavägen bibehålls den nuvarande mittrefugen men körbanorna på ömse sidor smalnas av till en bredd av fem meter. Öster om Igelbodavägen minskas körbanans bredd till 6,5 meter vilket är normal standard för denna typ av väg när gång- och cykeltrafiken har egen bana. Separata, dubbelriktade, gång- och cykelbana ryms på båda sidor. Huvudstråket på norra sidan får en bredd om fyra meter, gång- och cykelbanan på den södra sidan blir två meter bred fram till Torsvägen. Efter Torsvägen breddas det södra stråket och vid övergångsstället öster om Torsvägen byter huvudstråket sida och möter gång- och cykelbanan från Neglingeön. Stockholmsvägen trafikeras med buss endast som nattrafik och ersättningstrafik för Saltsjöbanan. Busshållplatserna utformas som kantstenshållplatser. Det innebär att bakomvarande trafik får stanna och vänta om mötande trafik omöjliggör omkörning. Befintlig kantsten sätts om men den kan behöva kompletteras. Om ny kantsten behövs vid busshållplatser skall den vara gradhuggen. Vid cykelöverfarter och övergångsställen doppas kantstenen enligt Vägverkets anvisningar Stockholmsmodellen. Mellan körbanan och gc-banorna eftersträvas ett avstånd tillräckligt brett för att kunna planteras med träd. Där detta inte ryms skall den minsta bredden mellan kanstenen och gång- och cykelbanan vara 0,5 meter, denna yta beläggs med betongplattor för att ge ett trygghets- och säkerhetsavstånd mellan mötande cyklister och motorfordon. 22 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

23 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Gestaltning Stockholmsvägen har idag karaktär av landsväg, med höga hastigheter och en vägsektion med bristande fysiska begränsningar i sidled. Bebyggelsen ligger generellt tillbakadragen från gaturummet och utmed raksträckan vid järnvägen saknas även växtlighet i vägens närhet. I de östra delarna har vägen mer karaktär av väg i park, med stora uppvuxna träd på båda sidor av vägen, både i anknytning till Neglinge station och vid parken på vägens södra sida. Utmed hela vägsträckan som ingår i detta projekt är hastigheterna, både de uppmätta och upplevda, för höga. Med tanke på att flera skolor ligger i vägens närhet är detta mycket olämpligt. Vägens omgivningar med uppvuxna bostadsområden, vackra byggnader och parker ger goda möjligheter till att skapa ett vackert vägrum. Målet är ett väl gestaltat vägrum och trafiklösningar med god framkomligt som inte inbjuder tillhögre hastigheter och som är säkert för cyklister och gående i alla åldrar. Gaturummets gestaltning syftar till att göra det upplevda vägrummet mindre. De kringliggande områdena som idag upplevs som vägområde skall skiljas från vägen genom växtlighet och tydliga markeringar i material. Både upplevelsen av en smalare väg och det faktum att den rent fysiskt smalnas av bidrar till lägre hastigheter, större uppmärksamhet hos bilisterna och säkrare passager för oskyddade trafikanter. Även vägens raka dragning leder till höga hastigheter och en förändrad linjeföring ställer krav på bilisterna och ger nya möjligheter för vägrummets utformning, utan att göra det mer osäkert. Även korsningarnas idag generösa svängradier kan snävas åt och därmed skapa utrymme till gestaltningsåtgärder. Gestaltande generella åtgärder Utmed hela vägen föreslås en enomgående gestaltning av gång- och cykelbanor som åtskiljs från körbanan genom avvikande beläggning och räcken. Alla övergångsställen får mittrefuger. Där utrymme finns tillgängligt planteras träd. Ny belysning på båda sidor av gatan. Nya armaturer anpassade för en boendemiljö ersätter dagens trafikledsbelysning. Belysningen följer Nacka kommuns gatubelysningsstandard. Säker huvudgata, Stockholmsvägen

24 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Delen Byvägen Igelbodavägen Korsningen med Byvägen och Saltsjöbadsleden utformas som en cirkulationsplats. Detta medför att korsningen blir lättöverskådlig och lätt att förstå. En enfältig cirkulationsplats ger god kapacitet även om trafiken på någon av vägarna skulle öka. Cirkulationsplatsen utformas för god framkomlighet för vanligen förekommande fordon. Rondellen föreslås få en radie på drygt tio meter där den yttre delen görs överkörningsbar för de största fordonen. Detta för att mindre fordon inte skall köra genom cirkulationsplatsen med för hög hastighet. Detaljutformningen i anslutningarna är viktig så att hastigheterna blir tillräckligt låga för att oskyddade trafikanter skall kunna korsa körbanorna säkert, eventuellt kan övergångsställena utföras upphöjda för att säkerställa tillräckligt låg hastighet. Idag avgränsas vägrummet av växtlighet och bebyggelse på stort avstånd från vägen. I och med den mindre trafikplatsen föreslås träd planteras mot förskolan för att på så sätt tydliggöra vilka som tillhör vägen och vilka ytor som upplevelsemässigt tillhör förskolan och kringliggande områden. De som kommer från Saltsjöbadsleden har mycket hög hastighet. Den nya korsningsutformningen kräver en anpassning av Saltsjöbadsleden till två körfält. Det kan ändå vara nödvändigt att ytterligare uppmärksamma bilförarna på den kommande korsningen. Det kan ske med hjälp av bullerräfflor som placeras i grupper en bit före korsningen. Placeringen måste studeras noggrant så att bullerproblem för kringliggande fastigheter inte uppstår. De närmaste fastigheterna skyddas av banvallen och befintliga bullerskydd. Saltsjöbanans 24 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

25 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER bro över Saltsjöbadsleden är ett tydligt landmärke och föreslås utnyttjas på ett bättre sätt för att annonsera entrén till Saltsjöbaden, till exempel genom konstnärlig utsmyckning. Den grind som finns till Igelbodaskolans skolgård intill korsningen bör tas bort så att gångtunneln under Stockholmsvägen blir det naturliga valet istället för att korsa körbanan. Mellan cirkulationsplatsen och Igelbodavägen bibehålls den breda mittrefug som finns idag. Körfälten blir fem meter breda så att ett fordon som har blivit stående på körbanan kan passeras. Gc-banan på den västra sidan av vägen föreslås bli fyra meter bred och den på den östra sidan tre meter bred. Exempel på väl utformade cirkulationsplatser, Mariefredsvägen i Strängnäs (t.v.) respektive Bygdevägen i Sollentuna. Säker huvudgata, Stockholmsvägen

26 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Delen Igelbodavägen Torsvägen Körbanan ges en bredd om 6,5 meter med kantsten på båda sidor. Vid övergångsställen med mittrefug blir körfältsbredden 3,25 meter. Där utrymme finns separeras gc-banorna från körbanan med träd, annars av en 0,5 meter bred remsa med betongplattor. Gång- och cykelbanan på den norra sidan utgör huvudstråk och får en bredd Snävare korsning med Igelbodavägen 26 Träd står växelvis på olika sidor om vägen för att skapa variation. om fyra meter. På den södra sidan blir gång- och cykelbanan smal, två meter förutom plattraden. Cykling tillåts ändå för att den som har både start och mål på den sidan skall slippa korsa körbanan två gånger. Korsningen med Igelbodavägen ges en utformning som bättre motsvarar trafikmängderna än vad dagens utformning gör. Det finns inget behov av separata körfält för svängande trafik. Däremot bildas en skyddad zon av refugerna på ömse sidor om korsningen där ett svängande fordon kan vänta på en lucka i trafiken. På ömse sidor om Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

27 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Där träd står mellan körbanan och gångväg kantas vägen av ett räcke som skydd mot påkörning av träd. korsningen placeras övergångsställen som förses med breda mittrefuger. Refugerna på Igelbodavägen förslås tas bort. Mitt på sträckan finns ett friliggande övergångsställe som förses med mittrefug. Mittrefugen omöjliggör omkörning vid övergångsstället och den sidoförskjutning som blir kan sänka hastigheten något. Eftersom även större fordon skall kunna passera sänks personbilarnas hastighet inte tillräckligt för att det skall bli helt säkert för dem som korsar gatan. Komplettering med någon form av gupp föreslås därför. Det pågår en del arbeten med hur ett gupp skall detaljutformas för att även busstrafik skall kunna passera med acceptabel komfort. I bl a Örebro används, med mycket goda erfarenheter, en typ av gupp ( kuddar ) som bussar och andra tunga fordon kan gränsla. För att inte riskera att gupp behöver tas bort eller byggas om skall utformning och placering ske i samråd med SL. Innan beslut tas Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008 Snävare korsning med Torsvägen om detaljutformning bör även ambulans och räddningstjänst rådfrågas. För att säkra hela passagen bör järnvägsövergången förses med bommar. Korsningen med Neglingevägen rätas upp och flyttas aningen så att den blir mer vinkelrät mot Stockholmsvägen och bildar en tydligare fyrvägskorsning med Torsvägen. Exempel på räcke mellan körbana och gång- och cykelbana. S. k. busskudde i Örebro. Foto: Eva-Li Westerberg Från FMK hemsida 27

28 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Delen öster om Torsvägen Snävare korsning med Torsvägen 28 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008

29 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Korsningen med Torsvägen flyttas så långt söderut som möjligt för att ge plats för fler väntande fordon mellan järnvägen och Stockholmsvägen. Stockholmsvägen förses med ett vänstersvängskörfält som rymmer en långtradare eller fyra fem personbilar. Mellan järnvägen och Stockholmsvägen blir det plats för tre väntande personbilar. Ombyggnaden medför att risken för att fordon skall bli stående spåren eller Stockholmsvägen vid bomfällning minskar. Nuvarande väjningsreglering från Torsvägen är olycklig eftersom den gör att fordon kan bli inlåsta mellan bommarna om trafiken är tät på Stockholmsvägen. Om väjningsplikten tas bort minskar risken eftersom trafik österifrån har väjningsplikt mot dem som kommer från Torsvägen. Ett annat sätt att undvika att fordon inte hamnar i vägen för tåg är att införa en signalreglering av korsningen som ser till att korsningen rensas innan bommarna går ner. Högst säkerhet fås med varningssystem som indikerar om något fordon står still på spåret. Tills vidare föreslås att väjningsplikten tas bort, i samband med ombyggnad av stationen bör frågan om signalreglering och eventuellt varningssystem aktualiseras. Det friliggande övergångsställe som idag finns cirka 80 meter öster om Torsvägen ingår idag i ett viktigt stråk mellan den norra och södra sidan av järnvägen. Det föreslås därför tills vidare vara kvar. Om det är möjligt/lämpligt är det dock angeläget att i samband med ombyggnaden av stationen försöka flytta det till närmaste vägkorsning. Detta eftersom erfarenheterna tyder på att riskerna vid friliggande övergångsställen är förhöjd jämfört med övergångsställen intill korsningar. Öster om Torsvägen breddas den södra gång- och cykelbanan och den norra smalnas av efter det friliggande övergångsstället eftersom gc-vägen längre österut ligger på den södra sidan. Det är i dagsläget osäkert hur den nya stationen skall utformas och var det blir lämpligast för gående och cyklister att korsa vägen. Säker huvudgata, Stockholmsvägen

30 5. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Konsekvensbeskrivning Trafiksäkerhet Det finns studier av effekter av systematiska åtgärder längs hela vägsträckor. Vid en sänkning av medelhastigheten från c:a 53 km/timme till c:a 44 km/timme (17 %) minskade personskadeolyckorna med 40 % och övriga olyckor med 25 %. I Göteborg har tydliga säkerhetsvinster uppnåtts vid systematiskt genomförda trafiksäkerhetsåtgärder längs med sträckor. Trafiksäkerehtsåtgärder liknande dem som föreslås på Stockholmsvägen har i fem svenska städer lett till att skaderisken minskade med %. Liknande trafiksäkerhetsvinst bör vara möjlig att uppnå på Stockholmsvägen med de föreslagna åtgärderna. Genom att bryta siktsträckorna och få till riktningsförändringar dämpas de högsta hastigheterna vilket är väsentligt för trafiksäkerheten. Den jämnare hastigheten gör det också lättare för den som skall korsa eller färdas in på Stockholmsvägen får det också lättare att fatta beslut (bilarna kan inte komma i vilken hastighet som helst ). Avsmalningen av körbanan förväntas innebära att färre än 20 % av bilförarna överträder hastighetsgränsen 50 km/timme. (Se Åtgärdskatalog...) Cirkulationsplatsen kan förväntas minska personskadeolyckorna med 30 %. Att personskadeolyckorna blir färre i cirkulationsplatser beror bl a på lägre hastighet, liten vinkel mellan korsande fordon och att man endast behöver ha uppsikt på trafik i en riktning. Borttagande av refugerna på Igelbodavägen kan minska personskadeolyckorna med cirka 20 % (Elvik 1995, Elvik m fl 1995), men kunskapsläget är osäkert. Konsekvenserna av ökat avstånd mellan järnvägen och vägen är svår att beräkna, men risken för att bli stående på spåren minskar vilket bedöms ge mycket stor säkerhetsvinst. Mittrefuger minskar både fotgängares personskadeolyckor (olika erfarenheter från %) och motorfordonsolyckorna. Motorfordonsolyckorna minskar med cirka 20 % (Trafiksikkerhetshåndbok, TÖI). Den ökade säkerheten beror främst på att fotgängarna kan koncentrera sig på en körriktning i taget och att det blir lättare att få en tillräcklig lucka för att gå över körbanan vilket minskar behovet av att chansa. De högsta hastigheterna minskar troligen också vilket även kommer biltrafikens säkerhet till godo. Effekten av signalreglering av friliggande övergångsställen är mycket osäker. Mycket tyder på att positiv effekt (färre olyckor) endast uppnås vid betydligt högre trafikmängder än på Stockholmsvägen. De olyckor som inträffar vid signalreglering har en tendens att vara färre men allvarligare. Om övergångsstället skall vara efter det att stationen har byggts om bör signalen ha driftformen allrött, d v s den visar rött för alla till dess att man annonseras sin ankomst med detektor eller tryckknapp. Trivsel och trygghet De avsmalnade körbanorna tillsammans med rumskapande element som träd och ny belysning bidrar till en ökad trivsel. Både genom att vägrummet förtydligas och för att trafikens dominans över vägrum och landskapsrum begränsas. De trängre korsningarna, de smalare körbanorna och refugerna vid övergångställena förkortar avstånden över vägen och gör det lättare för barn och äldre att hinna över vägen utan att behöva känna obehag. De gestaltande åtgärderna, med förtydligande markmaterial, trädplanteringar och åtgärder på belysningen ger tillsammans med de trafiktekniska åtgärderna som separerade gång- och cykelvägar, mindre korsningar och smalare körbanor en lugnare trafikmiljö med större trygghet och ökad trivsel. 30 Säker huvudgata, Stockholmsvägen 2008