Strategisk plan för hälso- och sjukvården Verksamhetsidé STRATEGISK PLAN (20) 22 april 2008 Hs 2008/0008

Transkript

1 STRATEGISK PLAN (20) Strategisk plan för hälso- och sjukvården Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att en hälsobefrämjande hälso- och sjukvård och tandvård tillhandahålls på lika villkor till hela Gotlands befolkning och besökande. Med hänsyn till den enskildes behov ges vård och behandling som är evidensbaserad och/eller väl beprövad. Den som har det största behovet av vård ska ges företräde. Verksamheten präglas av god kvalitet, bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet, tillgodoser patientens behov av kontinuitet och säkerhet, och är lätt tillgänglig. Rätt patient ska få rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt till rätt kostnad.

2 STRATEGISK PLAN (20) Strategisk plan för hälso- och sjukvården Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhet, uppdrag och resurser för Hälsoläget och efterfrågan på vård...4 Ny eller förändrad lagstiftning...5 Strategier för effektivisering...6 Förebygga sjukdom och främja hälsa... 6 Förenkla patientens kontakter med hälso- och sjukvården... 6 Framväxten av närvård... 6 Ständiga förbättringar av vårdens rutiner... 6 Förbättrat IT-stöd... 7 Tydligare uppdrag och genomtänkta ersättningssystem... 7 Uppföljning och jämförelser... 7 Omvärldstrender som påverkar Gotland nu och i framtiden...7 Individualism valfrihet, kundinriktning, ökad andel miljömedvetna val, intresse för egna livskvaliteten, mat & hälsa... 7 Teknikutveckling kommunikation, medicin... 8 Demografi fler äldre, färre unga, rekryteringsutmaning... 8 Ökad geografisk rörlighet ökat resande, dubbelt boende... 9 Taxor och avgifter...9 Driftbudget Resursbehov Nettokostnadsutvecklingen är beräknad utifrån nedanstående: Regionvården Konkurrensutsättning av verksamhet...12 Kompensation för externa avtal...13 Investeringsförslag med motiveringar Investeringsprocess Risken för haverier ökar på grund av uppskjuten återanskaffning Röntgenutrustning Investeringsgrupper...14 Byggnads- och anläggningsinvesteringar Uppdrag...16 Mål för tillgänglighet och handläggningstider Ökade tjänstgöringsgrader Arbetsuppgifter som berörs av pensionsavgångar Vårdplatser i sluten vård...18 Bilaga 1 - Nulägesanalys HSN april 2008

3 STRATEGISK PLAN (20) Inledning Hälso- och sjukvården på Gotland står inför stora utmaningar. Gotlänningarnas rättmätiga krav på att vården ska vara tillgänglig när individen behöver vårdens tjänster, nya och dyra läkemedel och behandlingsmetoder kommer, tillsammans med förändringar i omvärlden att ställa stora krav på organisationens fortsatta utveckling och förändring. Genom ett målmedvetet arbete har balans i vårdflödet kunnat uppnås och behandlingar och besök erbjuds i huvudsak utifrån befolkningens behov och inom vårdgarantins tidsgränser. Det är viktigt att arbeta vidare med det förbättringsarbete som vårdgarantin har lett till att inte släppa taget. Att bygga köer är ineffektivt, kostnadsdrivande och inte acceptabelt ur ett befolkningsperspektiv. Behoven inom hälso- och sjukvården ökar på alla områden till följd av ökad medellivslängd och medicinsk utveckling. Utmaningen att hålla jämna steg med den medicinska utvecklingen och dessutom öka tillgängligheten ställer höga krav på effektiviseringar. Målet är att få ut mer för samma pengar bland annat genom att arbeta efter de i verksamhetsidén beskrivna 7 Rätt. Under 2008 pågår ett intensivt arbete med att nå balans mellan verksamhet och anvisad budget, vilket innebär att verksamhet för 40 miljoner kronor avvecklas. Effektiviseringar kommer inte att räcka för att finansiera den framtida utvecklingen. Prioriteringar och omfördelning av resurser inom Gotlands kommun krävs. I resten av Sverige pågår nu diskussioner om nya regionbildningar. Flera ansökningar har lämnats till regeringen och regeringens ensamutredare kommer att presentera sitt arbete i maj. Alla sjukvårdshuvudmän brottas med utmaningen att få ekonomi och utveckling att gå ihop större regioner och utökad samverkan är en väg många har valt. Som den unikt minsta sjukvårdshuvudmannen i Sverige måste Gotland i detta läge arbeta ännu intensivare och mer målinriktat på att hitta samverkansformer som tillgodoser både kompetensförsörjning, säkrar kvalitet och bevarar det lokala inflytandet. Detta kräver ett stort engagemang av kommunledning och hälso- och sjukvårdsledning. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖR- VALTNINGEN Per-Olof Jacobsson ordförande Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör

4 STRATEGISK PLAN (20) Verksamhet, uppdrag och resurser för Hälsoläget och efterfrågan på vård Hälso- och sjukvården på Gotland möter årligen ca 70 procent av befolkningen och ca besökare/turister. Mer än varannan gotlänning får hjälp av primärvården varje år och mer än var tionde gotlänning vårdas på sjukhus. Den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning innebär ett ökat behov av omhändertagande och vård inom en rad specialiteter. Inom medicin- och rehabiliteringsvård kommer man att se fler multisjuka äldre samt ett ökat rehabiliteringsbehov efter exempelvis frakturer och stroke. Sekundärt till en allt äldre och mer solexponerad befolkning kommer inom de närmsta åren en ökning att ske av såväl godartade som elakartade hudtumörer. Inom öron-, näs- och halssjukvården kommer en allt högre andel äldre i befolkningen medföra en ökad efterfrågan på vård, exempelvis för tumörsjukdomar inom huvud- och halsområdet. Ortopedin förväntas påverkas med en ökning av åldersrelaterade frakturer Detta område har ökat stadigt de senaste decennierna och ökningen förväntas fortsätta. Fokus på prevention är väsentlig, men kommer inte att minska behovet av ortopediska insatser under överskådlig tid. Även omoperationer av proteser ökar i takt med allt större volym primärproteser hos patienter med förväntad längre överlevnad. Större krav förväntas också ställas på ögonsjukvården med ökande behandlingsmöjligheter av sjukdomar hos de äldre, exempelvis för sjukdomar i gula fläcken. Diskussion måste även föras om framtida indikationsändringar för gråstarr-operationer. Med en ökning av antalet äldre i befolkningen ökar även typ II diabetes, vilket i sin tur ökar belastningen på ögonkliniken i form av screening, läkarundersökning och laserbehandling. Födelsetalet har de sista tio åren varierat på Gotland mellan 444 och 549 födslar per år. Såväl på Gotland som i hela landet blir barnaföderskorna allt äldre. Gruppen kvinnor över 35 år som föder barn ökar. Detta påverkar vårdtyngden då komplikationer under graviditet och förlossning ökar med stigande ålder. Minskande fertilitet vid högre åldrar gör också att fler par söker hjälp för barnlöshet. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar ökar markant. Tyngden/graden av allvar i ärendena hos BUP har ökat. Nu visar sig effekter av de stora barnkullarna från början av 1990-talet, som är i tonåren. Efterfrågan på neuropsykiatrisk undersökning och behandling ökar både på barn- och vuxensidan.

5 STRATEGISK PLAN (20) Ett ökat alkohol- och drogmissbruk leder till ökad efterfrågan av psykiatrisk vård. Detta omfattar även patienter med dubbeldiagnos, dvs patienter som lider av psykiatrisk sjukdom samt har missbruksproblem. Mer samverkan när det gäller denna patientgrupp begärs av vårdgrannarna. Nya rekommendationer om vaccination mot pneumokockinfektion hos barn beräknas öka kostnaden för Gotland med mellan 1 och 3,5 miljoner kronor per år. Nya behandlingsriktlinjer avseende operation av kraftigt överviktiga leder till att fler kommer att behöva opereras till en kostnad av 55 tusen kronor per patient. Nya behandlingsriktlinjer från Socialstyrelsen för hjärtsjukvården innebär att fler patienter skall ges behandling t ex genom vidgning av hjärtats kranskärl eller andra tekniker. Mediciner har under senare år utvecklats för att bromsa utvecklingen av multipel skleros. Behandlingsmetoden kräver hög specialiseringsgrad men kan komma att introduceras genom samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset. Under perioden kan förväntas att fler screeningprogram (än nuvarande för bröstcancer och livmoderhalscancer) kommer att införas. Aktuella är screening för colorektalcancer, prostatacancer och aortaaneurysm. Nationellt ses en ökande efterfrågan av möjligheten att vårdas i hemmet vid livets slut. Man erbjuder i allt större omfattning sjukhusanknuten hemsjukvård (ASIH) till alla patienter i behov av palliativ vård. Det upplevs som alltmer angeläget att man även på Gotland utvecklar en välfungerande ASIH för palliativt omhändertagande Ny eller förändrad lagstiftning Under 2008 införs en ny tandvårdsförsäkring från den 1 juli. Konsekvenserna av denna är ännu inte helt kända. Framförallt råder osäkerhet om vad det referensprissystem som införs kommer att innebära ekonomiskt. Ny lag om införande av vårdval inom primärvård förväntas införas under perioden. Det beslutade systemet för vårdval inom Gotlands kommun bedöms i huvudsak uppfylla de krav som kommer att ställas. Systematiskt förbättringsarbete har fått ökat fokus utifrån lagstadgade krav på ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). Socialstyrelsens vägledning för en God Vård (vård som är kunskapsbaserad, säker, jämlik, patientfokuserad, effektiv och tillgänglig) utgör i allt större utsträckning en grund för utvecklingen av vården.

6 STRATEGISK PLAN (20) Utredningen om den offentliga förvaltningens framtida organisation, Ansvarskommittén, presenterade sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) i februari 2007 och remissbehandling pågår. Kommittén föreslår att landstingens uppgifter inom hälso- och sjukvården övertas av sex till nio regionkommuner. Den statliga styrningen av hälso- och sjukvården bör renodlas mot normering. Styrningen bör inriktas på medborgarens rätt till likvärdig hälso- och sjukvård och staten ges ett tydligare ansvar för nationell uppföljning och utvärdering. Kommittén föreslår också att bestämmelser som har betydelse för patientens ställning i hälso- och sjukvården förs samman i en patientlag. Apoteksmarknadsutredningen som nu är på remiss kommer att leda till förändrade förutsättningar för apotekens verksamhet. Speciellt läkemedelsförsörjningen i glesbygd kan påverkas negativt av omregleringen. Strategier för effektivisering Förebygga sjukdom och främja hälsa Kraven ökar på hälso- och sjukvårdens roll i att främja hälsa och förebygga ohälsa. Mötet med tusentals patienter varje år innebär en unik möjlighet till samtal om individens hälsa och de faktorer som är påverkbara för att förbättra hälsan eller förhindra framtida ohälsa. Det finns också goda traditioner från mödra-, barn- och tandhälsovården att sprida till resten av hälso- och sjukvården. Uppdraget är här oklart. Behovet av insatser är stort men så länge verksamheten inte är i balans ekonomiskt kommer detta inte att kunna prioriteras. Förenkla patientens kontakter med hälso- och sjukvården. En rad olika aktiviteter, alltifrån sjukvårdsrådgivning via Internet och telefon till möjligheten att boka tider via Internet och att kommunicera med e-post behöver utvecklas. Här ingår metoder för att stärka patientens kunskap om vad som är viktigt att tänka på vid olika sjukdomar och skador samt att ge stöd för patientens egenvård. Fr o m 2009 skall sjukvårdsrådgivningen anslutas till 1177-konceptet. Projektledare för införandet är tillsatt men finansieringen av både införandet och den fortsatta driften är ännu oklar. Framväxten av närvård I övriga landet har olika modeller för närvård startats. Det yttersta syftet är att förbättra flödet mellan sjukhus, primärvård och äldreomsorg. Även för Gotland skisseras denna utveckling i utredningen om sjukvårdens framtid. Utredningen är på remiss till berörda nämnder. Hur t ex hemsjukvården skall bedrivas och organiseras på Gotland bör bli föremål för beslut i kommunstyrelsen under hösten. Ständiga förbättringar av vårdens rutiner Ett mer systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete måste utvecklas inom vården. Det är en ständigt pågående process där det viktigaste arbetet sker i den

7 STRATEGISK PLAN (20) praktiska verksamheten, nära patienterna och ger möjlighet för alla personalgrupper att vara delaktiga i att hitta på nya lösningar. Förbättrat IT-stöd. IT-stödet i det inre vårdarbetet, t ex överföring av information om patientens tillstånd mellan vårdgivare, användningen av tele-medicin, läkarens tillgång till relevant patientinformation i den kliniska situationen, olika beslutsstöd för läkarens och patientens beslut m.m utvecklas lokalt och nationellt. På Gotland pågår för närvarande arbete med att skapa en portal för att underlätta bokning av tider och kommunikationen med vårdgivare. Av särskild betydelse är detta för att säkra tillgången till journalinformation för privata vårdgivare. Bakgrunden är, vid sidan om patientsäkerhet, ambitionen att utveckla IT-stöd som frigör vårdpersonalens tid och därmed ökar tiden för direkt patientkontakt. Under 2009 planeras ett införande av Take Care i primärvården på Gotland. Då är målet, hälso- och sjukvården länge arbetat mot, uppnått med ett gemensamt journalsystem från regionvård - sjukhusvård - primärvård. Tydligare uppdrag och genomtänkta ersättningssystem. Att styra vårdgivare genom bättre preciserade uppdrag och med uppföljning och ersättning kopplad till uppdragen är en ansats som är giltig oavsett formell organisationsmodell. Ersättningen knyts i ökad grad till kvalitetsutveckling och måluppfyllelse. Uppföljning och jämförelser. Uppföljningen förbättras avseende vårdkonsumtion, kostnader, produktivitet, tillgänglighet och i ökande grad kvaliteten i vården. Det sker en snabb utveckling av beskrivningssystemen för sjukvårdens tjänster, som kostnadsredovisning och möjligheterna att följa upp vårdkonsumtion och vårdkvalitet. Omvärldstrender som påverkar Gotland nu och i framtiden Individualism valfrihet, kundinriktning, ökad andel miljömedvetna val, intresse för egna livskvaliteten, mat & hälsa Hälso- och sjukvården är en del i samhället/samhällsutvecklingen och influeras och påverkas av rådande politisk ideologi/styrning, konjunktur, mediabevakning. Förändrad livsstil, skiftande värderingar och trender och folkhälsoproblem som tilltagande övervikt, rökning, stress är kostnadsdrivande via ökad sjuklighet och sjukskrivningar. De senaste årens utveckling siktar på att stärka patientens ställning genom vårdgaranti, det fria vårdvalet och ökad delaktighet i utformningen av vårdåtgärderna. Allt fler söker sig till sjukvården på grund av psykisk ohälsa och många patienter uppvisar symtom som är förknippade med sociala och existentiella problem. Detta gör att gränsdragningarna mellan kommunens olika förvaltningar och verksamheter behöver göras allt tydligare och gråzoner identifieras för att undvika att patienter ramlar mellan stolarna.

8 STRATEGISK PLAN (20) Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet fokuseras alltmer inom hälso- och sjukvården. Verksamheten ska präglas av hälsofrämjande förhållningssätt och allt fler evidensbaserade metoder för att främja hälsa och förebygga ohälsa har beskrivits. Det ställs allt tydligare krav på att sådana metoder ska tas i bruk som en del av det dagliga arbetet inom hälso- och sjukvården. Teknikutveckling kommunikation, medicin De senaste decenniernas medicinska och tekniska landvinningar har givit oss allt större möjligheter att diagnostisera och behandla, lindra eller bota sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Patientunderlaget ökar och behandlingskostnaderna för enskilda patienter tenderar att öka. Patientsäkerheten utgör en tydlig utvecklingstrend och den står högt på dagordningen, både nationellt och internationellt. En rad förbättringsarbeten pågår och fortsatta insatser för utvecklandet av en säkerhetskultur inom vården är angelägna. Spridning av information genom utvecklingen av informationstekniken har givit allt fler tillgång till allt mer omfattande kunskap De närmaste åren kommer vi att få en utveckling där nya behandlingsmetoder uppnår status som evidensbaserade och kostnaderna för dessa måste hanteras av sjukvården. Som exempel kan nämnas läkemedel och annan behandling för flera stora sjukdomsgrupper såsom cancer, åldersförändringar i ögats gula fläck ortopediska, reumatologiska och neurologiska sjukdomar. Den ökande utvecklingen av övervikt hos befolkningen samt nationella riktlinjerna för överviktskirurgi där gränserna för vilka som bör erbjudas operation har sänkts är ett annat område där behoven och kostnaderna ständigt ökar. Nationella diskussioner inom kardiologin pekar mot krav att behandla alla patienter med akut hjärtinfarkt med PCI (ballongvidgning av kranskärlen), vilket för närvarande inte görs i Visby. Detta skulle innebära behov av en uppbyggnad av PCI-verksamhet med egen kompetens eller via konsulter. Demografi fler äldre, färre unga, rekryteringsutmaning Födelsetalet har de sista åren legat lågt på Gotland jämfört med landet i övrigt. Den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning leder till ett ökat behov av omhändertagande och vård inom en rad specialiteter. Den medicinska utvecklingen är kostnadsdrivande genom att vi kan göra allt mer för allt fler och även allt äldre patienter. Patientgruppen multisjuka äldre blir allt större och allt mer vårdkrävande. Medarbetarnas åldersstruktur, det stora antalet förestående pensionsavgångar ställer krav på långsiktig planering av tillgång på professionell kompetens, utbildning och rekrytering. Eftersom mönstret är detsamma i hela landet kommer konkurrensen om kompetenserna att hårdna och bli kostnadsdrivande.

9 STRATEGISK PLAN (20) Ökad geografisk rörlighet ökat resande, dubbelt boende Jämfört med övriga europeiska länder är förekomsten av antibiotikaresistenta gula stafylokocker (MRSA) låg i Sverige. Det ökande resandet i samhället innebär en ökad smittspridning och antalet fall fortsätter att öka, även om ökningstakten avtagit de senaste åren. Den viktigaste åtgärden för att minska spridningen av MRSA är strikt vårdhygien - inom slutenvården, i särskilda boenden och i andra boendeformer. Sexuellt överförbara sjukdomar, exempelvis klamydia, gonorré, kondylom och herpes simplex har senaste åren ökat i förekomst och risk finns att trenden fortsätter de närmsta åren. Taxor och avgifter En ny tandvårdstaxa beslutades och trädde i kraft den 1 oktober Utvecklingen och utformningen av tandvårdstaxa är mycket beroende av vad regeringens utredning kommer fram till och vilket riksdagsbeslut som följer. En kontinuerlig genomgång och justering av tandvårdstaxan bör dock ske med 18 månaders mellanrum för att balansera löne- och prisökningar. Ett kontinuerligt arbete sker med att uppdatera patientavgiftshandboken, men en mer genomgripande genomgång kommer att ske under planperioden. För att klara resultatenheternas uppdrag krävs kompensation för prisförändringar, externa avtal samt för lönerevisioner. För köken är detta tydligt då livsmedelspriserna stiger kraftigt. För 2009 är behovet att öka priset med 12 procent utöver index på 2 procent. Driftbudget Budgetbehovet för 2008 identifierades i den strategiska planen förra året till drygt 1 miljard kronor. Den tilldelade budgeten är miljoner inklusive en överflyttning av ansvaret för ambulans- och helikoptertransportverksamhet. För att verksamheten ska kunna infogas i den tilldelade ramen lades ett sparbeting i form av neddragen personalbudget ut till hela organisationen. Ett intensivt omställningsarbete pågår inom förvaltningen för att nå de budgetmässiga målen, neddragen verksamhet motsvarande 40 miljoner kronor. Förutsättningen för planperioden är att målet nås. Mellan 2006 och 2007 ökade nettokostnaden med endast 3,2 procent vilket är näst lägst bland NYSAM-landstingen. Projektet Struktur 2007 pågår med diskussioner kring organisation, uppdrag och uppgifter för den nya förvaltningen och ledning/stöd till övriga förvaltningschefer. På sikt innebär det att stora delar av staben kommer att få en ändring av arbetsledning och tillhörighet. Genomförandet av Struktur 2007 kommer att skapa nya förutsättningar, i nedanstående beräkningar har dock ingen hänsyn tagits till detta.

10 STRATEGISK PLAN (20) Resursbehov Budget 2008 Plan 2009 Behov Plan 2010 Plan 2011 Summa intäkter Summa personalkostnader Summa regionvård Summa lokalhyra Summa läkemedel slutenvård Summa läkemedelssubvention Summa patientnära kostnader (sjukvårdsmaterial, inkontinenshjälpmedel, labprover) Summa övriga kostnader inkl kapitalkostnader Totalkostnad Nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen är beräknad utifrån nedanstående: Intäkter Intäkterna för resultatenheterna i förvaltningen är uppräknade med 2 procent per år. Produktionsköken har en beräknad kostnads- och prisökning på 12 procent det närmaste året på grund av dyrare matpriser och krav på ekologiska matvaror i så stor utsträckning som möjligt. Under resten av perioden är den beräknad till 2 procent per år. Ersättningarna till primärvården är uppräknade med 2,5 procent per år Övriga intäkter på samma nivå som 2008 Ingen förändring av statsbidraget för läkemedelssubventionen eftersom inget avtal finns för Kostnader Helårseffekt av kostnadsökning pga ny arbetstidslag är inte inräknad, då äskande om komplettering av rambudget 2008 har gjorts av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Förutsättning för ovanstående personalkostnadsberäkning är att tillskottet på tusen kronor beviljas. Kompensation för nytt avtal för OB-tillägg som träder i kraft 1 juli För 2009 är merkostnaden tusen kronor. Kompensation för lönerevision för AT-läkarna (2,8 procent för 2009, samma nivå som 2009 resten av perioden) som inte ingår i den ordinarie kompensationen på grund av deras anställningsform. Ingen ökning i övrigt av personalkostnaderna eftersom budgetmedel avsätts centralt för lönerevisionen.

11 STRATEGISK PLAN (20) Avtal med Konsult- och servicekontoret och Tekniska förvaltningen samt labkostnaderna är uppräknade med 2 procent per år Läkemedelskostnaderna inom slutenvården är uppräknade med 12,5 procent per år. Läkemedelskostnaden inom läkemedelsförmånen är uppräknad med 4 procent per år. Totalt är läkemedelskostnaden uppräknad med 6,5 procent per år vilket är samma nivå som riket i övrigt. Regionvården är uppräknad med 4 procent per år. Fortsatt arbete ger en möjlighet att ha en stabilare kostnadsutveckling. Externa avtal för ambulans är uppräknat med 3 procent och helikopter med 2,4 procent. Avtalen med privata vårdgivare är uppräknade med mellan 2,8 och 3 procent. Avtalet med Apoteket AB är uppräknat med 3 procent. Övriga kostnader exkl kapitalkostnaderna är uppräknade med 2 procent per år Rekrytering, kompetenssäkring och medicinteknisk utveckling 10 miljoner per år. Nya kostnader Nya riktlinjer för fosterdiagnostik kommer att genomföras. Merkostnaden för denna utveckling är tusen kronor. Vaccin mot pneumokocker (lunginflammation) ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Beräknad merkostnad är tusen kronor. Den utveckling mot fler privata utförare som pågår innebär ett behov av en utökad beställarkompetens i förvaltningen, beräknad kostnad 700 tusen kronor. Den nya behandlingsmetoden av åldersförändringar i gula fläcken innebär en ökad kostnad för läkemedel på tusen kronor. Förutsättningarna för ovanstående resursbehov är en produktion i nivå med inflödet, det vill säga att väntetiderna stannar inom vårdgarantins tidsram. Fortsatt fokus på specifika kostnadsslag krävs, framför allt regionvården, labkostnader och förskrivning av läkemedel. Det krävs också fortsatt hög kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare i förvaltningen. Regionvården Kostnadsutvecklingen för regionvården har under en rad år kraftigt överstigit utvecklingen av personal- och övriga kostnader. Kostnadsökningen mellan 2006 och 2007 var den lägsta på flera år, endast 3,05 procent. Budgeten har inför 2008 förstärkts med 17 miljoner och fortsatt arbete med remittering och kontroll bör i längden ge minskad kostnadsutveckling.

12 STRATEGISK PLAN (20) Bokslut Bokslut Diff Bokslut Diff Budget Resultat Budget Intäkter * ,19 % ,05 % Helikopterkostnad Sjukresekostnad Vård-kostnad Nettokostnad * Den totala kostnaden för sekundära transporter (främst helikoptertransporter) är efter övertagandet från Räddningstjänsten budgeterad inom PEV. En modell för interndebitering för att få en rättvis kostnad för regionvården håller på att utarbetas. Konkurrensutsättning av verksamhet Kommunfullmäktige beslutade i december att Hälso- och sjukvårdsnämnden får införa ett vårdvalssystem inom primärvården. Vårdvalssystemet innebär att det blir fritt för enskilda företag att söka auktorisation för att bedriva primärvård inom ramen för det basåtagande som gäller. Bland de företag som anmäler intresse kommer avtal att tecknas med de verksamheter som uppfyller kraven och där det av geografiska eller andra skäl finns behov av verksamhet. Hela systemet vilar på ett kundvalssystem, dvs det är den enskilde patienten som väljer var han/hon vill vara listad. Ersättning utgår med samma belopp till enskilda verksamheter som till egenregin. Dock är ersättningen till enskilda verksamheter kompletterad med ett belopp för att täcka hyreskostnader. Det går idag inte att säga hur stor andel av primärvården som kan komma att drivas som entreprenader. Inom sjukhusets verksamhet pågår arbete med att formulera förfrågningsunderlag för en konkurrensutsättning av njursjukvården. Verksamhet i enskild regi avseende dialysbehandlingar förekommer redan idag i några landsting. För Gotlands del åsyftas dock en totalentreprenad med all öppen njursjukvård på länssjukvårdsnivå. Med anledning av detta och verksamhetens komplicerade karaktär beräknas anbudsförfarandet kunna genomföras under hösten med ett möjligt övertagande under våren Intresse finns av att överta verksamheten vid Ungdomsmottagningen i enskild regi. Förslag kommer att föreläggas hälso- och sjukvårdsnämnden i april. Om positivt beslut erhålls kan en upphandling genomföras under sommaren och ett övertagande ske med början 1 januari Inom försörjningsverksamheten planeras för konkurrensutsättning av verksamheterna vid lasarettskiosken och vid restaurang Oasen vid Hemse vårdcentrum. Tidplanen är för närvarande inte fastställd.

13 STRATEGISK PLAN (20) Genom ändring i lagstiftningen kommer Apoteket AB hösten 2008 att förlora sin monopolställning avseende att bedriva sjukhusapoteksverksamhet. Samtliga sjukvårdshuvudmän förbereder därför att genomföra upphandling av dessa tjänster på en konkurrensutsatt marknad. Arbetet med detta kommer att påbörjas även för Gotland under hösten 2008 och kan beräknas kräva betydande resurser. Kompensation för externa avtal Ingår i driftbudgetberäkningen ovan. Avtal Omslutning Indexhöjning Kompensation 2009 (tkr) Falck ambulans procent 639 SOS-helikopter inkl ,4 procent 399 flygambulans Privata vårdgivare Mellan 2,8 och 3 procent 262 Regionvård (vårdkostnad) procent Konsultavtal (till största ,5 procent 138 delen KARGO) Apoteket AB procent 131 Totalt Investeringsförslag med motiveringar Investeringsprocess Investeringsbehovet för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är svårt att förutse, dels för att den högteknologiska utrustningen kan tillåtas en förlängd livslängd med förebyggande underhåll, dels för att den snabba utvecklingen innebär att nya metoder ständigt dyker upp. Förvaltningen har tagit fram mallar för konsekvensanalys samt nettokalkyl och implementerat en arbetsgång för investeringsäskanden. Verksamheterna skall alltid bifoga en konsekvensanalys samt även en nyttokalkyl vid äskanden över ett halvt basbelopp. Det finns nationellt en diskussion om att höja gränsen för direktupphandlingar till sju basbelopp. Detta skulle ge bättre möjligheter för förvaltningen att hinna med införskaffande av investeringar inom den tidsperiod som medlen är avsatta. Idag är upphandlingsförfarandet väldigt långt för en stor del av investeringarna och det innebär att behovet av att begära kompletteringsbudget uppstår i princip varje år. Ansvaret för återinvestering av sköljrumsinredningar (diskmaskiner) inom förvaltningen övertogs från tekniska förvaltningen för några år sedan. En förvaltningsövergripande återinvesteringsplan håller på att upprättas och en ramavtalsupphandling för sådan utrustning sker tillsammans med socialförvaltningen och Stockholms läns landsting.

14 STRATEGISK PLAN (20) Risken för haverier ökar på grund av uppskjuten återanskaffning Arbetet med att prioritera investeringsmedlen för 2008 har varit svårt och avsättningen till haverier har minskats. Som följd kommer varje haveri att medföra behov av omprioritering av budgeten. För att undvika detta problem i framtiden måste haveribudgeten utökas under planperioden till sitt ursprungliga värde. Röntgenutrustning För att investeringsbudgeten skall vara realistisk måste de komplicerade utrustningarna på röntgenkliniken behandlas separat. Kostnaden för dessa utrustningar uppgår i de flesta fall till mellan 3 och 12 miljoner kronor. För 2008 äskades utbyte av MR-kamera. Det beviljades, men investeringsmedlen fördelades på två år. För 2008 tilldelades tusen kronor och för 2009 har tusen kronor beviljats. För 2009 har ett angiostativ (kontraströntgen av inre organ samt operativa ingrepp via ljumsken) äskats till en beräknad kostnad av tusen kronor. Investeringsgrupper Investeringsgrupper Summorna avser prio 1 och prio 2. Benämning Förvaltningsövergripande Informationssystem Fast inredning Möbler Rullande sjukvårds art Infusionspumpar Haverier Klinikspecifik medicinsk teknik Akutmottagningen Barnmedicinska kliniken Folktandvården Försörjningen Hab/Rehabenheten Infektionskliniken Intensivvårdsavdelningen Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicinkliniken OP/AN Ortopedkliniken Primärvården Psykiatriska kliniken Röntgen ?

15 STRATEGISK PLAN (20) Staben Sterilcentralen Ögonkliniken Öronkliniken Summa Specificering per klinik se bilaga 1-5 Byggnads- och anläggningsinvesteringar Parkeringsproblematiken vid Visby lasarett kvarstår och kan i ett första steg lösas genom att riva den utdömda baracken på Vikingagatan där MIT-enheten tidigare inrymts och bygga parkeringsplatser där. Platserna kan sedan utökas när ekonomienheten centraliseras och flyttas till Visborg genom att avyttra den provisoriskt uppställda baracken samt riva Strandvillan. Parkeringsproblemen finns också vid förvaltningens anläggningar i Slite och Roma. En lokalplan för Visby lasarett är under upprättande där verksamheterna skall inkomma med förslag där driftekonomiska fördelar skall ligga till grund. Det kan till exempel vara samordning av kliniker, arbetsmiljöfrämjande och/eller sambandsfördelar mellan kliniker. Lokalanpassning är orsakad av den föränderliga medicinska verksamheten där behovet av sluten- och öppenvård ständigt ändras samt att den medicintekniska utrustningens installationskrav är allt mer avancerad och kräver ombyggnader. Därför har de tidigare planerna på ombyggnader såsom exempelvis anpassa gamla dialysmottagnings lokaler till infektionsmottagning och flytta barnmottagningen närmare barnavdelningen skjutits på tills att denna översyn av hela lasarettet redovisats. Kostnader för att genomföra lokalanpassningar för lasarettet har tagits upp med 10 miljoner kronor per år och skall ses som en markering tills resultatet av utredningen lagts fram i en övergripande lokalplan. Behovet att samlokalisera den psykiatriska verksamheten (barn- och vuxenpsykiatrin) samt även anpassa lokalerna till dagens verksamhet kvarstår. Mindre lokalanpassningar äskas med 5 miljoner kronor årligen och kan säkert minskas om de lokalanpassningar för lasarettet tilldelas medel utifrån den översyn som nu görs och redovisas i nästkommande års strategiska plan. Dock kan inte hela beloppet strykas då även vårdcentralerna och tandvårdsklinikerna har ökande behov av lokalanpassningar för sin verksamhet. Ett beslut att samla folktandvården i Visby till Korpen togs 2006 och medel tilldelades med 8 miljoner kronor. Förprojektering av lokalerna har genomförts och rumsfunktionsprogram enligt PTS standard har framtagits för ytan 1036 m 2. Kostnaden för ombyggnaden idag med prisläge mars 2008 beräknas till ca 14 miljoner kronor. Denna kostnad är högre än tidigare kostnadsbedömning och grundar sig på erfarenheterna ifrån ombyggnaden av vårdcentralen Wisby söder och Mun- och käkcentrum.

16 STRATEGISK PLAN (20) Kostnaderna har även påverkats av fler väggflyttningar för att optimera lokalytorna, att väggarna måste byggas upp till övre takbjälklag pga av sekretesskrav, att rörstammar behöver flyttas och att ventilationsombyggnaden tillkommer. Redovisning av beviljade samt ökat behov av lokalanpassningsmedel: Kostnader Kronor Kronor Enligt tidig kalkyl (prisläge ) Tillkommande kostnader: -bygg rör = (TF) fastighet rörutbyte - OVK/ventilation = (TF) fastighet OVK - index + het byggmarknad Summa cirka (TF) = Den ökade behovet på 4,5 miljoner kronor äskas Verksamheter Folktandvården till Korpen Gråbo Vårdcentral Parkeringar Visby lasarett, generalplan Psykiatriska kliniken Mindre lokalanpassningar Summa Uppdrag Mål för tillgänglighet och handläggningstider Hälso- och sjukvården har genom väntetidsöverenskommelsen mellan staten och alla landsting definierade mål för tillgänglighet. En patient skall kunna komma i kontakt, personligen eller telefonledes med sin vårdcentral samma dag som vårdbehovet uppkommer och om det befinns nödvändigt kunna tas emot av en läkare inom 7 dagar. Om läkaren bedömer att remiss till vård på mer specialiserad nivå behövs skall denna vård kunna ges inom 90 dagar. Behövs därefter operation eller annan åtgärd skall även den kunna erhållas inom 90 dagar. Om inte vården kan ges inom det egna landstinget skall patienten erbjudas att kunna få vård inom ett annat landsting. Väntetidsgarantin infördes 2005 och följs upp månads- och kvartalsvis av Sveriges kommuner och landsting. Gotland har sedan 2005 satsat kraftfullt på att förbättra flödena till vårdcentraler, mottagningar, operationer och behandlingar.

17 STRATEGISK PLAN (20) Resultaten under 2007 är goda och beträffande antalet väntande till operationer och behandlingar ligger Gotlands tillsammans med Kalmar läns bäst i landet. Förutom de tillgänglighetsmått som definieras av överenskommelsen fokuserar sjukvården på Gotland på tillgängligheten till Sjukvårdsrådgivningen och på väntetiderna på akutmottagningen. Målet är där att en patient som ringer till Sjukvårdsrådgivningens telefonsvarare skall kunna erbjudas återuppringning inom 30 minuter. Inom akutmottagningen införs fr o m den 1 maj triage, ett system för att snabba upp processerna och prioritera vården till den mest sjuke. Patienten kategoriseras i en av fem grupper där vården skall kunna ges omedelbart, inom 15 minuter, inom 30 minuter osv. Under 2008 utvecklas uppföljningen inom ramen för detta system så att 90 procent omhändertas inom den tidsram prioriteten anger. Förutom de tillgänglighetsmål som riktar sig direkt till patienterna arbetar sjukhuskliniker och övriga enheter även med interna tillgänglighetsmål, såsom leveranstider, svarstider för interna remisser osv. Inom detta område finns ännu inte heltäckande och gemensamma rutiner för hur målen skall formuleras och beskrivas. Hälso- och sjukvården har få ärenden där traditionella administrativa handläggningstider t ex av typen tillståndsbeslut förekommer. Närmast ligger här de olika former av läkarintyg som efterfrågas av arbetsgivare, Försäkringskassan osv. Inom denna sektor upplever vi att önskemål och krav kommer i konflikt med tillgänglighetsmålen avseende den egentliga patientvården. Ökade tjänstgöringsgrader Målet är att fortsätta det strategiska arbetet med att öka tjänstgöringsgraderna där så är möjligt utifrån verksamheternas behov. Sysselsättningsgraden för de som arbetar deltid är för när varande 0.72 och 30 personer har begärt utökad sysselsättningsgrad. Vid varje tjänstetillsättning prövas möjligheten att utöka tjänstgöringsgraden för dessa medarbetare. Arbetsuppgifter som berörs av pensionsavgångar En kartläggning av pensionsavgångar är genomförd inom HSF och visar att under perioden kommer 128 personer att gå i pension. Sjuksköterskor 34 Undersköterskor 44 Läkare 9 Paramedicinare 13 Administrativ personal 7 Chefer 6 Kökspersonal 9 Övriga yrken 6 Ett övergripande omställningsarbete har startats och kommer framöver att beröra alla personalkategorier och arbetsprocesser där bl a vårdplatsorganisatiog:\hsf\hs\ diarie\ \ \strategiskplanförhsn.doc :17

18 STRATEGISK PLAN (20) nen och bemanning per vårdplats ingår samt översyn av arbetstidsmått och anställningsvillkor detta för att likrikta arbetsvillkoren inom förvaltningen. Vårdplatser i sluten vård antal Barn- och ungdomsklin varav barnkir 5, neonatal 4 10 Infektionskliniken 16 OP/Ivakliniken avd K1 elektiv kirurgi/ortopedi 15 Ortopedkliniken avd K2 akut ortopedi 15 Kirurgkliniken avd K4 akut kirurgi/urologi 15 Kvinnokliniken varav BB 8 gynekologi 6 (5-dygnsvård) 14 Onkologisk enhet 8 Medicinkliniken avd M1 stroke 14 Medicinkliniken avd M2 hematologi/endokrinologi 14 Medicinkliniken avd M3 kardiologi 14 Medicinkliniken avd M5 ger rehab 22 Summa somatisk vård 157 Psykiatriska kliniken akutvårds(aka) 10 Psykiatriska kliniken intensivvård (PIVA) 7 Psykiatriska kliniken avgiftning (AVA) 5 Summa psykiatrisk vård 22 Totalt 183

19 STRATEGISK PLAN (20) Vårdcentral Folktandvård Sjukhus Hab Dskmott Lärbro Fårösund Visby Slite Roma Klintehamn Hemse Burgsvik

20 STRATEGISK PLAN (20) Bilaga 1 Bilaga 1 - Nulägesanalys Styrkor Hög kompetens Liten organisation Samarbete med Karolinska och SLL Korta beslutsvägar Låg personalomsättning Kreativa lösningar Goda samverkansmöjligheter lokalt Möjligheter Utökat regionsamarbete Den medicinska utvecklingen IT- o medicinteknik Utveckla ledarskapet Större engagemang för hälso- och sjukvård i kommunledningen Nära kontakt med allmänhet och patienter Stort engagemang och närhet till massmedia Forskningsintressant område Ansvarsutredningen Bättre samspel mellan politik-kommunledning-verksamhet Svagheter Sårbarhet Brist på långsiktighet Svag koppling mellan uppdrag och resurser För lite resurser avsatta för kompetensutveckling Obalans i budget Bristfälliga jämförelser med andra för sjukhusvården Starka traditioner Ö-läget Brist på viss nyckelpersonal och på förnyelse och föryngring Hot Gapet mellan resurser/behov/möjligheter ökar Ökade krav från patienter och allmänhet Befolkningsminskning, Informationsöverflöd Ansvarsutredningen Ökande subspecialisering Svårt att rekrytera

21 Investeringsäskande 2009-Prioriteringsunderlag Prio Benämning Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer IT-system Journalsystem, utveckling Servrar, utbyte, uppgradering Digitala arkiv kostnad per år IVA-journal Förlossningsjournal Obstetrix Kopplingar verksamhetssystem/takecare Konsulttjänster IT-investeringar (MIT) Fast inredning Ugnar 2st(SG) Kokgrytor m omrörare (SG) Diskmaskin 3st(servicekök) Skärmaskin (SG) Div köksutrustning (äldreomsorgen) Grovdiskmaskin(SG) Stekbord 2 st (SG) Värmeskåp, geldynor(op) Sköljrumsinredning, vitvaror Diskdesinfektor (1 st K/G,1 st Slite) Mindre lokalanpassningar Förprojektering inför beslut av lokalanpassn 1 CAD-ritningar 1 Säkerhet 1 Övriga lokalanpassningar 1 Anpassningar (Hab Rehab Mott PV Slite) 1 Vindskydd Norra Entrén (Försörjningen) 1 Parkeringsplatser 30 st (försörjningen) 1 Cykelparkering (Försörjningen) 1 Ombyggnad (VC Klinte) 1 Rullstolsramp (Psyk Länna) 1 Ljudisolering samtalsrum (Psyk PIR:en) Anpassningar (Psyk AVA/AKA, PIVA och 1 BUP) 1 Miljöåtgärder (försörjningen) Säkerhet (Försörjningen) Uppgradering generatorer (Försörjningen) Miljöåtgärder (Försörjningen) Möbler Utbyte hela förvaltningen Möbler (Försörjningen Personalbostäder) 1 Barnstolar till utprovn.2 st (Got-It) 1 Bord 2 st, pallar 8 st till personalkök (Rehabenh mott PV Visby) 1 Stapelbara stolar 30 st (Psyk St Olofs salen) 1 Matsalsmöbler, små grupper. (AVA/AKA) 1 Belysning arbetsrum 5 st (BUP) Rullande sjukvårdsartiklar Bårvagnar 4 st (Akuten) Fotstol f såromläggning (VC Slite) Mobila undersökningslampor 2 st (VC Slite) Patientlyft mobil (AVA/AKA)

22 Investeringsäskande 2009-Prioriteringsunderlag Prio Benämning Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer 1 Provtagningsstol (Psyk AVA) Provtagningsstol Lab (VC Slite) Rollatorer 2st(M2) Rullstolar 3st(M2) Stickvagnar 2 st (M1) Stickvagnar 2st (M3+hjärtmott) Sängar (5 st M5, 1 st M2, 2 st M3) Sängar 3st (Ort) Sängar 5 st(psyk PIVA) Sängbord (6 st M1, 1 st M2) Sängbord (Psyk 5 st PIVA 5 st AKA/AVA) Sängbord 4st(Onk+K4) Undersökningsstolar gyn 5st(4 KK, 1Slite) Öronundersökningsstol (Slite PV) Föräldrasängar 4 st (Barn) Narkosbord 7st Rullstolar 2 st (Akuten) Sängar skrank 3st(Barn) Sängbord 6st (M3) Undersökningsbrist 2st (endoskopi) Undersökningsbrits, 8st ( 2 st Hemse, 1 st Klinte PV) Sprut- och Infusionspumpar Infusionspump 2st (M3) Infusionspumpar 4 st (M2+Rematologen) Infusionspump 1 st (Hud-mott)

23 Investeringsäskande 2009-Prioriteringsunderlag Prio Benämning Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer KLINIKSPECIFIKA UTRUSTNINGAR Akutmottagningen Diatermiapparat Barnkliniken NeoPuff 3 st Spirometer Folktandvården Borrmaskin för implantat och dentoalveolär 1 kirurgi (MoK) Electrotom (Korpen) Handstycken för kirurgiskt bruk 6st (MoK) Intraoral kamera (K/G) Likströmsröntgen 13 st (13 st K/G, 3 st Hemse) Operatörsstolar 22 st (K/G) Rengöringsapparater, vinkelstycken 4 st(hemse,klinte,gråbo,roma) Scanner digital röntgen 10 st (alla kliniker) Stol+ unit 3 st (Hemse + Klinte) Stolar +Unit 14st (K/G) Turbiner + lågvarvsvinkelstycken 35 st (K/G) Unit 2st (Roma) Vinkelstycken 10st (Gråbo) Vinkelstycken highspeed (10 st Roma, 10 st 1 K/G) Putsvinkelstycken 7 st(mok) Saturationsmätare (MoK) Sugmotor 1st(Slite) Kirurgisk laser (MoK) Kompressor (1 st Burgsvik, 1 st Slite) Operationsmikroskop (MoK) Vinkelstycke lågvarv 7 st (MoK) Vinkelstycken högvarv 7 st (MoK) Försörjningen strukna 2007 och 2008 den ena är akut! 1 Matvagnar, kylmatsystem 5st Nedkylningsutrustning Önskas Låssystem (HSF) Verkstadsutr (HMC) Ventilatortestare (MTA) Elsäkerhetstestare (MTA) Pulsoximetertestare (MTA) Hab/Rehabenheten Punktskrivare (Sync.) Symaskiner 2 st (Rehabenh mott. psyk) och Slite) Klintehamn, Visby) Benpress (Rehabenh mott PV Slite) Roddapparat (Rehabenh mott PV Slite) Bassängutrustning (Rehabenh mott PV Slite) Autotraktionsbänk (Rehabenh mott PV Visby) Vibrationsplatta (Rehabenh mott PV Visby) Elektrisk barr (Rehabenh slutenv.)

24 Investeringsäskande 2009-Prioriteringsunderlag Prio Benämning Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer 1 Löpband (Hab) Trampmaskin (Hab) Vibrationsplatta (Hab) Audiometrar (Hör) Tonometer (Sync.) Brits platå (Rehabenh mott PV Hemse) Infektionskliniken Automatiserad typning och resistensbestämning av bakterier (Mikrobiologen) PDT-lampa (Hud-mott) BUCKY-apparat (Hud-mott) Intensivvårdsavdelningen Hypertermiutrustning 3st Kirurgkliniken Dermatom Skallborr Stenfragmenteringsinstrument uro Flexibelt cystoskop Div instr Ultraljudsmätare, urin Kvinnokliniken CTG system Förlossningssängar 2 st Dopton 8 st Medicinkliniken Fiberlaryngoskop Doplex, vaskulär (DM) Ultraljudsapp, venaccess (Dialysen) Övervakningsmonitor (endo) Nyttokalkyl 2 Längdmätare, elektr Ultraljudsmätare urin (M5) Gastroskop (Endo) Analysautomat, hematologi (KKL) Osmometer (KKL) OP/AN Mikroskop Diatermiapparat 7st( m Ligasuretillsats ) Övervakningsmoitorer på förb.rum 5st Operationslampor 4st Tot 5st, 1 köps Optiker Ortopedkliniken Special instr axelkriurgi för Artroskopistapel Videoutrustning för op mikroskop Grundutrustning frakturkirurgi Navigationsutr Genoml.app frakturkir Primärvården Öronmikroskop 2 st (VC Hemse, Klinte) Ultraljudsmätare urin Psyk. kliniken Datorprojektor Röntgen (Angiostativ (Separat äskande inkl lokalanp.)

25 Investeringsäskande 2009-Prioriteringsunderlag Prio Benämning Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer 1 MR Beviljat Arbetsstationer Mobilizer Koldioxidpump Staben Punktionsattrapper 3 st (KUBEN) Sterilcentralen Steriliseringsapp rörform Ögonkliniken Vertometer Autorefraktometer m keratometer+placido Retinoscop Öronkliniken Shaver Sidookular öronmikroskop rum 2, Bronkoskop m ljuskälla Videoprocessor m monitor och kamera Haveribudget Totalt för året, kronor milj MR, 12 milj Beviljad budget Diff Summa??? Bil försörjningen

26 Investeringsäskande 2010-Prioriteringsunderlag Kostnad Prio 1 Prio 2 Prio3 Kommentarer IT-system Journalsystem, utveckling Servrar, utbyte, uppgradering Digitala arkiv kostnad per år PC- datorer 2 Utbyte hela förvaltningen Fast inredning Diskmaskiner 4st(servicekök) Kokgrytor m omrörare 2st(SG) Div köksutrustning (äldreomsorgen) Utbyte av autoklaver, sköljrumsinredningar, vitvaror, sterilcentralsinredning Diskdesinfektor 1st(OP) Diskdesinfektor(FTV Roma) Autoklav (FTV Roma) Div köksutrustning (äldreomsorgen) Värmeskåp(AN) Diskdesinfektor (Gråbo) Mindre lokalanpassningar (kostnaden 5Mkr upptagen i lokalförsörjningsplanen ) Förprojektering inför beslut av lokalanpassningar 1 CAD-ritningar 1 Säkerhet Övriga lokalanpassningar Möbler Utbyte hela förvaltningen Rullande sjukvårdsartiklar Bårvagnar 5 st (Akuten) Sängar skrank 3st(Barn) Föräldrasängar 4 st (barn) Undersökningsbrits, 8st(PV) Säng ( 1 st M2, 3 st M3) Sängbord (1 st M2, 7 st M1, 4 st M3) Narkosbord 7st Sängar 3st(Ort) Stickvagnar 2st (M3) Rullstolar 2 st (Akuten) Sängar 5st(M5) Säng (M2) Sängbord 20st Operatörsstolar, 8st(FTV Slite) Sprut-infusionspumpar TIVA-pump 2st Sprutpumpar 4st KLINIKSPECIFIKA UTRUSTNINGAR Akutmottagningen: Barmedicinska kliniken Pulsoxymeter Blodtrycksmätare Bladder Scan för barn 1 st Folktandvården