Riktlinjer för bostadsbyggande

Transkript

1 Samrådsversion Riktlinjer för bostadsbyggande Foto: Hans Eklundh

2 Foto: Gustav Lindh Innehåll Inledning 3 Målbild 5 Strategier 5 Bygg inifrån och ut 5 Utbudet av attraktiva miljöer ska öka 5 Samordnad bebyggelseutveckling och 5 infrastruktur Följ den prioriterade ortsstrukturen 6 Attraktiva boendemiljöer 6 Att växa klimatsmart 7 Social hållbarhet och folkhälsa 8 Boendepreferenser i olika skeden i livet 8 Befolkning och bostadsbyggande i Norrköping 9 Befolkning 9 Bostadsbestånd och byggande 10 Behov 10 Pågående planering 12 Centrala lägen och staden 12 Utanför staden 13 Text: Anna Larsson Grafisk produktion: Jennifer Jangert Foto: Björn Almgren, Hans Eklundh, Ida ling Flanagan, Gustav Lindh, Erik Jangert, Jennifer Jangert, Fredrik Schlyter 2

3 Foto: Jennifer Jangert Foto: Erik Jangert Inledning Att ha ett boende och trivas i sitt boende är en viktig grundförutsättning för alla människor. Önskemålen och synen på vad boendet och boendemiljön ska erbjuda varierar mellan människor i olika livssituationer i olika faser i livet. En god boendemiljö erbjuder trygghet och frihet till individen och utgör en viktig förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Därför blir boendeplanering och bostadsförsörjning en viktig uppgift för kommunen. Norrköping växer. Fler människor föds och flyttar hit, företag väljer att etablera sig här. Det är positivt. En större och växande befolkning innebär möjligheter i form av ett ökat utbud av kultur, upplever och arbete, en hållbar fysisk planering med möjlighet till effektiva och klimatsmarta kommunikationer. Det ställer också ökade krav på kommunen i form av att ha framsynta strategier för att kunna möta befolkningsökningen. En del i det arbetet är att sörja för bostadsförsörjningen. Enligt bostadsförsörjningslagen har alla kommuner en skyldighet att planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Norrköpings kommun väljer att redogöra för sin bostadsförsörjningsplan i detta dokument - Riktlinjer för bostadsbyggande. Riktlinjer för bostadsbyggande samlar och konkretiserar de övergripande mål och strategier som finns i kommunen som har bäring på bostadsförsörjningsfrågorna. Särskild bäring har den översiktliga planeringen. Riktlinjer för bostadsbyggande består av två delar en programdel och en bilaga som innehåller projektlistor för vilket byggande som planeras för den närmsta fyraårsperioden. Programdelen uppdateras varje mandatperiod av kommunfullmäktige, projektlistorna uppdateras årligen av stadsplaneringsnämnden. Projektlistorna liksom Riktlinjer för bostadsbyggande i stort ska ses som kommunens samlade vilja och en bruttolista av vad som planeras för, vad som sedan byggs styrs av vilka projekt som efterfrågas på bostadsmarknaden. Riktlinjer för bostadsbyggande utgör ett planeringsunderlag för såväl kommunens egna verksamheter som för verksamma aktörer på bostadsbyggnads- och fastighetsmarknaden i Norrköping. 3

4 4 Illustration: Lund & Valentin. Perspektiv, Västgötegatan med Skvallertorget i fonden Foto: Ida Ling Flanagan

5 Målbild Norrköping är en stad där alla människor får plats. Vi erbjuder varierade boendemiljöer för människor i olika åldrar och livssituationer. Norrköping har med sin stadsmiljö, sitt vatten, sitt industrilandskap men också genom närheten till natur och landsbygd unika möjligheter till ett varierat boende utifrån vars och ens önskemål. citat ur Det goda livet finns i Norrköping en vision för 2030 Citatet är hämtat ur kommunens vision för 2030 som är ett av de dokument som utgör grunden för de övergripande målsättningarna för boendeplanering. Norrköping är redan idag en attraktiv kommun att bo och verka i, Norrköping har ett gott läge att ta tillvara och vidareutveckla. Boendemiljöer och attraktiv stad är därför något som Norrköping lägger särskilt stor vikt vid och prioriterar i det dagliga arbetet och i de externa projekt vi verkar i. I Norrköping handlar det både om att vårda och utveckla de unika kvaliteter som Norrköping har samtidigt som nya attraktiva boendemiljöer skapas i runtom i kommunen. Tillsammans med Linköpings kommun har Norrköping tagit fram en gemensam översiktsplan, även den med målår I den slås målsättningen fast att Norrköping och Linköping ska vara centrum i gemensam region med en halv miljon invånare. Den byggda miljön ska utvecklas på ett långsiktigt hållbart och energieffektivt sätt, en välutvecklad kollektivtrafik binder samman städerna med varandra och omgivande regioner och storstäder. Den efterfrågan som finns på bostäder och lokaler från en växande befolkning och näringsliv ska tillgodoses. Strategier Bygg inifrån och ut Norrköpings genuina täta innerstadsstruktur ska värnas och tas tillvara som en del av stadens karaktäristika men även utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Staden ska byggas inifrån och ut, förtätning och en stadsutveckling som innebär en kontinuerlig stad med integrerade stadsdelar eftersträvas. Principen att bygga inifrån och ut kan också tillämpas på tätorter utanför staden som fungerar som viktiga stödjepunkter för omgivande landsbygd. Utbudet av attraktiva boendemiljöer ska öka För att fler ska välja bosätta sig i Norrköpings kommun behöver utbudet av attraktiva boendemiljöer öka. Urbana boendemiljöer ska tas tillvara och utvecklas, funktionsblandning med kunskapsintensiva branscher och ett rikt shoppingoch kulturutbud eftersträvas. Vattennära lägen ska tas tillvara såväl i staden som utanför. De mindre tätorterna utanför städerna har en annan typ av attraktionskraft i form av sin småskalighet och närhet som ska tas tillvara och stärkas. Landsbygden vars attraktionskraft ökar ska utvecklas företrädesvis nära starka kommunikationsstråk. Samordnad bebyggelseutveckling och infrastruktur Vid prioriteringar mellan möjliga utbyggnadssatsningar ska graden av tillgänglighet vara en styrande parameter för att på ett effektivt sätt utnyttja befintlig infrastruktur och öka kollektivtrafikens konkurrenskraft genom förbättrade resandeunderlag och möjlighet till hög turtäthet och korta resvägar. Dessutom kan tekniska försörjningssystem lösas mer tillfredsställande och exploatering av åkermark kan minimeras. 5

6 Övriga tätorter och landsbygd. Övriga tätorter utvecklas successivt. För landsbygden tas en särskild översiktsplan. Dessutom prioriteras för landsbygden viktiga servicepunkter. Attraktiva boendemiljöer Följ den prioriterade ortsstrukturen Den prioriterade ortsstruktur som finns utpekad i den gemensamma översiktsplanen ska följas vilket för Norrköpings del innebär att: Högsta prioritet ges till Norrköping en ökad befolkning och täthet eftersträvas, särskilt hög bebyggelsetäthet i resecentrumnära lägen eftersträvas. Prioriterade utvecklingsorter är Kimstad/ Norsholm, Krokek, Skärblacka, Svärtinge samt Åby/Jursla orterna utvecklas till småstäder där befolkningsunderlag på minst invånare eftersträvas. Orterna kan därtill fungera som stödjepunkter för omgivande landsbygd. Särskilda satsningar på mycket attraktiva lägen i närheten av staden: Bråvalla Strand, Glans Södra Strand samt Marby Unnerstad. Orter och lägen av varierande storlek som tas tillvara för utblickar, vattenkontakt och intressanta omgivningar. Förutsättningar för kollektivtrafik varierar. Foto: Erik Jangert Att skapa förutsättningar för att det byggs tillräckligt med bostäder i kommunen är avgörande för att Norrköpings kommun ska kunna växa och utvecklas i önskvärd riktning. Det handlar både om att ta fram mark i tillräckliga kvantiteter och att välja lägen som upplevs som attraktiva. Av särskilt intresse är att uppmärksamma vad som kännetecknar attraktiva boendemiljöer i staden. Det finns flera skäl till detta i den gemensamma ÖP:n förutspås att den absolut största folkökningen ska ske i de centrala stadsdelarna, en ökad befolkningskoncentration i staden ger ökat underlag till så kallade urbana verksamheter som i sig bidrar till ökad attraktivitet för staden såväl som kommunen och regionen, det är klimatsmart att förtäta staden då befintlig infrastruktur kan utnyttjas effektivt och bilberoendet kan minska. Vad som utpekas i olika undersökningar och studier gällande attraktiva boende- och stadsmiljöer är framförallt följande: Tillgång till park/grönområde Närhet till city Närhet till kollektivtrafik/spårstation Tillgång till urbana verksamheter (restauranger, butiker för sällanköpshandel och kulturverksamheter) Närhet till vatten Av ovanstående anses en central och avgörande stadskvalitet vara tillgång till så kallade urbana 6

7 verksamheter. Det har visat sig att tillgången till urbana verksamheter är god i en blandad bebyggelse där många människor bor och arbetar. En tät förekomst av bostäder och arbetsplatser påverkar förekomsten av urbana verksamheter som i sin tur innebär en attraktiv boendemiljö. Ovanstående bekräftas också i den undersökning som stadsbyggnadskontoret låtit göra angående Norrköpings stadskärnas attraktivitet shopping, Strömmen, Industrilandskapet, grönområden återkommer i de positiva associationerna kring stadskärnan. Det framgår vidare att många kan tänka sig att flytta till stadskärnan samt att läge och omgivningar är mycket viktiga faktorer vid val av bostad. Att växa klimartsmart I Linköpings och Norrköpings gemensamt antagna klimatvision framgår att kommunerna tillsammans ska medverka till att hejda global och lokal klimatpåverkan. Den kommunala planeringen ska vara klimatmedveten och fokus ska ligga på att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till framtida klimatförändringar. I takt med att kommunen växer samtidigt som människor i högre utsträckning bosätter sig där man vill leva ökar behovet av resor i vardagen. Genom att koncentrera befolkningsökningen till centrala delar i staden och prioriterade orter och längs starka kommunikationsstråk kan beroendet av att använda bilen vid vardagsresor minska och kollektivtrafiken kan stärkas. Det handlar också om att på olika sätt säkra att de stadsdelar som nu utvecklas är klimatsmarta från början. Ett sätt kan vara att tillämpa certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Energianvändning ska också kunna vara en prioriteringsgrund vid marktilldelning. Foto: Fredrik Schlyter 7

8 Social hållbarhet och folkhälsa Bostaden och boendemiljön är en viktig förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Såväl fysiska som sociala egenskaper för ett bostadsområde påverkar detta, dvs ett bostadsområdet kan verka hälsofrämjande men kan också orsaka ohälsa. Att rätta till de planeringsmissar tidigare generationer gjort när bostadsbristen skulle byggas bort blir därför ett angeläget uppdrag. Det handlar om att få en bättre blandning i befintliga bostadsområden genom förtätning - både vad gäller bostadsbeståndet som sådant och upplåtelseformer, att överbrygga barriärer mellan stadsdelar, att fylla igen luckor och bygga en kontinuerlig stad. Att stärka och utveckla stadsdelscentra är ett viktigt inslag för att ha hög tillgänglighet till service i livets alla skeden. För nya områden gäller att skapa en god mångfald i boendeformer från start och att unvika och överbrygga olika typer av fysiska barriärer som uppstår. Människors trivsel och generella hälsa kan förbättras genom att främja social gemenskap och öka utbudet av kulturella upplevelser samt att säkra tillgången på gröna rekreationsområden. Närhet till anläggningar för rekreation och motion, kollektivtrafik samt butiker och annan service innebär en ökad fysisk aktivitet och bidrar till välmående. Den täta och funktionsblandade staden med korta avstånd främjar detta. Boendepreferenser i olika skeden i livet Man flyttar i genomsnitt drygt 10 gånger i sitt liv män flyttar 11 gånger, kvinnor 12. Barn gör i genomsnitt två flyttar tillsammans med sina föräldrar, oftast sker flyttningar inom en och samma kommun och i många fall inom samma geografiska område. Man flyttar i lägre utsträckning än förr dit jobben finns utan dit man vill bo och man kan se en trend i att företagen i högre utsträckning måste anpassa sig efter var arbetskraften finns. Unga personer flyttar mest frekvent man Foto: Gustav Lindh flyttar hemifrån och byter boende allt efter hur livssituationen förändras. De allra flesta som flyttar över kommungräns är mellan år gamla och efter 40 är det ovanligt att man flyttar längre sträckor. Hälften av alla som flyttar över länsgräns är i åldersspannet år. En viktig målsättning blir därför är att studenter från universitetet i högre utsträckning ska välja att bo kvar i Norrköping efter avslutade studier samt att locka hit välutbildad arbetskraft. På så sätt ökar vi Norrköpings attraktionskraft för företag att etablera sig och bidra till tillväxt och välstånd i kommunen. Att skapa boendemiljöer som attraherar unga är därför av särskild vikt. Boendepreferenserna inom gruppen unga skiljer sig åt, de yngsta prioriterar låg månadskostnad, centralt läge och bra kommunikationer i högre utsträckning. Högre upp i åldersspannet är månadskostnaden fortfarande viktig men bostadens standard blir allt viktigare. I åldern prioriteras i högre utsträckning närhet till grönområde och bostadsområdets rykte medan centralt läge tenderar att värderas lägre jämfört med de yngre i gruppen. En annan grupp att rikta särskild uppmärksamhet åt är gruppen äldre. Först ska konstateras att majoriteten i gruppen äldre bor kvar i sina vanliga bostäder och klarar sig bra på egen hand. Gruppen äldre är inte heller homogen högutbildade och ekonomiskt starka personer flyttar mer, 40-talisterna flyttar mer, gruppen äldre-äldre flyttar av hälsoskäl medan yngre äldre flyttar av livsstilsskäl. En majoritet 8

9 flyttar till centrala lägen. Det finns skäl som talar för att flyttbenägenheten hos gruppen äldre ökar och det finns också ett ökat intresse för nischade boenden i form av senior- eller trygghetsboenden. Intresse finns för såväl boende i flerfamiljshus som olika former av markboende i mindre egen villa eller parhus/radhus. För den äldre gruppen får olika typer av trygghetsfrågor ökad vikt liksom närhet till servicefunktioner, träffpunkter för äldre och kommunikationer. Befolkning och bostadsbyggande i Norrköping Befolkning I världen bor nu fler människor i städer än på landsbygden. Motsvarande trend pågår i Sverige en urbanisering där de större orterna och tätorter i närheten av i storstadsregionerna växer och små orter i glesbygd krymper. Samtidigt ser vi att den tätortsnära landsbygden ökar i populäritet. 77% av Sveriges befolkning bor idag i tätorter, drygt 21% i tätortsnära landsbygd och 2% i glesbygd. Storstadsregioner och högskoleorter har en yngre befolkningssammansättning medan de små kommunerna har en större andel äldre. Norrköping har en i huvudsak positiv befolkningsutveckling alltsedan år 1950 och framåt. Från 1990 har Norrköpings befolkning ökat med knappt personer, vilket innebär ca 500 personer per år. Sett till de fem senaste åren har befolkningsökningen i snitt varit drygt personer per år. Det är en betydligt kraftigare befolkningsökning jämfört med tidigare befolkningsutveckling i snitt 250 personer och år mellan passerade Norrköping invånare. Antalet födda ökar i Norrköping sedan 10 år tillbaka och sedan åtta år tillbaka har kommunen ett positivt födelsenetto. Flyttnettot är positivt sedan 11 år tillbaka. Prognosen som görs är att folkmängden väntas öka fortsatt till år 2015 och det förutspås i en Foto: Gustav Lindh 9

10 Flerbostadshus Småhus Summa utblick att befolkningsmängden år 2020 är Det innebär en förväntad årlig befolkningsökning om knappt 1000 personer per år. Bostadsbestånd och byggande I Norrköping finns drygt lägenheter fördelat på ca lägenheter i flerfamiljshus och drygt i småhus. Av lägenheterna i flerfamiljshus är ca i hyresrätter varav det kommunalägda bolaget Hyresbostäders bestånd utgör en tredjedel, ca lägenheter. Mellan perioden har det byggts ca 4300 lägenheter, varav ca 2200 lägenheter i flerfamiljshus, ca 2100 småhus. I snitt har det byggts drygt 200 lägenheter årligen. Efter en kraftig nedgång i början av 1990-talet har bostadsbyggandet successivt återhämtat sig något även byggandet inte når upp till samma höga nivåer som tidigare. Ser man till utveckling från 1996 och framåt ökar småhusproduktionen trendmässigt medan flerbostadshusen har en ojämn utveckling. Vid en uppföljning av projektlistorna för Bostadsbyggnadsprogrammet framgår att det togs fram ca 900 lägenheter från 2007 fram till sommaren 2011 fördelat på 377 småhus, 535 lägenheter i flerbostadshus varav 212 var äldreboende. Därutöver tillkommer bostadsbyggande som ej kräver detaljplan och som inte varit upptagna som objekt i projektlistorna. Antalet lägenheter i detaljplaner som färdigställts på senare år där bostadsbyggande ej ännu kommit igång är drygt 1100, den absoluta merparten, drygt 900 lägenheter är i flerfamiljshus. Behov Bostadsbyggande i Norrköping de senaste 20 åren. Från en period av höga vakanser, det vill säga ett stort utbud lediga hyresrätter på bostadsmarknaden i Norrköping har vi nu på några år gått till en situation med mycket låga vakanstal. Detta är ett problem för många. Unga får allt svårare att etablera sig på bostadsmarknaden och inflyttare får svårt att hitta den första bostaden i Norrköping. Det kan också innebära en minskad rörlighet på bostadsmarknaden i sig vilket innebär att människors möjlighet att

11 Foto: Björn Almgren Foto: Björn Almgren flytta för byta boende allt eftersom behoven och preferenserna ändras försämras. Ett ökat inflöde av nya bostäder och en bostadsmarknad som dels förmår möta befolknings-utvecklingen och dessutom bidrar till ökad rörlighet på bostadsmarknaden är därför önskvärd. För att Norrköping ska kunna möta utvecklingen med en växande befolkning krävs en ökad bostadsproduktion. I tidigare riktlinjer för bostadsbyggande slogs fast att en årlig produktion av 300 lägenheter per år krävdes. Med anledning av de senaste årens kraftiga befolkningsökning, kraftigt minskade vakanser och prognoser om fortsatt befolkningsökning behöver tidigare nivå justeras upp. Det krävs nu en nyproduktion om minst 400 lägenheter årligen, troligen mer för att möta befolkningsutvecklingen.

12 Pågående planering Nedan beskrivs översiktligt ett urval av den bostadsplanering som nu pågår eller objekt som är byggklara. Centrala lägen och staden I centrala Norrköping pågår arbete i olika förtätningsprojekt som kan generera ca 1300 lägenheter innanför promenaderna i attraktiva innerstadskvarter. Som framgår av kartillustrationen är flera av objekten i vattennära lägen intill Motala ström. Förtätningar sker i hög utsträckning i och intill attraktiva Industrilandskapet och i resecentrumnära lägen. Vidgar man perspektiven och ser till resten av staden pågår flera projekt där Norrköpings många lägen och kvaliteter tas tillvara. Intill badhuset pågår ett förtätningsprojekt med flerbostadshus. Utmed spårvägsutbyggnaden till Ringdansen finns färdiga detaljplaner för flerbostadshus på Ljurafältet, i Söderportsområdet och utmed Hagebygatan i Kv Dörren. Första etappen av Brånnestadområdet färdigställdes för ca 5 år sedan och nu planeras för nästa etapp med en blandad bebyggelse. Norr och söder om Vrinnevisjukhuset planeras för ny bostadsbebyggelse. Ytterligare västerut pågår ett stadsläkningsprojekt i form av Kneippen syd ett bostadsområde med blandad bebyggelse. Längs med Motala ström på Himmelstalundsområdet planeras för bostadsbebyggelse i vattennära läge. Småhusbebyggelsen i Fyrby längs med Gamla Finspångsvägen och nordväst om befintlig bebyggelse kompletteras. Lite längre fram i tiden ligger omvandlingen av delar av de norra kajlängderna i Inre inre hamnen Teckenförklaring Förtätning hus Förtätning park Förtätning torg Krogen 130 Förtätningsprojekt i Norrköping Förtätningsprojekt i Norrköping Totalt Totalt antal antal lgh: lägenheter: ca 1600ca Senast reviderad Senast reviderad: Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Stabben 20 Laxen Mjölnaren Vårdto 150 K Bergskvadraten 500 till bostäder och verksamheter vilket innebär ett högattraktivt läge nära vatten och kommunikationer. För Södra Butängen norr om resecentrum finns en färdig fördjupad översiktsplan som lägger grunden för ett stort tillskott av flerbostadshus och verksamheter. Kopparkypen 12

13 Rodga 150 Gubben 38 Skepparen 125 Spinnhuset 45 Strömsholmen Kommande och pågående förtätnings- och bostadsprojekt i centrala Norrköping. Torget 35 Tullhuset rnet 20 roken Lokatten Rosen 90 Pelikanen Ruddammen 30 Nya torget 30 Gamla Rådstugan 20 Hörsalsparken Tulpanen Lyckan kvm Spinnrocken 190 Klockan 25 Till höger: visionsbild över Saltängen, illustration av Erik Telldén, Stadsbyggnadskontoret Till vänster: illustrationsbild över nya torget, illustration av Kjellander + Sjöberg 13

14 Riktlinjer för bostadsbyggande Interiörbild, tomter i Nordanskog Illustration: We Think Häradsmarken Planlagd mark finns. Nybyggda småhus Foto: Björn Almgren Åby Fördjupa ska tas fr pågår. U Ringstamo Planarbete pågår. Svärtinge Planarbete pågår, utbyggnad pågår. NORRKÖPING Kvarteret Laxen Illustration: WHITE Arkitekter Skärblacka Utvecklingsprogram framtaget Ovan:Karta över större bostadsprojekt utanför Norrköpings tätort Kimstad/Norsholm planarbete pågår, planlagd mark finns. Utan f ö r st a d e n Flera bostadsprojekt pågår i lägen utanför staden och framförallt i de prioriterade tätorterna. Svärtinge växer i nordvästlig riktning genom ett nytt större område Östra Ryssnäs. Även centrala delar av Svärtinge förtätas ytterligare. Längs med Kvillingevägen mot Åby och Jursla finns planlagd mark för ytterligare småhusbebyggelse runtom Kvillinge kyrka. I Herstadberg planeras för ytterligare småhusbebyggelse med närhet till golfbanan. 14 I Åby pågår planarbete för bostäder på området för gamla brandstationen, program finns antaget som grund för ytterligare utbyggnad av Humpegårdsområdet. Centrumnära lägen med möjlighet till nischat boende för äldre har pekats ut. I Krokek finns färdiga detaljplaner för radhus och småhus, ett större bostadsområde planeras väster om Krokek.

15 Riktlinjer för bostadsbyggande Karta över Norrköping, större stadsdelsutvecklingsprojekt är namnsatta ad översiktsplan ram. Planarbete Utbyggnad pågår Krokek Utbyggnad pågår, planlagd mark finns. Arkösund Tomter finns för försäljning. Utvecklingsprojekt pågår. Östra Husby Tomter finns för försäljning. Mark för seniorboende finns utpekad Foto: Hans Eklundh I Arkösund har ett lite större småhusområde tagits fram Nordanskog och tomter fördelas i tomtkön. Marby kan växa och befintlig fritidshusbebyggelse omvandlas till permanentbostäder. I Östra Husby finns centralt belägen mark som kan nyttjas för byggande av seniorboende. I Lindö utökas bebyggelsen i vattennära lägen Lindö strand. I de södra delarna av kommunen längs med stambanan finns byggklar för småhus i Kimstad, i Norsholm pågår planarbete för bostäder i centrala Norsholm i anslutning till Göta kanal. För Skärblacka finns ett utvecklingsprogram som pekar ut flera intressanta lägen möjliga för bostadsbebyggelse. 15

16 Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun planerar för framtiden. En redan tilltalande kommun ska bli ännu mer attraktiv. Dels genom att utveckla befintliga miljöer. Dels genom att skapa nya stadsdelar som möter framtidens krav på livskvalitet och hållbarhet. Vi ansvarar också för kommunens lokaler, mark- och exploateringsfrågor samt geografisk information för samhällsplaneringen. Med respekt och fantasi skapar vi det nya Norrköping tillsammans med våra invånare. STADSBYGGNADSkontoret Adress: Trädgårdsgatan 21, Norrköping Tel: Fax: