ARBETSPLAN

Transkript

1 ARBETSPLAN Dokumentet är sammanställt av Natasja Vos

2 OM RIKTLINJERNA FÖR ARBETET MED ARBETSPLANEN I Gymnasieförordningen (1992:394) 1 kap., Inledande bestämmelser 13, står följande: För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1269). I Läroplanen, Lpf 94 (bilaga 3))står följande: Det finns inget uttalat krav i styrdokumenten att det ska formuleras lokala kursmål och betygskriterier. Det som ska finnas är dels en arbetsplan, dels en lokal planering i respektive kurs som tagits fram tillsammans med eleverna. I arbetsplanen ska anges hur skolan avser att arbeta för att nå de fastställda målen. OM SÄKERHETSGYMNASIETS ARBETSPLAN Denna arbetsplan, vars rubrikstruktur är densamma som i läroplanen för de frivilliga skolformerna, är en reviderad version av tidigare arbetsplaner som har tagits fram av personal och elever på Säkerhetsgymnasiet. Innehållet i denna bygger på prioriteringar som har vuxit fram i en ständigt pågående dialog mellan skolledare, personal och elever sedan starten Målen i arbetsplanen utvärderas i slutet av varje läsår och rapporteras i kvalitetsredovisningen. Arbetsplanen förnyas i början av varje nytt läsår, och finns som bilaga till kvalitetsredovisningen samt på Säkerhetsgymnasiets hemsida. SÄKERHETSGYMNASIETS HUVUDUPPDRAG Säkerhetsgymnasiet ska bedriva utbildning inom ramen för ett specialutformat elprogram med inriktning mot skydd och säkerhet. Utbildningen ska bedrivas i linje med den av riksdagen fastställda läroplanen, Lpf 94, och de av skolans styrgrupp fastställda programmålen. SÄKERHETSGYMNASIETS VISION Säkerhetsgymnasiets vision är att erbjuda Sveriges bästa yrkesutbildning, samt att genom det säkerhetsinriktade elprogrammet på sikt förbättra etiken och kompetensen i säkerhetsbranschen genom att tillföra branschen kompetent och etiskt medveten personal. SÄKERHETSGYMNASIETS VÄRDEGRUND All personal på Säkerhetsgymnasiet verkar för mångfald och jämställdhet. Lika behandling och samma möjligheter ska gälla för alla oavsett etnisk eller nationellt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion, politisk åsikt, nationalitet, socialt ursprung eller andra speciella personliga egenskaper. På Säkerhetsgymnasiet råder nolltolerans mot all form av diskriminering, mobbning och trakasserier. 2

3 SÄKERHETSGYMNASIETS MÅL OCH STRATEGIER UTIFRÅN LPF94:S RUBRIKSTRUKTUR: KUNSKAPER E Mål: Eleverna ska uppleva att de får en god introduktion i studierna. att Eleverna ska se helheter och sammanhang i undervisningen. Eleverna ska uppleva att de utvecklar sina generella förmågor, till exempel förmågan att samarbeta, att kommunicera och att lösa problem. Eleverna ska ges möjlighet att nå kurs- och programmål. Mål i siffror: Årskurs ett: Kärnämnen (KÄ) och gemensamma kurser (GK): Procentandel elever som lägst ska erhålla betyget G läsåret , enligt kursansvarigs målsättning: Datorkunskap (GK) 50 p 75 % Digitalteknik A(GK) 50 p 50 % Engelska A (KÄ) 100 p 67 % Etik och livsfrågor (GK) 100 p 60 % Idrott och hälsa A (KÄ) 100 p 75 % Matematik A (KÄ) 100 p 55 % Persondatorer (GK) 100 p 75 % Religion (GK) 50 p 60 % Samhällskunskap A (KÄ) 100 p 70 % Svenska A (KÄ) 100 p 75 % Säkerhetskunskap (GK) 150 p 75 % 3

4 Årskurs två: Kärnämnen (KÄ) och gemensamma kurser (GK): Procentandel elever som lägst ska erhålla betyget G (G/VG/MVG) läsåret enligt kursansvarigs målsättning: Arbetsmiljö och säkerhet (GK) 50 p 100 % Digitalteknik A (GK) 50 p 50 % Ellära (GK) 50 p 50 % Företagsekonomi A (GK) 50 p 85 % Persondatorer (GK) 100 p 75 % Rättskunskap (GK) 50 p 85 % Säkerhetskunskap B (GK) 200 p 85 % Årskurs tre: Kärnämnen (KÄ) och gemensamma kurser (GK): Procentandel elever som lägst ska erhålla betyget G (G/VG/MVG) läsåret enligt kursansvarigs målsättning:: Elkunskap A (GK) 100 p 80 % Estetisk verksamhet (KÄ) 50 p 100 % Naturkunskap A (KÄ) 50 p 80 % Projektarbete p 80 % Svenska B (KÄ) 100 p 90 % Säkerhetskunskap C (GK) 200 p 82 % Säkerhetssystem (GK) 100 p 82 % 4

5 Kurser som inte är årskursbundna: Individuella val (300 poäng som fördelas över årskurs två och tre): Procentandel elever som lägst ska erhålla betyget G (G/VG/MVG) läsåret enligt kursansvarigs målsättning: Engelska B 100 p 70 % Historia A 100 p 75 % Idrott och hälsa B 50 p 70 % Matematik B 50 p 50 % Pedagogiskt ledarskap 100 p 80 % Psykologi B 50 p 60 % Samhällskunskap B 100 p 70 % Svenska C 50 p 85 % Trafiksäkerhetskunskap 50 p 50 % Nationella prov: Nationella prov: Procentandel elever som lägst ska erhålla betyget G (G/VG/MVG) läsåret enligt kursansvarigs målsättning: Engelska A 70 % Engelska B 70 % Matematik A 50 % Matematik B 50 % Svenska B 90 % 5

6 För att uppnå de fastställda målen ska All personal sträva efter att använda tid och lokaler så att en ämnesövergripande undervisning byggd på projekt gynnas. bidra till att hitta vägar att öka elevernas studiemotivation. Arbetslagen erbjuda eleverna introduktionsdagar innan den ordinarie undervisningen påbörjas i början av läsåret. Ett syfte med dessa dagar är att låta eleverna lära känna varandra inför terminsstarten samt att stärka sammanhållningen i klasserna. Ett annat syfte är att eleverna ska ges möjlighet att förstå de dagliga rutinerna på skolan, lära sig om studieteknik, bli införstådda med skolans regler och normer samt få en överblick av säkerhetsbranschen. ge eleverna verktyg att klara av sina studier (till exempel genom att informera dem om studieteknik, lärande, samarbete i grupp samt om hur man arbetar i projekt). organisera undervisningen i ämnesövergripande projekt i de fall där kursmålen tillåter detta samt avgränsa projektuppgifterna så att eleverna upplever att de klarar av dem. göra sambedömningar av de ämnesövergripande projekten. föra kontinuerliga diskussioner om de regler som gäller på skolan så att alla tillämpar dem på samma sätt. genomföra temadagar kopplade till respektive årskurs utifrån teman i kursen livskunskap. Undervisningen ska under dessa dagar brytas helt från ordinarie schema och istället bedrivas som specialutformade temadagar med hela årskursens elever tillsammans. 6

7 Kursansvariga ge eleverna möjlighet att uppleva sammanhang och helhet i undervisningen genom att färga in kurserna mot säkerhetsområden samt genom att samarbeta med andra kurser och ämnesområden när det är möjligt. (parallellt med de ämneskunskaper de undervisar i) ge eleverna chansen att utveckla de generella förmågor och kompetenser som lyfts fram i Lpf 94, till exempel kommunikation, problemlösning, förståelse av sammanhang samt social och etisk kompetens., erbjuda eleverna möjlighet till praktisk tillämpning av teoretiska kunskaper samt övning i problemlösning. sträva mot enhetlighet och tydlighet i informationen till eleverna beträffande veckoplaneringar, information om inlämningsuppgifter, prov och läxförhör samt resultat. På skolan ska ovanstående information alltid publiceras i SchoolSoft. regelbundet ge eleverna coachning, handledning, stöd, feedback och positiv förstärkning. Mentorerna regelbundet stämma av elevernas studiesituation, särskilt om eleverna har börjat senare på läsåret (vilket kan innebära att de har missat introduktionsveckan osv.) regelbundet ge eleverna coachning, handledning, stöd, feedback och positiv förstärkning. samverka med hemmen och informera om elevens skolsituation och kunskapsutveckling, med hjälp av närvaro-, resultat- och omdömesrapportering i SchoolSoft. Specialpedagogen genomföra screeningtester i årskurs ett i början av läsåret samt erbjuda eleverna lämplig stödundervisning vid behov. samordna stödformerna (VIP-rumskonceptet och återkopplingen mellan skolhälsovård och lärare etc) så att inga elever faller mellan stolarna. 7

8 NORMER OCH VÄRDEN Mål: Eleverna ska känna trygghet på skolan och erbjudas relevant elevvård vid behov. Värdegrundsarbetet ska stå i centrum för all personal på Säkerhetsgymnasiet. Etiska regler: Här på Säkerhetsgymnasiet ska vi ha ett positivt klimat där alla känner sig sedda och inkluderade i gruppen och där ingen känner sig utanför. Vi tar aktivt avstånd från mobbning, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi visar respekt och tar hänsyn mot dem som arbetar eller studerar på skolan så att alla kan trivas samt känna sig trygga i skolans lokaler. Vi verkar för mångfald, jämställdhet och öppenhet inför dem som tänker eller agerar på ett sätt som skiljer sig från vårt eget. Lika behandling och samma möjligheter ska gälla för alla oavsett etnisk eller nationellt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, religion, politisk åsikt, nationalitet, socialt ursprung eller andra speciella personliga egenskaper. Vi tar alla ett aktivt ansvar för vår gemensamma miljö så att den präglas av studie- och arbetsro. För att uppnå de fastställda målen ska All personal tillämpa nolltolerans beträffande mobbning, trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. röra sig i elevmiljöerna så att känslan av trygghet ökar för eleverna när de befinner sig i skolans elevutrymmen. 8

9 Antimobbningsgruppen som består av studierektor, lärare, skolsköterska och elever som har utsetts till kamratstödjare i sina respektive klasser ingripa och hantera fall av kränkande behandling, mobbning eller trakasserier samt tillsammans med kamratstödjarna bedriva ett förebyggande antimobbningsarbete. marknadsföra sig bland eleverna så att de alla får information om att nolltolerans/nollvision råder på skolan. utveckla utbildningsprogrammet för kamratstödjare och planera in regelbundna möten. Arbetslagen se till att elever som börjar på Säkerhetsgymnasiet får en fadder ur en högre årskurs samt att eleverna erbjuds teambuilding och andra roliga aktiviteter under introduktionsdagarna. Detta för att öka känslan av trivsel, studieförmåga och trygghet bland eleverna. IT-tekniker se till att elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter erbjuds tekniska hjälpmedel i form av bärbara datorer utrustade med specialanpassade rättstavningsprogram. Kursansvariga under hela utbildningen arbeta med värdegrund, demokrati och människosyn, särskilt med tanke på att väktaryrket ofta är ett socialt inriktat arbete i vilket eleverna kommer att träffa många olika slags människor med lika många värderingar och bakgrunder. sträva efter att integrera mål från Lpf94 i undervisningen samt att hjälpa eleverna att utveckla empatisk förmåga, förståelse och respekt för olika åsikter samt förutsättningar för att känna sig trygga med sig själva och våga uttrycka sig. bygga upp ett förtroende mellan sig och eleven, skapa goda relationer i klasserna samt i alla lägen vara tydliga med att de själva strävar efter mångfald och alla människors lika värde. diskutera känsliga frågor (kulturella konflikter, sexualitet etc.) med eleverna. enligt schema tillhandahålla läxhjälp i VIP-rummet. 9

10 Skolsköterskan presentera sig och sina arbetsuppgifter för alla elever under introduktionsveckan, samt berätta om öppettider (skolhälsovård) och utrustning. finnas tillgänglig minst 2,5 dagar i veckan samt fungera som elevvårdsresurs på plats i skolan samt som en portal för att slussa eleverna vidare till rätt plats beroende av behov. hjälpa eleverna till rätt instans i samhället när hjälp av mer psykologisk art erfordras. Specialpedagogen presentera sig och sina arbetsuppgifter för alla elever under introduktionsveckan, samt berätta om öppettider (VIP-rum) och utrustning. finnas tillgänglig minst 2,5 dagar i veckan som elevvårdsresurs på plats i skolan samt som en portal för att garantera att eleverna får det stöd de behöver. erbjuda elever med studiesvårigheter utredningar och åtgärdsprogram. Specialpedagogen se till att eleverna får stödundervisning i VIP-rummet om de behöver hjälp att uppnå kursmålen. Studierektor se till att samtliga elever tar del av och skriver under skolans etiska regler. systematiskt hantera, dokumentera och följa upp elevärenden och klagomål, i syfte att snabbt ringa in mönster och problemområden samt för att kunna sätt in nödvändiga stödinsatser och förbättringar. en gång per termin ansvara för att eleverna får utvärdera sina mentorer samt att mentorerna får individuell återkoppling på hur eleverna tycker att de fungerar som mentorer. 10

11 ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Mål: Eleverna ska uppleva att skolgången ställer krav på eget ansvarstagande. Eleverna ska veta att det finns möjligheter att påverka undervisningen och skolan i stort. För att uppnå de fastställda målen ska All personal under hela utbildningen framhålla elevernas personliga ansvar (att hantera sina studier). utöka elevernas inflytande i takt med att elevernas ansvarstagande ökar. förbereda eleverna för rollen som goda samhällsmedborgare och livet efter gymnasiet genom att systematiskt arbeta med de demokratiska grundvärderingarna samt genom att uppmuntra eleverna att sätta ord på vad de tänker och känner och att bli medvetna om vad de bygger sina egna argument på. kommunicera tydliga ramar så att eleverna inser att deras val samt de signaler de sänder ut får konsekvenser. Arbetslagen ge mentorerna möjlighet att följa årskurserna genom utbildningen i den mån det går. återkommande diskutera mentorsrollen och dess arbetsbeskrivning. göra en gemensam övergripande, årskursvis planering för den schemalagda, veckovisa mentorstiden, vilken mentorerna lägger ut till eleverna på SchoolSoft. inbegripa olika teman från kursen Livskunskap och läroplansmålen i mentorstiden. Vissa teman ska vara specifika för en viss årskurs medan andra återkommer varje år. Uppläggen för de olika årskurserna koordineras i samordningsgruppen. skicka inbjudan till utvecklingssamtal per brev så att även de elever och vårdnadshavare som saknar tillgång till dator får möjlighet att delta. tillse att mentorerna håller återkommande, enskilda samtal med mentorseleverna. säkerställa elevinflytandet i planeringen och utformningen av undervisningen. 11

12 Studierektor garantera elevernas inflytande genom att upprätthålla samt genom att informera eleverna om följande organ: Säkerhetsgymnasiets medbestämmandeorgan: Klassråd (ur Gymnasieförordningen) För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan ska det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Den närmare utformningen av elevinflytandet genom klassråd ska anges i arbetsplanen. Klassråd hålls på Säkerhetsgymnasiet minst en gång i månaden på mentorstiden. I början av varje läsår utses en ordinarie elevrådsrepresentant och en ersättare i varje klass. Elevrådsrepresentanten representerar sin klass i elevrådet. Elevråd I elevrådet representerar en elevrådsrepresentant från varje klass sina klasskamrater inför skolledningen. Säkerhetsgymnasiets strävan är att alla elevrådsrepresentanter erbjuds relevant utbildning. Elevrådet träffar skolledningen en gång i månaden. Skolkonferens (Ur Gymnasieförordningen) Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Elevrepresentation i styrgruppen (skolans styrelse) Säkerhetsgymnasiet har en styrgrupp som delegerats det ansvar som åligger skolans huvudman. I styrgruppen finns förutom representanter för branschen och skolledningen också en elevrepresentant samt en personalrepresentant. Elevskyddsombudskap Elevskyddsombuden arbetar tillsammans med Säkerhetsgymnasiets ordinarie skyddsombud. Som elevskyddsombud väljs en elev i varje årskurs. Mentorskap På skolan arbetar vi med ett aktivt mentorskap med schemalagd mentorstid varje vecka. Mentorn fungerar som elevens vuxenkontakt i skolan samt som ett personligt stöd för eleven. Mentorn ska bistå eleven i att skaffa sig en överblick av sina studier och sin närvaro samt hantera kontakter med vårdnadshavare. Föräldraråd På skolan finns ett föräldraråd som består av skolledare och föräldrar. Föräldrarådet sammanträder minst en gång per termin. 12

13 UTBILDNINGSVAL ARBETE OCH SAMHÄLLE Mål: Säkerhetsgymnasiet ska fungera som en brygga till framtida arbetsliv och fortsatta studier. Eleverna ska uppleva att studierna och praktiken bidrar till att de får en bred och fördjupad bild av säkerhetsbranschen. Eleverna ska uppleva att de får handledning i studieval under gymnasietiden och i studieoch yrkesval för framtiden. För att uppnå de fastställda målen ska Branschansvarig i samråd med övrig personal upprätta kontakter med organisationer och myndigheter för att eleverna ska få en dagsaktuell bild av säkerhetsbranschen, bland annat genom praktik, säkerhetsrelaterade ämnen, infärgning av kurserna, temadagar och studiebesök, men även genom att bjuda in relevanta föreläsare från branschen. ansvara för att eleven under sin utbildning praktiserar inom en rad branschspecifika områden samt att eleven har tillgång till en utbildad handledare från branschen. tillsammans med arbetslaget i årskurs tre arrangera en framtidsdag med studie- och yrkesvägledning inriktad på skydd- och säkerhetsområdet, i vilken avgångselever och representanter från säkerhetsföretagen förs samman i en rekryteringsbazar för att diskutera arbete och anställning. Elevernas förbereds inför denna dag genom att i undervisningen få konsultation i att skriva CVn och personliga brev samt genom att förberedas inför framtida intervjusituationer. Rektor se till att Säkerhetsgymnasiets styrgrupp består av representanter från både säkerhetsbranschen och Transportarbetarförbundet. förse eleverna med tydlig information om vem de ska vända sig till i frågor som rör studieoch yrkesvägledningen samt se till att tydliga rutiner finns beträffande vem som ansvarar för vad i studie- och yrkesvägledningen. ansvara för att eleverna får kontinuerlig vägledning till utbildning och yrkesval under gymnasietiden så att de ökar sina chanser att göra aktiva och medvetna val i sina fortsatta studie- och arbetsliv. Till sin hjälp har rektor branschansvarig, studierektor och mentorer samt externa föreläsare. 13

14 BEDÖMNING OCH BETYG Mål: Eleven ska förstå omdömessystemet samt på vilka grunder betyg sätts. Eleven ska kontinuerligt ges information om sina utvecklingsbehov och studieframgångar. Eleven ska förstå kopplingen mellan resultat, omdöme och betyg. För att uppnå de fastställda målen ska Kursansvarig (tillsammans med eleverna) i varje kurs göra en lokal planering där stoff, arbetssätt och examinationsformer fastställs och dokumenteras i SchoolSoft utifrån de kursmål, tidsramar och betygskriterier som läraren inledningsvis informerar eleverna om. redovisa för eleven på vilka grunder omdömesbedömning och betygsättning sker. under kursens gång tillämpa Säkerhetsgymnasiets omdömessystem (som säger något om hur eleven ligger till i förhållande till målen i kursen): N 1 i nivå (med målen för kursen) VN 2 väl i nivå (med målen för kursen) EN 3 ej i nivå (med målen för kursen) fortlöpande informera varje elev om utvecklingsbehov och framgångar, dels genom redovisa ett Schoolsoft-omdöme efter varje avslutat moment i kursen (prov, inlämningsuppgifter etc.) dels genom att sätta ett preliminärt omdöme på kursen inför de läsårsvisa klasskonferenserna. komplettera omdömen med information om vilka betygskriterier och kursmål eleverna har uppnått när de har avslutat olika moment i kurserna. tillsammans med övriga medlemmar i arbetslaget aktivt delta i att systematiskt sambedöma de ämnesövergripande projekten. 1 Att vara i nivå innebär att eleven hittills i kursen nått upp till målen och kan förväntas få betyget godkänt om eleven håller samma nivå kursen ut. 2 Att vara väl i nivå innebär att eleven hittills i kursen inte bara har visat att hon når upp till berörda mål utan även att hon har visat kunskapskvaliteter som motsvarar något av de högre betygsstegen väl godkänt eller mycket väl godkänt. Det är därför viktigt att kursansvarig tillsammans med eleven benar ut vilka kunskapskvaliteter som krävs för att nå även det högsta betyget. 3 Att vara ej i nivå innebär alltså att det finns risk för att vid kursens slut få betyget icke godkänt. 14

15 REKTORS ANSVAR Rektor ska se till att vårdnadshavare har tillgång till relevant och uppdaterad information angående sina barns studier och närvaro. Rektor ska bedriva en personalpolitik som uppmuntrar till en kompetent och hälsosam personalgrupp som känner delaktighet i arbetsgruppen och engagemang för eleverna. Rektor ska sträva efter att anställa personal som vill utvecklas yrkesmässigt och som är öppen för att pröva nya sätt att göra saker samt som har ett prestigelöst förhållningssätt, och är villig att ta emot respons på och handledning i sitt yrkesutövande. För att uppnå de fastställda målen ska Rektor säkerställa föräldrainsynen genom ett intranät 4, ett föräldraråd 5 och föräldramöten 6 samt genom att erbjuda elever, personal och föräldrar en fullgod SchoolSoft-utbildning. föra personal- och lönesamtal med personalen varje år, bland annat med utgångspunkt i måluppfyllelse och utvärderingar samt erbjuda skolans personal friskvårdsbidrag, friskvårdstimmar och kompetensutvecklingsbidrag så att de på ett sundare och mer kompetent sätt kan utöva sitt yrke. Studierektor coacha arbetslagsledarna och lärarna i arbetet mot de i arbetsplanen gemensamt framtagna målen samt tillse att lärarna besöker varandras lektioner och följer upp besöken med feedback (i så kallad kollegahandledning). samordna personalen i det kontinuerliga skolutvecklingsarbetet genom att koordinera och dokumentera arbetet med skolans arbets- och handlingsplaner samt med skolans policydokument och den årliga kvalitetsredovisningen i vilken strategier för att förbättra verksamhetens strukturer, processer, rutiner och resultat presenteras. genomföra och följa upp mentors- och kursutvärderingar och kvalitetsenkäter samt i elev-, föräldra- och personalkontakter lyssna in, förankra och samordna utvecklingsarbetet. 4 SchoolSoft är ett webbaserat intranät i vilket vårdnadshavare har tillgång till information om omyndiga elevers närvaro, studieresultat, omdömen och betyg mm. 5 Föräldrarådet (tidigare kallat utbildningsrådet) är Säkerhetsgymnasiets föräldraforum där de som anmält intresse sammanträder ett par gånger per termin. Föräldrarådet består av en skolledare samt representanter för föräldrarna och har till uppgift att diskutera gemensamma förhållningssätt samt utveckling av utbildningen/skolan. Minnesanteckningar författas vid varje utbildningsråd. 6 Föräldramöten hålls i september för vårdnadshavare (ÅK 1) och i februari (ÅK 2 & 3). 15

16 MARKNAD OCH ELEVREKRYTERING Mål: Utbildningen skall hålla hög kvalitet och i den mån det går vara individanpassad så att eleverna blir så nöjda med sina studier på skolan att de rekommenderar utbildningen till andra, potentiella elever. Skolan ska genom marknadsföring öka antalet förstahandssökande som har ett så högt meritvärde att de klarar av studierna på Säkerhetsgymnasiet. Detta för att skolans utbildningsplatser ska fyllas med elever som uppvisar ett genuint intresse för säkerhetsbranschen, och som har potential att slutföra studierna med godkända resultat i sina kurser. Mål i siffror: Skolan ska öka antalet besökare på öppna hus från ca 40 till ca 80. Skolan ska ha 120 sökande elever med minst 160 i meritvärde (2010) Skolan ska ha 160 sökande elever med minst 160 i meritvärde (2012) Skolan ska få medialt genomslag i lokalpress tre gånger varje år, i rikspress en gång varje år. För att uppnå de fastställda målen ska Branschansvarig ansvara för att skolan deltar i de gymnasiemässor som arrangeras i Stockholm varje år. organisera, utvärdera och utveckla skolans öppet hus-dagar inför gymnasievalperioderna. se till att information om skolan skickas till SYV-ansvariga i Storstockholm och till de elever som anmält intresse vid mässor eller på annat sätt. organisera så att reklam läggs ut i olika former med hjälp av en reklambyrå. utforska och samordna utförandet av nya marknadsföringsaktiviteter: MMarknadsföringsaktiviteter som kommer att genomföras under läsåret Alumniträffar på skolan. Derbymatcher med supporterpolisen. Säkerhetsprojekt, i vilka eleverna går ut till allmänheten och i gallerior för att förbättra säkerheten i bostadsområdet och företagsområdet i Kista. Föreläsningar i Säkerhet för elever i årskurs 9 runt om i Kista samt i dessa elevers hemkommuner och skolor. Aktiviteter som involverar besökarna på gymnasiemässan. 16

17 För att förbättra våra mätbara resultat (studieresultat och den kundnöjdhet som visar sig i enkäter/utvärderingar) fokuserar vi särskilt på följande områden under : Arbetsmiljön: Den psykosociala arbetsmiljön: Kommunikation/information/delaktighet Tydliga ramar/konsekvenser Den fysiska arbetsmiljön: Studiemiljö Arbetsmiljö Lokaldisposition Det pedagogiska arbetet: Kunskapsutveckling SchoolSoftdokumentation Processer/rutiner Undervisningen Elevinflytande Mentorskapet: Coachning Utvecklingssamtal Ramar och förväntningar Mentorstiden (livskunskap etc.) 17

18 Siffermål för ovanstående fokusområden (inför ) 65 % av eleverna skall anse att studiemiljön är absolut eller i huvudsak god 80 % av eleverna skall svara nej på om de har utsatts för kränkande behandling som mobbning eller trakasserier här på skolan 95 % av eleverna skall veta vem de ska vända sig till om de upplever att de eller någon annan blir mobbad 90 % av eleverna skall svara nej på frågan om de har utsatts för någon form av diskriminerande behandling 85 % av eleverna skall anse sig ha fått information om sin kunskapsutveckling 90 % av eleverna skall anse sig ha fått SchoolSoft-information om prov 75 % av eleverna skall uppleva att de får de stöd de behöver för att klara av sina studier 80 % av eleverna skall känna till hur de kan påverka sin skolgång 80 % av eleverna skall vara nöjda med den studie- och yrkesvägledning som skolan tillhandahållit 95 % av eleverna förstår hur omdömessystemet fungerar i förhållande till betygen 85 % av eleverna skall uppleva sin mentor som ett stöd 55 % av eleverna skall uppleva att den schemalagda mentorstiden är meningsfull 18

19 Så här säkerställer Säkerhetsgymnasiet att arbetsplansmålen uppnås: Åtagande Mätmetod Tidpunkt/ frekvens 1. Kunskaper och lärande Kursutvärderingar Kvalitetsenkät Betygsstatistik/ Nationella prov Varje mittermin Varje läsårsslut Varje läsårsslut Uppföljningsmetod Personalmöten Arbetslagsmöten Planerings- och lönesamtal med chef Elevers utvecklingssamtal med mentor Kollegahandledning (lektionsbesök) Samverkansmöten med elevvården (Elevvårdskonferens) 2. Normer och värden Kursutvärderingar Kvalitetsenkät Medarbetarenkät Arbetsmiljöenkät Varje mittermin Varje läsårsslut Personalmöten Arbetslagsmöten Planerings- och lönesamtal med chef Elevers utvecklingssamtal med mentor Kollegahandledning (lektionsbesök) Samverkansmöten med elevvården (Elevvårdskonferens) Mentorsutvärderingar 3. Ansvar och inflytande Kursutvärderingar Kvalitetsenkät Medarbetarenkät Arbetsmiljöenkät Varje mittermin Varje läsårsslut Varje läsår Varje läsår Personalmöten Arbetslagsmöten Planerings- och lönesamtal med chef Elevers utvecklingssamtal med mentor Kollegahandledning (lektionsbesök) Samverkansmöten med elevvården (Elevvårdskonferens) 4. Arbete och samhälle Kvalitetsenkät Praktikenkät Varje läsårsslut Efter varje praktikperiod Handledarutbildning Erfarenhetsträffar med handledare 5. Betyg och bedömning Kursutvärderingar Kvalitetsenkät Varje mittermin Varje läsårsslut Personalmöten Arbetslagsmöten Planerings- och lönesamtal med chef Elevers utvecklingssamtal med mentor Samverkansmöten med elevvården (Elevvårdskonferens) 6. Personal- och föräldraåtagande Kvalitetsenkät Arbetsmiljöenkät Medarbetarenkät Varje läsårsslut Varje läsår Varje läsår Planerings- och lönesamtal med chef Föräldraråd 7. Det pedagogiska utvecklingsarbetet Kursutvärderingar Kvalitetsenkät Inspektioner Varje läsårslut Varje läsårsslut Personalmöten Arbetslagsmöten Kvalitetsredovisning 8. Marknad och elevrekrytering Intagningsstatistik Varje läsårsstart Marknadsundersökning bland nya elever 19

20 20