Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden

Transkript

1 Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den socialdemokratiska budgetmotionen 2012 samt från Norrköpings kommuns riktlinjer för bostadsbyggande. Socialdemokraterna i Norrköping

2 Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Socialdemokratiska utgångspunkter Sverige är ett av världens mest jämlika länder, trots det finns även här betydande ekonomiska skillnader. Under efterkrigstiden minskade inkomstskillnaderna fram till tidigt 1980-tal. Därefter började de öka igen. År 2009 hade exempelvis den rikaste tiondelen av befolkningen mer än sju gånger så hög inkomst som den fattigaste tiondelen var motsvarande skillnad fyra gånger. Vi har också numera börjat tala om relativ fattigdom. Det vanliga är att dra den relativa fattigdomsgränsen vid 60 procent av medianinkomsten i ett samhälle. I Sverige har andelen personer i denna låginkomstgrupp vuxit från 8,4 procent av befolkningen år 1999 till 13,2 procent år I denna grupp är ensamstående kvinnor med barn och utlandsfödda starkt överrepresenterade. Även äldre ensamstående kvinnor är en grupp där oproportionerligt många är fattiga. Enligt prognoser beräknas andelen barn som växer upp i relativ fattigdom ha varit ca 14 procent år Fattigdomen är större bland barn till ensamstående och utlandsfödda. Värst drabbade är storstäderna. I de fattigaste stadsdelarna växer en majoritet av alla barn upp under ekonomiskt utsatta förhållanden, enligt Rädda barnen. För Norrköpings del är det Hageby som har flest barn i ekonomiskt utsatta familjer. Fattigdom och inkomstskillnader är inte något oskyldigt. Den som har låga inkomster och ofta också låg utbildning löper större risk att bli arbetslös, få dålig hälsa, få ett kortare liv, och så vidare. Dessa sämre livschanser går dessutom i hög grad i arv barn till fattiga riskerar att själva bli fattiga, och fattigdom under barndomen sätter spår i en människas hela liv. Särskilt oroväckande är att ojämlikhetens effekter på människors liv de senaste åren verkar ha blivit större. För socialdemokratin är inte jämlikhet och frihet varandras motsatser. Motsatsen till jämlikhet är marknadens eller traditionens fördelning. Motsatsen till frihet är underordning under andra. Välfärdspolitiken strävar både efter att motverka klasskillnader och att skapa gemensamma spelregler och förutsebarhet i samhället. Två nyckelidéer, eller strategier, som arbetarrörelsen använt sig av för att skapa förutsättningar för ett mer människovärdigt och demokratiskt samhälle är den fulla sysselsättningen och den generella välfärden. Det är alltså gränserna mellan demokrati och marknad som hanteras av politiken och det är värderingarna som avgör gränserna för marknaden. Politiken försöker i olika utsträckning ta ett socialt ansvar som marknaden inte tar. Socialdemokratins kritik mot marknaden har inte handlat om att socialdemokratin ifrågasätter marknaden i sig. Erik Telldén Två viktiga problem med marknaden är dels att köpare och säljare sällan har samma kunskap och information, dels att köpkraften och kunskapen skiljer sig väsentligt åt mellan människor. Socialdemokratin har därför som en strategi för att kontrollera marknaden att undandra vissa områden från marknaden då de är sociala rättigheter - dvs. inte tillåts vara beroende av var och ens köpkraft Genom att reglera marknadskrafterna i en politik för full sysselsättning och generell välfärd skulle alla människor få större makt att själva välja vilket liv de ville leva. En med politiska medel reglerad marknad skapar alltså större frihet. Därför ser vi socialdemokrater också bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken och som en del i samhällsbyggandet för en långsiktigt hållbar utveckling. Samhället måste då ta ett ansvar för att trygga bostadsförsörjningen. Vi vill ha ett samhälle med blandade bostadsområden och stor rörlighet på bostadsmarknaden där alla människor, inte bara de med goda ekonomiska förutsättningar, ges möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Vi vill motverka avskilda, privatiserade, bostadsområden med tillträda bara för de boende och stängt för övriga. Av dessa skäl behövs det fler attraktiva bostadsområden som erbjuder hem i såväl äganderätt som bo-

3 stadsrätt och hyresrätt. En fungerande bostadsmarknad kännetecknas av rörlighet, tillgänglighet och låga trösklar till den första lägenheten. Därför ser vi ett behov av särskilda stödinsatser för att unga ska kunna efterfråga egna bostäder, liksom ett mellanboende för äldre som vill ha ett boende med god service före det behovsprövade särskilda boendet. Norrköpings befolkning växer, både genom ökande födelsetal och genom att fler människor flyttar till Norrköping. Vi ser med glädje på denna ökande befolkning, eftersom den innebär både en ökad efterfrågan och ett ökat utbud av handel, kultur och upplevelser. Men den ökande befolkningen, liksom unga som vill flytta hemifrån, ställer krav på att antalet bostäder ökar i tillräcklig grad. Detta kommer till uttryck i Det goda livet finns i Norrköping en vision för 2030 : Det är främst tre faktorer som avgör hur efterfrågan på bostäder utvecklas. Av störst betydelse är befolkningsökning. En annan faktor av stor betydelse är den pågående urbaniseringen i Sverige såtillvida att folk flyttar från mindre städer, ofta med svag och ensidig arbetsmarknad, till de större städerna och orter med universitet och högskola. Därtill betyder stigande reallöner att hushållen efterfrågar större och bättre bostäder. Norrköping har haft en i huvudsak positiv befolkningsutveckling sedan Från 1990 har befolkningen ökat snabbare, de senaste fem åren har ökningen varit i genomsnitt personer årligen. Födelsenettot har sedan åtta år tillbaka varit positivt. Kommunens prognoser för de kommande åren pekar mot en fortsatt befolkningsökning, om 4 5 år beräknas Norrköping ha ytterligare ca fler invånare. En ytterligare faktor har tillkommit enligt senare rön, nämligen en tendens att företagande idag flyttar till orter där det finns attraktiv arbetskraft. En stor befolkning med rimligt hög kunskapsnivå drar alltså till sig sysselsättning i motstats till det tidigare talesättet att man tvingades flytta dit där arbete fanns. Norrköping är en stad där alla människor får plats. Vi erbjuder varierande boendemiljöer för människor i olika åldrar och livssituationer. Norrköping har med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap men också genom närheten till natur och landsbygd unika möjligheter till ett varierande boende utifrån vars och ens önskemål. Håller du/ni med om beskrivningen av de socialdemokratiska utgångspunkterna? Vilka konsekvenser vill du/ni se av texten om bostadspolitiken som ett inslag i den generella välfärdspolitiken? Fler bostäder Trenden i Sverige sedan många år är en urbanisering där de större städerna växer och små orter på landsbygden minskar. Också tätorter i närheten av staden växer. 77 % av Sveriges befolkning bor idag i tätorter, drygt 21 % i tätortsnära landsbygd och bara 2 % i glesbygd. De negativa konsekvenserna av för lågt bostadsbyggande är omfattande, både för de enskilda hushållen, för den ekonomiska utvecklingen och för samhällsutvecklingen i stort. Eftersom Norrköping under en lång rad år haft ett överskott av lägenheter har byggandet legat på en låg nivå. För att inte utvecklingen ska stagnera måste nu bostadsbyggandet komma upp i minst 400 nya bostäder årligen, varav minst 100 ska vara

4 hyresbostäder. Om så inte sker kommer färre unga att kunna flytta hemifrån. Det gör det också svårare för människor att flytta till Norrköping. Här beskrivs utvecklingen av de större städerna som både önskvärd och oundviklig. Håller du/ni med om beskrivningen? Är det önskvärt att försöka påverka dagens befolkningsrörelse? Bostadsbeståndet Norrköping har drygt lägenheter fördelade på ca lägenheter i flerfamiljhus och drygt i småhus. Av lägenheterna i flerfamiljhus är ca i hyresrätt, resten, ca är bostadsrätter. Under de senaste 20 åren har det tillkommit nya lägenheter fördelat på ca i flerfamiljshus och i småhus. Det ger ett snitt på ca 230 lägenheter årligen, men fördelningen över åren visar att småhusbyggande har en tämligen jämn men ökande produktion, medan flerfamiljshusen vissa år till och med minskar (rivningar i Ringdansen t.ex.). Det är av avgörande strategisk betydelse att få till stånd fler blandade bostadsområden. Med blandade bostadsområden minskar segregationen samtidigt som möjligheterna för exempelvis en barnfamilj att byta bostad utan att tvingas byta bostadsområde ökar. När nya områden planeras bör bebyggelsen vara blandad och vid kompletteringsbebyggelse i befintliga områden med ensidig sammansättning bör kommunerna planera för mer blandad bebyggelse. Detta är i första hand ett politiskt önskemål, det kan också kräva ändringar i lagstiftningen, endera i bostadsförsörjningslagen eller plan- och bygglagen. Med en sådan förändring bör kommunerna kunna föreskriva upplåtelseform i detaljplan. Grön upprustning och blandad bebyggelse Den kraftsamling som gjordes under och 1970-talen, vanligen kallad miljonprogrammet, innebar att mängder med usla bostäder försvann och ersattes med moderna lägenheter. Planeringen av bostadsområdena lämnade dock en hel del övrigt att önska. Ett av områden i Norrköping, nuvarande Ringdansen, omdanades kraftigt vid sekelskiftet. Ringdansen har också visat att det går att förändra nedslitna miljonprogramsområden, men till stora kostnader. AQ Arkitekter Den fortsatta stadsutvecklingen med bland annat spårväg till Kvarnberget via Hageby har ytterligare bidragit till förutsättningarna för att utveckla de stora bostadsområdena i sydost. Förutsättningarna för förnyelse genom komplettering av nya bostäder och lokaler för företag och kommersiell service är goda. Det ger också möjlighet att få ett bättre utbud avseende upplåtelseformer och bostadstyper. Flera av de områden som ursprungligen byggdes i perifera lägen kan idag genom att Norrköping växer bli mer centrala. Detta sker genom principen att bygga staden inifrån och ut. De mellanrum som finns ska så långt möjligt bebyggas. Den pågående exploateringen av Kneippen Syd är ett gott exempel på denna strategi, liksom den omvandling som nu sker av tidigare avrivna innerstadskvarter som fylls med bostäder, kontor och handel. För att fler ska vilja bosätta sig i Norrköping behöver utbudet av attraktiva boendemiljöer öka. Urbana boendemiljöer ska utvecklas, kunskapsintensiv verksamhet och ett varierat handels- och kulturutbud eftersträvas. Ett boende i vattennära lägen bör tas tillvara, både i centrala staden och i omgivningarna. Som beskrivits ovan finns också en efterfrågan på

5 boende i det som kallas tätortsnära landsbygd. De mindre tätorterna utanför staden har en attraktionskraft genom sin småskalighet och närhet, sin överskådlighet. Det är viktigt att ett sådant boende underlättas, i första hand nära redan befintlig struktur såsom vatten- och avlopp samt nära befintliga kommunikationsstråk. Norrköping har redan en antagen klimatvision för att hejda både global och lokal klimatpåverkan. Det är viktigt att den kommunala planeringen är klimatmedveten och att fokus ska vara att minska utsläppen av växthusgaser och att energibehoven minskar i boendet och kommunikationerna. Insatser för särskilda grupper Unga Det behövs riktade insatser inom flera områden. Särskilt yngre hushåll har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Den höga ungdomsarbetslösheten hindrar dem dessutom att efterfråga egna lägenheter. Hittills har Norrköping kunnat tillhandahålla lägenheter för studerande. Behovet att fler studentlägenheter dock växer, både genom den allmänna bristen på lägenheter men också genom att antalet studenter troligen kommer att öka. Eftersom Norrköping eftersträvar en utbyggnad av Campus Norrköping måste tillgången på studentboende förbättras. Hyresbostäder AB har ett dotterbolag, Studentbo i Norrköping, som kan vara ett lämpligt instrument för att initiera diskussioner med övriga fastighetsägare i kommunen om hur behovet av studentboende ska kunna tillgodoses de kommande åren. Hyresbostäder Fastighetsägarna, villaägare, bostadsrättsföreningar, allmännyttiga och privata hyreshusägare är naturligtvis de som i första hand har ansvaret för dessa investeringar. I princip bör sådana upprustningsåtgärder som innebär underhåll i syfte att bibehålla en byggnadsstandard betalas genom avsatta fonderade medel eller genom att det utrymme i budgeten som skapats genom avskrivningar av byggnaden utnyttjas. Är det ett problem att våra olika stadsdelar idag ser så olika ut? I så fall, hur kan vi ändra på det? Blandade boendeformer framhålls som önskvärt. Men vad menar vi då? Hur stora eller små områden ska vara blandade? Menar vi de större områdena eller ska det blandas ända ner på kvartersnivå? Stadsbyggnadsidén leder nästan undantagslöst till konflikter mellan dem som vill se något nytt och dem som vill bevara dagens utseende. Hur stora konflikter ska vi ta för våra idéer och vilka argument vill du/ni använda? Miljöargumenten har betydelse både för hur vårt boende kan bli med energieffektivt och för var vi bygger nya hus. Hur ser du/ni på vilka konsekvenser vi ska/ vill dra av de ökande miljökraven? Vi är medvetna om att önskemålet om bra och billiga lägenheter för de unga som tar sitt första steg på bostadsmarknaden är svårt att tillgodose. Att förena begreppen bra och billigt är något av tulipanaros, något som inte går att uppfylla. Hoppet står i stället till att det ska finnas en bra tillgång till nyproduktion av bostäder, som kan ge en sådan omsättning på bostadsmarknaden att det frigörs mindre och därmed billigare bostäder i det något äldre beståndet. Det finns olika exempel i landet på försök att tillskapa särskilda ungdomsboenden. Det finns anledning att studera dessa närmare för att kunna ta tillvara positiva erfarenheter. Hemlösa Enligt kommunens rapport om hemlösheten för 2011 finns det drygt 450 personer i Norrköping som är hemlösa. En stor del av dessa är i första hand föremål för olika sociala insatser av kommunen, men kvar finns en ökande grupp yngre. Den ökningen förklaras med situationen på arbets- och bostadsmarknaderna. Denna grupp är yngre, friskare och mindre beroende av sociala behandlingsinsatser. Gruppen hemlösa som bor i andra hand eller inneboende har minskat något. Den stora förändringen 2011 är att antalet personer i så kallat kompisboende har ökat från 89 till 134 (från 22 till 29 procent av hela gruppen hemlösa). Utöver dessa som registrerats i hemlöshetsrapporten finns ett stort mörkertal i form av ungdomar som bor

6 kvar i föräldrahemmet av samma orsaker, alltså att arbetslöshet leder till bostadslöshet. Vi kan inte bedöma hur stor den gruppen är, men sammantaget pekar undersökningarna mot att bostadsbristen i Norrköping är större än vi tror. Tror du/ni att det finns ett behov av att bygga särskilda ungdomsbostäder? Hur ska de i så fall se ut? Är det rimligt att kommunen på olika sätt ska subventionera dessa bostäder? Kan studentbostäder och ungdomsbostäder vara samma sak? Hur ska då tillgången prioriteras? Det behövs ett stort antal lägenheter till stödboenden, boenden för dem som kommer från olika institutioner samt unga med ytterst liten betalningsförmåga. Vem ska tillhandahålla dessa lägenheter? Vi menar att Norrköpings kommun borde, tillsammans med fastighetsföretagen, påbörja en utveckling av trygghetsboenden där kommunen svarar för de gemensamma utrymmena liksom personal för aktivitet m.m. Boendet bekostas på vanligt sätt av de boende. Detta kan ses som en utökning av kommunens ekonomiska åtaganden, men det finns anledning tro att belastningen på det särskilda boendet å andra sidan kan komma att minska. Vi inser att dessa olika former av kategoriboenden medför vissa problem. Det är lätt att tänka sig vissa nedre åldersgränser för att få efterfråga dessa lägenhetstyper, medan det är svårare att tänka sig hur övre åldersgränser ska kunna fungera. Hur ska gränsen mellan trygghetsboendet och SÄBO dras? För oss socialdemokrater har människors inflytande över sitt boende och servicebehov stor betydelse. Av erfarenhet vet vi att de flesta föredrar att bo kvar så länge som möjligt i det egna boende med en väl utvecklad hemtjänst. Samtidigt måste vi lita på att också människor som passerat 85 år själva kan fatta beslut om att de vill flytta till ett boende med högra servicegrad såsom det särskilda boendet. Här föreslås att ett nytt boende ska införas, ett trygghetsboende, där kommunen ska ta ett visst ansvar för att boendet blir ekonomiskt möjligt. Är det rätt väg att gå? Eller ska vi utgå från att människor över en viss ålder kan klara sitt eget boende och kostnaderna? Äldre Det finns en ökande efterfrågan bland äldre på olika former av mellanboende, dvs. dels människor från 55-årsåldern som finner det egna boende för stort när barnen flugit ut, dels människor från 75-årsåldern som vill förbereda ålderdomen men som inte platsar inom ramen för hemtjänsten eller det särskilda boendet som kommunen idag erbjuder. Vi menar också att de som nått över en viss ålder, t.ex. 75 år, ska ha ett större inflytande över vilket stöd de önskar sig från kommunen. Håller du/ni med? För den först nämnda gruppen av äldre ser vi inget behov av gemensamma insatser. Den ordinarie bostadsmarknaden bör utan problem kunna tillgodose deras önskemål. För gruppen över 75 år däremot bör en blandekonomisk lösning övervägas. Begreppet trygghetsboende introducerades via en statlig utredning (SOU 2007:103) och definieras som ett boende som utöver lägenheterna innehåller vissa gemensamma utrymmen för aktivitet och gemensamt ätande med viss service.

7 Hur ska vi planera? Det finns många tankar kring hur människorna vill ha sitt framtida boende. Tänker vi tillbaka till perioden efter miljonprogrammet så var drömmen för många att kunna flytta till ett eget boende, oftast i form av radhus eller andra former av gruppbyggda villor. För många är det säkert också nu den stora drömmen för många, kanske i första hand vid familjebildningen. Sammanfattning Bostadspolitiken är en del av den generella välfärdspolitiken. Därför är det en politisk uppgift att alla har tillgång till en god bostad. Vi vill, så långt det är praktiskt möjligt, se blandade upplåtelseformer och blandade bostadstyper i varje bostadsområde. Norrköping behöver erbjuda attraktiva boenden såväl i innerstaden som i den tätortsnära landsbygden. Vi vill undvika kategoriboenden, men vill ändå pröva möjligheter till särskilt boende för unga och äldre i befintliga bostadsområden. Norrköping behöver bygga minst 400 nya lägenheter på år, varav minst 100 hyreslägenheter. Staden ska byggas inifrån och utåt och i första hand kring redan etablerade investering ar i form av vägar, spårväg, skolor, VA-ledningar. Allt byggande ska ske långsiktigt hållbart och med så låg energiförbrukning som möjligt. Vi vill att stadsplaneringen ska bygga på tillgänglighet för alla. Vid konflikter ska planeringen i första hand utgå från gående och cyklande, därefter kollektivtrafik och sist biltrafik. Under 2000-talet har vi noterat att ett boende i innerstaden har ökat i attraktivitet. Fler och fler barnfamiljer, men kanske framför allt familjer där barnen flyttat ut, vill bosätta sig centralt. Stadsplaneringen måste ta hänsyn till hur trenderna utvecklas. Så länge vi tillskapar nya bostadsområden så möter det inga större hinder att också bygga förskolor och grundskolor. Men när fler och fler barnfamiljer vill bosätta sig i staden är det inte lika självklart hur barnomsorgen ska ordnas. Oftast finns ingen möjlighet att bygga de modeller av förskolor vi är vana vid, utan lösningar måste hittas inbyggda i fastigheterna. Hur tror du/ni att folk vill bo i framtiden? Alltså, hur ska boendet se ut var ska boendet placeras? Hur ser du/ni på alla de servicefunktioner som krävs runt ett gott boende såsom kommersiell service, kollektivtrafik, tillgång till grönområden, barnomsorg osv? Lämna synpunkter, tankar och förslag Oavsett om du är medlem, Norrköpingsbo, deltar i studiecirkel eller bara vill delge oss dina funderingar är du varmt välkommen. Vi tar tacksamt emot alla tankar och förslag. Du kan lämna dessa via: Hemsida: socialdemokraterna.se/norrkoping E-post: info@norrkoping.sap.se Via brev: Socialdemokraterna i Norrköping, Slottsgatan 154, Norrköping. Arbetsgruppen har bland andra bestått av Mårten Arnberg, Per Colliander, Barbro Ekman och Claes Nöid.

8 Socialdemokraterna i Norrköping Slottsgatan Norrköping socialdemokraterna.se/norrkoping, info@norrkoping.sap.se