Mål för bostadsbyggande

Transkript

1 Mål för bostadsbyggande Antaget av kommunfullmäktige , 60

2 2 Mål för bostadsbyggande

3 Innehåll Mål för bostadsbyggande Förord...5 Beslutade mål och inriktningar...6 Utvecklingstendenser...8 Riktlinjer för framtida bostadspolitik...10 Allmänt...10 Geografisk fördelning...10 Typ av bostäder...11 Definitioner för olika bostadstyper...12 Kommundelarna...14 Kungsbacka stad...14 Kullavik tätort...16 Särö tätort...16 Onsala tätort...18 Vallda tätort...18 Anneberg tätort...19 Fjärås tätort...19 Hjälm tätort...20 Frillesås tätort...20 Åsa tätort...21 Mål för bostadsbyggande

4 Förord Bostadspolitiken är en av de allra viktigaste framtidsfrågorna för Kungsbacka kommun. Om bostadsmarknaden ska kunna möta framtida krav från bland annat ungdomar, äldre och barnfamiljer krävs en offensiv inriktning från kommunens sida. En snabb expansion kan dock leda till stora och ibland oönskade effekter i Kungsbacka. Den kommunala servicekostymen blir föremål för ständig utbyggnad, ökad miljöbelastning, trängseleffekter, infrastrukturen räcker inte till, planeringsmotståndet hos invånarna ökar etcetera. Att hitta en balans och avvägning mellan rimlig expansion och sund bostadsmarknad är en framtida nyckelfråga för Kungsbacka kommun. Nytt avstamp Detta dokument, Mål för bostadsbyggande , är en revidering av tidigare måldokument som antogs Trots en hög målsättning och en djup lågkonjunktur är det min bedömning att kommunen i huvudsak lyckats att uppfylla de bostadspolitiska målsättningarna från Nu tar vi ett nytt avstamp med sikte på 2020 med full tillförsikt via detta offensiva program. Kontrollerad tillväxt Programmet innebär att kommunens utvecklingstakt bibehålls på en hög nivå. Det årliga tillskottet beräknas uppgå till cirka 500 bostäder. Utöver nya bostadsområden sker en fortsatt snabb omvandling i de västra kommundelarna av fritidshus som via va-saneringen permanentas till årsbostäder. Sammantaget ger denna bostadspolitiska målsättning en årlig befolkningstillväxt på cirka 1000 personer. En snabbare utvecklingstakt riskerar på längre sikt att leda till oönskade effekter och därmed stora ekonomiska åtaganden för kommunen. Bostadsbyggandet är starkt styrande och dimensionerande för många av kommunen verksamheter. Därför är det av yttersta vikt att detta måldokument samordnas med kommunens övriga verksamhetsplanering. Övriga mål Med ett högt bostadsbyggande finns goda möjligheter att nå övriga bostadspolitiska mål såsom: en hög andel hyresbostäder i Kungsbacka stad och om möjligt i samtliga tätorter, förnyelse och förstärkning av Kungsbacka centrum främst genom projektet Väster om ån, färdigställande av Kollaområdet och utveckling av nya stadsdelar intill Hede tågstation i den nordöstra delen av staden, fortsatt satsning på bostadsområden för seniorer samt utveckling av trygghetsboenden. I bilaga redovisas objektsvis samtliga nu kända bostadsprojekt som planeras att starta under perioden Per Ödman Kommunstyrelsens ordförande 4 Mål för bostadsbyggande

5 Mål för bostadsbyggande

6 Beslutade mål och inriktningar Mål för bostadsbyggande är Kungsbackas riktlinjer för bostadsförsörjningen som enligt bostadsförsörjningslagen ska tas fram en gång per mandatperiod. Med riktlinjer för bostadsförsörjningen ges kommunen möjlighet att tydliggöra sina ambitioner när det gäller att utveckla boendevillkoren i kommunen. Vision för Kungsbacka kommun Kommunfullmäktige tog i mitten av förra decennitet ställning till en sammanfattande vision för kommunens verksamhet och utveckling. Visionen behandlar till betydande del vårt samhällsbyggande. Detta målsättningsdokument har visionen som utgångspunkt. Ambitionen är att måldokumentet ska tolka och utveckla visionens intentioner för det framtida bostadsbyggandet under perioden fram till Visionen uttrycker klart och tydligt att Kungabacka stad ska växa och bli ett mer framträdande nav i kommunens utveckling. Detta innebär att det framtida bostadsbyggandet i betydande utsträckning ska koncentreras till staden. Visionen uttalar även att den nya bebyggelsen ska utformas och genomföras mer stadslikt och högre än tidigare. Stadsplaneringen ska präglas av variation med en gestaltning som har en djärv stil och arkitektur. Valfriheten i bostadsutbudet innebär ett byggande med olika upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Stadens centrala delar ska utvecklas så att bostadsutbud, miljö, kultur och kommersiellt utbud främjas. Planeringsinriktningen kommer således att ha ett särskilt fokus på centrums utveckling. Kommunövergripande översiktsplanen, ÖP06 I augusti 2013 togs beslut om att den kommunövergripande översiktsplanen från 2006, ÖP06, är aktuell och kommer att gälla fram till ett nytt aktualiseringsbeslut tas under nästa mandatperiod. Bebyggelseutvecklingen i Kungsbacka kommun ska ske i huvudsak längs större viktiga kommunikationsstråk. Sträckningen längs nuvarande pendeltåg och framtida tågtrafik till Åsa och Frillesås är kommunens centrala tillväxtstråk. 6 Mål för bostadsbyggande

7 I väster och i anslutning till utvecklingsområden, begränsas nylokalisering av enstaka hus utanför detaljplanelagt område av särskilda bygglovskriterier. Detta leder till att kommunen kan rikta expansionen till utvecklingsområdena. Kungsbacka stad med sitt goda läge vid pendeln ska växa och förtätas. I östra delarna bör bebyggelseutvecklingen koncentreras till orter med kollektivtrafikförsörjning, så kallade serviceorter. En stark kollektivtrafik är grunden för fortsatt utveckling. Regionalt sammanhang Utöver visionen och översiktsplanen finns ett flertal relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bland annat bostadsförsörjningen och kommunens utveckling. Utöver Region Hallands regionala utvecklingsplan , Halland bästa livsplatsen, påverkas Kungsbacka kommun i stor grad av Göteborgsregionens (GR) måldokument Hållbar tillväxt (2013) samt Strukturbild för Göteborgsregionen (2008). Mål för bostadsbyggande

8 Utvecklingstendenser Lågkonjunkturen i landet har inneburit att ett redan lågt bostadsbyggande blivit ännu lägre. En mycket besvärande bostadsbrist i landets tillväxtregioner har därmed accentuerats. Bostadsföretagens osäkerhet inför framtiden och en restriktiv kreditgivning är troliga förklaringar till det senaste årets utveckling. Särskilt drabbat är byggandet av hyresbostäder. För att få lönsamhet i ett projekt med hyresbostäder krävs dels ett betydande eget kapital och en hyresnivå som marknaden i många kommuner inte är beredd att betala. Det nyligen införda bolånetaket har också bidragit till att småhusbyggandet minskat till historiskt låga nivåer. Boverket anger i sina prognoser ett mycket lågt nationellt bostadsbyggande under de närmaste åren. Det alltför låga bostadsbyggandet kommer således att leda till en fortsatt besvärande bostadsbrist. Detta är en allvarlig utveckling som får en hämmande effekt i tillväxtregionerna för såväl enskilda personers rörlighet som näringslivets utveckling. Tillväxt i Kungsbacka Ur ett regionalt perspektiv tillhör Kungsbacka en av de få kommuner som har haft ett kontinuerligt högt bostadsbyggande. Expansionen har medfört att Kungsbacka fått en större tyngd och allt mer ökat sin integrering i Göteborgsområdet. Det råder inte längre någon tvekan om att kommunens utveckling är strakt förknippad med regionen. Omvänt så är det viktigt för regionens utveckling att Kungsbacka fortsätter med en kontrollerad expansion och på så sätt breddar bostadsutbudet. Även om den nationella och internationella konjunkturen är svag så är befolkningstillväxten fortfarande relativt hög i Göteborgsregionen. Förstärkt regionalt samarbete Förväntningarna på att Kungsbacka även fortsatt ska ta sitt delansvar för regionens tillväxt kommer förmodligen att öka under de närmaste åren. Kommunen ingår, via GR, i ett planeringssamarbete som syftar till att främja expansion och en gemensam grundsyn på bostadsplaneringen. Denna går bland annat ut på att samordna bostadsutbyggnaden vad gäller volym och anpassning till de stora kollektivtrafikstråken. GR har som målsättning en årlig befolkningsökning på personer per år och ett långsiktigt bostadsbyggande kan generera denna ökningstakt. De nya bostadsområdena ska byggas i enlighet med den stora kollektivsatsningen, K Mål för bostadsbyggande

9 Uppföljning av tidigare program Under de senaste fem åren har det i kommunen färdigställts bostäder i genomsnitt per år. Denna nivå följer i huvudsak de bostadspolitiska målsättningar som kommunfullmäktige angav i Mål för bostadsbyggande Tyvärr är statistiken från SCB inte korrekt utan har hittills kraftigt underskattat det faktiska bostadsbyggandet. Felaktigheten beror på att inrapporteringarna från kommunerna inte omfattar samtliga färdigställda bostäder. Detta systematiska fel är nu tillrättat i och med krav på slutbevis vid färdigställande. Statistiken från och med 2014 bedöms därför bli mer korrekt än tidigare. I programmet angavs även målsättningar för byggande av hyresbostäder och så kallade seniorbostäder. Vi beräknar att det sedan 2009 färdigställts fler än 100 hyresbostäder per år. Programmet angav som mål att bostadsutbyggnaden för Kungsbacka stad ska utgöras av minst en tredjedel hyresbostäder. Detta mål har fått en mycket styrande effekt på planeringen för de nya stora bostadsprojekten. För att kunna uppfylla målet har upplägget för genomförandet av projekten delvis varit mycket komplicerat. Resultatet har dock blivit inom ramen för kommunens målsättning. I Björkris stadsdel, som startade 2009 planeras närmare 40 procent av de 500 bostäderna som hyresbostäder. I Kolla Parkstad som omfattar bostäder planeras cirka 400 hyresbostäder. I Tölö ängar, som omfattar drygt 200 bostäder, med start 2014 är cirka 40 procent hyresbostäder. Det stora och mycket viktiga stadsförnyelseprojektet Väster om ån beräknas starta 2014 och innehåller 50 procent hyresbostäder. När det gäller seniorbostäder så har flera större projekt färdigställts sedan Dessutom pågår planering och utbyggnad av nya projekt. Slutsatsen är att seniorbostäder nu är en betydande och naturlig del av kommunens bostadsutbyggnad. Däremot har kommunen inte lyckats komma igång med så kallade trygghetsbostäder. Detta beror på att byggherrarna av olika anledningar inte är intresserade av att utveckla denna boendeform. Utvecklingen är densamma i hela landet. Kommunens bostadsbolag Eksta har dock nyligen ansökt om att få bygga det första storskaliga trygghetsboendet i kommunen inom Kollaområdet. Färdigställda bostäder 2013 Hyresbostäder 160 Hyresbostäder (särskilt boende) 80 Bostadsrätter 75 Eget ägande 215 Totalt färdigställda Efter genomgång av egen statistik och kontakt med byggherrar bedömer berörda förvaltningar att antalet färdigställda bostäder under år 2013 uppgick till 530 bostäder. Antalet färdigställda hyresbostäder var rekordhögt och uppgick till hela 240 bostäder. Denna höga nivå beror på start av Kollaområdet och ett nytt äldreboende i Vallda. Av de 240 hyresbostäderna utgörs knapp 80 av särskilda boendeformer äldrebostäder samt gruppbostäder. Antalet färdigställda bostäder i bostadsrättsform var ovanligt lågt, vilket berodde på att kv Sågen inte var fullt färdigt samt ett försenat projekt i Björkris. Bostadsbestånd Statistiken över kommunens bostadsbestånd är osäker. Efter folk- och bostadsräkningen 1990 är vi hänvisade till en årlig uppräkning som sker av SCB. Tyvärr bygger denna statistik på relativt osäkra data. Med viss avrundning bedömer vi att kommunen vid årsskiftet 2013/2014 har drygt bostäder. Av dessa upplåts med hyresrätt, knappt som bostadsrätter och är ägda småhus. Vid en nationell jämförelse så har kommunen en hög andel äganderätter. Mål för bostadsbyggande

10 Riktlinjer för framtida bostadspolitik Allmänt Kommunens bostadspolitik avgör i hög grad i vilken takt som kommunen ska expandera. Nuvarande utvecklingstakt innebär en expansion på personer per år. Bakom denna befolkningsökning ligger ett årligt bostadsbyggande på närmare 500 bostäder och en permanentning av fritidshus som uppgår till per år. Denna utveckling är en medveten strategi som slagits fast i tidigare styrdokument senast i Mål för bostadsbyggande och Översiktsplan Hög expansion i väster Ett grundläggande problem för bostadsförsörjningen är att den oplanerade utbyggnaden av småhus inom gamla planer sker i fel kommundelar. Detta får till följd att expansionen är för hög i väster, medan centralområdet och kommunens östra delar kan bebyggas med fler nya bostäder. Det är ytterst viktigt att bostadsbyggandet anpassas efter långsiktig kapacitet inom skolan, förskolan, teknisk försörjning och övrig infrastruktur. För närvarande pågår en mycket omfattande va-sanering i västra Onsala som driver på en expansion som inte är förenlig med kommunens strategiska samhällsplanering. Huvudinriktningen är och ska vara: en stark restriktivitet i de västra kommundelarna, koncentration till mittstråket Anneberg, Kungabacka, Fjärås, Åsa och Frillesås med särskilt fokus på Kungsbacka stad, en aktiv vilja att medverka till enskild byggande av nya bostäder i kommunens östra delar. Integration i Göteborgsregionen När vi bedömer framtiden är det viktigt att komma ihåg att kommunen alltmer integreras i Göteborgsregionens arbets- och bostadsmarknad. För regionens utveckling är det viktigt att bostadsmarknaden är expansiv i Kungsbacka. Utan attraktiva nya bostadsområden så kommer tillväxten i näringslivet att hämmas. Kungsbacka har kanske de bästa förutsättningarna av alla regionens kommuner att skapa goda bostadsområden. Kommunen har således ett regionalt ansvar att ta i bostadspolitiken. Utbyggnadsvolym Den totala bostadsproduktionen under perioden fram till 2020 ska i genomsnitt uppgå till 500 bostäder per år. Till denna volym kommer ytterligare en permanentning av fritidshus som beräknas uppgå till bostäder per år. Den planerade byggnationen ska vara regulator. Vid ett högt okontrollerat småhusbyggande inom befintliga planer ska kommunens planeringsaktivitet minskas. Vid lägre spontant småhusbyggande ska kommunens aktivitet ökas. Det är mycket viktigt att kommunens totala bostadsproduktion fördelas jämnt över tiden, så att det inte byggs 800 bostäder ett år och 200 nästa år. För en enskild tätort kan det dock innebära att utbyggnaden av ett större planområde medför en högre takt under några år. De expansiva åren ska då följas av en lugnare takt så att den långsiktiga nivån följs. Denna målsättning ger en befolkningstillväxt som ligger inom ramen för nuvarande befolkningsprognos, det vill säga en för- och grundskola som har en kontrollerad expansion. Kommunprognosen med dessa förutsättningar visar på att antalet grundskoleelever är cirka 20 procent fler år Förskolan har en något lägre ökning men samtidigt är prognosen mer osäker eftersom förändringar i födelsetalet direkt slår igenom på förskolans underlag. Bedömningen är även att 500 nya bostäder per år skapar rörlighet på bostadsmarknaden och kan tillgodose en betydande del av efterfrågan på bostäder. Utbyggnadsprogrammet har även en sådan nivå att kommunen kan anses ta sitt regionala delansvar för bostadsutbudet i regionen. 10 Mål för bostadsbyggande

11 En befolkningsexpansion på över 1,5 procent, det vill säga fler än personer per år, ger på sikt tröskeleffekter för den kommunala ekonomin, infrastruktur, miljö, trafik med mera. Bedömningen är således att en utbyggnadsplan för 500 bostäder är en nivå som är långsiktigt hållbar. Geografisk fördelning Koncentration till kommunens mittstråk Nuvarande övergripande målsättning kvarstår: Restriktivitet när det gäller att starta upp nya planarbeten i de västra kommundelarna. Stor hänsyn ska tas till framtida kapaciteter inom grundskolan, förskolan, vägar och övrig infrastruktur. En betydande del av expansionen ska ske i kommunens mittstråk tätorterna Anneberg, Kungsbacka, Fjärås, Åsa och Frillesås. Självfallet har Kungsbacka stad en särställning, vilket innebär ett kontinuerligt bostadsbyggande om uppemot bostäder per år. För de östra delarna ska kommunen inta en positivt hållning i sin planering för att underlätta för nya bostäder. Om möjligt ska byggandet koncentreras till de i översiktsplanen utpekade serviceorterna. Kommunen ska vara positiv till att planera även för små bostadsområden i storleksordningen 5-20 bostäder i våra tätorter respektive serviceorter. Långsiktig bedömning Troligtvis är det vare sig möjligt eller rimligt att hålla en restriktiv inställning till nya planer i väster på lång sikt efter Nuvarande målsättning leder till en besvärande bristsituation med mycket höga priser som följd. Delansvaret för regionens bostadspolitik kommer att medföra önskemål om en viss planerad expansion i en av regionens attraktivaste delar. Vallda är en tätort som på lite längre sikt, när nuvarande va-sanering är avslutad, har goda förutsättningar att expandera. När den nya Onsalavägen är utbyggd torde finnas förutsättningar även för något nytt bostadsområde i Onsala. Expansionen ska koncentreras till kommunens mittstråk Mål för bostadsbyggande

12 Typ av bostäder Kommunen ska fortsätta prioritera hyresbostäder, seniorbostäder och aktivt verka för att utveckla så kallade trygghetsboenden. Om möjligt ska kommunen även bredda utbudet genom ägarlägenheter samt erbjuda tomter för enskilt byggande av småhus. Målsättning Den planerade bostadsproduktionen ska ha följande målsättning: Varierat bostadsutbud i form av småhus och flerbostadshus i de nya stadsdelarna i Kungsbacka stad. Bostäderna ska bestå av en blandning av hyresbostäder, bostadsrätter och eget ägande. För de västra kommundelarna planläggs i huvudsak för bostäder i form av hyresrätter, bostadsrätter samt i viss utsträckning småhus. Bostadsbyggandet fram till 2020 ska i hela kommunen ha fokus på områden för seniorbostäder. Målsättningen är att även fortsättningsvis planera för ett par nya områden med seniorboende per år. Under perioden fram till 2020 ska bostadsbyggandet i hela kommunen ha starkt fokus på att skapa nya hyresbostäder. Målsättningen ska vara att via bostadsplaneringen skapa förutsättningar för byggandet av minst 100 hyresbostäder per år. För de större projekten i Kungsbacka stad ska andelen hyresrätter uppgå till minst en tredjedel. Kommunen ska under perioden aktivt planera för så kallade ägarlägenheter. Kommunen ska under perioden planera för ett bostadsutbud som även innehåller till ytan mindre bostäder. Kommunen ska fortsätta utbyggnaden av särskilda hyresbostäder för äldre och för personer med funktionsnedsättning. En aktiv satsning ska fortsätta på utvecklingen av så kallade hästbyar utanför tätorterna i kommunens östra delar, se definition på nästa sida. 12 Mål för bostadsbyggande

13 Definitioner för olika bostadstyper Seniorbostäder Det finns stor efterfrågan på seniorbostäder i kommunens tätorter. Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett par nya områden per år. Följande kriterier ska gälla för ett seniorboende: Upplåts som bostadsrätt eller hyresrätt i grupp om bostäder. Bostäderna byggs i en våning eller med hiss vid flera våningar. Ett seniorboende kan utgöra en del i ett större bostadsområde eller del i ett flerbostadshus. Hög tillgänglighet särskilt vad gäller entréer, våtutrymmen, dörröppningar samt trösklar. Gemensamma vistelseytor utomhus som främjar gemenskap samt gärna en särskild lokal för gemensamma aktiviteter. Nära till kommersiell service via gång- eller cykelstråk. Nära till kollektivtrafik. Trygghetsboende Trygghetsboende är en boendeform som lanserades av riksdagen i slutet av förra decenniet. Boendeformen ska utgöra ett komplement och mellanform till seniorboende och äldreboende. Boendet regleras inte med kommunalt bistånd utan ska drivas på kommersiell grund. Statligt investeringsbidrag kan utgå. Ett trygghetsboende är avsett för äldre personer. Boendet karaktäriseras av mycket hög grad av tillgänglighet och social gemenskap. För att främja gemenskap ska det finnas en lokal med servicefunktion som är gemensam för de boende. De kan utgöras av privata tjänster eller av ordinarie tjänster från kommunens äldreomsorg. För att få underlag för privata tjänster krävs som regel ett större trygghetsboende som omfattar bostäder och därutöver. Ett trygghetsboende kan med fördel utgöra en del av ett större bostadsområde eller lokaliseras intill ett äldreboende. Hästbyar Kommunen ska aktivt medverka till etablering av så kallade hästbyar enligt dokumentet Riktlinjer för etablering av hästbyar i Kungsbacka kommun antaget av byggnadsnämnden Utvecklingen ska dock endast ske i områden som inte omfattas av särskilda bygglovkriterier i översiktsplanen det vill säga öster om motorvägen. Mål för bostadsbyggande

14 Kommundelarna perioden Kungsbacka stad Kungsbacka stad har knappt invånare, vilket utgör cirka en fjärdedel av kommunens invånarantal. Trots att staden är kommunens självklara centralort bor således tre fjärdedelar av befolkningen i andra delar av kommunen. En betydande del av kommunens totala bostadsbyggande ska ske i Kungsbacka stad. Målsättningen är en kontinuerlig utbyggnad som omfattar bostäder per år med ett varierat utbud av olika upplåtelseformer. Stadsförnyelseprojektet Väster om ån ska prioriteras. Styrdokument för stadens utveckling Den fördjupade översiktsplanen från 2009 utgör grunden inte bara för bostadspolitiken utan även för övrig samhällsplanering i staden såsom trafikstruktur, teknisk försörjning, mark för näringslivet, miljökonsekvenser, grönområden, utveckling av centrum och innerstaden, riskanalys, sociala konsekvenser med mera. Visionen är ett annat mycket viktigt styrdokument för stadens utveckling. Den ger en tydlig vägledning om att stadsbyggandet ska genomföras med modern arkitektur, tätare strukturer och högre hus. Utbyggnaden av staden ska mot bakgrund av bland annat visionen ske enligt tre principer: Komplettering inom redan bebyggd miljö. Obebyggd mark i stadens utkanter tas i anspråk för exploatering. Omvandling på lång sikt av befintliga verksamhetsområden i centrumnära lägen till bostäder och i mindre grad omgivningspåverkande verksamhet. Hälften av bostäderna i staden Hittills har målsättningen varit att cirka hälften av kommunens bostadsbyggande om 500 bostäder per år ska ske i staden. Vid en utvärdering kan vi konstatera att byggandet periodvis inte nått upp till denna relativt höga nivå. För närvarande pågår dock både byggande och planering som skapar förutsättning för att nå målsättningen. Kommunen har aldrig i modern tid haft en så god planframförhållning som nu. Om expansionstakten höjs så ska den fördjupade översiktsplanen även ha förberett denna utveckling. Planen sträcker sig fram till och innehåller möjlighet till en bostadsutbyggnad om hela bostäder. Stadsförnyelse i centrum För att nå kommunens målsättning om ett levande och sammanhållet centrum är byggan- 14 Mål för bostadsbyggande

15 det av bostäder och parkeringsanläggningar en avgörande framtidsfråga. Under perioden har kommunfullmäktige uttalat en målsättning som innebär 1000 nya bostäder i och runt själva innerstaden. Flera tusen nya invånare i dessa centrala kvarter kommer att medföra helt nya förutsättningar för att omdana och vitalisera Kungsbacka centrum. Nästa steg i utvecklingen av centrum innebär utbyggnad av projektet Väster om ån samt fortsatt utbyggnad av Aranäs stadsdel. Planläggningen av etapp 1 i projektet Väster om ån är klar under 2014 och därmed finns förutsättningar för byggstart 2014 eller Planeringsprocessen pågår för fortsatt utveckling av Aranäs stadsdel, vilken skapar förutsättningar för en byggstart under Nya stadsdelar Parallellt med de stora stadsförnyelseprojekten pågår utbyggnad av och planering för nya stadsdelar. Störst är Kollaprojektet som omfattar hela bostäder med en beräknad utbyggnad under perioden Björkris stadsdel etapp 1, som omfattar över 500 bostäder, beräknas vara fullt utbyggd 2016 eller För att nå bostadspolitikens kvantitativa och kvalitativa målsättningar är det nu hög tid att förbereda bostadsutbyggnaden som ska ske inom nya områden från 2018 och framåt. Enligt översiktsplanen finns potential om hela bostäder i stadens nordöstra delar. Tillsammans med en kraftfull utbyggnad av Hede station finns förutsättningar för att skapa bostadsområden för en långsiktig hållbar utveckling med direkt närhet till tågstationen. Kommunstyrelsen har beslutat att starta planeringsarbetet för Voxlövs nya stadsdel. Riktlinje En betydande del av kommunens totala bostadsbyggande ska ske i Kungsbacka stad. Målsättningen är en kontinuerlig utbyggnad som omfattar bostäder per år. Stadsförnyelseprojektet Väster om ån har högsta prioritet. Stadsförnyelse och kompletteringar i befintliga stadsdelar ska prioriteras. Mål för bostadsbyggande

16 Kullavik tätort Kullaviks tätort har cirka invånare och är därmed en av de största tätorterna i kommunen. Kommunen har under de senaste åren fört en mycket restriktiv bostadspolitik i Kullavik. Detta beror på en historisk snabb expansion under 70- och 80-talen och en alltmer oklar situation över skolans kapacitet samt avloppsreningsverkets utbyggnad. Nu är planeringsförutsättningarna klarlagda vilket innebär att det finns kapacitet för en expansiv inriktning med ett flertal nya bostadsområden i Kullavik. Sandlyckan stort bostadsprojekt Kommunen har nyligen fattat flera betydelsefulla långsiktiga beslut om tätortens utveckling - det omfattande bostadsprojektet Sandlyckan är under planläggning, Ekekulls/Kyviksområdet ska förbli oplanerade samt planeringsstart för ett nytt mindre hyreshusområde i Bolsheden. Sandlyckan är ett stort och omfattande bostadsprojekt i Kullavik. Det består av bostäder för den öppna bostadsmarknaden samt 60 bostäder i ett nytt äldreboende. Detaljplanering pågår och byggstart planeras till 2015, vilket medför att området torde vara färdigställt tre-fyra år senare. Nuvarande planering för två områden om sammanlagt 100 bostäder täcker de närmaste årens produktion. Under senare delen av planeringsperioden finns utrymme för initiativ till planering för ytterligare nya bostäder, till exempel ett eller flera mindre områden. Riktlinje Bostadsutbyggnaden för denna relativt stora tätort bör under perioden fram till 2020 uppgå till 25 bostäder per år. Särö tätort Särö tätort har cirka invånare. Särö centrum står inför en mycket omfattande utbyggnad och förnyelse som innebär såväl nya bostäder som möjlighet till etablering av nya företag. Kollektivtrafiken kommer att få en framträdande roll med förstärkt linjenät och en nybyggd knutpunkt. Den nya skolan i Särö centrum är dimensionerad för att klara en långsiktig expansion av tätorten. Även i Särö är planeringsförutsättningarna klarlagda vilket innebär att finns kapacitet för en mer expansiv inriktning. Efterlängtat bostadsprojekt Sedan utbyggnaden av Bukärrs ängar år 2009 har inga nya bostadsområden färdigställts i tätorten. Detta innebär att bostadsprojektet om cirka 75 bostäder i Särö centrum är ett mycket angeläget och efterlängtat tillskott för bostadsmarknaden i Särö. De nya bostäderna beräknas vara färdigställda om tre-fyra år. Det är angeläget att under de närmaste åren påbörja planering för ytterligare nya bostäder. Algusered återupptas? För ett område i Algusered pågick ett programarbete i mitten av förra decenniet. Programarbetet avbröts i avvaktan på utbyggnad av avloppsreningsverket i Kullavik. Målsättningen var att planera för ett bostadsområde om cirka 60 bostäder med en blandning av hyresbostäder, bostadsrätter samt seniorbostäder. Kommunstyrelsen har nu fattat beslut om att utreda förutsättningarna för att återuppta planeringsarbete i Algusered. Om detta större projekt återstartar bör kommunen inta en restriktiv hållning för ytterligare större bostadsområden. Dock ryms något eller några mindre projekt inom den långsiktiga målsättningen om 20 bostäder per år. 16 Mål för bostadsbyggande

17 Om projektet i Algusered läggs ner bör initiativ tas till ett större bostadsprojekt med en hög andel hyresbostäder. Även i detta alternativ bör bostadsutbyggnaden ske inom ytterligare ett eller två mindre projekt som kompletterar bostadsmarknaden i Särö. Riktlinje Särö tätortsområde bör ha en kontinuerlig bostadsutbyggnad som omfattar cirka 20 bostäder per år. Denna planeringsnivå skapar en balanserad utveckling som är anpassad efter tätortens planeringsförutsättningar. Mål för bostadsbyggande

18 Onsala tätort Onsala tätort har cirka invånare och är därmed med bred marginal kommunens näst största tätort efter Kungsbacka stad. Kommunstyrelsen beslutade i slutet av förra decenniet att stoppa bostadsplaneringen i Onsala kommundel i avvaktan på Onsalavägens utbyggnad. Sedan detta principbeslut har kommunstyrelsen avslagit samtliga förfrågningar om planläggning för att möjliggöra nya bostadsområden. Tidplanen för Onsalavägen utbyggnad innebär således en trolig byggstart för vägen under år Vägens utbyggnad beräknas ta cirka tre år. En ny onsalaväg skapar inte i första hand en kapacitetsökning utan motiveras i hög grad av trafiksäkerhet och boendemiljö. Den ger också Onsala möjlighet att utvecklas utmed den gamla vägen. Av det planerade bostadsbyggandet återstår nu att bygga ut de sedan länge planerade bostadsområdena vid Vässingsövägen (Torvaområdet) och inom Onsala Herrgård. VA-utbyggnad påverkar Pågående va-sanering i västra Onsala medför ett fortsatt högt bostadsbyggande eftersom befintliga detaljplaner fortfarande har många outnyttjade byggrätter. Dessutom medför utbyggnaden av vatten och avlopp att många fritidshus permanentas. Inom för- och grundskolan är bedömningen att nuvarande lokalkapacitet i huvudsak är tillräcklig fram till år Vallda tätort Vallda tätort har cirka invånare. Konsekvenserna av en pågående va-utbyggnad måste grundligt utredas innan initiativ tas till nya bostadsområden. Vi bedömer att enbart i Lerkilsområdet skapar utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp möjligheter till utbyggnad av över 100 nya bostäder samt permanentning av befintliga fritidshus. Goda förutsättningar på sikt På lång sikt har Vallda tätort goda förutsättningar för att expandera och svara för en betydande del av kommunens bostadsförsörjning för de västra kommundelarna. Bostadsplaneringen bör dock koncentreras till tätortens östra delar och samordnas med en utbyggd infrastruktur för bättre tillgänglighet och ytterligare servicefunktioner i centrum. Planering pågår för att avsevärt öka grundskolans kapacitet i Furulid och i tätorten. Kapacitetshöjningen beräknas vara fullt utbyggd Riktlinje Under de närmaste åren bör inga nya bostadsområden planeras. Möjligtvis kan ett nytt område övervägas under perioden fram till 2020 när skolkapaciteten är utbyggd och säkerställd. Riktlinje Mot bakgrund av att den nya onsalavägen tidigast kan vara utbyggd och att planerade bostadsområden återstår att bygga ut så bör inga nya bostadsområden planeras förrän tidigast Mål för bostadsbyggande

19 Anneberg tätort Anneberg tätort har cirka invånare. Under 1990-talet var Annebergs tätort föremål för en mycket snabb bostadsutbyggnad. Under en femårsperiod byggdes över 200 bostäder i den förhållandevis lilla tätorten. Anneberg har därefter haft ett starkt behov av en lugnare utvecklingstakt. Kommunen har genomfört stora investeringar i infrastruktur i Annebergs tätort och kommer att fullfölja dessa med en relativt kraftfull utbyggnad. Vi uppskattar att ett bostadsbyggande om cirka 20 bostäder per år är en lämplig takt. Det är dock viktigt att hela tiden bevaka så att Älvsåkerskolan har en långsiktig bra beläggning. Älvsåkerskolan har kapacitet att ta emot fler elever än dagens nivå. Bostadsprojekt i centrum För närvarande pågår planering för ett relativt stort bostadsprojekt i centrum. På kommunens mark mellan tågstationen och Kungsbackaån finns ett fastställt planprogram som omfattar cirka 75 bostäder samt lokaler för centrumfunktioner. Planeringen syftar till en planläggning under 2014 med en byggstart 2015 eller Planering har även under senare år pågått för flera större centrala områden i tätorten. Dessa har dock av olika anledningar inte nått framgång utan fått avbrytas. Det är därmed angeläget för tätortens bostadspolitik att initiativ snarast tas till planering för nya bostadsområden. Riktlinje En lämplig utbyggnadstakt är cirka 20 bostäder per år. Fjärås tätort Fjärås tätort har cirka invånare. Fjärås tätort har historiskt haft en god samhällsplanering och därmed ett kontinuerligt långsiktigt bostadsbyggande. Kommunstyrelsen har sedan flera år ett pågående programarbete för två nya större bostadsområden. Det mest omfattande området Må 3:13 är beläget norr om Vallbyvägen och väster om Gåsevadsholmsvägen. Området har en kapacitet på bostäder. Här finns således möjlighet till en varierad byggnation med ett rejält inslag av både hyresbostäder och seniorbostäder. Samtidigt pågår programstudier i Måbergen för ett 30-tal småhus. Denna planeringsprocess drivs parallellt med Må 3:13. Skolutbyggnad påverkar Planeringsprocesserna är stoppade i avvaktan på beslut om grundskolans långsiktiga lokalbehov. Båda skolorna är i behov av renovering samt utbyggnad för någon av enheterna. Beslut väntas under 2014, vilket medför att planeringsarbetet för bostadsprojekten kan återupptas. Byggstart kan då förväntas ske under Fjärås tätort ska även fortsättningsvis vara föremål för en långsiktig planering och aktiv bostadspolitik. Riktlinje En lämplig utbyggnadsnivå ligger på cirka 20 bostäder om året. Nu planerad utbyggnad räcker för att tillgodose de bostadspolitiska målen. Planeringsinriktningen bör således vara att inte ta några nya initiativ till ytterligare utbyggnad förrän möjligtvis i slutet av planeringsperioden som sträcker sig fram till år Mål för bostadsbyggande

20 Hjälm tätort Tätorten Hjälm har cirka 250 invånare. För att räknas som statistisk tätort krävs minst 200 invånare. Kommunens översiktsplan som beslutades år 2006, ÖP 06, innebar att tätortorten Hjälm ska betraktas som ett nytt utvecklingsområde. Kommunen ska därmed ha en aktiv samhällsplanering i syfte att successivt bygga ut ortens infrastruktur och planera för nya bostäder samt verksamheter. Planering för nytt bostadsområde Det är nu dags att börja studera vilka planeringsförutsättningar som gäller för utbyggnaden av tätorten Hjälm. Kommunstyrelsen har 2013 gett förvaltningarna uppdrag om att börja planera för ett nytt mindre bostadsområde i östra delen av tätorten. I samband med denna planering kommer kommunen även att studera vilka möjligheter tätorten har för framtida expansion. Riktlinje Målsättningen bör vara att tätorten Hjälm blir föremål för en långsiktig kontinuerlig utbyggnad med start under planeringsperioden Frillesås tätort Frillesås tätort har cirka invånare. Ökad efterfrågan på bostäder Under det senaste året har det skett en markant förändring i efterfrågan på nya bostäder i Frillesås. Denna förändrade situation har resulterat i genomförandet av flera mindre bostadsprojekt. Onsalavillan har dessutom tagit fram och genomfört ett stort nytt bostadsområde vid brandstationen som omfattar 45 småhus och som blir helt färdigställt under Under 2013 har ett programarbete genomförts för ett nytt bostadsområde om bostäder i Vallersvik. Detaljplanen beräknas starta under 2014, vilket innebär att det kan finnas förutsättningar för byggstart under Under 2014 bör planeringen starta för kommunens nygamla stora område Bostället i den södra delen av tätorten. Bostället har stor kapacitet och beroende på typ av bostäder bör området ha kapacitet på minst 100 bostäder. God planeringsframförhållning En utveckling av Bostället och Vallersvik medför att kommunen har god planeringsframförhållning i Frillesås. Bedömningen är dessutom att det finns utrymme för ytterligare något eller några mindre projekt som breddar bostadsutbudet i tätorten. Kommunen äger cirka 15 klara byggrätter i befintlig detaljplan nära Frillesåsskolan. Om efterfrågebilden håller i sig finns förutsättningar för en relativt snabb expansion av Frillesås. Skolkostymen har också på sikt kapacitet att ta emot fler elever. En nu förstärkt kollektivtrafik genom den nya tågstationen i Åsa och ett väl utvecklat lokalt näringsliv är viktiga planeringsförutsättningar för Frillesås. Riktlinje Frillesås ska även fortsättningsvis vara föremål för ett kontinuerligt bostadsbyggande. Om efterfrågan finns så bör utbyggnaden omfatta bostäder per år. 20 Mål för bostadsbyggande

21 Åsa tätort Åsa tätort har cirka invånare. Nya planeringsförutsättningar Åsa tätort har under de senaste åren fått helt nya planeringsförutsättningar. Flyttningen av järnvägen ger de centrala delarna möjlighet att utvecklas och skapa ett spännande område för bostäder med inslag av småskalig verksamhet. Den nya skolan ger utrymme för en successiv utbyggnad av tätorten. Kollektivtrafiken utvecklas genom den nya tågstationen som invigdes i slutet av Dessa planeringsförutsättningar sammanfattats i nyligen antagna översiktsplanen för tätortens framtida samhällsplanering. I avvaktan på översiktsplanen har kommunstyrelsen under flera år stoppat planering för nya bostadsområden. Nu är det således hög tid att starta planeringen för både nya bostadsområden, förtätning inom befintliga områden samt centrumutveckling. Vår bedömning är att det åtminstone tar flera år att planera för nya områden innan byggstart kan ske. Detta innebär att det först i slutet av detta decennium som bostadsproduktionen kommer att nå uppsatta mål. Riktlinje Med de nya förutsättningarna som bland annat den nya översiktsplanen skapar, bör bostadsbyggandet expandera i Åsa och i genomsnitt under perioden fram till 2020 uppgå till 40 bostäder per år. Mål för bostadsbyggande

22 Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun Kungsbacka