Självskattning. (Enl. MadrS)

Transkript

1 BILAGA 1 MadrS Självskattning (Enl. MadrS) I detta frågeformulär som består av nio frågor vill vi att du ska gradera hur du mått under de senaste tre dygnen. Formuläret innehåller en rad påståenden om hur man kan må i olika avseenden. Påståendena uttrycker olika grader av obehag, frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag. Du väljer det alternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Kryssa endast i ett alternativ per fråga. Tänk inte alltför länge, utan fyll i det som först känns rätt och gå vidare till nästa fråga.

2 1. Sinnesstämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna. 1 2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 3 4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad. 5 6 Jag är totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre. 2. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn. 1 2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. 3 4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra. 5 6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.

3 3. Sömn Här ber vi Dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. 1 2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare och oroligare än vanligt. 3 4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. 5 6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2 3 timmar per natt. 4. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skiljt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markera då det på 0. 0 Min aptit är som den brukar vara. 1 2 Min aptit är sämre än vanligt. 3 4 Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta. 5 6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i mig, måste jag övertalas att äta.

4 5. Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV tittande. 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter. 1 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV tittande). 3 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning el samtal med andra människor). 5 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 6. Initiativförmåga Här ber vid dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter. 1 2 När jag skall ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig. 3 4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. 5 6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor.

5 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. 1 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 3 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. 5 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger dig självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa. 0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. 1 2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker att jag är mindre värd än andra. 3 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. 5 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort.

6 9. Livslust Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 1 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död. 3 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig utväg. 5 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv att jag inte kan tänka mig värre.

7 BILAGA 2 Kvalitativa djupintervjuer Projekt Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? - kvalitativ uppföljning Rebecca Jensen Fil mag. Folkhälsovetenskap Kompetenscentrum för hälsa

8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE MATERIAL OCH METOD Datainsamling Bearbetning och analys Etiska aspekter RESULTAT Faktorer som varit viktiga för deltagande Kulturens inverkan på deltagarnas hälsa Förslag på förändringar SLUTSATSER... 9 REFERENS BILAGOR BILAGA 1. Informationsbrev BILAGA 2. Samtyckesformulär BILAGA 3. Intervjuguide 2

9 Inför slutrapporten i projektet Kultur och Hälsa uppstod ett behov av att komplettera befintliga kvantitativa data med en kvalitativ uppföljning i form av intervjuer med deltagare. Den kvalitativa delen i slutrapporten syftar till att bättre förstå de faktorer som bidragit till att kunna och vilja delta, deltagarnas uppfattning kring kulturens inverkan på deras hälsa samt de förändringar som deltagarna anser är viktiga att genomföra för att i framtiden kunna använda projektprogrammet som en rehabiliteringsmodell. För tillägg av en kvalitativ ansats har en komplettering till projektets etiska prövning genomförts och godkänts. 1. SYFTE Att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som varit viktiga för deltagandet i projektet, deltagarnas uppfattning kring kulturens inverkan på deras hälsa och vilka förändringar som vore viktiga att genomföra. 2. MATERIAL OCH METOD Studiedesignen har varit kvalitativa djupintervjuer med deltagare i projektet Kultur och hälsa. Interventionsperioden har pågått med en kulturaktivitet i veckan i tio veckor. De mest aktiva deltagarna har inkluderats i urvalet av intervjupersoner, vilket innebär att populationen har avgränsats till deltagare som har deltagit vid sex tillfällen eller fler. Detta ansågs viktigt för att få uttömmande svar om deltagandet i projektet. Tio intervjuer betraktades som ett lämpligt antal men det var även viktigt att mättnad uppstod, det vill säga det antal intervjuer där det inte uppkommer några nya svar på intervjufrågorna. Projektet har genomförts i tre interventionsomgångar och från de två första identifierades 14 deltagare som deltagit vid mer än sex tillfällen. Samtliga fick ett informationsbrev (bilaga 1) samt samtyckesformulär (bilaga 2) hemskickade. Av dessa återkom tio personer med ja-svar i form av ifyllda samtyckesformulär. Detta utgjorde det totala antal intervjuer som bestod av en man och nio kvinnor. Ett första utkast till intervjuguide fanns i den etikansökan som genomfördes. Denna redigerades därefter för att bättre svara mot syftet med intervjuerna och granskades av medlemmar i projektgruppen för att därefter korrigeras ytterligare. Frågeguiden var semistrukturerad och inleddes samt avslutades med neutrala frågor. På slutet fick respondenterna möjlighet att lägga till sådant som inte fick utrymme i intervjuns övriga frågor. Se intervjuguide(bilaga 3). 2.1 Datainsamling I samtyckesformuläret fick deltagarna ange ett telefonnummer där de kunde nås dagtid. Tid och plats för intervjuerna bestämdes därefter i samråd mellan intervjuare och respondent. Dessa fick erbjudande om att genomföra intervjun antingen i ett konferensrum på Kompetenscentrum för Hälsa på sjukhusområdet eller i lokal på Melkerhuset centralt beläget i stadskärnan. Samtliga valde att komma till Västmanlands sjukhus Västerås förutom en deltagare som inte hade möjlighet att ta sig till Västerås alls och istället valde att svara på 3

10 intervjufrågorna brevledes. Intervjuerna genomfördes under april och maj månad I genomsnitt varade varje intervju en timme och spelades in med hjälp av en diktafon. Det blev tydligt efter ett antal intervjuer att deltagarnas svar var samstämmiga och då detta bestod till och med den tionde intervjun ansågs mättnad ha uppstått. 2.2 Bearbetning och analys Alla intervjuer transkriberades från diktafoninspelningarna. Utskrifterna av intervjuerna lästes igenom för att få en känsla för helheten och därefter valdes meningsenheter ut som svarade mot syftet. En meningsenhet är en meningsbärande del av texten och kan utgöras av ord, meningar och stycken som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang (Lundman & Graneheim Hällgren 2008). All data som svarar mot syftet måste tas med och meningsenheterna samlas i en mall för innehållsanalys för att kondenseras, abstraheras, kodas samt kategoriseras enligt beskrivning av Lundman och Graneheim Hällgren (2008). Kategorierna är resultatet i den kvalitativa uppföljningen och redovisas tillsammans med citat för att förstärka budskap och stärka giltighet. 2.3 Etiska aspekter Forskningsetiska principer i form av informationskrav (bilaga 1), samtyckeskrav (bilaga 2), konfidentialitetskrav och nyttjandekrav har följts. Respondenterna anges endast som Ip 1, 2, 3 o.s.v. och citaten i sammanställningen är inte av sådan karaktär att det går att identifiera vem som har uttalat dem. Ljudfiler och transkriberat material kopplat till respektive respondent finns endast att tillgå för intervjuaren och projektledaren i Kultur och hälsa-projektet. Resultaten av intervjuerna är inte generaliserbara och kommer inte att användas i annat syfte än det som har angetts för denna uppföljning. 3. RESULTAT Resultaten är uppdelade i tre avsnitt för att på ett tydligt sätt svara mot syftets olika delar, och följer till stor del intervjuguidens frågeområden. Den första delen handlar om vilka faktorer som varit viktiga för deltagande i projektet, därefter om respondenternas subjektiva bedömning om huruvida kulturen har haft inverkan på deras hälsa och sist kommer de förbättringsmöjligheter som respondenterna ser som nödvändiga för att utveckla projektprogrammet till en rehabiliteringsmodell. Generellt för alla respondenter gäller att de varit kulturellt aktiva före sjukdomstiden, vilket betyder att det finns ett kulturellt intresse i botten. De som har valts ut för intervjuer har deltagit vid flest antal tillfällen och det är därför också troligt att dessa deltagare är mest positiva till projektet. Resultaten av intervjuerna bör därför läsas i skenet av detta. Utöver detta bör observeras att resultaten i denna uppföljning varken är kvantifierbara eller generaliserbara. 3.1 Faktorer som varit viktiga för deltagande Några olika anledningar till varför man valde att tacka ja till projektet har angivits. Vissa såg deltagandet i projektet som en förmån och tyckte att de hade vunnit högsta vinsten. Andra angav att tiden var mogen, de hade kommit en bit på vägen i sitt tillfrisknande och såg detta som ett tillfälle att våga pressa sig lite för att göra något nytt. Ett annat skäl var en 4

11 förhoppning om att möjligtvis träffa nya vänner, men en stor majoritet svarade att man såg en möjlighet att ändra sin situation: Ja, jag har ju mått väldigt dåligt och jag kände att det här var en möjlighet för mig att ta mig ur det lite grann, dels att träffa andra människor i kanske liknande situation och sen att delta kulturellt eftersom jag tycker om det. (Ip 7) När deltagarna fick svara på vilka kulturaktiviteter eller moment i själva upplägget av projektet som hade fungerat bra angav vissa generellt möjligheten att välja men även att det fanns ett brett utbud av aktiviteter att välja på. Bland aktiviteterna uppgavs vissa specifika egenskaper hos aktiviteterna, bland annat rofyllda musikupplevelser och avslappnad underhållning där man får ta in utan att anstränga sig för mycket. Någon uppgav opera som en kulturaktivitet som man inte hade trott att man skulle tycka om och blev positivt överraskad av, medan någon annan ansåg att det var kultur som man tidigare tyckt om som fortfarande upplevdes mest intressant. Några angav att informationstillfället hade varit bra och då främst på grund av möjligheten att träffa andra deltagare. En del ansåg även att det var lagom med en aktivitet i veckan. Positiva svar kring projektet handlade även om möjligheten att vara anonym, proffsigt bemötande av kulturarrangörerna, kommunikationen med projektledaren, att man placerades bredvid andra deltagare på kulturaktiviteterna och att man hade företrädesrätt. Någon ansåg det betydelsefullt att man fick vara självständig och inte behövde genomföra aktiviteterna som en grupp men för andra var det viktigt att få kunna identifiera sig med personer i liknande situation. Projektet gav ibland också upphov till en känsla av att betyda något genom att någon satsade på att man skulle må bättre. Ett antal hade kommit till insikt om vikten av att prioritera sig själv genom egentid: Men just det här att få göra någonting enbart för sig själv. Så tycker jag att det här var bra. Det passar mig bra och att det var iordninglagt och ja bestämda aktiviteter och så som vi var på. (Ip 7) Det har ibland fungerat mindre bra med kulturaktiviteterna eller upplägg av projektet och då främst för de som endast är sjukskrivna på deltid. Detta gällde informationstillfället som hölls under dagtid samt veckointensiteten där en aktivitet per vecka uppfattades som för intensivt. Det fanns en föreställning om att orsaken till att fler inte deltog berodde på att det fanns för lite uppmuntran. Flera uppgav också att de hade blivit lovade att det skulle ha funnits en samlande person eller samlingspunkt i anslutning till aktiviteten som sedermera inte fanns: Det var lite synd att vi förespeglades att det skulle finnas nån samlande person som skulle stå vid kassan, vid alla tillfällen så skulle det vara så, med en liten skylt eller nånting som vi kunde se, och så att man kunde träffas. [ ] jag hade förväntat mig [ ]att man skulle kunna gå och fika efteråt, diskutera pjäsen eller konserten som man hade varit på men det försvann liksom helt. (Ip 2) På frågan om det var något som saknades i projektet svarade en majoritet av respondenterna umgänget med andra deltagare: 5

12 Ja det var nog den sociala, eller det var den sociala biten som jag saknade. Jag hade gärna prata mer med folk, och fått nån som kanske vill följa med och gå fler gånger på teater och tycka att det va kul. (Ip 2) Utöver detta fanns en känsla av att man hade velat förlänga deltagandet till mer än tio veckor för att få resultat. Det saknades även en tanke om hur deltagarna skulle fortsätta med kulturaktiviteter efter projekttidens slut och vissa aktiviteter ansågs ha kunnat förbli valbara under flera veckor, till exempel utställningar. Några uppgav att det saknades någon form av avslutning eller uppsamling i slutet av projektet samt att det hade behövts mer struktur i form av återrapportering när man har varit på en aktivitet, styrning för samtal mellan deltagare och samling med reflektion i anslutning till en aktivitet. Några specifika aktiviteter som saknades innefattade djur, natur och historia, men även ett mer populärt utbud som hade kunnat locka den mer kulturellt ovana publiken. Respondenterna representerade de som har deltagit vid flest tillfällen i sina respektive interventionsomgångar och det fanns en nyfikenhet kring vad som bidrog till att de valde respektive inte valde att delta vid varje tillfälle; inre eller yttre motivation, aktiviteternas innehåll, placering i tid eller något annat. Flera svarade att det handlade om en känsla av ansvar, att de hade tackat ja till att delta och kände ansvar för att någon annan hade betalat för biljetter eller att platsen annars kunde ha tilldelats någon annan: Men det var väldigt mycket det här att det var någon annan som hade betalat för den biljetten (Ip 1) Flera svarade även att det var positiva kulturerfarenheter före sjukdomsperioden som var drivkraften och att man visste att man mådde bra av det. Några angav stöttning hemifrån som en faktor för att ta sig iväg, främst vid de tillfällen då det upplevdes som svårast och det hade varit enklare att stanna hemma. Ännu fler uppgav dock den egna motivationen som främsta anledning. Då man visste att det fanns fler deltagare som gick på aktiviteterna såg många också fram emot att dela upplevelsen med andra. Andra svar som framkom handlade om möjligheten till reflektion, känna samhörighet i sin situation, att det var enkelt att delta, att man letade olika sätt att må bra, självständigheten som deltagandet erbjöd, att det kom i rätt tid när det fanns ork och tid samt att få en känsla av att någon bryr sig om en. När deltagarna vid något tillfälle inte hade deltagit var främsta anledningen att det inte fanns tillräcklig ork. Utöver detta kunde förvärvsarbete komma i vägen för de som inte var fullt sjukskrivna. Andra orsaker kunde vara att man mådde sämre den dagen, ansåg att det var svårt att gå själv på aktiviteter, att man ibland behövde känna inåt och lyssna på hur man mår samt att bioföreställningar ibland kunde ses som kulturellt mindre intressanta aktiviteter som man hade bortprioriterat. Då projektet var avslutat fanns ett intresse att ta reda på huruvida deltagarna hade fortsatt med kulturaktiviteter på egen hand. Några uppgav att de hade svårt att gå själva och därför inte kom iväg medan andra menade att det handlade om pengamässiga hinder. En del var i planeringsstadiet och hade börjat planera för vilka aktiviteter som de skulle vilja gå på. Några letade form för att delta i kulturaktiviteter så att de inte skulle ta ut sig för mycket, vilket kunde handla om vilka sorts aktiviteter man deltog i eller att acceptera för sig själv att det kunde räcka med att ta sig igenom en halv utställning. Vissa var beslutna att fortsätta utan 6

13 vidare förklaring och deklarerade endast att ja det kommer jag att göra och flera var redan igång och hade även inbokade kulturaktiviteter som de väntade att gå på. 3.2 Kulturens inverkan på deltagarnas hälsa Det var av intresse att få deltagarnas subjektiva bedömning av om kulturen har haft någon effekt på deras hälsa. För att understödja de eventuella effekter som har resulterat av medverkan i projektet så var det intressant att veta hur de såg på kulturens betydelse för hälsa innan projektet startade. Vissa sa att de kände till kulturens positiva effekter på hälsan utan vidare definition medan andra var något mer specifika och uppgav att det hade både en psykisk och fysisk inverkan. För några handlade effekten främst om att kulturen bidrog till nya kunskaper eller var ett sätt att fokusera tankarna på något annat och bryta invanda tankemönster. Några uppgav att kulturen var terapeutisk och att känslor tilläts komma till ytan som man annars höll inom sig. Det fanns även tankar om att kulturen ger sammanhang och mening till våra liv som i sin tur är bra för hälsan. På frågan om det fanns en eller några kulturaktiviteter som har haft inverkan på hälsan generellt, mer positivt eller rent av negativt så fanns det specifika aktiviteter som upplevdes som mer positiva. Dessa kan generellt sammanfattas som musikupplevelser av olika slag men även engagemanget hos små teaterföreställningar samt oförväntat positiva upplevelser genom aktiviteter som man aldrig tidigare hade provat på. Mörka, svåra föreställningar kunde ibland upplevas som att det hade en mer negativ inverkan på hälsan då de tog mer energi än de tillförde, medan någon uppgav att exempelvis kaotisk musik lär en att hantera sina känslor för genom att inse att kaos går över och att det kommer lugn efteråt. Vissa menade att det fanns en allmän känsla av att kulturen hade haft effekt men att det var svårt att svara exakt vilka aktiviteter det gällde eller på vilket sätt, medan någon ansåg att det var upplägget runt aktiviteterna som hade haft störst effekt. För en majoritet handlade det om att kulturaktiviteterna bidrog till aktivering och att det var hela processen som gav störst hälsovinster: Ja jag tror, hela kulturinslaget enbart, nej. Utan hela upplägget, det här att jag faktiskt kom ut, tog mig dit, va med, fick den här upplevelsen jag klarar av hela den här händelsekedjan, den delen ser jag som en del i mitt tillfrisknande mer än bara själva evenemanget. (Ip 4) Hade deltagarna upplevt någon koppling mellan kultur och hälsa efter projektet som de inte visste sedan tidigare? Då många var kulturellt aktiva sedan tidigare var projektet främst en påminnelse om något som respondenterna egentligen visste att de tyckte om men som hade fallit i glömska under sjukdomstiden: För man har jag har insett hur viktigt det är, igen. Och det är nog så viktigt, för på nåt sätt har man tyckt att [ ] jag måste bara överleva, jag behöver inte leva. Och att komma tillbaka till det här att verkligen leva varje dag, inte bara överleva och längta till att få sova igen. (Ip 2) Utöver detta hade vissa uppmärksammat positiva mentala effekter, andra hade upptäckt att kultur faktiskt kunde ha en effekt på hälsa som de inte hade reflekterat över tidigare och någon uppgav att de positiva effekterna tog längre tid än väntat men också var viktigare än 7

14 vad man trott. Några upplevde att kultur kan hjälpa när man mår mycket dåligt och exempelvis har förlorat en nära anhörig, vilket hade varit en ny och oväntad upptäckt i och med projektet. För andra handlade nya upptäckter om att kultur kan vara ett substitut för fysisk aktivitet när man är fysiskt hämmad av sin sjukdom eller att kulturen möjliggjorde att lättare komma i kontakt med sina känslor. För ett antal respondenter handlade kulturens effekter om att bryta negativa tankemönster genom att bli utmanad att tänka annorlunda eller få nya starka intryck genom kulturen. Flera uppgav också att kulturaktiviteten möjliggjorde för andra faktorer som tillsammans med kultur gav resultat på hälsan. Det fanns ett intresse att få veta hur respondenterna mår idag samt deras subjektiva bedömning om huruvida projektet har haft någon inverkan på hälsotillståndet. Vissa uppgav att de upplevde att de mådde sämre i dagsläget och hade tappat orken, några såg en sakta utveckling i rätt riktning och flera uppgav att de hade kommit på fötter efter sjukdomsperioden men genomgående för dessa svar gällde att det var svårt att säga vad som var anledningen. Någon uppgav att projektet hade bidragit till en snabbare återhämtning och flertalet menade att det var ett samspel med faktorer inom och utom projektet som tillsammans hade bidragit till att de mådde bättre i dagsläget: Jag mår mycket bättre nu men det är också mycket för att jag går och pratar hos en terapeut. Men som jag sa det hjälpte mig en bra bit på vägen och det har stärkt mig. (Ip 6) 3.3 Förslag på förändringar Bland de viktigaste förändringar som respondenterna uppgav var att kombinera kulturaktiviteter med andra insatser, vilket ofta handlade om att få hjälp genom psykolog eller terapeut eller annan form av stöd. Om man skulle ha det som nån typ av rehabiliteringsmodell [ ] jag tror ju inte på att bara ha det, som det här va [ ]utan då skulle jag nog kunna tänka mig lite mer en blandning [ ] väva in flera delar skulle jag kunna tro. (Ip 3) Det handlade även om interaktion med andra deltagare, ibland för att kunna diskutera och reflektera över en aktivitet i efterhand men även för att man upplevde det viktigt med den mellanmänskliga relationen: Mötet med andra deltagare är underskattat. En enkel fika före eller efter föreställningen kanske kunde vara något. (Ip 10) Vissa tyckte att tio veckor var för kort tid för att kulturen skulle åstadkomma någon reell förändring och ansåg att projektet borde förlängas, andra uppgav att det kunde ha varit mer intensivt i början för att sedan fasas ut mer mot slutet. Flera uppgav att det hade behövts en introduktion till olika utbud av kulturaktiviteter som man kan fortsätta med efter projektets slut och som gör att man kommer igång på egen hand. Att man får hoppa in i en kurs och sen kanske om man känner att det är bra så fortsätter man själv automatiskt. Men det är ju något som finns kontinuerligt. (Ip 6) 8

15 Några uppgav att det hade varit bra med sms- eller mail-påminnelser bland annat för att minnet inte alltid fungerar lika bra som innan sjukdomsperioden men också för att det kunde gynna projektet att inte behöva lämna ut biljetter ifall man exempelvis fick förfrågan om huruvida man skulle gå på torsdagens aktivitet och kom på att man hade dubbelbokat sig. Det fanns förslag om att dela upp deltagarna i mindre grupper beroende av sjukskrivningsgrad, att ändra tidpunkten för informationstillfället till efter arbetsdagens slut, ställa högre krav på deltagare för att få möjlighet att delta, minimera kostnader ytterligare genom exempelvis en parkeringsbiljett i samband med aktiviteten samt att ha en samlingspunkt i anslutning till aktiviteten. 4. SLUTSATSER Viktigt för deltagande var att tiden var mogen för att ändra sin situation och att det fanns egen motivation till detta. En drivkraft var tidigare positiv kulturerfarenhet men även att dela upplevelsen med andra och gemenskapen uttrycktes som central. Det fanns ett behov av att träffa andra i liknande situation och många upplevde att gruppsamhörigheten saknades. Generellt ansågs det viktigt med aktivering. För många var kulturens positiva effekter en påminnelse om något man visste men ny insikt uppkom bland annat kring effekten när man mår mycket dåligt. De flesta ansåg att det var en kombination av faktorer inom och utom projektet som bidragit till att de mådde bättre i nuläget. Mer interaktion med andra deltagare samt att kombinera kultur med andra insatser uppgavs som centralt för att använda projektprogrammet som en rehabiliteringsmodell. Det ansågs även viktigt att få hjälp för att komma vidare med kulturaktiviteter efter projekttiden. REFERENS Lundman, B. & Graneheim Hällgren U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. S ) 9

16 BILAGA 1 Informationsbrev Kultur och Hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Hej! Du får detta brev eftersom du för en tid sedan deltog i projektet Kultur och Hälsa. Vi kommer nu att genomföra intervjuer med ett antal deltagare och du får denna inbjudan då vi är intresserade av att höra dina åsikter och erfarenheter kring ditt deltagande i projektet. Det är värdefullt för oss att få ta del av din upplevelse då det är av vikt för utformningen av framtida rehabiliteringsmodeller. Syftet med intervjun är att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som varit viktiga för deltagandet i projektet, deltagarnas uppfattning kring kulturens inverkan på deras hälsa och vilka förändringar som vore viktiga att genomföra. Resultaten kommer att presenteras i form av en slutrapport tillsammans med övriga resultat kring studien Kultur och Hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? som du kan ta del av via Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland. Kontaktuppgifter hittar du längst ner i detta informationsbrev. Om du bestämmer dig för att du vill bli intervjuad sänder du in samtyckesformuläret i det bifogade svarskuvertet. Du blir sedan kontaktad för att komma överens om en tid och plats under april eller maj månad. Tänk på att avsätta ca 60 minuter för intervjutillfället. Intervjuaren är en extern person och kommer att vara ny för dig som har deltagit i projektet. Hela intervjun kommer att spelas in, detta för att sedan kunna göra utskrifter av det som sagts och för att lättare kunna analysera materialet. I den slutgiltiga presentationen av resultaten kommer en del citat att presenteras, dock kommer det inte att vara möjligt att identifiera just dig och ditt deltagande. Självklart

17 kommer inte heller namn eller andra uppgifter som kan identifiera dig att presenteras eller att på annat sätt avslöjas. Det är helt frivilligt att delta och om du väljer att avbryta ditt deltagande så kommer detta att ske utan några negativa följder för dig. De uppgifter och den information som samlas in kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer att hanteras konfidentiellt. Som tack för ditt deltagande får du två biobiljetter till biografen Elektra! Vänliga hälsningar/ Kontaktperson: Rebecca Jensen Fil mag, projektassistent Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland Tfn: E-post: rebecca.jensen@ltv.se Forskningshuvudman: Projektledare: Landstinget Västmanland Maria Berger (föräldraledig) Västerås Fil mag, Projektledare/Hälsoplanerare Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland Huvudansvarig forskare: Tfn: Ann-Sophie Hansson E-post: maria.berger@ltv.se Med dr, Folkhälsochef Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland

18 BILAGA 2 Samtyckesformulär Jag har läst informationsbrevet och samtycker till att bli intervjuad kring mitt deltagande i projektet Kultur och Hälsa. Jag är införstådd med att deltagandet är helt frivilligt och jag är medveten om att jag när som helst har rätt till att avbryta mitt deltagande, utan särskild förklaring eller negativa följder. Underskrift.... Ort och datum Förnamn. Efternamn För att per telefon kunna boka in en passande tid för intervju ber vi dig även att lämna ett telefonnummer där du kan nås dagtid:. OBS! Detta exemplar sänder du tillbaka till oss genom att använda svarskuvertet.

19 BILAGA 3 Kvalitativa djupintervjuer Syftet är att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer som varit viktiga för deltagandet i projektet, deltagarnas uppfattning kring kulturens inverkan på deras hälsa och vilka förändringar som vore viktiga att genomföra. Intervjuguide Frågor av allmän karaktär Vad (innebär) är hälsa för dig? Vad (innebär) är kultur för dig? Vilken typ av kulturaktiviteter har du deltagit i före det här projektet? Hur kom det sig att du tackade ja till att delta i projektet? Vilken är din allmänna känsla av hur viktig kultur är för hälsan? Vilka moment/beståndsdelar i projektet anser du fungerade bra? Vilken typ av kulturaktivitet passade dig bäst? Varför passade just detta dig? Moment i själva upplägget som passade dig bra? (Informationsträff, att kunna vara anonym, att träffa andra i samma situation?) Vilka moment/beståndsdelar i projektet anser du fungerade mindre bra? Moment i projektet som inte passade dig? Vad tror du detta kan bero på? Övergripande Saknade du något i projektet, tex vissa utbud eller i upplägget? Mer eller mindre av något speciellt i projektet? (fler kulturaktiviteter, någon specifik aktivitet, mer träffar med andra deltagare, större utbud av aktiviteter) Om du tänker på omfattningen av ditt deltagande, vad bidrog till att du valde att delta? (aktiviteternas innehåll och upplägg, placeringen i tid, motivation, orsak till hög/låg motivation, socialt stöd hemifrån) att du valde att inte delta?(samma som ovan) Anser du att kulturaktiviteterna har haft inverkan på din hälsa? Generellt Inverkade någon speciell aktivitet mer positivt? Inverkade någon Speciell aktivitet mer negativt?

20 Hur känner du så här i efterhand? - Finns det - enligt din uppfattning - någon koppling mellan kultur och hälsa just för dig? - Kommer du att fortsätta besöka kulturaktiviteter på egen hand? Varför? / Varför inte? - Om du gör det, vilken typ av kulturaktivitet satsar du helst på då? - Hur mår du idag jämfört med innan du deltog i projektet? Tror du att kulturaktiviteterna har påverkat din känsla av hälsa? Har du förslag på förändringar i projektet? Är du själv aktiv utövare av någon kulturaktivitet t.ex. sjunger i kör, målar, eller fotograferar. Nu har jag inte några fler frågor till dig, men har vi glömt något som vi borde ta upp?

21 BILAGA 3 Förhandsnotis innan inbjudan Kultur och Hälsa - en framtida rehabiliteringsmodell? Har kulturupplevelser en positiv inverkan på din hälsa? Inom kort kommer du att få hem en inbjudan till att delta i en rehabiliteringsstudie som genomförs av Landstinget Västmanland. Eftersom många studier har visat att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa så vill Landstinget Västmanland nu genomföra denna rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturupplevelser kan påverka hälsan positivt för personer med symtom som exempelvis stress, ångest, utmattning och depression. Till studien behöver vi två grupper: Interventionsgrupp där deltagarna helt kostnadsfritt får besöka en kulturaktivitet* i veckan under 10 veckor. Det enda deltagaren behöver göra är att svara på några enkla enkäter och att delta i kulturaktiviteterna! *musik, teater, bio/kvalitetsfilm, dans eller utställningar Kontrollgrupp där det enda deltagaren behöver göra är att svara på några enkla enkäter. Som tack för detta får man två biobiljetter! OBS! De personer som väljer att delta i studien kan inte själva bestämma vilken av grupperna de kommer att tillhöra. Indelningen sker slumpmässigt. Om du vet med dig att du inte vill delta i studien har du möjlighet att redan nu tacka Nej genom att sända in talongen i bifogat svarskuvert. Om vi inte fått in något svar från dig den xxxx kommer vi att sända en inbjudan till dig med mer information! Hoppas att du vill delta då ditt deltagande är värdefullt för studien! Har du frågor? Kontakta Maria Berger, projektledare Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Tfn: E-post: maria.berger@ltv.se Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell?

22 BILAGA 4 Bortfallsanalys Bortfallsanalys Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Intervention 1 Av de 36 personer som tackade ja till att delta i studien och randomiserades till interventionsgrupp var det 21 personer som valde att avbryta deltagandet precis innan interventionens start, alltså då val av kulturaktivteter skulle ske eller då besöken av kulturaktiviteterna startade. För att ta reda på orsaken till detta och även för att jämförelse av självupplevd hälsa bland dessa personer samt övriga deltagare skulle kunna göras utfördes en bortfallsanalys i form av en enkät. Denna enkät var samma som skickades ut till deltagarna (bas- samt uppföljningsformulär) förutom en tilläggsfråga som löd: Av vilket/vilka skäl ångrade du ditt deltagande i Kultur och hälsa - projektet? (du kan kryssa i fler av alternativen) Jag började arbetsträna Jag började med annan aktivitet, studier el liknande Kulturaktiviteterna som erbjöds tilltalade inte mig Det kändes för stressigt för mig att delta i kulturaktiviteterna Mitt allmänna hälsotillstånd var för dåligt för att jag skulle orka delta Annat, nämligen; Av de 21 personer som fick enkäten hemskickad var det allt som allt 16 personer som efter två påminnelser besvarat och returnerat enkäten. De har svarat enligt nedan: 3 st Jag började arbetsträna 1 st Jag började med annan aktivitet, studier el liknande 2 st Kulturaktiviteterna som erbjöds tilltalade inte mig 5 st Det kändes för stressigt för mig att delta i kulturaktiviteterna 2 st Mitt allmänna hälsotillstånd var för dåligt för att jag skulle orka delta 11 st Annat, nämligen; Det var 14 personer som hade skrivit kommentarer vilka kan sammanfattas som att de allra flesta av dessa anger att deras avhopp hade något med arbete att göra. Antingen hade de redan börjat arbeta eller så skulle de precis börja arbetsträna, vilket gjorde att de ville koncentrera sig på just detta. Det var endast två personer som angav att kulturaktiviteterna inte tilltalade dem. Annars var det personliga livshändelser eller livssituationer eller insikt i att projektet inte kom rätt i tiden i rehabiliteringen som gjorde att de valde att hoppa av.

23 BILAGA 5 Pressmeddelande Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Undersökningar har visat att människor som deltar i kulturlivet eller kulturskapande har bättre hälsa. Men kan en musikkonsert eller en teaterföreställning också bidra till att den som är långtidssjukskriven snabbare kommer tillbaka till arbetslivet? Den frågan ska forskningsprojektet Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? ge svar på. Vi vet att kulturaktiviteter både kan förebygga och minska ohälsa. I projektet vill vi närmare undersöka hur stora effekterna av kulturaktiviteter är för människor som står utanför arbetsmarkanden, säger projektledare Maria Lehrberg. 600 långtidssjukskrivna västmanlänningar med psykisk ohälsa kommer att erbjudas att delta i studien. Hälften får under tio veckor vara med i olika kulturaktiviteter, som musik, teater, bio/kvalitetsfilm, dans och utställningar. Den andra hälften utgör kontrollgrupp. Därefter jämförs de båda grupperna med varandra. Det känns riktigt roligt att vi kan erbjuda en så pass omfattande rehabiliteringsinsats till de här personerna. Förhoppningsvis får vi positiva resultat som innebär att deltagare mår bättre efter projektet - säger Maria Lehrberg som är projektledare. Om studien faller väl ut skulle kultur på recept kunna bli en kompletterande metod för rehabilitering av det stora antalet människor som drabbats av psykisk ohälsa. Projektet pågår under två år och finansieras av Samordningsförbundet Västerås och den så kallade sjukskrivningsmiljarden. I projektet deltar även Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. För ytterligare information kontakta: Maria Lehrberg, projektledare maria.lehrberg@ltv.se,

24 BILAGA 6 Tidningsurklipp

25 BILAGA 7 Inbjudan

26 BILAGA 8 Informationsbrev Informationsbrev Bakgrund och syfte Det har i flera forskningsprojekt visats att det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa. Det behövs dock mer forskning inom området och nu vill Landstinget Västmanland genomföra en rehabiliteringsstudie för att undersöka om kulturinsatser såsom musik, teater, bio/kvalitetsfilm, dans och utställningar kan påverka hälsan positivt hos personer med psykisk ohälsa som ej befinner sig i arbete, helt eller delvis. Förfrågan om deltagande Målgruppen för studien är vuxna personer mellan 18 och 64 år som är inskrivna i Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen och har någon form av psykisk ohälsa (t.ex. stress, utmattningssymtom, depression, ångest) samt är boende inom Västerås kommun. Hur går studien till? För att kunna få svar på syftet med studien så kommer de personer som väljer att delta att slumpmässigt delas in i två olika grupper. Gemensamt för båda grupperna är att sammanlagt fyra enkäter kommer fyllas i och sändas tillbaka till oss. En första enkät där eventuellt några personer måste exkluderas från studien, sedan en enkät vid studiens början, en efter studiens slut samt en uppföljningsenkät efter sex månader. Den ena slumpmässigt utvalda gruppen kommer att få besöka 1 kulturaktivitet/upplevelse per vecka under en period på 10 veckor. Den andra slumpmässigt utvalda gruppen får två biobiljetter som tack för sitt deltagande efter att samtliga enkäter är ifyllda och inskickade. Hantering av data och sekretess Resultaten utifrån de enkätsvar som erhållits kommer statistiskt att databearbetas. Alla insamlade data behandlas konfidentiellt dvs. att dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem och de kommer inte att kunna härledas tillbaka till just dig. Allt material och all information som inhämtas kommer inte att användas i något annat syfte än forskning och de hanteras med största möjliga anonymitet och sekretess. I rapporten där studien sammanställs presenteras resultatet på gruppnivå och är anonymiserat.

27 Hantering av personuppgifter Hantering av personuppgifter sker i enlighet med Personuppgiftslagen (1998:204). Ansvarig för dina uppgifter är Landstinget Västmanland. Personuppgifterna som behövs för studien är kön, ålder, namn, adress samt ev. sjukskrivningsorsak och längd på sjukskrivningen. Du har rätt att få ett registerutdrag om du så önskar, kontakta i så fall Maria Berger (se kontaktuppgifter i slutet av brevet). Hur får jag information om studiens resultat? Studiens resultat förväntas vara klart under hösten 2012 och självklart får du, om du önskar, ta del av resultatet genom att du kontaktar Maria Berger (se kontaktuppgifter i slutet av brevet). Försäkring, ersättning Då du deltar i studien omfattas du av sedvanlig patientförsäkring. Om du tillhör den slumpmässigt utvalda gruppen som erbjuds besöka kulturaktiviteter/upplevelser så är dessa kostnadsfria för dig som deltagare. Frivillighet Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst, utan särskild förklaring, välja att avbryta ditt deltagande utan att det på något sätt medför negativa följder för dig. Forskningshuvudman: Kontaktperson: Landstinget Västmanland Maria Berger Västerås Fil mag, Projektledare/Hälsoplanerare Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland Huvudansvarig forskare: Tfn: Ann-Sophie Hansson E-post: maria.berger@ltv.se Med dr, Folkhälsochef Kompetenscentrum för hälsa Landstinget Västmanland

28 BILAGA 9 Samtyckesformulär Samtyckesformulär Jag har läst informationsbrevet och på så vis fått skriftlig information om studien Kultur och hälsa en framtida rehabiliteringsmodell? Jag samtycker till att delta i studien, vilket är helt frivilligt och jag är medveten om att jag när som helst har rätt till att avbryta mitt deltagande, utan särskild förklaring eller negativa följder. Underskrift.... Ort och datum Förnamn. Efternamn OBS! Detta exemplar samt enkäten (självskattning) sänder du tillbaka till oss genom att använda svarskuvertet.

29 BILAGA 10 Frågeformulär Hälsoenkät Detta är ett frågeformulär som består av 51 frågor. Svara på varje fråga genom att välja ett svarsalternativ. Tack för din medverkan!

30 1. Är Du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Vilket år föddes du? Vilken är den högsta utbildning Du har? Folkskola eller grundskola Realskola eller flickskola 2-årigt gymnasium eller yrkesskola 3-4 årigt gymnasium Universitet eller högskola upp till ett år Universitet eller högskola upp till två år Universitet eller högskola mer än tre år Forskarutbildning Annan utbildning 4. Är du inskriven som aktivt arbetssökande på arbetsförmedlingen? Ja Nej 5. Arbetar du? Ja Nej 6. Om Ja, i vilken omfattning? Ange i procent % 7. Var i så fall arbetet Inte subventionerat arbete Subventionerat arbete Eget företag 8. Studerar du? Ja Nej 9. Om Ja, i vilken omfattning? Ange i procent % 10. Erhåller du ersättning från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen? Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Inget av ovanstående

31 11. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst in på dig. Försäkringskassan sjukskriven, men har arbetsgivare sjukskriven, men har ingen arbetsgivare har sjuk- eller aktivitetsersättning, men har arbetsgivare har sjuk- eller aktivitetsersättning, men har ingen arbetsgivare annat. Arbetsförmedlingen A-kassa Aktivitetsstöd annat. 12. Hur länge har du varit i behov av offentlig försörjning? Ange antal påbörjade år (bortse från kortare perioder av arbete) Upp till.. år SF I allmänhet, skulle Du vilja säga att Din hälsa är Utmärkt Mycket god God Någorlunda Dålig De följande frågorna handlar om aktiviteter som Du kan tänkas utföra under en vanlig dag. Är Du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i dessa aktiviteter nu? Om så är fallet, hur mycket? 14. Måttligt ansträngande aktiviteter, som att flytta ett bord, dammsuga, skogspromenader eller trädgårdsarbete Ja, mycket begränsad Ja, lite begränsad Nej, inte alls begränsad 15. Gå upp för flera trappor Ja, mycket begränsad Ja, lite begränsad Nej, inte alls begränsad

32 Under de senaste fyra veckorna, har Du haft något av följande problem i Ditt arbete eller med andra regelbundna dagliga aktiviteter som en följd av Ditt kroppsliga hälsotillstånd? 16. Uträttat mindre än Du skulle ha önskat Ja Nej 17. Varit hindrad att utföra vissa arbetsuppgifter eller andra aktiviteter Ja Nej Under de senaste fyra veckorna, har Du haft något av följande problem i Ditt arbete eller med andra regelbundna dagliga aktiviteter som en följd av känslomässiga problem (som t ex nedstämdhet eller ängslan)? 18. Uträttat mindre än Du skulle ha önskat Ja Nej 19. Inte utfört arbete eller andra aktiviteter så noggrant som vanligt Ja Nej 20. Under de senaste fyra veckorna, hur mycket har värken eller smärtan stört Ditt normala arbete (innefattar både arbete utanför hemmet och hushållssysslor)? Inte alls Lite Måttligt Mycket Väldigt mycket Frågorna här handlar om hur Du känner Dig och hur Du haft det under de senaste fyra veckorna. Ange för varje fråga det svarsalternativ som bäst beskriver hur Du känt Dig. Hur stor del av tiden under de senaste fyra veckorna har du känt dig lugnt och harmonisk? Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden

33 22. har Du varit full av energi? Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden 23. har Du känt dig dyster och ledsen? Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden 24. Under de senaste fyra veckorna, hur stor del av tiden har Ditt kroppsliga hälsotillstånd eller Dina känslomässiga problem stört Dina möjligheter att umgås (t ex hälsa på släkt, vänner, etc)? Hela tiden Största delen av tiden En hel del av tiden En del av tiden Lite av tiden Inget av tiden GHQ Har Du under de senaste veckorna kunnat koncentrera Dig på allt Du gjort? Bättre än vanligt Som vanligt Sämre än vanligt Mycket sämre än vanligt 26. Har Du under de senaste veckorna kunnat fatta beslut i olika frågor? Bättre än vanligt Som vanligt Sämre än vanligt Mycket sämre än vanligt 27. Har Du under de senaste veckorna kunnat ta itu med Dina problem? Bättre än vanligt Som vanligt Sämre än vanligt Mycket sämre än vanligt

34 28. Har Du under de senaste veckorna haft svårt att sova på grund av oro? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 29. Har Du under de senaste veckorna känt Dig spänd? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 30. Har Du under de senaste veckorna känt att Du inte orkat med Dina egna problem? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 31. Har Du de senaste veckorna känt Dig olycklig och nedstämd? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 32. Har Du de senaste veckorna förlorat tron på Dig själv? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 33. Har Du tyckt att Du varit värdelös de senaste veckorna? Inte alls Inte mer än vanligt Mer än vanligt Mycket mer än vanligt 34. Upplever Du att Du gjort nytta de senaste veckorna? Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt Mycket mindre än vanligt 35. Har Du under de senaste veckorna känt att Du kunnat uppskatta det Du gjort om dagarna? Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt Mycket mindre än vanligt

35 36. Har Du på det hela taget känt Dig någorlunda lycklig de senaste veckorna? Mer än vanligt Som vanligt Mindre än vanligt Mycket mindre än vanligt Mastery 37. Det finns verkligen inget sätt på vilket jag kan lösa de problem jag har Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 38. Ibland känner jag att jag flyter omkring i tillvaron Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 39. Jag har dålig kontroll över saker som händer mig Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 40. Jag kan genomföra nästan vad som helst som jag bestämt mig för Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 41. Jag känner mig ofta hjälplös när jag ställs inför problem i livet Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 42. Det som händer mig i framtiden beror till största delen på mig själv Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls

36 43. Det finns inte mycket jag kan göra för att förändra de viktiga faktorerna i mitt liv Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Är du sjukskriven? Svara på följande frågor, annars kan du gå direkt till fråga Vilka faktorer anser du skulle underlätta/försvåra ditt tillfrisknande? a) Underlätta mitt tillfrisknande b) Försvåra mitt tillfrisknande 45. Hur upplever du att sjukvårdens åtgärder för dig är/har varit? Mycket dåliga för mig Ganska dåliga Ganska bra Mycket bra för mig Inga åtgärder har vidtagits 46. Hur upplever du att Försäkringskassans åtgärder för dig är/har varit? Mycket dåliga för mig Ganska dåliga Ganska bra Mycket bra för mig Inga åtgärder har vidtagits 47. Jag måste vara helt återställd för att alls kunna återgå i arbete Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls 48. Mitt arbete går att anpassa så att jag kan arbeta även om jag inte är helt återställd Stämmer inte alls Stämmer inte särskilt bra Stämmer ganska bra Stämmer helt