Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden"

Transkript

1 Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den socialdemokratiska budgetmotionen 2012 samt från Norrköpings kommuns riktlinjer för bostadsbyggande. Socialdemokraterna i Norrköping

2 Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Socialdemokratiska utgångspunkter Sverige är ett av världens mest jämlika länder, trots det finns även här betydande ekonomiska skillnader. Under efterkrigstiden minskade inkomstskillnaderna fram till tidigt 1980-tal. Därefter började de öka igen. År 2009 hade exempelvis den rikaste tiondelen av befolkningen mer än sju gånger så hög inkomst som den fattigaste tiondelen var motsvarande skillnad fyra gånger. Vi har också numera börjat tala om relativ fattigdom. Det vanliga är att dra den relativa fattigdomsgränsen vid 60 procent av medianinkomsten i ett samhälle. I Sverige har andelen personer i denna låginkomstgrupp vuxit från 8,4 procent av befolkningen år 1999 till 13,2 procent år I denna grupp är ensamstående kvinnor med barn och utlandsfödda starkt överrepresenterade. Även äldre ensamstående kvinnor är en grupp där oproportionerligt många är fattiga. Enligt prognoser beräknas andelen barn som växer upp i relativ fattigdom ha varit ca 14 procent år Fattigdomen är större bland barn till ensamstående och utlandsfödda. Värst drabbade är storstäderna. I de fattigaste stadsdelarna växer en majoritet av alla barn upp under ekonomiskt utsatta förhållanden, enligt Rädda barnen. För Norrköpings del är det Hageby som har flest barn i ekonomiskt utsatta familjer. Fattigdom och inkomstskillnader är inte något oskyldigt. Den som har låga inkomster och ofta också låg utbildning löper större risk att bli arbetslös, få dålig hälsa, få ett kortare liv, och så vidare. Dessa sämre livschanser går dessutom i hög grad i arv barn till fattiga riskerar att själva bli fattiga, och fattigdom under barndomen sätter spår i en människas hela liv. Särskilt oroväckande är att ojämlikhetens effekter på människors liv de senaste åren verkar ha blivit större. För socialdemokratin är inte jämlikhet och frihet varandras motsatser. Motsatsen till jämlikhet är marknadens eller traditionens fördelning. Motsatsen till frihet är underordning under andra. Välfärdspolitiken strävar både efter att motverka klasskillnader och att skapa gemensamma spelregler och förutsebarhet i samhället. Två nyckelidéer, eller strategier, som arbetarrörelsen använt sig av för att skapa förutsättningar för ett mer människovärdigt och demokratiskt samhälle är den fulla sysselsättningen och den generella välfärden. Det är alltså gränserna mellan demokrati och marknad som hanteras av politiken och det är värderingarna som avgör gränserna för marknaden. Politiken försöker i olika utsträckning ta ett socialt ansvar som marknaden inte tar. Socialdemokratins kritik mot marknaden har inte handlat om att socialdemokratin ifrågasätter marknaden i sig. Erik Telldén Två viktiga problem med marknaden är dels att köpare och säljare sällan har samma kunskap och information, dels att köpkraften och kunskapen skiljer sig väsentligt åt mellan människor. Socialdemokratin har därför som en strategi för att kontrollera marknaden att undandra vissa områden från marknaden då de är sociala rättigheter - dvs. inte tillåts vara beroende av var och ens köpkraft Genom att reglera marknadskrafterna i en politik för full sysselsättning och generell välfärd skulle alla människor få större makt att själva välja vilket liv de ville leva. En med politiska medel reglerad marknad skapar alltså större frihet. Därför ser vi socialdemokrater också bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste då ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandade bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Vi vill motverka avskilda, privatiserade, bostadsområden med tillträda bara för de boende och stängt för övriga. Av dessa skäl behövs det fler attraktiva bostadsområden som erbjuder hem i såväl äganderätt som bo-

3 stadsrätt och hyresrätt. En fungerande bostadsmarknad kännetecknas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar till den första lägenheten. Därför ser vi ett behov av särskilda stödinsatser för att unga ska kunna efterfråga egna bostäder, liksom ett mellanboende för äldre som vill ha ett boende med god service före det behovsprövade särskilda boendet. Norrköpings befolkning växer, både genom ökande födelsetal och genom att fler människor flyttar till Norrköping. Vi ser med glädje på denna ökande befolkning, eftersom den innebär både en ökad efterfrågan och ett ökat utbud av handel, kultur och upplevelser. Men den ökande befolkningen, liksom unga som vill flytta hemifrån, ställer krav på att antalet bostäder ökar i tillräcklig grad. Detta kommer till uttryck i Det goda livet finns i Norrköping en vision för 2030 : Det är främst tre faktorer som avgör hur efterfrågan på bostäder utvecklas. Av störst betydelse är befolkningsökning. En annan faktor av stor betydelse är den pågående urbaniseringen i Sverige såtillvida att folk flyttar från mindre städer, ofta med svag och ensidig arbetsmarknad, till de större städerna och orter med universitet och högskola. Därtill betyder stigande reallöner att hushållen efterfrågar större och bättre bostäder. Norrköping har haft en i huvudsak positiv befolkningsutveckling sedan Från 1990 har befolkningen ökat snabbare, de senaste fem åren har ökningen varit i genomsnitt personer årligen. Födelsenettot har sedan åtta år tillbaka varit positivt. Kommunens prognoser för de kommande åren pekar mot en fortsatt befolkningsökning, om 4 5 år beräknas Norrköping ha ytterligare ca fler invånare. En ytterligare faktor har tillkommit enligt senare rön, nämligen en tendens att företagande idag flyttar till orter där det finns attraktiv arbetskraft. En stor befolkning med rimligt hög kunskapsnivå drar alltså till sig sysselsättning i motstats till det tidigare talesättet att man tvingades flytta dit där arbete fanns. Norrköping är en stad där alla människor får plats. Vi erbjuder varierande boendemiljöer för människor i olika åldrar och livssituationer. Norrköping har med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap men också genom närheten till natur och landsbygd unika möjligheter till ett varierande boende utifrån vars och ens önskemål. Håller du/ni med om beskrivningen av de socialdemokratiska utgångspunkterna? Vilka konsekvenser vill du/ni se av texten om bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken? Fler bostäder Trenden i Sverige sedan många år är en urbanisering där de större städerna växer och små orter på landsbygden minskar. Också tätorter i närheten av staden växer. 77 % av Sveriges befolkning bor idag i tätorter, drygt 21 % i tätortsnära landsbygd och bara 2 % i glesbygd. De negativa konsekvenserna av för lågt bostadsbyggande är omfattande, både för de enskilda hushållen, för den ekonomiska utvecklingen och för samhällsutvecklingen i stort. Eftersom Norrköping under en lång rad år haft ett överskott av lägenheter har byggandet legat på en låg nivå. För att inte utvecklingen ska stagnera måste nu bostadsbyggandet komma upp i minst 400 nya bostäder årligen, varav minst 100 ska vara

4 hyresbostäder. Om så inte sker kommer färre unga att kunna flytta hemifrån. Det gör det också svårare för människor att flytta till Norrköping. Här beskrivs utvecklingen av de större städerna som både önskvärd och oundviklig. Håller du/ni med om beskrivningen? Är det önskvärt att försöka påverka dagens befolkningsrörelse? Bostadsbeståndet Norrköping har drygt lägenheter fördelade på ca lägenheter i flerfamiljhus och drygt i småhus. Av lägenheterna i flerfamiljhus är ca i hyresrätt, resten, ca är bostadsrätter. Under de senaste 20 åren har det tillkommit nya lägenheter fördelat på ca i flerfamiljshus och i småhus. Det ger ett snitt på ca 230 lägenheter årligen, men fördelningen över åren visar att småhusbyggande har en tämligen jämn men ökande produktion, medan flerfamiljshusen vissa år till och med minskar (rivningar i Ringdansen t.ex.). Det är av avgörande strategisk betydelse att få till stånd fler blandade bostadsområden. Med blandade bostadsområden minskar segregationen samtidigt som möjligheterna för exempelvis en barnfamilj att byta bostad utan att tvingas byta bostadsområde ökar. När nya områden planeras bör bebyggelsen vara blandad och vid kompletteringsbebyggelse i befintliga områden med ensidig sammansättning bör kommunerna planera för mer blandad bebyggelse. Detta är i första hand ett politiskt önskemål, det kan också kräva ändringar i lagstiftningen, endera i bostadsförsörjningslagen eller plan- och bygglagen. Med en sådan förändring bör kommunerna kunna föreskriva upplåtelseform i detaljplan. Grön upprustning och blandad bebyggelse Den kraftsamling som gjordes under och 1970-talen, vanligen kallad miljonprogrammet, innebar att mängder med usla bostäder försvann och ersattes med moderna lägenheter. Planeringen av bostadsområdena lämnade dock en hel del övrigt att önska. Ett av områden i Norrköping, nuvarande Ringdansen, omdanades kraftigt vid sekelskiftet. Ringdansen har också visat att det går att förändra nedslitna miljonprogramsområden, men till stora kostnader. AQ Arkitekter Den fortsatta stadsutvecklingen med bland annat spårväg till Kvarnberget via Hageby har ytterligare bidragit till förutsättningarna för att utveckla de stora bostadsområdena i sydost. Förutsättningarna för förnyelse genom komplettering av nya bostäder och lokaler för företag och kommersiell service är goda. Det ger också möjlighet att få ett bättre utbud avseende upplåtelseformer och bostadstyper. Flera av de områden som ursprungligen byggdes i perifera lägen kan idag genom att Norrköping växer bli mer centrala. Detta sker genom principen att bygga staden inifrån och ut. De mellanrum som finns ska så långt möjligt bebyggas. Den pågående exploateringen av Kneippen Syd är ett gott exempel på denna strategi, liksom den omvandling som nu sker av tidigare avrivna innerstadskvarter som fylls med bostäder, kontor och handel. För att fler ska vilja bosätta sig i Norrköping behöver utbudet av attraktiva boendemiljöer öka. Urbana boendemiljöer ska utvecklas, kunskapsintensiv verksamhet och ett varierat handels- och kulturutbud eftersträvas. Ett boende i vattennära lägen bör tas tillvara, både i centrala staden och i omgivningarna. Som beskrivits ovan finns också en efterfrågan på

5 boende i det som kallas tätortsnära landsbygd. De mindre tätorterna utanför staden har en attraktionskraft genom sin småskalighet och närhet, sin överskådlighet. Det är viktigt att ett sådant boende underlättas, i första hand nära redan befintlig struktur såsom vatten- och avlopp samt nära befintliga kommunikationsstråk. Norrköping har redan en antagen klimatvision för att hejda både global och lokal klimatpåverkan. Det är viktigt att den kommunala planeringen är klimatmedveten och att fokus ska vara att minska utsläppen av växthusgaser och att energibehoven minskar i boendet och kommunikationerna. Insatser för särskilda grupper Unga Det behövs riktade insatser inom flera områden. Särskilt yngre hushåll har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Den höga ungdomsarbetslösheten hindrar dem dessutom att efterfråga egna lägenheter. Hittills har Norrköping kunnat tillhandahålla lägenheter för studerande. Behovet att fler studentlägenheter dock växer, både genom den allmänna bristen på lägenheter men också genom att antalet studenter troligen kommer att öka. Eftersom Norrköping eftersträvar en utbyggnad av Campus Norrköping måste tillgången på studentboende förbättras. Hyresbostäder AB har ett dotterbolag, Studentbo i Norrköping, som kan vara ett lämpligt instrument för att initiera diskussioner med övriga fastighetsägare i kommunen om hur behovet av studentboende ska kunna tillgodoses de kommande åren. Hyresbostäder Fastighetsägarna, villaägare, bostadsrättsföreningar, allmännyttiga och privata hyreshusägare är naturligtvis de som i första hand har ansvaret för dessa investeringar. I princip bör sådana upprustningsåtgärder som innebär underhåll i syfte att bibehålla en byggnadsstandard betalas genom avsatta fonderade medel eller genom att det utrymme i budgeten som skapats genom avskrivningar av byggnaden utnyttjas. Är det ett problem att våra olika stadsdelar idag ser så olika ut? I så fall, hur kan vi ändra på det? Blandade boendeformer framhålls som önskvärt. Men vad menar vi då? Hur stora eller små områden ska vara blandade? Menar vi de större områdena eller ska det blandas ända ner på kvartersnivå? Stadsbyggnadsidén leder nästan undantagslöst till konflikter mellan dem som vill se något nytt och dem som vill bevara dagens utseende. Hur stora konflikter ska vi ta för våra idéer och vilka argument vill du/ni använda? Miljöargumenten har betydelse både för hur vårt boende kan bli med energieffektivt och för var vi bygger nya hus. Hur ser du/ni på vilka konsekvenser vi ska/ vill dra av de ökande miljökraven? Vi är medvetna om att önskemålet om bra och billiga lägenheter för de unga som tar sitt första steg på bostadsmarknaden är svårt att tillgodose. Att förena begreppen bra och billigt är något av tulipanaros, något som inte går att uppfylla. Hoppet står i stället till att det ska finnas en bra tillgång till nyproduktion av bostäder, som kan ge en sådan omsättning på bostadsmarknaden att det frigörs mindre och därmed billigare bostäder i det något äldre beståndet. Det finns olika exempel i landet på försök att tillskapa särskilda ungdomsboenden. Det finns anledning att studera dessa närmare för att kunna ta tillvara positiva erfarenheter. Hemlösa Enligt kommunens rapport om hemlösheten för 2011 finns det drygt 450 personer i Norrköping som är hemlösa. En stor del av dessa är i första hand föremål för olika sociala insatser av kommunen, men kvar finns en ökande grupp yngre. Den ökningen förklaras med situationen på arbets- och bostadsmarknaderna. Denna grupp är yngre, friskare och mindre beroende av sociala behandlingsinsatser. Gruppen hemlösa som bor i andra hand eller inneboende har minskat något. Den stora förändringen 2011 är att antalet personer i så kallat kompisboende har ökat från 89 till 134 (från 22 till 29 procent av hela gruppen hemlösa). Utöver dessa som registrerats i hemlöshetsrapporten finns ett stort mörkertal i form av ungdomar som bor

6 kvar i föräldrahemmet av samma orsaker, alltså att arbetslöshet leder till bostadslöshet. Vi kan inte bedöma hur stor den gruppen är, men sammantaget pekar undersökningarna mot att bostadsbristen i Norrköping är större än vi tror. Tror du/ni att det finns ett behov av att bygga särskilda ungdomsbostäder? Hur ska de i så fall se ut? Är det rimligt att kommunen på olika sätt ska subventionera dessa bostäder? Kan studentbostäder och ungdomsbostäder vara samma sak? Hur ska då tillgången prioriteras? Det behövs ett stort antal lägenheter till stödboenden, boenden för dem som kommer från olika institutioner samt unga med ytterst liten betalningsförmåga. Vem ska tillhandahålla dessa lägenheter? Vi menar att Norrköpings kommun borde, tillsammans med fastighetsföretagen, påbörja en utveckling av trygghetsboenden där kommunen svarar för de gemensamma utrymmena liksom personal för aktivitet m.m. Boendet bekostas på vanligt sätt av de boende. Detta kan ses som en utökning av kommunens ekonomiska åtaganden, men det finns anledning tro att belastningen på det särskilda boendet å andra sidan kan komma att minska. Vi inser att dessa olika former av kategoriboenden medför vissa problem. Det är lätt att tänka sig vissa nedre åldersgränser för att få efterfråga dessa lägenhetstyper, medan det är svårare att tänka sig hur övre åldersgränser ska kunna fungera. Hur ska gränsen mellan trygghetsboendet och SÄBO dras? För oss socialdemokrater har människors inflytande över sitt boende och servicebehov stor betydelse. Av erfarenhet vet vi att de flesta föredrar att bo kvar så länge som möjligt i det egna boende med en väl utvecklad hemtjänst. Samtidigt måste vi lita på att också människor som passerat 85 år själva kan fatta beslut om att de vill flytta till ett boende med högra servicegrad såsom det särskilda boendet. Här föreslås att ett nytt boende ska införas, ett trygghetsboende, där kommunen ska ta ett visst ansvar för att boendet blir ekonomiskt möjligt. Är det rätt väg att gå? Eller ska vi utgå från att människor över en viss ålder kan klara sitt eget boende och kostnaderna? Äldre Det finns en ökande efterfrågan bland äldre på olika former av mellanboende, dvs. dels människor från 55-årsåldern som finner det egna boende för stort när barnen flugit ut, dels människor från 75-årsåldern som vill förbereda ålderdomen men som inte platsar inom ramen för hemtjänsten eller det särskilda boendet som kommunen idag erbjuder. Vi menar också att de som nått över en viss ålder, t.ex. 75 år, ska ha ett större inflytande över vilket stöd de önskar sig från kommunen. Håller du/ni med? För den först nämnda gruppen av äldre ser vi inget behov av gemensamma insatser. Den ordinarie bostadsmarknaden bör utan problem kunna tillgodose deras önskemål. För gruppen över 75 år däremot bör en blandekonomisk lösning övervägas. Begreppet trygghetsboende introducerades via en statlig utredning (SOU 2007:103) och definieras som ett boende som utöver lägenheterna innehåller vissa gemensamma utrymmen för aktivitet och gemensamt ätande med viss service.

7 Hur ska vi planera? Det finns många tankar kring hur människorna vill ha sitt framtida boende. Tänker vi tillbaka till perioden efter miljonprogrammet så var drömmen för många att kunna flytta till ett eget boende, oftast i form av radhus eller andra former av gruppbyggda villor. För många är det säkert också nu den stora drömmen för många, kanske i första hand vid familjebildningen. Sammanfattning Bostadspolitiken är en del av den generella välfärdspolitiken. Därför är det en politisk uppgift att alla har tillgång till en god bostad. Vi vill, så långt det är praktiskt möjligt, se blandade upplåtelseformer och blandade bostadstyper i varje bostadsområde. Norrköping behöver erbjuda attraktiva boenden såväl i innerstaden som i den tätortsnära landsbygden. Vi vill undvika kategoriboenden, men vill ändå pröva möjligheter till särskilt boende för unga och äldre i befintliga bostadsområden. Norrköping behöver bygga minst 400 nya lägenheter på år, varav minst 100 hyreslägenheter. Staden ska byggas inifrån och utåt och i första hand kring redan etablerade investering ar i form av vägar, spårväg, skolor, VA-ledningar. Allt byggande ska ske långsiktigt hållbart och med så låg energiförbrukning som möjligt. Vi vill att stadsplaneringen ska bygga på tillgänglighet för alla. Vid konflikter ska planeringen i första hand utgå från gående och cyklande, därefter kollektivtrafik och sist biltrafik. Under 2000-talet har vi noterat att ett boende i innerstaden har ökat i attraktivitet. Fler och fler barnfamiljer, men kanske framför allt familjer där barnen flyttat ut, vill bosätta sig centralt. Stadsplaneringen måste ta hänsyn till hur trenderna utvecklas. Så länge vi tillskapar nya bostadsområden så möter det inga större hinder att också bygga förskolor och grundskolor. Men när fler och fler barnfamiljer vill bosätta sig i staden är det inte lika självklart hur barnomsorgen ska ordnas. Oftast finns ingen möjlighet att bygga de modeller av förskolor vi är vana vid, utan lösningar måste hittas inbyggda i fastigheterna. Hur tror du/ni att folk vill bo i framtiden? Alltså, hur ska boendet se ut var ska boendet placeras? Hur ser du/ni på alla de servicefunktioner som krävs runt ett gott boende såsom kommersiell service, kollektivtrafik, tillgång till grönområden, barnomsorg osv? Lämna synpunkter, tankar och förslag Oavsett om du är medlem, Norrköpingsbo, deltar i studiecirkel eller bara vill delge oss dina funderingar är du varmt välkommen. Vi tar tacksamt emot alla tankar och förslag. Du kan lämna dessa via: Hemsida: socialdemokraterna.se/norrkoping E-post: Via brev: Socialdemokraterna i Norrköping, Slottsgatan 154, Norrköping. Arbetsgruppen har bland andra bestått av Mårten Arnberg, Per Colliander, Barbro Ekman och Claes Nöid.

8 Socialdemokraterna i Norrköping Slottsgatan Norrköping socialdemokraterna.se/norrkoping,

Riktlinjer för bostadsbyggande

Riktlinjer för bostadsbyggande Samrådsversion Riktlinjer för bostadsbyggande Foto: Hans Eklundh Foto: Gustav Lindh Innehåll Inledning 3 Målbild 5 Strategier 5 Bygg inifrån och ut 5 Utbudet av attraktiva miljöer ska öka 5 Samordnad bebyggelseutveckling

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende Sammanfattning av workshop för Översiktsplan 2012 Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

Resultat av temperaturmätare om blandstad

Resultat av temperaturmätare om blandstad Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera

Läs mer

!!" #$ %" &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %". #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+

!! #$ % &'( $ %'(,-#. $ /(#0 ( 1$!(. 23 #4$ (-4!!(0 -# 23 (,,( 566+566 $ %. #-'0 '/0 '0!. $ 5656 ) # * + )+ !!" #$ %" &'( ) # * + )+ Lars Isaksson tidigare verkställande direktör för Arbetarbostadsfonden och nu Socialdemokraternas ordförandekandidat till styrelsen för kommunala Ekeröbostäder AB 2007-2010 En

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

e län Boendeplanering

e län Boendeplanering Läns sty Skån relsen e län 1:1 20 10-02 -15 Boendeplanering 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: BoPM Boendeplanering Länsstyrelsen i Skåne län Hanna Björklund, Emma Norrhede,

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 SKARPNÄCK I FOKUS1 Skarpnäck är en av Stockholms minsta stadsdelar och hade år 213 cirka 45 invånare. Folkmängden ökade i mycket hög takt under åren 198 25 och har sedan dess ökat i långsammare takt. Befolkningssammansättningen

Läs mer

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.

5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan. 5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende! Till SPF Seniorernas representanter i de kommuner som utsetts till remissinstanser för utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som

Läs mer

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025

Gott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med.

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -1000-2000 -3000-4000 -5000-6000. Folkmängd, andel procent, invånare per åldersgrupp i Farsta jämfört med. FARSTA I FOKUS1 Farsta är en medelstor stadsdel i Stockholms kommun och hade år 213 cirka 55 invånare. Stadsdelen har vuxit snabbt sedan år 25, med i genomsnitt 1 invånare per år. I jämförelse med kommunen

Läs mer

KS 19 6 NOVEMBER 2013

KS 19 6 NOVEMBER 2013 KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2702. Reformer för fler bostäder. Kommittémotion. Förslag till riksdagsbeslut

Motion till riksdagen 2015/16:2702. Reformer för fler bostäder. Kommittémotion. Förslag till riksdagsbeslut Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2702 av Ewa Thalén Finné m.fl. (M) Reformer för fler bostäder Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om värdet

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 Omslagsbild: Fasad från Gruvgatan i Falun målad av f.d. stadsarkitekt Håkan Olsson. Foto: Irené Svedjelöv Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden

Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på bostadsmarknaden Remissvar Dnr 2009/11/34 Sid. 1(2) 2009-04-16 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Ytterstads- och bostadsbolagsroteln Motion av Leif Rönngren (s) om åtgärder för ökad rörlighet på

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

1982/83: 2150. Motion

1982/83: 2150. Motion 9 Motion 1982/83: 2150 Margot Wallström m. fl. Sysselsättningsfrämjande åtgärder för ungdom Den här motionen tar upp några frågor som rör i första hand ungdomars villkor i dag. Vi är naturligtvis djupt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes

Läs mer

Kunskap, glädje å så lite tillväxt

Kunskap, glädje å så lite tillväxt Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i

Läs mer

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för

Läs mer

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119)

Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) SVENSKA PM Bilaga KOMMUNFÖRBUNDET 1998-04-07 1 (7) Boendeprojektet Rolf A Karlson Den bostadspolitiska propositionen (Prop. 1997/98:119) Ekonomiskt stöd föreslås för följande fyra ändamål: 1. Ny- och ombyggnad.

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 1 Antagen på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2011, 270 och fastställt på bolagsstämman den 25 november 2011. 1 Ägardirektiv

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla.

Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Inledning Ett jämlikt samhälle ger ett bättre Östergötland. För alla. Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla. Vår utgångspunkt är alla människors frihet att kunna

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248

Motion till riksdagen 1987/88:Bo248 Motion till riksdagen 1987/88: av Jan Sandberg (m) om ungdomarnas bostadsmarknad stockholmsregionen En ond cirkel Olika socialdemokratiska regeringar har i sin iver att styra bostadsmarknaden genomdrivit

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Vilka av Landskronahems områden ska säljas?

Vilka av Landskronahems områden ska säljas? -:ta ~, Socialdemokraterna Landskrona Landskrona 2015-11 -20 IJ\N I' n,.,1_ 2015 -lf- 23 Interpellation till Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) Vilka av Landskronahems områden ska

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Äldreboligutredningen

Äldreboligutredningen Äldreboligutredningen 9. 10. september 2008 Anita Modin Varför behövs en utredning om äldreboenden En vanlig fråga Vågar jag bli gammal? En myt att alla vill bo hemma till livets sista dag Behovet att

Läs mer

Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans

Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans Vår ideologi Arbete och välfärd genom Demokrati Solidaritet och Rättvisa Vi gör förbättringar och satsar framåt under de kommande fyra åren Britt Wall kommunalrådskandidat

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Lidköping Framtidskommunen

Lidköping Framtidskommunen 1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete

Läs mer

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE

VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE VÅRT FRAMTIDSKONTRAKT FÖR HUDDINGE I valet den 14 september väljer vi väg för Huddinge. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben först ingen ung utan jobb Mindre klasser och fler lärare Ordning, reda och

Läs mer

bygg med närodlad tillväxt

bygg med närodlad tillväxt bygg med närodlad tillväxt stämmoprogram Partistämman 2015 Bygg med närodlad tillväxt En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande företag och resultat för miljön förutsätter att det finns

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

Regional bedömning av behovet av nya bostäder

Regional bedömning av behovet av nya bostäder YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning

Läs mer

Förslag till budget 2007

Förslag till budget 2007 Förslag till budget 2007 -för ett grönare Sollentuna Budget och verksamhetsplan Sollentuna kommun 2007 -förslag till beslut Det är viktigt att vi som lever nu inte lever över våra tillgångar. En god ekonomisk

Läs mer

Ängelholmshem - vi tar ansvar

Ängelholmshem - vi tar ansvar Ängelholmshem - vi tar ansvar Hållbarhetsarbete 2013 Vi inser vikten av att arbeta hållbart inom alla områden, att kombinera affärsmässighet med samhällsansvar ser vi som vårt uppdrag. Ett väl förankrat

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI

BOSTADSPOLITISK STRATEGI BOSTADSPOLITISK STRATEGI Planeringsunderlag Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Planering för att utveckla boendet är

Läs mer

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå

Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun

Program för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen

Läs mer

Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun 2013-01-24

Framtidens Äldreomsorg i Heby kommun 2013-01-24 Innehållsförteckning Inledning... 3 Uppdrag... 3 Kommunikation med medborgarna... 3 Förslag till beslut... 4 Samhällsperspektivet... 4 Bo hemma under trygga och goda levnadsvillkor... 4 Vård- och omsorgsboende

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB Vår referens: Stockholm Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se Näringsdepartementet 100 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer