Lånord språklig variation eller förändring?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lånord språklig variation eller förändring?"

Transkript

1 Svenska Handledare: Examinator: 1SV110 7,5 hp G1E G2E Avancerad nivå Lånord språklig variation eller förändring? Le Parkour: ett franskt lånord med fart Förnamn Efternamn

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte och metod TIDIGARE FORSKNING Vad är ett lånord? Lånordsprocessen Lånord i svenskan ORDSTUDIE : Le Parkour och traceur Kategorisering Resultat av kategoriseringen Le Parkour på väg att integreras Ännu ett franskt lånord, traceur, för utövaren Bruket av lånorden Le Parkour eller traceur utan förklaringar Kommentarer om lånorden Vad betyder Le Parkour? Hur uttalas och skrivs Le Parkour? Le Parkour blir produktivt i svenskan? Förekommer Le Parkour fortfarande idag? SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING Sammandrag I den här uppsatsen sätts en detaljerad ordstudie i ett bredare perspektiv av språklig variation och förändring. I fokus står de franska lånorden, Le Parkour och traceur, nyligen införda i svenskan. 610 förekomster av Le Parkour och dess olika varianter (parkour och PK) samt 63 förekomster av traceur har observerats dels i nätupplagan av dags- och kvällstidningar, dels i forum och andra hemsidor publicerade mellan 2004 och Förekomsterna av lånorden fördelas i tre huvudkategorier: förekomster utan kommentarer, förekomster med metalingvistiska kommentarer, och sammansättningar samt förkortningar. Klassificeringen visar att lånorden framförallt används utan kommentarer. Enligt Rey-Deboves (1998) teori om lånordsprocessen tyder bruket utan kommentarer på att lånorden är på god väg att integreras, medan kommentarerna om lånordens form eller betydelse istället vittnar om språkbrukarnas behov att förklara ett mindre integrerat ord. Eftersom Le Parkour och traceur huvudsakligen förekommer utan kommentarer, i tidningsartiklar och på andra hemsidor, kan de anses ha nått ett avancerat stadium av assimilering i svenskan. Varianter av Le Parkour förekommer också i sammansättningar, vilket tyder på att det är tillräckligt integrerat för att bli produktivt och traceur följer svenska morfosyntaktiska böjningsmönster. En kort utblick mot 2012 års språkbruk visar att lånordet Le Parkour dessutom fortfarande används idag. 2

3 1 INLEDNING Lånord vittnar om variation och förändring i språket. Vissa innovationer bidrar till en relativt kortvarig variation i målspråket medan andra lånord assimileras och leder till lexikal förändring. Genom att observera lånord under en längre tid kan vi undersöka hur ordets fonologi och ortografi anpassas till svenskan bland annat till språkets morfosyntaktiska struktur. Internationalisering är, enligt Olle Josephson (2004: 49), en av huvudtendenserna i dagens svenska språksituation. Samtidigt som ett allt större antal modersmål används i det mångkulturella Sverige får världsspråket, engelska, ett allt starkare inflytande. Vi inte bara lånar ord från det engelska språket, utan använder det också som verksamhetsspråk i vissa områden, skriver Josephson (2004: 69). Med tanke på denna anglifiering framstår det franska lånordet Le Parkour som en oväntad nyhet i svenskt skriftspråk, särskilt om det finns en engelsk motsvarighet, Free Running, för att beteckna det nya konceptet. Le Parkour betecknar en sport eller fysisk aktivitet som består i att ta sig från en punkt till en annan oavsett hinder eller sträcka. Lånord från främmande språk utgör endast en aspekt av variation och förändring i det svenska språket idag, men genom att studera ett fåtal aktuella lånord kan vi närma oss processen av språklig variation och förändring. I den här studien kommer därför det franska lånordet Le Parkour samt det relaterade franska lånordet, traceur, utövaren av Le Parkour, att studeras i det svenska språkbruket. För att fånga processen av språklig variation eller förändring är det särskilt intressant att observera vilken utveckling genomgår det franska lånordet Le Parkour och dess varianter (Parkour, PK) samt hur det till Parkour relaterade lånordet traceur utvecklas. Har Parkour och traceur kommit för att stanna eller uttrycker de endast kortvarig lexikal mångfald? 1.1 Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lånord bidrar till språklig variation eller förändring i skrift, vilket kommer att exemplifieras genom studien av de franska lånorden Le Parkour, dess varianter och traceur. Bruket av det franska lånordet kommer också att ställas mot användningen av dess engelska motsvarighet Free Running samt jämföras med användningen av lånordet traceur. Materialet i vilket lånorden observeras utgörs av tidningsartiklar från dags- eller kvällstidningars nätupplaga, andra hemsidor och forum publicerade mellan 2004 till En kort utblick kommer dessutom att göras mot dagens språkbruk för att fastställa om lånorden fortfarande används idag. Har lånordet integrerats i det svenska språket eller tvärtom försvunnit? Om det franska lånordet fortfarande används i svenskan, i vilken grad har det i så fall anpassats till det

4 svenska språket? Om inte, har Le Parkour försvunnit ur svenskan idag? Har lånordet genomgått en semantisk utveckling i svenskan? Hur står sig det franska lånordet gentemot den engelska motsvarigheten Free Running i svenskan, med tanke på engelskans inflytande idag? För att observera bruket av det franska lånordet Le Parkour i skrift samt det tematiskt relaterade ord traceur, också av franskt ursprung, genomfördes en första insamling av förekomster i januari och februari 2006 med hjälp av sökmotorn Google. Som nyckelord användes Le Parkour och som kriterium sidor på svenska för att begränsa resultaten. Samma nyckelord och kriterier användes för att komplettera den första insamlingen redan i juli 2006 med nya förekomster av Le Parkour, vilket kan ge en indikation om bruket av lånordet på ett mindre antal svenska hemsidor och dags- eller kvällstidningars nätupplaga. Dessa digitala källor publicerades mellan 2004 och 2006 och består i artiklar om aktiviteten Le Parkour för allmänheten eller på forum där bland andra utövare som redan känner till Le Parkour diskuterar olika aspekter eller sammankomster. Att materialet kommer från olika typer av text, dels från tidningsartiklar, dels från andra hemsidor, leder till att både innehåll, språkregister och stil varierar och leder till en större språklig variation än om allt material att hämtats från en viss typ av källa. Variationen i det skriftliga materialet återspeglar den skriftspråkliga variation som förekommer i svenskan idag. Bland resultaten av sökningen i Google har 42 texter av varierande längd, stil och språkregister använts för insamlingen av förekomster av lånorden Le Parkour och traceur: 12 artiklar från dags- och kvällstidingars nätupplaga samt 30 andra hemsidor och forum, (se källförteckning). Förekomster av lånordet traceur samlades in i samma material som Le Parkour. Ingen separat sökning gjordes med traceur som nyckelord. Begränsningen av materialet till texter där lånordet Le Parkour förekommer begränsar också möjligheterna att ge en kvantitativt rättvis bild av användningen av traceur eller Free Running i svenskan. Eftersom huvudsyftet med den här studien är att undersöka bruket av Le Parkour och dess varianter har bruket av traceur främst analyserats kvalitativt och observationen av Free Running inte fördjupats. Materialet från insamlingarna 2006 kommer att analyseras med hjälp av en kategorisering för både Le Parkour och traceur (se 3.1) För att undersöka huruvida de franska lånorden har integrerats i svenskan kommer avslutningsvis en utblick att göras mot dagens språkbruk för att se tendenserna för användningen av Le Parkour och i mindre utsträckning av traceur idag på olika hemsidor. En avancerad sökning har gjorts i Google där följande kriterier användes: sidor skrivna på svenska, sidor från Sverige, och sidor publicerade det senaste året. Kriterierna begränsar resultaten i fråga om tid, språk och plats för att resultaten lättare ska kunna ställas mot det 4

5 tidigare materialet. På grund av det begränsade utrymmet för den här studien kommer endast ett fåtal kvalitativa aspekter av dagens språkbruk att analyseras. 2 TIDIGARE FORSKNING 2.1 Vad är ett lånord? I ett vidare perspektiv kan användningen av lånord beskrivas som ett resultat av språkkontakt, ett främmande ord används av språkbrukare på ett annat språk. Men till skillnad från kodväxling där tvåspråkiga växlar från ett språk till ett annat i en diskussion, genomgår lånord en process, enligt Rey-Debove (1998), där de anpassas till kommunikationsspråket och sprids, om de inte istället försvinner. Lånord studeras både inom språkhistoria och inom sociolingvistik. Edlund & Hene (1996) hävdar att definieringen av lånord beror på vilket angreppssätt som antas i en studie. Ord kan studeras etymologiskt eller utifrån ett utländskt inflytande vid en viss tidpunkt 1. Edlund & Hene (1996: 32-33) tar fasta på resultatet av inlåningsprocessen, det vill säga produkten och identifierar tre huvudkategorier av lexikala lån: ordlån, begreppslån och blandlån. I det första fallet lånas morfem in från det ursprungliga ordet, exempelvis lovable, medan morfemen har substitueras i ett begreppslån och endast betydelsen bevarats, exempelvis älskbar. Blandlån innebär att vissa morfem har bevarats och andra substituerats, exempelvis älskable. Edlund & Henes (1996: 38) poängterar att analysproblemen beror på svårigheten att fastställa tidpunkt för introduktion av ett lån samt att bestämma vilken ordmodell och vilken strategi språkbrukaren har använt. Edlund & Henes kategorisering återspeglar däremot inte ordens formella eller semantiska utveckling, utan tar endast fasta på resultatet av inlåningsprocessen. Josette Rey-Debove (1998: 151) definierar istället lånord utifrån den process genom vilken ett språk, S1, vid en viss tidpunkt lånar ett ord från ett annat språk, S2. Processen sträcker sig över en viss tid under vilken ordet genomgår vissa förändringar för att anpassas till S1. Rey-Debove ser lånord som en innovationsstrategi men till skillnad från nyord vars morfologi är motiverad inom målspråket, förenar lånord alltid två olika språk. Rey-Debove intresserar sig särskilt för lånords kodifieringsprocess: de olika etapper lånordet genomgår från det att det införs till det att det har assimilerats i målspråket. 1 Edlund & Hene (1996: 28) särskiljer först tre olika typer av ord: arvord, lånord och nyord. Arvorden finns i svenskan sedan länge vare sig deras ursprung är nordiskt, germanskt eller indoeuropeiskt. Lånord har lånats in i svenskan från främmande språk nyligen eller för flera hundra år tidigare. Nyord består i lexikala innovationer som inte förekom tidigare, vare sig på svenska eller på något annat språk. 5

6 Enligt Edlund & Henes definiering är ett ord som lånats in från ett främmande språk ett lånord, vare sig det infördes ett eller hundra år tidigare. Rey-Debove anser däremot att det ursprungligen främmande ordet som lånats in och anpassats till målspråket inte längre är något lånord eftersom det har assimilerats. 2.2 Lånordsprocessen Rey-Debove (1998: ) fastställer tre olika etapper i den kodifieringsprocess ett lånord genomgår från att vara ett främmande ord, från S2, till att det tillhör målspråket, S1. Den första etappen är metalingvistisk; lånordet benämns som ett främmande ord när det används på målspråket. Fokus ligger på ordet i sig, exempelvis uttal eller betydelse men det ses knappt som ett inlån. Nästa etapp omfattar hela lånordsprocessen, enligt Rey-Debove (1998). På det här stadiet använder språkbrukaren ordet för att benämna det ordet refererar till i likhet med andra ord på målspråket samtidigt som ordets främmande fonologi eller morfologi särskiljer det från inhemska ord (jämför med kategorisering 3.1). Fokus ligger inte längre på det främmande ordet i sig, däremot används olika omskrivningar och kommentarer för att jämställa det lånordet med en inhemsk motsvarighet vars betydelse är nästintill densamma. Den tredje etappen motsvarar den del av kodifieringen där det före detta främmande ordet har använts i tillräckligt många olika sammanhang och uttryck så att det slutligen används på samma sätt som inhemska ord av samma kategori. Ordets främmande ursprung har inte längre någon betydelse och ordet används av gemene man (se 3.1). Rey-Debove understryker att lånordet åtföljs av olika typer av förklaringar och omskrivningar framförallt under den första etappen men också under lånordets anpassning till målspråket. Vanligtvis används verb som kallas, heta eller namn i språkbrukares metalingvistiska kommentarer för att prata om ordet under den första etappen (jämför med kategori 2). När det väl är ordets referens som får större vikt, under den andra etappen i kodifieringsprocessen, används verben för att länka samman lånordet med dess inhemska motsvarighet. En konjunktion kan också utgöra länk mellan lånordet och ett inhemskt eller främmande ord, exempelvis Le Parkour eller Free Running. Lånordet förekommer också i apposition eller åtföljs av en förklarande perifras. Citattecken eller kursiv stil används ibland för att understryka lånordets främmande ursprung (se 3.4). 2.3 Lånord i svenskan Lånord har alltid förekommit i svenskan och i andra språk men vissa främmande språk engelska, tyska eller franska har ett större inflytande än andra under olika perioder. En del 6

7 lånord introduceras i svenskan via ett annat språk än det ursprungliga, exempelvis ursprungligen latinska ord som lånats från franskan. Gertrud Pettersson (1996: 118) framhäver fyra stora långivare från 1300-talet och framåt: de klassiska språken (främst latin), lågtyska respektive högtyska, franska och senare engelska. Tyskan hade ett stort inflytande under den senare delen av medeltiden fram till 1600-talet medan franskans inflytande var som störst under och 1700-talen. Engelskan blev allt viktigare under 1800-talet och speciellt under 1900-talet. Det franska språket, från vilket lånorden som står i fokus för den här studien är hämtade, åtnjöt ett utomordentligt anseende under och 1700-talen då Franskrike var politiskt och kulturellt ledande i Europa, hävdar Margareta Diot (1987: 70-71). Franska lånord finner vi inom allt från heminredning (fåtölj, chiffonjé, garderob), till politik eller krigsmakt. Till skillnad från tyskan, introducerades franskan, skriver Petterson (1996: 126), i ett högre samhällsskikt i Sverige vilket framför allt återspeglar sig på lexikal nivå. Under Drottning Kristinas tid upphöjdes franskan till hovspråk och fyllde en social funktion. På 1660-talet sägs hela det svenska hovet tala franska enligt Pettersson (1996: 127). Franskans roll som högstatusspråk varade hela 1700-talet men mattades av i början av påföljande sekel. Redan under 1700-talet introduceras engelska lånord i svenskan enligt Edlund & Hene (1996: 55). Men det är inte bara engelska lånord exempelvis pudding, brigg utan också lexikala lån från andra språk som förmedlas via engelskan, exempelvis te av kinesiskt ursprung och vadd antagligen av österländskt ursprung. Namn på tyg och kläder lånas från franskan men också från engelskan under 1800-talet, exempelvis pyjamas eller pläd. Utöver det engelska inflytandet idag, förekommer det i svenskan lånord från vitt skilda språk som finska, turkiska eller arabiska, vilka återspeglar ett mångkulturellt samhälle. Det utländska inflytandet anses särskilt påtagligt i ungdomsspråket men då inte bara på lexikal nivå. Många svenska forskare, skriver Anna Gunnarsdotter Grönborg (2007: 238), börjat använda termen multietniskt ungdomsspråk för att beteckna en flerspråklig varietet som inte nödvändigtvis är kopplad till en geografisk avgränsning. Istället för att mer generellt diskutera främmande språks inflytande i svenskan idag ägnas den här studien mer ingående åt två franska lånord i svenskan och hur de bidrar till språklig variation eller förändring av språkbruket. 3. ORDSTUDIE : Le Parkour och traceur Le Parkour skiljer sig redan både grafiskt och semantiskt från det ursprungliga franska substantivet parcours vilket betecknar en väg för att ta sig från en punkt till en annan enligt 7

8 ordboken Le Petit Robert 2. Substantivet används på franska för att beskriva en persons (val av) väg i livet, vanligtvis inom yrkeslivet. Lånordet har dessutom tappat ett s i slutet av ordet och konsonanten -c har ersatts av ett k. Lånordet tycks således ha anpassats till svensk stavning men i själva verket hade utbytet av konsonanter redan skett innan det franska ordet introducerades i svenskan. Paradoxalt nog har Le Parkour fått behålla den franska bestämda artikeln Le i svenskan men en kortare variant utan artikel förekommer också. Le Parkour är en sport eller aktivitet vilken består i att ta sig från en punkt till en annan oberoende de hinder utövaren möter på vägen. I den semantiska utvecklingen har fokus flyttats från sträckan till aktiviteten i sig. Le Parkour utvecklades i den franska förorten i slutet av 1980-talet och presenteras också som en konstart, vilket framhäver aktivitetens intellektuella aspekter bland annat på grund av den problemlösning som krävs för att utövaren ska kunna ta sig förbi de hinder han eller hon möter på vägen. Utövaren av Le Parkour kallas traceur, ytterligare ett franskt ord vilket också förekommer i materialet från I enlighet med Edlund & Henes (1996) kategorisering av lånord, kan Le Parkour, liksom traceur klassificeras inom kategorin ordlån eftersom både form och betydelse lånas från franskan och introduceras i svenskan. Att lånorden efter introduktion anpassas till svenskan kan ses som ett tecken på att de integreras i språket. 3.1 Kategorisering Kategoriseringen av förekomster (Le Parkour och dess varianter) innehåller huvudsakligen tre kategorier (kat.) vilka illustreras med exempel (ex.) i följande figur. Kat. 1) lånord utan betydelsemässiga förklaringar 2) lånord med förklaringar: a, i apposition 3 b, metalingvistiska förklaringar om ordets form eller betydelse b, uttryck som står i hyponymi eller hyperonymi till lånordet 3) lånordet a) i kortare variant eller b) i sammansättningar Ex. Den arkitektur som finns i våra städer är ju förutsättningen för Le Parkour. 2a) den annorlunda idrotten parkour 2b) Det är så Le Parkour har fått sitt namn, Ordet uttalas ungefär «Lö Pako» 2c) franska sporten le Parkour 3a) allt inom PK är sätt att ta sig fram 3b) grundpelarna bakom all parkourträning 2 Min översättning av det franska substantivet parcours - Chemin pour aller d'un point à un autre i ordboken Le Petit Robert. 3 Enligt Gunlög Josefsson (2009: 173) kan appositioner analyseras som reducerade satser där kärnan är en nominalfras. 8

9 Att tre underkategorier har samlats i kategorin lånord med förklaringar beror på att de alla vittnar om behovet av omskrivningar och förklaringar av lånordets form eller betydelse. Till en början utgjorde underkategorierna huvudkategorier men svårigheten i vissa fall att skilja de olika typerna av kommentarer i apposition, om betydelse, i hyper- eller hyponymi, kvasisynonymer eller förklaringar om uttal eller stavning i analysen av materialet, har lett till att de tre kategorierna har omvandlats till underkategorier och samlats i en huvudkategori för förekomster av lånordet med olika typer av kommentarer och annoteringar (se exempel i 3.1). Per Lagerholm (2005: 27) understryker vikten av operationalisering av begrepp men också av val av kriterier i insamling och analys av material till språkvetenskapliga undersökningar. Att samla underkategorierna i en huvudkategori underlättar analysen av kvantitativa resultat, vilket inte förhindrar en ingående kvalitativ analys. Den här kategorin omfattar den första och den andra etappen av Rey-Deboves (1998) beskrivning av lånordsprocessen (se 2.2). Den första kategorin däremot kan sägas motsvara den tredje etappen i lånordsprocessen där lånordet används såsom andra inhemska ord av samma ordklass. 3.2 Resultat av kategoriseringen För att undersöka bruket av Le Parkour och dess varianter (parkour, PK) har förekomster samlats in i texter av varierande längd och stil, dels i artiklar från dags- och kvällstidningars nätupplaga, dels från andra websidor (forum eller personliga hemsidor). I samma material har också det till Le Parkour kopplade lånordet, traceur, observerats Le Parkour på väg att integreras 610 förekomster av lånordet Le Parkour och dess varianter har observerats i materialet från De har klassats med hjälp av den kategorisering som presenterades ovan (se 3.1) Resultatet av klassificeringen av förekomsterna i tre huvudkategorier framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Antal förekomster av Le Parkour, motsvarande procenttalen i figur 1b Kategori / Källor 1) lånordet används utan förklaringar eller kommentarer 2) lånordet används med metalingvistiska kommentarer 3) sammansättningar eller förkortningar av lånordet Totalt Artiklar Hemsidor/Forums Totalt

10 Figur 1. Resultat av klassificeringen av Le Parkour 100% 50% 0% 71% 61% 12% 11% 17% 28% Tidningsartiklar Hemsidor/Forum Enligt figuren kan vi konstatera att lånordet 2006 för det mesta förekom utan kommentarer eller förklaringar. 71 % av förekomsterna i tidningsartiklar och 61 % av förekomsterna från hemsidor eller forum har klassats i den första kategorin. Resultatet tyder på att lånordet i princip redan har integrerats i svenskan och därmed inte längre kräver några förklaringar. Men förklaringar och metalingvistiska kommentarer om lånordets form eller betydelse förekommer också i materialet från 2006: i tidningsartiklar utgör de 12 % och på andra hemsidor eller i forum 11 %. Både journalister och privatpersoner på nätet har ett behov av att förklara eller kommentera lånordets betydelse, uttal eller att koppla det till en mer generell term, vilket enligt Rey-Debove tyder på att ett lånord inte är assimilerat i S1. Le Parkour är alltså inte helt integrerat i svenskan I den tredje kategorin klassificeras varianter av lånordet (Parkour, PK) och sammansättningar (parkourträning). Den här kategorin vittnar om lånordets produktivitet i det svenska språket. Lånordet används liksom ett inhemskt ord i sammansättningar eller nyord i form av förkortningar. 28 % av alla förekomster från forum eller andra hemsidor har klassats i den tredje kategorin medan den utgör endast 17 % av förekomsterna i artiklar från dags- eller kvällstidningars nätupplaga. Den kvantitativa skillnaden mellan de olika typerna av källa, dels tidningsartiklar, dels andra hemsidor och forum, tyder på större kreativitet eller större spontanitet hos språkbrukare som skriver i forum eller hemsidor ägnade åt Le Parkour. I dagsoch kvällstidningarna är lånordet mindre produktivt vilket antagligen beror på att journalisterna i större utsträckning följer skriftspråkets norm. Resultaten av klassificeringen av förekomster i de tre kategorierna visar att lånordet i stor utsträckning används utan förklaringar eller kommentarer samt att dess produktivitet kvantitativt sett är viktigare än språkbrukarnas behov att förklara lånordets betydelse. Förekomsterna i kategori 1 och 3 återspeglar den tredje etappen i Rey-Deboves lånordsprocess: Le Parkour används huvudsakligen som andra ord i svenskan, utan kommentarer och förekommer i sammansättningar. 10

11 3.2.2 Ännu ett franskt lånord, traceur, för utövaren I materialet från 2006 förekommer ett annat lånord associerat till Le Parkour, närmare bestämt ett ursprungligen franskt substantiv för att beteckna den som utövar aktiviteten i fråga, en traceur. 63 förekomster av traceur har observerats totalt, varav femtio i forum och på andra hemsidor än tidningarnas nätupplaga. Antalet förekomster av traceur är således nio gånger mindre än antalet förekomster av Le Parkour och dess varianter. Samma klassificering som för Le Parkour har använts för förekomsterna av traceur men, till skillnad från Parkour det finns ingen kortare variant av traceur. Enligt resultatet av klassificeringen skiljer sig till viss del bruket av de två lånorden. Tabell 2. Antal förekomster av traceur, motsvarande procenttalen i tabell 2b Kategori / Källor 1) lånordet används utan förklaringar eller kommentarer 2) lånordet används med metalingvistiska kommentarer 3) sammansättningar eller förkortningar av lånordet Artiklar Hemsidor/Forums Totalt Totalt Figur 2b. Resultat av klassificeringen av traceur. 100% 50% 0% 69% 79% 25% 21% 6% 0% Tidningsartiklar Hemsidor / Forum Enligt figuren används lånordet traceur främst utan kommentarer eller förklaringar. Jämfört med resultaten för Le Parkour kan vi konstatera att metalingvistiska förklaringar är ännu mer sällsynta för traceur än för Le Parkour, vilket antyder att lånordet har integrerats i det svenska språket. Traceur förekommer däremot mer sällan än Le Parkour i sammansatta ord eller i nyord. Vi kan föreslå hypotesen att traceur som i franska utgör ett substantiverat verb (jämför med verbet tracer) med hjälp av ändelsen eur för att beteckna en agent, inte kan kombineras lika enkelt med andra ord som Le Parkour. Förvisso skulle inte en sammansättning som *traceurgrupp te sig främmande i svenskan men till skillnad från parkourträning har inte sammansättningar med traceur kunnat konstateras i materialet. Däremot har traceur i viss mån anpassats till svenskans morfosyntax, exempelvis med en efterställd bestämd artikel traceuren. 11

12 3.3 Bruket av lånorden Le Parkour eller traceur utan förklaringar Le Parkour används i störst utsträckning utan förklaringar eller särskiljande markörer och framstår således som ett integrerat lånord i svenskan. Lånordet används i diverse syntaktiska konstruktioner (exempel 1), ofta tillsammans med verben träna eller utöva (exempel 2): 1) Den arkitektur som finns i våra städer är ju förutsättningen för Le Parkour. 2) Cristoffer Tölli tränar Le Parkour och har staden som arena. Utifrån de ovanstående exemplen kan vi anta ett den i svenskan främmande framförställda bestämda artikeln Le utgör en enhet tillsammans med huvudordet. Uttrycket förekommer aldrig med en fransk framförställd artikel i plural *Les Parkours eller med en obestämd fransk artikel *Un Parkour eller partitiv *Du Parkour, utan används som en enhet Le Parkour eller anpassas till svenskan, exempelvis i sammansättningar (se 3.5). Om vi tar fasta på kategorierna 1 och 2, förekomster med eller utan kommentarer, används artikeln, kvantitativt sett, i drygt hälften (exakt 246) av de totalt 453 förekomsterna av lånordet (se också tabell 1 och 2). Medan Le Parkour förekommer med eller utan artikel (exempel 3) är det snarare anmärkningsvärt att lånordet traceur får behålla sitt franska plural-s (exempel 4): 3) Jag får en chans att hjälpa de intresserade att lära sig parkour på rätt sätt. 4) Ett forum för traceurs över hela världen Varianterna av Le Parkour utan artikel och utan versaler initialt ter sig som en förenkling av lånordet. De enklare varianterna tycks förekomma i samma kontext som Le Parkour. Språkbrukarna verkar tveka i sättet att anpassa lånordet till svensk morfosyntax och ser det antingen som ett substantiv med gemen bokstav eller som ett egennamn med versal i början. Om vi istället ser versalerna som ett tecken på lånordets främmande ursprung eller mindre kända betydelse skulle förenklingen av stavning och anpassningen till svensk morfologi tyda på att lånorden integreras och anpassas till bruket av inhemska substantiv. 5) springa på ett gäng traceurer 6) traceuren eftersträvar samma typ av förflyttning 7) de svenska traceurerna Att lånordet traceur oftare anpassas än Le Parkour beror antagligen på likheterna med andra franska lånord som redan är integrerade och frekventa i svenskan som ambassadör eller lektör. Däremot utmärker sig traceur med sin franska grafi av suffixet -eur vilket vanligtvis stavas ör på svenska. Om språkbrukare inte har anpassat stavningen av suffixet till den svenska motsvarigheten är lånordet säkerligen inte helt lexikaliserat i svenskan. Traceur används emellertid med svensk pluraländelse er (jämför med exempel 5). De två lånorden uppvisar olika tendenser av anpassning till svensk morfosyntax. 12

13 En förklaring till att traceur är mindre vanligt än Le Parkour kan vara att språkbrukare lägger större vikt vid aktiviteten i sig än vid utövaren. I forum och andra hemsidor än tidningarnas nätupplaga används Le Parkour ofta i samband med traceur. Den sistnämnde framstår som ett tillägg. Utövarna av Le Parkour betecknas också med termer med en mer allmän betydelse «killar» (hyperonymi) eller med hjälp av den engelska motsvarigheten «freerunners». 8) träna mycket och ofta, gärna tillsammans med andra freerunners Trots att traceur förekommer i liten utsträckning i det insamlade materialet om Le Parkour förefaller det ändå vara vanligare än freerunner. Det begränsade utrymmet i den här studien tillåter endast formuleringen av en hypotes om bruket av de franska och de engelska lånorden i materialet. Språkbrukarna tycks föredra de franska lånorden framför de engelska vilket kan ses som ett sätt för utövare att markera grupptillhörighet. Lånorden påminner också om aktivitetens ursprung: den franska förorten. Språkbrukarna kommenterar emellertid också lånorden och förmedlar således information både om orden i sig och om aktiviteten. Låt oss titta närmare på förklaringarna om lånordens betydelse nedan. 3.4 Kommentarer om lånorden Lånorden Le Parkour och i mindre utsträckning traceur kommenteras när de används i tidningsartiklar, på hemsidor eller i forum. Språkbrukarna kommenterar delvis stavning eller uttal av Le Parkour, delvis lånordets betydelse men använder också mer allmänna termer som står i ett förhållande av hyperonymi till lånordet. I materialet från 2006 handlar 30 kommentarer om formen av Le Parkour medan 38 kommentarer utgör anmärkningar om lånordets betydelse eller mer generella ord för att beskriva aktiviteten. Lånordet traceur är mindre vanligt och framkallar färre kommentarer: 13 kommentarer om lånordets form, traceur, och endast en kommentar om dess betydelse. Enligt Rey-Debove (1998) används lånordet under den andra etappen av lånordsprocessen för att beteckna det ordet refererar till men det åtföljs också av förklaringar om betydelse eller form samt enklare markörer vilka vittnar om lånordets främmande ursprung. Låt oss titta närmare på dessa kommentarers utformning och funktion Vad betyder Le Parkour? I materialet om Le Parkour används verben heta, kalla, betyda och deras synonymer för att uttrycka lånordets betydelse eller beteckning. Verben används för att prata om lånordet i sig 13

14 och kan därför ses som metalingvistiska. I de följande exemplen föregås de semantiska anmärkningarna av verben betyder (exempel 9) eller kallar (exempel 10). 9) Le Parkour betyder "konsten att fly" eller "konsten att nå 10) han brukar träna sin teknik kallad parkour Språkbrukarnas behov att precisera lånordets betydelse leder dem till att utveckla en reflektion om ordet i sig och således om språket som sådant, därav kategorin metalingvistiska kommentarer. Lånordet traceur föregås också av metalingvistiska förklaringar. 11) En person som utövar parkour kallas för «traceur» I det ovanstående exemplet används lånordet parkour utan citattecken medan språkbrukaren särskiljer lånordet som står i fokus för den metalingvistiska kommentaren genom att sätta det inom citattecken. I vissa fall används det franska lånordet tillsammans med den engelska motsvarigheten i den metalingvistiska kommentaren. 12) Le Parkour eller Free Running som det också kallas De två lånorden staplas på varandra med endast en konjunktion som skiljer dem. Språkbrukaren likställer de två lånordens betydelse när han eller hon hävdar att aktiviteten kallas för det ena eller det andra. Men införandet av en semantisk kommentar kan vara ännu mindre explicit. I vissa fall används helt enkelt parentes eller kommatecken för att introducera en förklaring om lånordets betydelse. 13) där i princip varenda svensk traceur (Parkour utövare) är medlem. 14) Det finns några rörelser som utövarna, Traceurs, använder sig av. I exempel 14 är det inte förklaringen av lånordets betydelse som sätts inom kommatecken utan själva lånordet vilket också markeras med initial versal som om det vore ett egennamn. I följande exempel används Free Running inom parentes som en översättning av det franska lånordet utan ytterligare förklaringar. 15) om grundarna av Le Parkour (Free Running) Om det engelska lånordet ska fungera som förklaring till det franska lånordet krävs det att språkbrukarna känner till det engelska uttrycket. I materialet från 2006 tycks emellertid det franska lånordet vanligare än det engelska. Hur kommer det sig då att det i det här exemplet används som förklaring? En orsak skulle kunna vara engelskans starka inflytande i Sverige, och särskilt inom sportens område, enligt Edlund & Hene (1996), till vilket Le Parkour kan anknytas. Med tanke på det stora antalet engelska lånord som införs i svenskan idag skulle man ha kunnat vänta sig att de svenska språkbrukarna föredrog Free Running framför Le Parkour. Det engelska uttrycket ter sig dessutom mycket mer lättillgängligt ur semantiskt 14

15 synpunkt fri löpning än det franska mer svårtolkade, Le Parkour. Bakom valet av det franska lånordet kan skönjas en vilja hos utövarna att särskilja aktiviteten från just löpning och framhäva en mer intellektuell dimension (se exempel 9 och 10) eller endast understryka dess franska ursprung. 16) franska sporten le Parkour Språkbrukaren använder i exemplet en allmän term sport för att beskriva en viss typ av sport, le Parkour. De två termerna står i ett förhållande av hyper- eller hyponymi till varandra och med hjälp av den mer allmänna termen kan språkbrukaren anknyta Le Parkour till ett visst område utan att ge några ytterligare förklaringar om lånordets betydelse. Adjektivet uttrycker explicit sportens härkomst och implicit lånordets. Andra kommentarer handlar om lånordets uttal eller stavning vilka särskiljer sig i den svenska kontexten. Hur ser de formella kommentarerna ut och vilken funktion fyller de? Hur uttalas och skrivs Le Parkour? De metalingvistiska kommentarerna om lånordets form ger upplysningar om hur Le Parkour uttalas eller stavas. Språkbrukare tycks förutse de frågor som lånordets användning kan väcka hos andra. Förklaringarna uttrycker en reflektion om lånordet och i vidare bemärkelse om språket. I exemplet nedan är det aktivitetens beteckning som kommenteras. 17) Det är så Le Parkour har fått sitt namn Utöver en reflektion om beteckningen vittnar kommentaren om utövarnas språkliga medvetenhet och om den uppmärksamhet de fäster vid ordet i sig. Lånordets uttal kommenteras likaså med en viss precision av svenska språkbrukare. 18) Ordet uttalas ungefär «Lö Pako» Den här kommentaren om uttalet av lånordet låter ana en viss förenkling av de olika ljuden. Den kanske också tyder på en viss distans gentemot det främmande ordet samtidigt som språkbrukaren vill förmedla metalingvistisk information. Lånordet traceur leder också till förklaringar om uttal och om substantivets morfologi. 19) Uttalas «trasör». I plural traceurer I det här exemplet har språkbrukaren använt den svenska stavningen av suffixet ör i singular men den franska stavningen av suffixet i svensk pluralform. Underförstått likställs uttalet av suffixets olika stavningar. Exemplet vittnar om språkbrukarens tvekan i anpassningen av det franska lånordet till svenska. Viljan att använda franska lånord samt att i viss mån bevara den franska stavningen kan tolkas som en positiv attityd gentemot det franska språket vars inflytande förvisso inte är alls lika viktigt idag som engelskans. Attityden bekräftas av den 15

16 Svenska Språkrådet (fram till juli 2006 Språknämnden) vars definiering av Le Parkour kompletteras med kommentarer om aktivitetens ursprung och om lånordet som sådant. 20) Vad man än tycker om företeelsen, är det kul att se ett nytt franskt lånord vid sidan av alla engelska. Om Svenska Språkrådet kan påverka de svenska språkbrukarna med ett liknande påstående (se exempel 20 ovan) verkar de franska lånorden gå en ljus framtid till mötes tack vare institutionens positiva attityd gentemot det franska inflytandet i svenskan. 3.5 Le Parkour blir produktivt i svenskan? Lånordet Le Parkour uppvisar en viss produktivitet i materialet från 2006 i den mån det ingår i sammansättningar i svenskan. Lånordet återfinns också i en kortare form PK vilken förekommer redan på franska hemsidor 4. Också på franska består den korta formen av konsonanterna -p och k, trots att det ursprungliga substantivet stavas med c parcours. Omvandlingen av substantivet till egennamn hade således redan genomförts på franska Le Parkour. PK liknar en förkortning av två ord men i själva verket är det två stavelser som kortas ned par- och kour samtidigt som den franska artikeln försvinner. Förkortningen presenteras som sådan av svenska språkbrukare: «PK är en förkortning». Den korta formen har antagligen lånats från franskan men har en viktig fördel jämfört med lånordet: den korta formen är lättare att uttala eller stava och ter sig mindre främmande i en svensk kontext. 21) I takt med att PK växer vill Viktor se en attitydförändring. Om förkortningen framför allt utgör en förenkling av lånordet framstår sammansättningar där lånordet eller förkortningen ingår som ett starkt tecken på att lånordet och dess varianter är på god väg att integreras i svenskan. Sammansättningar med lånordet förekommer huvudsakligen i forum eller andra hemsidor där utövare uttrycker sig. 22) fortsätta med sina parkour-turer 23) mina parkourerfarenheter av resan Le Parkour är vanligtvis sammansatt med ett annat substantiv men kan också kombineras med ett adjektiv. 24) I bemötandet mot «parkour negativa» personer ska man alltid vara sansad och lugn. Förkortningen används också i sammansättingar och blir då, liksom lånordet, produktivt i svenskan: exempelvis PK-träning eller PK-parker. Det förekommer också 4 På en fransk hemsida om Le Parkour kan man läsa «je fais mon [sic] trois heures de pk» : jag gör mina tre timmar pk (min översättning). Hemsidan hämtades den 3 april

17 sammansättningar där det franska lånordet kombineras med ett engelskt lånord: exempelvis Parkoureventsen eller Le Parkour workshops. 25) De tränar tillsammans i några dagar, det kallas för Parkour-jam. Det är möjligt att det franska lånordet bidrar till att aktualisera språkbrukarens engelska ordförråd och således leder till internationella nyord. Förkortningen och sammansättningar där PK eller Parkour ingår är vanligare på forum och hemsidor (28 %) än i artiklar från dagseller kvällstidningar (17 %, se figur 1). Den skillnaden kan förklaras med att utövarnas hemsidor och forum antagligen tillåter en större lexikal kreativitet än nätupplagan av dagseller kvällstidningar. 3.6 Förekommer Le Parkour fortfarande idag? Resultatet av en avancerad sökning i Google, begränsad till sidor skrivna på svenska, publicerade det senaste året, visar att Le Parkour förekommer på ungefär sidor. Det franska lånordet används således fortfarande i svenskan. Bland de 10 första sidorna utmärker sig tre särskilt: 1) Riksidrottmuséets sida om Le Parkour Free Running, 2) NCFFs film för att besvara frågan VAD LE PARKOUR ÄR FÖR NÅGOT men också 3) hemsidan Parkour Family. På Riksidrottsmuséets hemsida likställs Le Parkour med den engelska motsvarigheten Free Running i titeln. En hypotes är att det två uttrycken av olika ursprung används som synonymer på svenska NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) definierar aktiviteten Le Parkour med hjälp av en kort film och men erbjuder också en länk till en uppsats i idrottsvetenskap på lärarutbildningen vid Malmö högskola där Le Parkour beskrivs som [k]onsten att förflytta sig. Till den fransk-engelska sammansättningen av Parkour och Family kan en annan sammansättning läggas till, hämtad från samma hemsida: Parkour Nuit. Den korta artikeln om Parkour Nuit inleds med en precisering om uttryckets ursprung och betydelse. 26) Parkour Nuit, franska och betyder parkournatt, är ett pass som görs under kvälls/nattetid. Ovanstående exempel visar att lånordet Parkour förekommer i sammansättningar som inte observerats i materialet från 2006, vilket tycks bekräfta lånordet fortsatta produktivitet och integrering i det svenska språket. 4 SAMMANFATTNING De franska lånorden Le Parkour och traceur tycks redan 2006 ha nått ett relativt avancerat stadium i lånordsprocessen. Båda lånorden förekommer oftare utan metalingvistiska 17

18 kommentarer än tillsammans med förklaringar om lånordens betydelse, stavning eller uttal (se tabellerna 1 och 2). Tecken på att Le Parkour har integrerats är också att lånordet i viss mån är produktivt i det svenska språket. Varianterna parkour eller PK används i sammansättningar med inhemska substantiv, exempelvis parkour-turer. Traceur behåller visserligen den franska stavningen av suffixet men anpassas till svensk morfosyntax exempelvis genom pluraländelsen er. Lånordens assimilering i svenskan tyder på att språket förändras genom detta lexikala tillskott men en viss variation kan fortfarande konstateras i bruket av varianter av Le Parkour och i anpassningen av traceur. Integreringen av det två lånorden underlättas antagligen av de många franska lånord som redan assimilerats i svenskan sedan 1700-talet. Idag utmärker de sig med sitt franska ursprung i en annars strid ström av engelska lånord inom områden som sport och fritid där Le Parkour hör hemma. Det franska lånordet Le Parkour återfinns på hemsidor idag, även om det gäller ett begränsat område och sammansättningar där lånordet ingår tyder på dess produktivitet också i dagens svenska. KÄLLFÖRTECKNING Diot, Margareta Franska ord till vardags. Gleerups förlag. Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Nordstedts. Gunnarsdotter Grömberg, Anna Ungdomsspråk Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. Liber, s Josefsson, Gunlög Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Studentlitteratur. Lagerholm, Per Språkvetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur. Nationalencyklopedins ordbok. 1999, Cd-Rom, version 2. Malmö : Bokförlaget Bra böcker. Pettersson, Gertrud Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Studentlitteratur. Rey-Debove, Josette La linguistique du signe. Paris: Armand Colin. Källor till material Artiklar från dags- och kvällstidningars nätupplaga Aftonbladet «Alex lever för hoppet», Dagens Nyheter «Som skejtare, men utan bräda», Göteborgsposten «Den nya gatureligionen» Attityd.nu, Lärarnas tidning «En hinderbana som heter duga», Norrköpings tidningar «En sport som saknar regler», Sydsvenskan.se «De flyter genom stan som rinnande vatten», Hallands nyheter «Studsande flanör gripen», 18

19 Södermalmsnytt. 2004, N 43, «Parkour nu på söder», Folkbladet. [?] «www.folkbladet.nu/index.asp?vf=1&x=33220 Gotlands Allehanda «Konsten att fly genom staden» Norbottenskuriren «Konsten att fly genom staden», Västmanlands läns tidning «Konsten att övervinna alla hinder», Totalt 12 Forum och andra hemsidor «Om Le Parkour» «Vad är Le Parkour?» www. fascination.se/blog, «Le Parkour Free Running» «Big Drops Forum», Allmänt Le Parkour «Parkour» «Traceurs» «Västmanlands le parkour förening (VPF) Definition av le parkour» «Parkour» «Fördelarna med en stark och stabil kropp» «Utveckling» «Intervju med Sébastien Foucan» «Alex goes to London!» : «Le Parkour» «Träna le parkour» «Parkourmusik? Hur göra med hörlurar?» «Parkour, battle & träningsplatser» «PK AJ AJ AJ!!» «Höjder, Pk» «Pkrullning, hur gör man?» «Le Parkour i Karlstad i sommar» «Parkour uttal?» «yamakasi, le parkour??» «le parkour träning» «Stadsvandra med stadsmuséet» www2.unt.se/articleskaktus/, «Luften Är fri» «Le Parkour - en stenhård lek» «Reflektion: Parkour i din TV» «La Parkour & Capoeira» «Parkour nån annan?» «Cheetahs of Sweden» «gatukonst» «Sätt att använda arkitektur och det offentliga rummet. 1. Le Parkour» «Parkourworkshop» «SFV-festivalen» «Parkour» «Le Parkour» Totalt 30 19

20 Fransk hemsida: Hemsida hämtad 03/04/06. Exempel på hemsidor Riksidrottmuséet : Le Parkour Free Running Hemsida hämtad NCFF : VAD PARKOUR ÄR FÖR NÅGOT Hemsida hämtad PKF PARKOUR FAMILY: Parkour Nuit Hemsida hämtad

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal

Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar i (i) Empirisk språkforskning i ett nötskal Artikel Hur böjs Astrid Lindgrens hjältar? Empirisk språkforskning i ett nötskal Muriel Norde 1. Inledning Då Huginn ok Muninns huvudredaktion bad mig att skriva ett bidrag inom ämnet barn- och ungdomslitteratur,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska.

K U R S P L A N. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska. Scandinavian languages with special focus on Swedish. Svenska. 1 Institutionen för humaniora K U R S P L A N Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian languages with special focus on Swedish Kurskod NO2001 Dnr HUM 2008/204-514 Beslutsdatum 2008-06-04

Läs mer

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben! Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord!

Läxförhör facit. Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Läxförhör facit Nya Mål 3 s.172-177 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap 1. Varför splittrades indoeuropeiskan i flera språk? Ett

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan

MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket MAIL ELLER MEJL en undersökning av stavningen av engelska lånord i svenskan Mareike Timm Specialarbete, 15 poäng Nordiska språk, fördjupningskurs

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

FÖA110 Informationssökningsövningar facit

FÖA110 Informationssökningsövningar facit FÖA110 Informationssökningsövningar facit Övningar i boksökning 1. Sök någon av böckerna i din kurslitteraturlista i bibliotekets katalog. Tips: Sök på ISBN-numret eller sök på något eller några ord t.ex.

Läs mer

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide

Våren 2010. Nationalencyklopedin. Avancerad guide Nationalencyklopedin Avancerad guide Nationalencyklopedin Våren 2010 Nationalencyklopedins uppdrag är att sprida kunskap, texterna är skrivna av drygt 4 000 experter och bearbetad av redaktionen. På nätet

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder Pro för Mac optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Dokumentversion 2014-1 Tekniska förutsättningar För WordFinder 11 Pro för Mac krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.8

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix.

Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Använd WordFinder från Mac App Store optimalt! Snabbguide med nyttiga tips och trix. Tekniska förutsättningar För WordFinder från Mac App Store krävs följande: Processor: Intel Mac OS X 10.6.6 eller senare.

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD

Under våren upptogs Dagens Nyheters. Svenska med något utländskt SVENSKA OCH MODERSMÅL ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD SVENSKA OCH MODERSMÅL Svenska med något utländskt ELLEN BIJVOET & KARI FRAURUD I Sverige talas i dag svenska i flerspråkiga miljöer, där många inte har svenska som modersmål eller som enda modersmål. Men

Läs mer

Svensk invandringspolitik

Svensk invandringspolitik Háskóli Íslands Svenska lektoratet Vårterminen Samhällskunskap 05.70.06 (5,0 p) V [ects: 10] Lärare: Lars-Göran Johansson, lektor larsj@hi.is Studiebrev 3 Hej igen!! Den här veckan ska du jobba med frågor

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Engelskans inflytande på svenskan

Engelskans inflytande på svenskan Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Svenska 91-120p Engelskans inflytande på svenskan En studie av gymnasieelevers samt språklärares attityder till lånord Emma Svensson & Roger Wiberg C-uppsats

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis

Läs mer

Riktlinjer för webbtexter

Riktlinjer för webbtexter Riktlinjer för webbtexter Riktlinjer för webbtexter I det här materialet ingår webbtexter och riktlinjer för hur du kan skriva webbtexter, så att de blir konsekventa och tydliga. Texterna kan du använda

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 Ordboken 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 1. ORDBOKEN I VERKTYGSLISTEN... 3 2. ORDBOKEN... 3 MINIMERA OCH STÄNG... 3 SÖKFÄLT... 4 SÖKRESULTAT... 4 Resultat... 4 Ordklassfärger...

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär.

Man ville också försöka förklara de faktorer som styr språklig förändring, dessa ansågs också vara av social karaktär. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 2 SPRÅKSOCIOLOGI SPRÅKLIG VARIATION, fortsättning (kap 7) KVANTITATIVA STUDIER Inom forskningen kring regional och

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Datavetenskap Opponent(er): Rikard Boström Lars-Olof Moilanen Respondent(er): Mathias Andersson Henrik Bäck Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Teknisk rapportskrivning

Teknisk rapportskrivning Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning Thomas Larsson Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 5 oktober 1999 Västerås Skicka gärna synpunkter och kommentarer till thomas.larsson@mdh.se

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Några skillnader mellan svenska och engelska

Några skillnader mellan svenska och engelska UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språket i SMS en translingvistisk dragqueen?

Språket i SMS en translingvistisk dragqueen? Språket i SMS en translingvistisk dragqueen? Ylva Hård af Segerstad Hasselgren, fil.dr i allmän språkvetenskap SMS, eller Short Message Service, är korta textmeddelanden som skickas mellan mobiltelefoner.

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska

Kursplan. Institutionen för humaniora. Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10. Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod NOA120 Dnr 03:194 D Beslutsdatum 2003-12-10 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Nordiska språk med särskild inriktning på svenska Scandinavian Languages

Läs mer

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits

Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng. Professional Translation Programme, 120 higher education credits Humanistiska fakultetsnämnden Utbildningsplan för översättarprogrammet, 120 högskolepoäng Professional Translation Programme, 120 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Beslut om fastställande

Läs mer

Pragmatisk och narrativ utveckling

Pragmatisk och narrativ utveckling Pragmatisk och narrativ utveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Pragmatik! Pragma! handling! hur vi använder språket! hur vi handlar genom språket! Pragmatik!

Läs mer

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska.

Urnordiskan Från urnordiskan utvecklades svenska, norska, danska, isländska och färöiska. Språkhistoria Urnordiska (fram till 800 e.kr) Runsvenska (800-1225) Äldre fornsvenska (1225-1375) Yngre fornsvenska (1375-1527) Äldre nysvenska (1527-1732) Yngre nysvenska (1732-nutid) Nusvenska (våra

Läs mer

Romanska språk, frågor och uppgifter

Romanska språk, frågor och uppgifter Romanska språk, frågor och uppgifter PN C 054 av Eva Tidner, 2013 Frågor och uppgifter: 1. Ta reda på var dessa språk och dess viktigaste dialekter talas och var de ligger med hjälp av kartor! 2. Ta reda

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok

Läs mer

Språkliga riktlinjer Stockholms läns landsting

Språkliga riktlinjer Stockholms läns landsting Språkliga riktlinjer Stockholms läns landsting Inledning Stockholms läns landstings (SLL:s) språkliga riktlinjer ger vägledning för hur vi ska uttrycka oss. Riktlinjerna gäller främst för de texter som

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Föredragningslista 2015-05-20 Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för svenska språket Prefektens beslutsmöte Tid: 08:00 Plats: Svea Ärende 26 Föregående mötes protokoll Justerat protokoll

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Författarhandledning för kholm.se

Författarhandledning för kholm.se Författarhandledning för kholm.se Sid 2 av 12 Inledning Versioner Innehåll Detta är en kort manual för att skriva inlägg på tyckarsidan kholm.se. Lokala moderater men även andra som kan bidra med välriktade

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Valet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare?

Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare? Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare? Är mångtydiga ord svåra för de elever som är flerspråkiga? Margareta Holmegaard, universitetslektor i svenska som andraspråk och Sofie Johansson

Läs mer