Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde"

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie centrumområde... 7 Belysning... 7 Markmaterial 7 Urval av material... 7 Färgsättning... 8 Utrustning. 8 Boulevarden... 9 Karaktär... 9 Trafikfunktion... 9 Vattenparksgatan Karaktär Trafikfunktion Hotellgatan...12 Karaktär...12 Trafikfunktion...12 Arenagatan...14 Karaktär...14 Trafikfunktion...14 Framtagen av gatukontoret april För mer information, kontakta gatukontorets kundtjänst

3 Inledning 1995 inleddes arbetet med ett stadsmiljöprogram för Malmö stad. Det genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret. Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att ge Malmö - som helhet och de olika stadsdelarna en tydlig och förstärkt identitet. Malmö ska genom detta bli vackrare och mer lockande för boende och besökare. Hyllie är en ny kommande stadsdel i södra Malmö. Här kommer inom ett antal år en helt ny stad växa upp med egen tågstation, stor arenabyggnad, shoppingcentrum och hotell samt bostäder. Den kommande strukturen för gator, bebyggelse, verksamheter och grön struktur har tagits fram under hösten 2004 och finns redovisad i rapporten Hyllie målbild. Arbetet med Hyllie centrumområde är omfattande och mycket material finns framtaget. Målet med detta program är att ge en gemensam bild för Hyllie centrumområdes offentliga miljö. Genom denna målbild ges förutsättningar att Hyllie ska upplevas som en stadsdel som hänger ihop i sina olika delar trots en lång utbyggnads tid. Gatunätet ska i sin struktur vara tydlig och i sina detaljer ha ett gemensamt uttryck och även vara en del av Malmö. Rapporten kommer att ta upp följande: allmänna mål för den offentliga miljön tillgänglighet och trygghet ljussättning materialval färgsättning utrustning gatusektionernas utformning Programmet har tagits fram av Peter Gustafsson och Lisa Östman på Stadsmiljöavdelningen med utgångspunkt i det tidigare s.k. frysta materialet Gestaltningsprogram för Hyllie centrumområdes gator och torg samt rapporten Hyllie målbild. 3

4 Övergripande gatustruktur Målbilden för området redovisar en struktur för det lokala gatunätet där gatorna har getts olika funktioner. Detta ger en hierarki och därigenom en orienterbarhet inom området som kan följas upp i materialval och ljussättning. Stadsdelen omgärdas av gator som tillhör huvudnätet. Dessa gator behandlas inte i detta program. De gatunamn som används i rapporten är endast arbetsnamn och inte de slutliga namn som gatorna kommer att få. Infartsgator + Boulevarden ska vara stadsdelens ryggrad. Den ska vara trädplanterad och ha en tydlig stadsmässig karaktär i de centrala delarna, avsteg från denna karaktär kan göras i områdets norra och södra delar. Boulevarden ska vara en av huvudgatorna för kollektivtrafiken genom sin närhet till stationen. Gång- och cykelbanor ska finnas på gatans båda sidor. Även möjlighet till angöring och besöksparkering ska finnas. + Hotellgatan kommer att bli stadsdelens infart från väster. Hotellgatan kommer att i sin första del gå genom ett öppet område omgivet av parkeringsytor för att avslutas vid stationstorget i hjärtat av stadsdelen med arena, hotellbyggnad och shoppingcentrum. De två storskaliga offentliga anläggningarna kommer att ge en speciell karaktär åt denna del av gatan med sina många funktioner och relativt stora flöden av fotgängare och cyklister. Ett brett och öppet gaturum bildas genom gatans höjdskillnad och avståndet till de stora byggnaderna. Gångbana ska finnas på gatans södra sida i den västra delen medan i den mer centrala delen på ömse sida. Cykelbana ska finnas på den norra sidan. Plats för korttidsparkering vid hotellentrén ska möjliggöras på gatans södra sida. + Östvästliga huvudgatan kommer att bli stadsdelens östra infart. Den ska bli områdets storgata med många olika verksamheter och en livligare puls. Gång- och cykelbanor ska återfinnas på gatans båda sidor, likaså parkeringsmöjligheter. Kollektivtrafik kan komma att gå i gatan. Uppsamlingsgator + Vattenparksgatan planeras att gå i ett grönt brett gaturum. Gångoch cykelbanor ska återfinnas på gatans ömse sidor, i norr ligger de indragna från gatan i ett grönt stråk. + Övriga fördelningsgator inom stadsdelen är gator som ska karaktäriseras av den täta stenstaden med tydligt avgränsade gaturum. Gatorna ska ha separata gång- och cykelbanor. Träd- och buskplanteringar ska finnas i mötet mellan gatorna och parkrummen. Kvartersgator + Ett inre nät av kvartersgator efterstävas. Dessa ska präglas av stenstadens mått och karaktär. Gaturummet ska vara tämligen smalt, ca 12m, med traditionella trottoarer för gående medan cykling sker i gatan. +Kvartersgator i den lägre bebyggelsen i söder ska karaktäriseras av trädgårdsstadens mått och funktioner. Trädplantering och små platsbildningar är viktiga inslag för att denna karaktär ska erhållas. Cykling ska ske i gatan. 4

5 Entrégator + Gatorna inne i kvarteren ska vara intima trånga miljöer där alla funktioner samspelar. Gatorna ska vara körbara passager där framkomligheten sker på de gåendes och lekandes villkor. Gaturummet ska karaktäriseras av husens fasader och av ett sammanhängande golv. Denna rapport exemplifierar endast utformningen av följande gator: Boulevarden, Vattenparksgatan, Hotellgatan och Arenagatan. Behandlingen av övriga kommande gator får ske efterhand i samklang med tankar som initieras här. 5

6 Allmänna mål för den offentlig miljö De platser och de gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som stärker detta. Många mål för dessa miljöer är generella och tas därför upp nedan och inte under respektive gata som behandlas i programmet. Varje plats och gata är dock unik och ska studeras noga för att ges en utformning som passar just där. Gatorna och platserna ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum. Såväl upplevelsen av själva stadsrummet som av dess innehåll är viktig. Gatorna och platserna ska genom en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering ge tilltalande miljöer. Gatorna och platserna ska vara trygga att vistas på under dygnets alla timmar. Genom en mångfunktionalitet, rik detaljutformning och god ljussättning ska trygga miljöer skapas. Gatornas sektioner och materialval ska präglas av staden och vara stadsmässiga. Materialen och sektionerna ska vara robusta för att kunna förändras med tidens krav och nya funktioner. Gatorna ska vara trafiksäkra och överblickbara miljöer. Låga hastigheter efterstävas och utformningen ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor. Gång- och cykelstråk ska följa gatorna och erbjuda en trygg miljö. Tillgänglighet och trygghet Den offentliga miljön ska vara tillgänglig och kännas säker och trygg att vistas i för alla. Gatukontorets trygghetschecklista (dat ) ska användas som utgångspunkt i detta arbete. Några av de viktigaste hållpunkterna är att skapa offentliga miljöer med god överblickbarhet såväl dag som natt samt att hålla en hög skötsel- och underhållsnivå. Gatukontorets framtagna principlösningar ska användas för att öka tillgängligheten vid övergångsställen, passager och vid genomgående gångbanor eller cykelbanor. Ljussättning Utgångspunkten för ljussättningen av Hyllie centrumområde är det övergripande policydokumentet Stadens ljus som togs fram I programmet finns principerna beskrivna för på vilket sätt staden ska ljussättas. Likaså finns ett antal mål beskrivna som också bör gälla för Hyllie centrumområde. mål 1. Ljuset visar vägen Ljuset ska förstärka förståelsen av stadens struktur och därmed bli en hjälp i orienteringen i staden. Staden delas med ljusets hjälp in i sitt gatusystem med kommersiella huvudstråk, gator med blandat innehåll, bostäder, kontor och butiker samt huvudgator och bostadsgator. mål 2. Ljus där det behövs Om allmänbelysningen är mindre intensiv så kan det ljus som används rikta uppmärksamheten på det som behövs, eller det man önskar t.ex. gatukorsningar, torg och platser, gångvägar och trottoarer. mål 3. Ljus där det är vackert Rätt belysning kan ge stora skönhetsupplevelser. Ljuset kan leda blicken och framhäva nya sidor av staden. Stadsmiljön är som en 6

7 scen där olika atmosfärer kan skapas med hjälp av ljus. Vissa objekt kan belysas mer och ges s.k. effektbelysning. mål 4. Mörker där det behövs Utan mörkret kan vi inte uppskatta ljuset. Vi behöver mörker som kontrast till ljuset. Mörker kan användas för att dölja det mindre vackra och för att skapa stämning. Platser som inte ska framhävas behöver dock visst ljus för att skapa trygghet och ge orientering. Ljussättningen av Hyllie centrumområde Vid ljussättning av de speciella miljöer som kommer att skapas inom Hyllie centrumområde bör en helhetssyn eftersträvas och en samordning ske med berörda byggherrar. Boulevarden och torget kan bli karaktärsfulla miljöer såväl under dagen som nattetid. Lika viktigt är att gatornas tidigare framställda strukturella hierarki även syns i ljussättningen. Boulevarden och den öst-västliga huvudgatan bör trots sina olika förutsättningar ges en samordnad ljussättning. Likaså bör ljussättningen av övriga gaturum och parker hållas samman och ges en standard enligt nedan angivna armaturer. Belysning Hela Hyllie centrumområde ska belysas med ljuskällor som har vitt ljus med en färgtemperatur på K och en färgåtergivning som ligger runt Ra80. Detta innebär att ljuskällorna begränsas i dagsläget med ljusrör och metallhalogenlampor. Ljuskällorna ska ha en livslängd på ca timmar. I armaturen ska optik finnas som är avsedd för platsen. Armaturer med nedåtriktad optik, monteras med ett planglas för att undvika oönskad ljusspridning. Markmaterial Utbyggnaden av Hyllie kommer som tidigare påtalats att ske under lång tid och i olika etapper. För att hålla samman utformningen bör vissa utgångspunkter gälla rörande markmaterial. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. Markbeläggningen ska ges en skala och färgsättning som harmonierar med stadsdelens uttryck. Gångbanor och cykelbanor ska få olika material. Urval av material Granit ett tidlöst material som bör få finnas med som ett återkommande inslag på platsbildningar och torg. Betongplattor ska användas som standardmaterial på gatornas trottoarer och gångbanor. Marksten och marktegel kan användas som inslag i gaturum och på torg för att skapa tydlighet eller estetiska värden. Asfalt ska användas på körbanor och cykelbanor inom området. Inom parkmark kan även slitlager med Y1 vara aktuell. Grus Hårt packad stenmjöl ska användas på gångbanor i parker och rekreationsområden. Oavsett vilket markmaterial som kommer att användas ska gående och cyklister erbjudas en hög komfort. Om naturmaterial används på gångytor ska granithällar användas för att få en god jämnhet. I den kommande detaljprojekteringen av framför allt boulevard och torg bör även riktlinjer tas för att ge underlag för materialval för stadsdelens vidare utveckling. 7

8 Färgsättning Stadsmiljöprogrammet för Malmö strävar efter att den offentliga miljön ska hållas samman och att en harmonisk stadsbild skapas där de olika detaljerna inte ska stå emot varandra utan bilda en helhet. En del i detta arbete har varit att hitta en enhetlig färg som kan användas i de flesta miljöer. Under en lång tid har mörkgrön varit något av en Malmöfärg. Detta har påverkat färgsättningen av Malmös offentliga miljöer. Den gröna färgen ska därför användas för all utrustning, såsom papperskorgar, soffor, cykelställ etc. Vissa avsteg ifrån Malmöfärgen kan göras om det är befogat och noga genomtänkt och kan gynna platsen och stadsdelen som helhet. Malmöfärgen har färgkoden NCS 8010-G10Y S, glans 70%. För att få en exakt färgkulör ska även en färglikare användas. Utrustning Utrustningen inom Hyllie centrumområde ska i stora delar följa programmet Malmös utemiljöer. Här finns ett stort utbud av produkter från papperskorgar till cykelställ som återfinns i andra delar av staden och som därmed har blivit en del av Malmös identitet. Dessa produkter är av god standard och fungerar bra driftsmässigt. På vissa speciella platser såsom Stationstorget kan avvikelser från programmet göras för att inordna utrustningen i den totala utformningen. Dessa avvikelser måste noga förankras inom Gatukontoret. 8

9 Boulevarden Exempel från Berlin, Potsdamer platz allé Karaktär Boulevarden har olika funktioner och därmed även karaktärer i sina olika delar. Den centrala delen vid arenan och shoppingen karaktäriseras av sin trädplantering, byggnadernas storskalighet, arkaderna som avgränsar gatan och en generös fotgängarzon som ger anknytning till innerstaden och dess funktioner. Gatans norra och södra del har en annan karaktär. Kontakten över Annetorpsvägen ger helt andra förutsättningar likaså gör de tydliga bostadskvarter i söder och den temapark som planeras här. Trafikfunktion Gatan går genom hela Hyllievång och är områdets ryggrad. Vid trafikplats Annetorp förbinds den med gatunätet norr om Annetorpsvägen och med Kroksbäck och Holma. Vid trafikplatsen är trafikströmmarna stora till handel och arena och här finns behov 9

10 av dubbla körfält norr om cirkulationsplatsen. Söder om cirkulationsplatsen minskar trafikmängden, beräknad till i storleksordningen 3000 fordon/medelvardagsdygn år 2015, och det blir ett körfält i vardera riktningen. Vid korsningar kompletteras körbanor med höger och vänsterkörfält. Boulevarden är ett av huvudstråken i cykelnätet och cyklister såväl som gående ska prioriteras så att trygga och trivsamma miljöer skapas. Vid torget kommer stora mängder fotgängare att korsa gatan vid evenemang i arena och shopping. Över Annetorpsvägen finns gång- och cykelbana på den östra sidan men längre söderut finns det gång- och cykelbana på båda sidor. Gatan är stadsdelens huvudstråk för bussar i linjetrafik. Hållplasterna ligger vid stationstorget. Parkering och angöring ska finnas i gatans centrala delar vid arena och shopping. Annan karaktär i den södra delen med Temapark Gatans sektion är enligt detaljplanen 26 meter plus 6 meter gångyta på kvartersmark. 10

11 Vattenparksgatan Den gröna karaktären förstärks genom gatans nära koppling till Vattenparken. I gatans östra delar är bebyggelsen tätare men även här bör gatan ges en grön karaktär. Trafikfunktion Vattenparksgatan fördelar trafiken till arenans östra sida och leder trafiken in i stadsdelen till bostadsområden och verksamheter. I den västra delen är trafikmängden beräknad till storleksordningen 7000 fordon/medelvardagsdygn medan i den östra delen 3000 fordon/medelvardagsdygn. Gång- och cykelbana ska finnas på ömse sida om gatan. Karaktär Vattenparksgatan ska karaktäriseras av grönska. En trädrik, lummig gata, där trädens årstidsförändring ger gatan liv. En generös trädplantering norr om gatan med möjlighet till dagvattendiken följer med fram till bron över järnvägen. Dagvattendiket anknyter till Vattenparken och till gatans karaktär. Gatusektion Vattenparksgatan, del med två körfält. 11

12 Hotellgatan Hotellgatan avslutas mot Stationstorget med ensidig trädplantering på gatans norra sida. Cykelbana, cykelparkering och gångbana samsas på gatans norra sida. På gatans södra sida vid hotellet finns behov av angöringsyta för bil och taxi. I anslutning till stationsnedgången vid hotelltorget ska en större cykelparkering ligga. Trafikfunktion Hotellgatan är stadsdelens infartsgata från väster. Vid evenemang i arenan och till shoppingcentrumet kommer stora mängder av besökare att anlända till Hyllie via Hotellgatan. Detta ställer speciella krav på tydlighet och orienterbarhet. Trafikmängden är beräknad till fordon / medelvardagsdygn. Cykelbana ska ligga på gatans norra sida och gångbana på gatans södra sida. I gatans centrala delar vid shopping och hotell ska gångbanor finnas på gatans båda sidor. Karaktär Hotellgatan ska vara välkommande med en tydlig struktur som håller ihop gatans två delar. De omgivande storskaliga parkeringsanläggningarna kommer att dominera landskapet i områdets västra del. Genom en tydlig avgränsning av gaturummet betonas gatan och dess funktion - infarten till stadsdelen. Gatan ska vara tydligt avgränsad mot parkeringsytorna genom en dubbelsidig trädplantering. Den centrala delen med shopping och hotellverksamhet ska ha en mer stadsmässig karaktär än den västliga delen som leder in till området och de stora parkeringsanläggningarna. Gatusektion, västra delen, vid parkeringsytorna, dubbelsidig allé och avgränsande häckplanteringar. 12

13 Gatusektion, alternativ med dubbla rader träd. Möte mellan hus och byggnad Parkeringen ligger avgränsad och avskild från gatan 13

14 Arenagatan Karaktär Arenagatan karaktäriseras av arenans närhet. Arenas storlek och uppbyggnad avspeglas i gatans generösa mått och funktioner. Gatans identitet ges genom arenan men gatan binder även samman stadsdelen genom sin dragning i direkt anslutning till torgets östra del. Gatan ska avgränsas mot Vattenparken med en tydlig plantering. Parkens grönska möter gatan och byggnadens stora volym. Gatusektion, Arenagatan Trafikfunktion Arenagatan är arenans entrégata. Här angör charterbussar, taxi och privatbilar m.fl. Men gatan förbinder även stadsdelens norra delar med stationstorget och den centrala östvästliga huvudgatan. Trafikmängden är beräknad till 3000 fordon/medeldygnstrafik. Generösa gångbanor ska finnas på gatans ömse sidor vid arenan. En dubbelriktad cykelbana ska finnas på gatans östra sida. 14

15 15

PÄ 40/2005. Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster

PÄ 40/2005. Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster PÄ 40/2005 Kvalitetsprogram för den offentliga miljön Stångby Väster Stadsbyggnadskontoret mars 2008 Innehåll Bakgrund... 3 Inledning... 3 Mål... 3 Syfte... 4 Projektet... 4 Stångby... 4 Trädgårdsstaden...

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning Bakgrund Göteborg växer och många vill flytta hit. Därför behöver vi bygga fler bostäder, framför allt på platser där det redan finns kollektivtrafik, vägar, affärer, förskolor och parker. Selma Lagerlöfs

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER 4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik

Läs mer

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader. 4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas

Läs mer

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand Översikt av planerad bebyggelse i Frösjöstrand. GESTALTNINGSPROGRAM Sid 1(5) Syfte Syftet med detaljplanen är att omvandla det befintliga

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04

KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner

Läs mer

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10)

Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10) 1 [5] Planenheten 2015-04-27 Referens Eva Kamph Gestaltningsprogram för Rikstens Företagspark, del 1, (36-10) SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon

Läs mer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,

Läs mer

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08

LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 ILLUSTRATIONSPLAN skala 1:2000/A3 ÖVERBYVÄGEN BOSTÄDER & VERKSAMHETER 3-5 VÅN återvinningsstation A

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra

Läs mer

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika

Läs mer

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

GESTALTNINGSPRINCIPER

GESTALTNINGSPRINCIPER BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.

Läs mer

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan PLANBESKRIVNING 2012-06-14 Antagen av BMN: 2012-09-19 Dnr: 11BMN116 Laga kraft: 2012-10-22 Handläggare: Thobias Nilsson Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan Detaljplan för centrum m.m. Gävle kommun, Gävleborgs

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM 2016-05-11 GESTALTNINGSPROGRAM 2016-05-11 - ENTRÉN - Den första plats som besökare och boende i Snurrom kommer möta är en platsbildning, ett mindre torg. Hela ytan blir upphöjd till torgnivå och platsen blir en ordnad

Läs mer

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28

NYTORP - Parkentré till Centralparken. Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP - Parkentré till Centralparken Parallellt uppdrag för Stansen 1 och Degeln 1 mfl, Näsbypark, Täby. White 2011 09 28 NYTORP BLIR EN INTEGRERAD STADSDEL I TÄBY Nytorp i Näsby Park ligger relativt

Läs mer

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.

Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark. Ny bro för dubbelriktad biltrafik ersätter den gamla bilbron i Skälbyvägens förlängning. Den nya bron ansluts i en första etapp till Enköpingsvägen och byggs bara i halva sin bredd. Barkarby station flyttas

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE

Läs mer

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19 Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur

Läs mer

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret

SKYLTPROGRAM. Byggnadskontoret SKYLTPROGRAM Byggnadskontoret 2016 INNEHÅLL Inledning... Syfte... Karaktär för fasadskyltar... Tillgänglighet... Traiksäkerhet... Brandskydd... Tillstånd Allmän plats... Bygglov... Markupplåtelse... Offentlig

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning

SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning SKYLTPOLICY FÖR CENTRALA TROLLHÄTTAN Råd och riktlinjer för fasadskyltning Gemensam miljö Stadens offentliga platser har mycket stor betydelse för intrycket av stadens miljö. För utvecklingen av hela staden

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår

TRAFIKFRÅGOR. Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår TRAFIKFRÅGOR Logistikcentrum i Norra Hamnen Gatunät och industrispår Malmö stadsbyggnadskontor Översiktsplaneavdelningen November 2005 Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Gatunät 3 Framtida planerade förändr.

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Norrmalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-336/2015 Sida 1 (9) 2015-06-22 Handläggare Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Norrmalms stadsdelsnämnd

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...

Läs mer

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000

Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000 Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar

Läs mer

Gestaltningsprogrammet ska ligga till grund för utformning inom kvartersmark och allmänna platser i området Björkmossen.

Gestaltningsprogrammet ska ligga till grund för utformning inom kvartersmark och allmänna platser i området Björkmossen. 2 3 Gestaltningsprogrammet ska ligga till grund för utformning inom kvartersmark och allmänna platser i området Björkmossen. Samtliga bilder i gestaltningsprogrammet visar den karaktär som eftersträvas.

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1

GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp Kvarntorp-Haninge kommun PLANBESKRIVNING Planområdet Enkelt planförfarande Laga kraft 2014-01-09 Dnr PLAN.2013.17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07

Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 , Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås

Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår

Läs mer

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement

Naturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement VINSTA Terrängmodelleringen vid gång- och cykelöverfarten över Bergslagsvägen och Skattegårdsvägen fungerar även som ett bullerskydd. Den möter söderut en vall, kombinerad med plank vid gång- och cykelpassagen

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

förslag TILL ANTAGANDEHANDLING 2013-04-17 Godkänd av SBN 2013-04-17 10 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN drn SBN 2007-0070

förslag TILL ANTAGANDEHANDLING 2013-04-17 Godkänd av SBN 2013-04-17 10 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN drn SBN 2007-0070 förslag TILL detaljplan FÖR KV kanoten I KARLSTAD Gestaltningsprogram för den goda gröna staden ANTAGANDEHANDLING 2013-04-17 Godkänd av SBN 2013-04-17 10 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN drn SBN 2007-0070 förslag

Läs mer

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING

DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING BILAGA 7b 1 (5) DETALJPLAN FÖR GRÅBERGET TRAFIKGRANSKNING Nuläge Endast motionsslingorna och några bostadssmåhus vid Solviksvägen alstrar i dag trafik i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikvolymen

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29

SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29 325 Tillägg till detaljplan för Frigga och Freja, Lidköpings kommun SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29 Tillägg till detaljplan för kvarteren Frigga och Freja, Lidköpings

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör (1500-2000 lägenheter) Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (12) 2014-05-21 Handläggare Helena Hultgren Telefon 08-508 27 545 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan,

Läs mer

VISION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR KRING MARKANVISNING. Hyllie

VISION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR KRING MARKANVISNING. Hyllie VISION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR KRING MARKANVISNING Hyllie Februari 2007 Programmet är framtaget av Fastighetskontoret, Malmö stad i samarbete med Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret Projektledare: Jan-Erik

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö

datum 2014-09-08 Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö datum 2014-09-08 diarienummer SBN-2014-281 Dp 5342 PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten ZEBRAN 6 i Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra det möjligt att

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232

Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232 STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm

Läs mer

Självklar parkering 3.0 Gatan talar

Självklar parkering 3.0 Gatan talar Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare

Läs mer

Detaljplan för Knislinge Resecenter

Detaljplan för Knislinge Resecenter Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Utvecklingsprogram för Brunna industriområde

Utvecklingsprogram för Brunna industriområde Kommunstyrelseförvaltningen 2007-08-15 Rev. 2008-02-04 Utvecklingsprogram för Brunna industriområde Kungsängen Upplands-Bro kommun Godkänt av kommunfullmäktige 2008-02-21 6 1 Inledning och bakgrund Brunna

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

Planuppdrag för Sjukhuset 9 och 10 m.fl.

Planuppdrag för Sjukhuset 9 och 10 m.fl. 1(5) Planuppdrag för Sjukhuset 9 och 10 m.fl. Ärendet Fastighetsägaren till Sjukhuset 9 och 10 har inkommit med ett förslag till bostadsbyggnation för området, samt inkommit med en begäran om ny/ändrad

Läs mer

Fem förslag har blivit ett

Fem förslag har blivit ett Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs

Läs mer

P L A N F Ö R S L A G

P L A N F Ö R S L A G P L A N F Ö R S L A G Delområden: - Centrumdelen - Hamnpiren med hamnmiljön - Kvarnberget - Badholmarna - Nordanskog CENTRUMDELEN Fig. 243. Föreslagen kanal med hamnbassäng och intilliggande bostadsområden

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000

sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000 original - hakon ahlberg ursprungsprincip sidsjön. förslag 6 november 2007 topografi hus på en platå högre ås i söder slänt mot staden i norr situationsplan 1:2000 tvärsektion halvöppen skog i norr för

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Norra Kajen Sundsvall kvalitetsprogram för detaljplan 1B ALLMÄN PLATSMARK

Norra Kajen Sundsvall kvalitetsprogram för detaljplan 1B ALLMÄN PLATSMARK White Arkitekter Norra Kajen Sundsvall kvalitetsprogram för detaljplan 1B ALLMÄN PLATSMARK Mars 2011 Innehållsförteckning White Arkitekter 1 2 3 4 5 6 Inledning Allmänna riktlinjer Tillgänglighet & Utemiljö

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun

Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för bebyggelsen Piteå Centrum, Häggholmen, Piteåkommun/del av

Läs mer

Stockholmsarenan. Program för en ny multifunktionsarena i Globenområdet, Johanneshov. Remiss. Markanvisning till Stockhome Fastighetsförvaltning AB.

Stockholmsarenan. Program för en ny multifunktionsarena i Globenområdet, Johanneshov. Remiss. Markanvisning till Stockhome Fastighetsförvaltning AB. 00-- DNR E00--06 Karl Ingelstam Ytterstad Telefon: 0-0 6 karl.ingelstam@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 00-- Stockholmsarenan. Program för en ny multifunktionsarena i Globenområdet, Johanneshov.

Läs mer

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)

Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17

Läs mer

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs. FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar

Läs mer

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Sammanfattning av styrelsens yttrande 2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

1 Befintliga förhållanden

1 Befintliga förhållanden Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp

Läs mer

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna

VI PLANERAR NYTT I HOLMA OCH KROKSBÄCK. Nu vill vi veta vad du tycker om planerna VI PLERAR YTT I MA OCH KROKSBÄCK u vill vi veta vad du tycker om planerna Du kan vara med och påverka! Den här broschyren är en sammanfattning av det planprogram som beskriver hur Malmö stad vill utveckla

Läs mer

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum

Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan

Läs mer