Lånord språklig variation eller förändring?

Transkript

1 Svenska Handledare: Examinator: 1SV110 7,5 hp G1E G2E Avancerad nivå Lånord språklig variation eller förändring? Le Parkour: ett franskt lånord med fart Förnamn Efternamn

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte och metod TIDIGARE FORSKNING Vad är ett lånord? Lånordsprocessen Lånord i svenskan ORDSTUDIE : Le Parkour och traceur Kategorisering Resultat av kategoriseringen Le Parkour på väg att integreras Ännu ett franskt lånord, traceur, för utövaren Bruket av lånorden Le Parkour eller traceur utan förklaringar Kommentarer om lånorden Vad betyder Le Parkour? Hur uttalas och skrivs Le Parkour? Le Parkour blir produktivt i svenskan? Förekommer Le Parkour fortfarande idag? SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING Sammandrag I den här uppsatsen sätts en detaljerad ordstudie i ett bredare perspektiv av språklig variation och förändring. I fokus står de franska lånorden, Le Parkour och traceur, nyligen införda i svenskan. 610 förekomster av Le Parkour och dess olika varianter (parkour och PK) samt 63 förekomster av traceur har observerats dels i nätupplagan av dags- och kvällstidningar, dels i forum och andra hemsidor publicerade mellan 2004 och Förekomsterna av lånorden fördelas i tre huvudkategorier: förekomster utan kommentarer, förekomster med metalingvistiska kommentarer, och sammansättningar samt förkortningar. Klassificeringen visar att lånorden framförallt används utan kommentarer. Enligt Rey-Deboves (1998) teori om lånordsprocessen tyder bruket utan kommentarer på att lånorden är på god väg att integreras, medan kommentarerna om lånordens form eller betydelse istället vittnar om språkbrukarnas behov att förklara ett mindre integrerat ord. Eftersom Le Parkour och traceur huvudsakligen förekommer utan kommentarer, i tidningsartiklar och på andra hemsidor, kan de anses ha nått ett avancerat stadium av assimilering i svenskan. Varianter av Le Parkour förekommer också i sammansättningar, vilket tyder på att det är tillräckligt integrerat för att bli produktivt och traceur följer svenska morfosyntaktiska böjningsmönster. En kort utblick mot 2012 års språkbruk visar att lånordet Le Parkour dessutom fortfarande används idag. 2

3 1 INLEDNING Lånord vittnar om variation och förändring i språket. Vissa innovationer bidrar till en relativt kortvarig variation i målspråket medan andra lånord assimileras och leder till lexikal förändring. Genom att observera lånord under en längre tid kan vi undersöka hur ordets fonologi och ortografi anpassas till svenskan bland annat till språkets morfosyntaktiska struktur. Internationalisering är, enligt Olle Josephson (2004: 49), en av huvudtendenserna i dagens svenska språksituation. Samtidigt som ett allt större antal modersmål används i det mångkulturella Sverige får världsspråket, engelska, ett allt starkare inflytande. Vi inte bara lånar ord från det engelska språket, utan använder det också som verksamhetsspråk i vissa områden, skriver Josephson (2004: 69). Med tanke på denna anglifiering framstår det franska lånordet Le Parkour som en oväntad nyhet i svenskt skriftspråk, särskilt om det finns en engelsk motsvarighet, Free Running, för att beteckna det nya konceptet. Le Parkour betecknar en sport eller fysisk aktivitet som består i att ta sig från en punkt till en annan oavsett hinder eller sträcka. Lånord från främmande språk utgör endast en aspekt av variation och förändring i det svenska språket idag, men genom att studera ett fåtal aktuella lånord kan vi närma oss processen av språklig variation och förändring. I den här studien kommer därför det franska lånordet Le Parkour samt det relaterade franska lånordet, traceur, utövaren av Le Parkour, att studeras i det svenska språkbruket. För att fånga processen av språklig variation eller förändring är det särskilt intressant att observera vilken utveckling genomgår det franska lånordet Le Parkour och dess varianter (Parkour, PK) samt hur det till Parkour relaterade lånordet traceur utvecklas. Har Parkour och traceur kommit för att stanna eller uttrycker de endast kortvarig lexikal mångfald? 1.1 Syfte och metod Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lånord bidrar till språklig variation eller förändring i skrift, vilket kommer att exemplifieras genom studien av de franska lånorden Le Parkour, dess varianter och traceur. Bruket av det franska lånordet kommer också att ställas mot användningen av dess engelska motsvarighet Free Running samt jämföras med användningen av lånordet traceur. Materialet i vilket lånorden observeras utgörs av tidningsartiklar från dags- eller kvällstidningars nätupplaga, andra hemsidor och forum publicerade mellan 2004 till En kort utblick kommer dessutom att göras mot dagens språkbruk för att fastställa om lånorden fortfarande används idag. Har lånordet integrerats i det svenska språket eller tvärtom försvunnit? Om det franska lånordet fortfarande används i svenskan, i vilken grad har det i så fall anpassats till det

4 svenska språket? Om inte, har Le Parkour försvunnit ur svenskan idag? Har lånordet genomgått en semantisk utveckling i svenskan? Hur står sig det franska lånordet gentemot den engelska motsvarigheten Free Running i svenskan, med tanke på engelskans inflytande idag? För att observera bruket av det franska lånordet Le Parkour i skrift samt det tematiskt relaterade ord traceur, också av franskt ursprung, genomfördes en första insamling av förekomster i januari och februari 2006 med hjälp av sökmotorn Google. Som nyckelord användes Le Parkour och som kriterium sidor på svenska för att begränsa resultaten. Samma nyckelord och kriterier användes för att komplettera den första insamlingen redan i juli 2006 med nya förekomster av Le Parkour, vilket kan ge en indikation om bruket av lånordet på ett mindre antal svenska hemsidor och dags- eller kvällstidningars nätupplaga. Dessa digitala källor publicerades mellan 2004 och 2006 och består i artiklar om aktiviteten Le Parkour för allmänheten eller på forum där bland andra utövare som redan känner till Le Parkour diskuterar olika aspekter eller sammankomster. Att materialet kommer från olika typer av text, dels från tidningsartiklar, dels från andra hemsidor, leder till att både innehåll, språkregister och stil varierar och leder till en större språklig variation än om allt material att hämtats från en viss typ av källa. Variationen i det skriftliga materialet återspeglar den skriftspråkliga variation som förekommer i svenskan idag. Bland resultaten av sökningen i Google har 42 texter av varierande längd, stil och språkregister använts för insamlingen av förekomster av lånorden Le Parkour och traceur: 12 artiklar från dags- och kvällstidingars nätupplaga samt 30 andra hemsidor och forum, (se källförteckning). Förekomster av lånordet traceur samlades in i samma material som Le Parkour. Ingen separat sökning gjordes med traceur som nyckelord. Begränsningen av materialet till texter där lånordet Le Parkour förekommer begränsar också möjligheterna att ge en kvantitativt rättvis bild av användningen av traceur eller Free Running i svenskan. Eftersom huvudsyftet med den här studien är att undersöka bruket av Le Parkour och dess varianter har bruket av traceur främst analyserats kvalitativt och observationen av Free Running inte fördjupats. Materialet från insamlingarna 2006 kommer att analyseras med hjälp av en kategorisering för både Le Parkour och traceur (se 3.1) För att undersöka huruvida de franska lånorden har integrerats i svenskan kommer avslutningsvis en utblick att göras mot dagens språkbruk för att se tendenserna för användningen av Le Parkour och i mindre utsträckning av traceur idag på olika hemsidor. En avancerad sökning har gjorts i Google där följande kriterier användes: sidor skrivna på svenska, sidor från Sverige, och sidor publicerade det senaste året. Kriterierna begränsar resultaten i fråga om tid, språk och plats för att resultaten lättare ska kunna ställas mot det 4

5 tidigare materialet. På grund av det begränsade utrymmet för den här studien kommer endast ett fåtal kvalitativa aspekter av dagens språkbruk att analyseras. 2 TIDIGARE FORSKNING 2.1 Vad är ett lånord? I ett vidare perspektiv kan användningen av lånord beskrivas som ett resultat av språkkontakt, ett främmande ord används av språkbrukare på ett annat språk. Men till skillnad från kodväxling där tvåspråkiga växlar från ett språk till ett annat i en diskussion, genomgår lånord en process, enligt Rey-Debove (1998), där de anpassas till kommunikationsspråket och sprids, om de inte istället försvinner. Lånord studeras både inom språkhistoria och inom sociolingvistik. Edlund & Hene (1996) hävdar att definieringen av lånord beror på vilket angreppssätt som antas i en studie. Ord kan studeras etymologiskt eller utifrån ett utländskt inflytande vid en viss tidpunkt 1. Edlund & Hene (1996: 32-33) tar fasta på resultatet av inlåningsprocessen, det vill säga produkten och identifierar tre huvudkategorier av lexikala lån: ordlån, begreppslån och blandlån. I det första fallet lånas morfem in från det ursprungliga ordet, exempelvis lovable, medan morfemen har substitueras i ett begreppslån och endast betydelsen bevarats, exempelvis älskbar. Blandlån innebär att vissa morfem har bevarats och andra substituerats, exempelvis älskable. Edlund & Henes (1996: 38) poängterar att analysproblemen beror på svårigheten att fastställa tidpunkt för introduktion av ett lån samt att bestämma vilken ordmodell och vilken strategi språkbrukaren har använt. Edlund & Henes kategorisering återspeglar däremot inte ordens formella eller semantiska utveckling, utan tar endast fasta på resultatet av inlåningsprocessen. Josette Rey-Debove (1998: 151) definierar istället lånord utifrån den process genom vilken ett språk, S1, vid en viss tidpunkt lånar ett ord från ett annat språk, S2. Processen sträcker sig över en viss tid under vilken ordet genomgår vissa förändringar för att anpassas till S1. Rey-Debove ser lånord som en innovationsstrategi men till skillnad från nyord vars morfologi är motiverad inom målspråket, förenar lånord alltid två olika språk. Rey-Debove intresserar sig särskilt för lånords kodifieringsprocess: de olika etapper lånordet genomgår från det att det införs till det att det har assimilerats i målspråket. 1 Edlund & Hene (1996: 28) särskiljer först tre olika typer av ord: arvord, lånord och nyord. Arvorden finns i svenskan sedan länge vare sig deras ursprung är nordiskt, germanskt eller indoeuropeiskt. Lånord har lånats in i svenskan från främmande språk nyligen eller för flera hundra år tidigare. Nyord består i lexikala innovationer som inte förekom tidigare, vare sig på svenska eller på något annat språk. 5

6 Enligt Edlund & Henes definiering är ett ord som lånats in från ett främmande språk ett lånord, vare sig det infördes ett eller hundra år tidigare. Rey-Debove anser däremot att det ursprungligen främmande ordet som lånats in och anpassats till målspråket inte längre är något lånord eftersom det har assimilerats. 2.2 Lånordsprocessen Rey-Debove (1998: ) fastställer tre olika etapper i den kodifieringsprocess ett lånord genomgår från att vara ett främmande ord, från S2, till att det tillhör målspråket, S1. Den första etappen är metalingvistisk; lånordet benämns som ett främmande ord när det används på målspråket. Fokus ligger på ordet i sig, exempelvis uttal eller betydelse men det ses knappt som ett inlån. Nästa etapp omfattar hela lånordsprocessen, enligt Rey-Debove (1998). På det här stadiet använder språkbrukaren ordet för att benämna det ordet refererar till i likhet med andra ord på målspråket samtidigt som ordets främmande fonologi eller morfologi särskiljer det från inhemska ord (jämför med kategorisering 3.1). Fokus ligger inte längre på det främmande ordet i sig, däremot används olika omskrivningar och kommentarer för att jämställa det lånordet med en inhemsk motsvarighet vars betydelse är nästintill densamma. Den tredje etappen motsvarar den del av kodifieringen där det före detta främmande ordet har använts i tillräckligt många olika sammanhang och uttryck så att det slutligen används på samma sätt som inhemska ord av samma kategori. Ordets främmande ursprung har inte längre någon betydelse och ordet används av gemene man (se 3.1). Rey-Debove understryker att lånordet åtföljs av olika typer av förklaringar och omskrivningar framförallt under den första etappen men också under lånordets anpassning till målspråket. Vanligtvis används verb som kallas, heta eller namn i språkbrukares metalingvistiska kommentarer för att prata om ordet under den första etappen (jämför med kategori 2). När det väl är ordets referens som får större vikt, under den andra etappen i kodifieringsprocessen, används verben för att länka samman lånordet med dess inhemska motsvarighet. En konjunktion kan också utgöra länk mellan lånordet och ett inhemskt eller främmande ord, exempelvis Le Parkour eller Free Running. Lånordet förekommer också i apposition eller åtföljs av en förklarande perifras. Citattecken eller kursiv stil används ibland för att understryka lånordets främmande ursprung (se 3.4). 2.3 Lånord i svenskan Lånord har alltid förekommit i svenskan och i andra språk men vissa främmande språk engelska, tyska eller franska har ett större inflytande än andra under olika perioder. En del 6

7 lånord introduceras i svenskan via ett annat språk än det ursprungliga, exempelvis ursprungligen latinska ord som lånats från franskan. Gertrud Pettersson (1996: 118) framhäver fyra stora långivare från 1300-talet och framåt: de klassiska språken (främst latin), lågtyska respektive högtyska, franska och senare engelska. Tyskan hade ett stort inflytande under den senare delen av medeltiden fram till 1600-talet medan franskans inflytande var som störst under och 1700-talen. Engelskan blev allt viktigare under 1800-talet och speciellt under 1900-talet. Det franska språket, från vilket lånorden som står i fokus för den här studien är hämtade, åtnjöt ett utomordentligt anseende under och 1700-talen då Franskrike var politiskt och kulturellt ledande i Europa, hävdar Margareta Diot (1987: 70-71). Franska lånord finner vi inom allt från heminredning (fåtölj, chiffonjé, garderob), till politik eller krigsmakt. Till skillnad från tyskan, introducerades franskan, skriver Petterson (1996: 126), i ett högre samhällsskikt i Sverige vilket framför allt återspeglar sig på lexikal nivå. Under Drottning Kristinas tid upphöjdes franskan till hovspråk och fyllde en social funktion. På 1660-talet sägs hela det svenska hovet tala franska enligt Pettersson (1996: 127). Franskans roll som högstatusspråk varade hela 1700-talet men mattades av i början av påföljande sekel. Redan under 1700-talet introduceras engelska lånord i svenskan enligt Edlund & Hene (1996: 55). Men det är inte bara engelska lånord exempelvis pudding, brigg utan också lexikala lån från andra språk som förmedlas via engelskan, exempelvis te av kinesiskt ursprung och vadd antagligen av österländskt ursprung. Namn på tyg och kläder lånas från franskan men också från engelskan under 1800-talet, exempelvis pyjamas eller pläd. Utöver det engelska inflytandet idag, förekommer det i svenskan lånord från vitt skilda språk som finska, turkiska eller arabiska, vilka återspeglar ett mångkulturellt samhälle. Det utländska inflytandet anses särskilt påtagligt i ungdomsspråket men då inte bara på lexikal nivå. Många svenska forskare, skriver Anna Gunnarsdotter Grönborg (2007: 238), börjat använda termen multietniskt ungdomsspråk för att beteckna en flerspråklig varietet som inte nödvändigtvis är kopplad till en geografisk avgränsning. Istället för att mer generellt diskutera främmande språks inflytande i svenskan idag ägnas den här studien mer ingående åt två franska lånord i svenskan och hur de bidrar till språklig variation eller förändring av språkbruket. 3. ORDSTUDIE : Le Parkour och traceur Le Parkour skiljer sig redan både grafiskt och semantiskt från det ursprungliga franska substantivet parcours vilket betecknar en väg för att ta sig från en punkt till en annan enligt 7

8 ordboken Le Petit Robert 2. Substantivet används på franska för att beskriva en persons (val av) väg i livet, vanligtvis inom yrkeslivet. Lånordet har dessutom tappat ett s i slutet av ordet och konsonanten -c har ersatts av ett k. Lånordet tycks således ha anpassats till svensk stavning men i själva verket hade utbytet av konsonanter redan skett innan det franska ordet introducerades i svenskan. Paradoxalt nog har Le Parkour fått behålla den franska bestämda artikeln Le i svenskan men en kortare variant utan artikel förekommer också. Le Parkour är en sport eller aktivitet vilken består i att ta sig från en punkt till en annan oberoende de hinder utövaren möter på vägen. I den semantiska utvecklingen har fokus flyttats från sträckan till aktiviteten i sig. Le Parkour utvecklades i den franska förorten i slutet av 1980-talet och presenteras också som en konstart, vilket framhäver aktivitetens intellektuella aspekter bland annat på grund av den problemlösning som krävs för att utövaren ska kunna ta sig förbi de hinder han eller hon möter på vägen. Utövaren av Le Parkour kallas traceur, ytterligare ett franskt ord vilket också förekommer i materialet från I enlighet med Edlund & Henes (1996) kategorisering av lånord, kan Le Parkour, liksom traceur klassificeras inom kategorin ordlån eftersom både form och betydelse lånas från franskan och introduceras i svenskan. Att lånorden efter introduktion anpassas till svenskan kan ses som ett tecken på att de integreras i språket. 3.1 Kategorisering Kategoriseringen av förekomster (Le Parkour och dess varianter) innehåller huvudsakligen tre kategorier (kat.) vilka illustreras med exempel (ex.) i följande figur. Kat. 1) lånord utan betydelsemässiga förklaringar 2) lånord med förklaringar: a, i apposition 3 b, metalingvistiska förklaringar om ordets form eller betydelse b, uttryck som står i hyponymi eller hyperonymi till lånordet 3) lånordet a) i kortare variant eller b) i sammansättningar Ex. Den arkitektur som finns i våra städer är ju förutsättningen för Le Parkour. 2a) den annorlunda idrotten parkour 2b) Det är så Le Parkour har fått sitt namn, Ordet uttalas ungefär «Lö Pako» 2c) franska sporten le Parkour 3a) allt inom PK är sätt att ta sig fram 3b) grundpelarna bakom all parkourträning 2 Min översättning av det franska substantivet parcours - Chemin pour aller d'un point à un autre i ordboken Le Petit Robert. 3 Enligt Gunlög Josefsson (2009: 173) kan appositioner analyseras som reducerade satser där kärnan är en nominalfras. 8

9 Att tre underkategorier har samlats i kategorin lånord med förklaringar beror på att de alla vittnar om behovet av omskrivningar och förklaringar av lånordets form eller betydelse. Till en början utgjorde underkategorierna huvudkategorier men svårigheten i vissa fall att skilja de olika typerna av kommentarer i apposition, om betydelse, i hyper- eller hyponymi, kvasisynonymer eller förklaringar om uttal eller stavning i analysen av materialet, har lett till att de tre kategorierna har omvandlats till underkategorier och samlats i en huvudkategori för förekomster av lånordet med olika typer av kommentarer och annoteringar (se exempel i 3.1). Per Lagerholm (2005: 27) understryker vikten av operationalisering av begrepp men också av val av kriterier i insamling och analys av material till språkvetenskapliga undersökningar. Att samla underkategorierna i en huvudkategori underlättar analysen av kvantitativa resultat, vilket inte förhindrar en ingående kvalitativ analys. Den här kategorin omfattar den första och den andra etappen av Rey-Deboves (1998) beskrivning av lånordsprocessen (se 2.2). Den första kategorin däremot kan sägas motsvara den tredje etappen i lånordsprocessen där lånordet används såsom andra inhemska ord av samma ordklass. 3.2 Resultat av kategoriseringen För att undersöka bruket av Le Parkour och dess varianter (parkour, PK) har förekomster samlats in i texter av varierande längd och stil, dels i artiklar från dags- och kvällstidningars nätupplaga, dels från andra websidor (forum eller personliga hemsidor). I samma material har också det till Le Parkour kopplade lånordet, traceur, observerats Le Parkour på väg att integreras 610 förekomster av lånordet Le Parkour och dess varianter har observerats i materialet från De har klassats med hjälp av den kategorisering som presenterades ovan (se 3.1) Resultatet av klassificeringen av förekomsterna i tre huvudkategorier framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Antal förekomster av Le Parkour, motsvarande procenttalen i figur 1b Kategori / Källor 1) lånordet används utan förklaringar eller kommentarer 2) lånordet används med metalingvistiska kommentarer 3) sammansättningar eller förkortningar av lånordet Totalt Artiklar Hemsidor/Forums Totalt

10 Figur 1. Resultat av klassificeringen av Le Parkour 100% 50% 0% 71% 61% 12% 11% 17% 28% Tidningsartiklar Hemsidor/Forum Enligt figuren kan vi konstatera att lånordet 2006 för det mesta förekom utan kommentarer eller förklaringar. 71 % av förekomsterna i tidningsartiklar och 61 % av förekomsterna från hemsidor eller forum har klassats i den första kategorin. Resultatet tyder på att lånordet i princip redan har integrerats i svenskan och därmed inte längre kräver några förklaringar. Men förklaringar och metalingvistiska kommentarer om lånordets form eller betydelse förekommer också i materialet från 2006: i tidningsartiklar utgör de 12 % och på andra hemsidor eller i forum 11 %. Både journalister och privatpersoner på nätet har ett behov av att förklara eller kommentera lånordets betydelse, uttal eller att koppla det till en mer generell term, vilket enligt Rey-Debove tyder på att ett lånord inte är assimilerat i S1. Le Parkour är alltså inte helt integrerat i svenskan I den tredje kategorin klassificeras varianter av lånordet (Parkour, PK) och sammansättningar (parkourträning). Den här kategorin vittnar om lånordets produktivitet i det svenska språket. Lånordet används liksom ett inhemskt ord i sammansättningar eller nyord i form av förkortningar. 28 % av alla förekomster från forum eller andra hemsidor har klassats i den tredje kategorin medan den utgör endast 17 % av förekomsterna i artiklar från dags- eller kvällstidningars nätupplaga. Den kvantitativa skillnaden mellan de olika typerna av källa, dels tidningsartiklar, dels andra hemsidor och forum, tyder på större kreativitet eller större spontanitet hos språkbrukare som skriver i forum eller hemsidor ägnade åt Le Parkour. I dagsoch kvällstidningarna är lånordet mindre produktivt vilket antagligen beror på att journalisterna i större utsträckning följer skriftspråkets norm. Resultaten av klassificeringen av förekomster i de tre kategorierna visar att lånordet i stor utsträckning används utan förklaringar eller kommentarer samt att dess produktivitet kvantitativt sett är viktigare än språkbrukarnas behov att förklara lånordets betydelse. Förekomsterna i kategori 1 och 3 återspeglar den tredje etappen i Rey-Deboves lånordsprocess: Le Parkour används huvudsakligen som andra ord i svenskan, utan kommentarer och förekommer i sammansättningar. 10

11 3.2.2 Ännu ett franskt lånord, traceur, för utövaren I materialet från 2006 förekommer ett annat lånord associerat till Le Parkour, närmare bestämt ett ursprungligen franskt substantiv för att beteckna den som utövar aktiviteten i fråga, en traceur. 63 förekomster av traceur har observerats totalt, varav femtio i forum och på andra hemsidor än tidningarnas nätupplaga. Antalet förekomster av traceur är således nio gånger mindre än antalet förekomster av Le Parkour och dess varianter. Samma klassificering som för Le Parkour har använts för förekomsterna av traceur men, till skillnad från Parkour det finns ingen kortare variant av traceur. Enligt resultatet av klassificeringen skiljer sig till viss del bruket av de två lånorden. Tabell 2. Antal förekomster av traceur, motsvarande procenttalen i tabell 2b Kategori / Källor 1) lånordet används utan förklaringar eller kommentarer 2) lånordet används med metalingvistiska kommentarer 3) sammansättningar eller förkortningar av lånordet Artiklar Hemsidor/Forums Totalt Totalt Figur 2b. Resultat av klassificeringen av traceur. 100% 50% 0% 69% 79% 25% 21% 6% 0% Tidningsartiklar Hemsidor / Forum Enligt figuren används lånordet traceur främst utan kommentarer eller förklaringar. Jämfört med resultaten för Le Parkour kan vi konstatera att metalingvistiska förklaringar är ännu mer sällsynta för traceur än för Le Parkour, vilket antyder att lånordet har integrerats i det svenska språket. Traceur förekommer däremot mer sällan än Le Parkour i sammansatta ord eller i nyord. Vi kan föreslå hypotesen att traceur som i franska utgör ett substantiverat verb (jämför med verbet tracer) med hjälp av ändelsen eur för att beteckna en agent, inte kan kombineras lika enkelt med andra ord som Le Parkour. Förvisso skulle inte en sammansättning som *traceurgrupp te sig främmande i svenskan men till skillnad från parkourträning har inte sammansättningar med traceur kunnat konstateras i materialet. Däremot har traceur i viss mån anpassats till svenskans morfosyntax, exempelvis med en efterställd bestämd artikel traceuren. 11

12 3.3 Bruket av lånorden Le Parkour eller traceur utan förklaringar Le Parkour används i störst utsträckning utan förklaringar eller särskiljande markörer och framstår således som ett integrerat lånord i svenskan. Lånordet används i diverse syntaktiska konstruktioner (exempel 1), ofta tillsammans med verben träna eller utöva (exempel 2): 1) Den arkitektur som finns i våra städer är ju förutsättningen för Le Parkour. 2) Cristoffer Tölli tränar Le Parkour och har staden som arena. Utifrån de ovanstående exemplen kan vi anta ett den i svenskan främmande framförställda bestämda artikeln Le utgör en enhet tillsammans med huvudordet. Uttrycket förekommer aldrig med en fransk framförställd artikel i plural *Les Parkours eller med en obestämd fransk artikel *Un Parkour eller partitiv *Du Parkour, utan används som en enhet Le Parkour eller anpassas till svenskan, exempelvis i sammansättningar (se 3.5). Om vi tar fasta på kategorierna 1 och 2, förekomster med eller utan kommentarer, används artikeln, kvantitativt sett, i drygt hälften (exakt 246) av de totalt 453 förekomsterna av lånordet (se också tabell 1 och 2). Medan Le Parkour förekommer med eller utan artikel (exempel 3) är det snarare anmärkningsvärt att lånordet traceur får behålla sitt franska plural-s (exempel 4): 3) Jag får en chans att hjälpa de intresserade att lära sig parkour på rätt sätt. 4) Ett forum för traceurs över hela världen Varianterna av Le Parkour utan artikel och utan versaler initialt ter sig som en förenkling av lånordet. De enklare varianterna tycks förekomma i samma kontext som Le Parkour. Språkbrukarna verkar tveka i sättet att anpassa lånordet till svensk morfosyntax och ser det antingen som ett substantiv med gemen bokstav eller som ett egennamn med versal i början. Om vi istället ser versalerna som ett tecken på lånordets främmande ursprung eller mindre kända betydelse skulle förenklingen av stavning och anpassningen till svensk morfologi tyda på att lånorden integreras och anpassas till bruket av inhemska substantiv. 5) springa på ett gäng traceurer 6) traceuren eftersträvar samma typ av förflyttning 7) de svenska traceurerna Att lånordet traceur oftare anpassas än Le Parkour beror antagligen på likheterna med andra franska lånord som redan är integrerade och frekventa i svenskan som ambassadör eller lektör. Däremot utmärker sig traceur med sin franska grafi av suffixet -eur vilket vanligtvis stavas ör på svenska. Om språkbrukare inte har anpassat stavningen av suffixet till den svenska motsvarigheten är lånordet säkerligen inte helt lexikaliserat i svenskan. Traceur används emellertid med svensk pluraländelse er (jämför med exempel 5). De två lånorden uppvisar olika tendenser av anpassning till svensk morfosyntax. 12

13 En förklaring till att traceur är mindre vanligt än Le Parkour kan vara att språkbrukare lägger större vikt vid aktiviteten i sig än vid utövaren. I forum och andra hemsidor än tidningarnas nätupplaga används Le Parkour ofta i samband med traceur. Den sistnämnde framstår som ett tillägg. Utövarna av Le Parkour betecknas också med termer med en mer allmän betydelse «killar» (hyperonymi) eller med hjälp av den engelska motsvarigheten «freerunners». 8) träna mycket och ofta, gärna tillsammans med andra freerunners Trots att traceur förekommer i liten utsträckning i det insamlade materialet om Le Parkour förefaller det ändå vara vanligare än freerunner. Det begränsade utrymmet i den här studien tillåter endast formuleringen av en hypotes om bruket av de franska och de engelska lånorden i materialet. Språkbrukarna tycks föredra de franska lånorden framför de engelska vilket kan ses som ett sätt för utövare att markera grupptillhörighet. Lånorden påminner också om aktivitetens ursprung: den franska förorten. Språkbrukarna kommenterar emellertid också lånorden och förmedlar således information både om orden i sig och om aktiviteten. Låt oss titta närmare på förklaringarna om lånordens betydelse nedan. 3.4 Kommentarer om lånorden Lånorden Le Parkour och i mindre utsträckning traceur kommenteras när de används i tidningsartiklar, på hemsidor eller i forum. Språkbrukarna kommenterar delvis stavning eller uttal av Le Parkour, delvis lånordets betydelse men använder också mer allmänna termer som står i ett förhållande av hyperonymi till lånordet. I materialet från 2006 handlar 30 kommentarer om formen av Le Parkour medan 38 kommentarer utgör anmärkningar om lånordets betydelse eller mer generella ord för att beskriva aktiviteten. Lånordet traceur är mindre vanligt och framkallar färre kommentarer: 13 kommentarer om lånordets form, traceur, och endast en kommentar om dess betydelse. Enligt Rey-Debove (1998) används lånordet under den andra etappen av lånordsprocessen för att beteckna det ordet refererar till men det åtföljs också av förklaringar om betydelse eller form samt enklare markörer vilka vittnar om lånordets främmande ursprung. Låt oss titta närmare på dessa kommentarers utformning och funktion Vad betyder Le Parkour? I materialet om Le Parkour används verben heta, kalla, betyda och deras synonymer för att uttrycka lånordets betydelse eller beteckning. Verben används för att prata om lånordet i sig 13

14 och kan därför ses som metalingvistiska. I de följande exemplen föregås de semantiska anmärkningarna av verben betyder (exempel 9) eller kallar (exempel 10). 9) Le Parkour betyder "konsten att fly" eller "konsten att nå 10) han brukar träna sin teknik kallad parkour Språkbrukarnas behov att precisera lånordets betydelse leder dem till att utveckla en reflektion om ordet i sig och således om språket som sådant, därav kategorin metalingvistiska kommentarer. Lånordet traceur föregås också av metalingvistiska förklaringar. 11) En person som utövar parkour kallas för «traceur» I det ovanstående exemplet används lånordet parkour utan citattecken medan språkbrukaren särskiljer lånordet som står i fokus för den metalingvistiska kommentaren genom att sätta det inom citattecken. I vissa fall används det franska lånordet tillsammans med den engelska motsvarigheten i den metalingvistiska kommentaren. 12) Le Parkour eller Free Running som det också kallas De två lånorden staplas på varandra med endast en konjunktion som skiljer dem. Språkbrukaren likställer de två lånordens betydelse när han eller hon hävdar att aktiviteten kallas för det ena eller det andra. Men införandet av en semantisk kommentar kan vara ännu mindre explicit. I vissa fall används helt enkelt parentes eller kommatecken för att introducera en förklaring om lånordets betydelse. 13) där i princip varenda svensk traceur (Parkour utövare) är medlem. 14) Det finns några rörelser som utövarna, Traceurs, använder sig av. I exempel 14 är det inte förklaringen av lånordets betydelse som sätts inom kommatecken utan själva lånordet vilket också markeras med initial versal som om det vore ett egennamn. I följande exempel används Free Running inom parentes som en översättning av det franska lånordet utan ytterligare förklaringar. 15) om grundarna av Le Parkour (Free Running) Om det engelska lånordet ska fungera som förklaring till det franska lånordet krävs det att språkbrukarna känner till det engelska uttrycket. I materialet från 2006 tycks emellertid det franska lånordet vanligare än det engelska. Hur kommer det sig då att det i det här exemplet används som förklaring? En orsak skulle kunna vara engelskans starka inflytande i Sverige, och särskilt inom sportens område, enligt Edlund & Hene (1996), till vilket Le Parkour kan anknytas. Med tanke på det stora antalet engelska lånord som införs i svenskan idag skulle man ha kunnat vänta sig att de svenska språkbrukarna föredrog Free Running framför Le Parkour. Det engelska uttrycket ter sig dessutom mycket mer lättillgängligt ur semantiskt 14

15 synpunkt fri löpning än det franska mer svårtolkade, Le Parkour. Bakom valet av det franska lånordet kan skönjas en vilja hos utövarna att särskilja aktiviteten från just löpning och framhäva en mer intellektuell dimension (se exempel 9 och 10) eller endast understryka dess franska ursprung. 16) franska sporten le Parkour Språkbrukaren använder i exemplet en allmän term sport för att beskriva en viss typ av sport, le Parkour. De två termerna står i ett förhållande av hyper- eller hyponymi till varandra och med hjälp av den mer allmänna termen kan språkbrukaren anknyta Le Parkour till ett visst område utan att ge några ytterligare förklaringar om lånordets betydelse. Adjektivet uttrycker explicit sportens härkomst och implicit lånordets. Andra kommentarer handlar om lånordets uttal eller stavning vilka särskiljer sig i den svenska kontexten. Hur ser de formella kommentarerna ut och vilken funktion fyller de? Hur uttalas och skrivs Le Parkour? De metalingvistiska kommentarerna om lånordets form ger upplysningar om hur Le Parkour uttalas eller stavas. Språkbrukare tycks förutse de frågor som lånordets användning kan väcka hos andra. Förklaringarna uttrycker en reflektion om lånordet och i vidare bemärkelse om språket. I exemplet nedan är det aktivitetens beteckning som kommenteras. 17) Det är så Le Parkour har fått sitt namn Utöver en reflektion om beteckningen vittnar kommentaren om utövarnas språkliga medvetenhet och om den uppmärksamhet de fäster vid ordet i sig. Lånordets uttal kommenteras likaså med en viss precision av svenska språkbrukare. 18) Ordet uttalas ungefär «Lö Pako» Den här kommentaren om uttalet av lånordet låter ana en viss förenkling av de olika ljuden. Den kanske också tyder på en viss distans gentemot det främmande ordet samtidigt som språkbrukaren vill förmedla metalingvistisk information. Lånordet traceur leder också till förklaringar om uttal och om substantivets morfologi. 19) Uttalas «trasör». I plural traceurer I det här exemplet har språkbrukaren använt den svenska stavningen av suffixet ör i singular men den franska stavningen av suffixet i svensk pluralform. Underförstått likställs uttalet av suffixets olika stavningar. Exemplet vittnar om språkbrukarens tvekan i anpassningen av det franska lånordet till svenska. Viljan att använda franska lånord samt att i viss mån bevara den franska stavningen kan tolkas som en positiv attityd gentemot det franska språket vars inflytande förvisso inte är alls lika viktigt idag som engelskans. Attityden bekräftas av den 15

16 Svenska Språkrådet (fram till juli 2006 Språknämnden) vars definiering av Le Parkour kompletteras med kommentarer om aktivitetens ursprung och om lånordet som sådant. 20) Vad man än tycker om företeelsen, är det kul att se ett nytt franskt lånord vid sidan av alla engelska. Om Svenska Språkrådet kan påverka de svenska språkbrukarna med ett liknande påstående (se exempel 20 ovan) verkar de franska lånorden gå en ljus framtid till mötes tack vare institutionens positiva attityd gentemot det franska inflytandet i svenskan. 3.5 Le Parkour blir produktivt i svenskan? Lånordet Le Parkour uppvisar en viss produktivitet i materialet från 2006 i den mån det ingår i sammansättningar i svenskan. Lånordet återfinns också i en kortare form PK vilken förekommer redan på franska hemsidor 4. Också på franska består den korta formen av konsonanterna -p och k, trots att det ursprungliga substantivet stavas med c parcours. Omvandlingen av substantivet till egennamn hade således redan genomförts på franska Le Parkour. PK liknar en förkortning av två ord men i själva verket är det två stavelser som kortas ned par- och kour samtidigt som den franska artikeln försvinner. Förkortningen presenteras som sådan av svenska språkbrukare: «PK är en förkortning». Den korta formen har antagligen lånats från franskan men har en viktig fördel jämfört med lånordet: den korta formen är lättare att uttala eller stava och ter sig mindre främmande i en svensk kontext. 21) I takt med att PK växer vill Viktor se en attitydförändring. Om förkortningen framför allt utgör en förenkling av lånordet framstår sammansättningar där lånordet eller förkortningen ingår som ett starkt tecken på att lånordet och dess varianter är på god väg att integreras i svenskan. Sammansättningar med lånordet förekommer huvudsakligen i forum eller andra hemsidor där utövare uttrycker sig. 22) fortsätta med sina parkour-turer 23) mina parkourerfarenheter av resan Le Parkour är vanligtvis sammansatt med ett annat substantiv men kan också kombineras med ett adjektiv. 24) I bemötandet mot «parkour negativa» personer ska man alltid vara sansad och lugn. Förkortningen används också i sammansättingar och blir då, liksom lånordet, produktivt i svenskan: exempelvis PK-träning eller PK-parker. Det förekommer också 4 På en fransk hemsida om Le Parkour kan man läsa «je fais mon [sic] trois heures de pk» : jag gör mina tre timmar pk (min översättning). Hemsidan hämtades den 3 april

17 sammansättningar där det franska lånordet kombineras med ett engelskt lånord: exempelvis Parkoureventsen eller Le Parkour workshops. 25) De tränar tillsammans i några dagar, det kallas för Parkour-jam. Det är möjligt att det franska lånordet bidrar till att aktualisera språkbrukarens engelska ordförråd och således leder till internationella nyord. Förkortningen och sammansättningar där PK eller Parkour ingår är vanligare på forum och hemsidor (28 %) än i artiklar från dagseller kvällstidningar (17 %, se figur 1). Den skillnaden kan förklaras med att utövarnas hemsidor och forum antagligen tillåter en större lexikal kreativitet än nätupplagan av dagseller kvällstidningar. 3.6 Förekommer Le Parkour fortfarande idag? Resultatet av en avancerad sökning i Google, begränsad till sidor skrivna på svenska, publicerade det senaste året, visar att Le Parkour förekommer på ungefär sidor. Det franska lånordet används således fortfarande i svenskan. Bland de 10 första sidorna utmärker sig tre särskilt: 1) Riksidrottmuséets sida om Le Parkour Free Running, 2) NCFFs film för att besvara frågan VAD LE PARKOUR ÄR FÖR NÅGOT men också 3) hemsidan Parkour Family. På Riksidrottsmuséets hemsida likställs Le Parkour med den engelska motsvarigheten Free Running i titeln. En hypotes är att det två uttrycken av olika ursprung används som synonymer på svenska NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) definierar aktiviteten Le Parkour med hjälp av en kort film och men erbjuder också en länk till en uppsats i idrottsvetenskap på lärarutbildningen vid Malmö högskola där Le Parkour beskrivs som [k]onsten att förflytta sig. Till den fransk-engelska sammansättningen av Parkour och Family kan en annan sammansättning läggas till, hämtad från samma hemsida: Parkour Nuit. Den korta artikeln om Parkour Nuit inleds med en precisering om uttryckets ursprung och betydelse. 26) Parkour Nuit, franska och betyder parkournatt, är ett pass som görs under kvälls/nattetid. Ovanstående exempel visar att lånordet Parkour förekommer i sammansättningar som inte observerats i materialet från 2006, vilket tycks bekräfta lånordet fortsatta produktivitet och integrering i det svenska språket. 4 SAMMANFATTNING De franska lånorden Le Parkour och traceur tycks redan 2006 ha nått ett relativt avancerat stadium i lånordsprocessen. Båda lånorden förekommer oftare utan metalingvistiska 17

18 kommentarer än tillsammans med förklaringar om lånordens betydelse, stavning eller uttal (se tabellerna 1 och 2). Tecken på att Le Parkour har integrerats är också att lånordet i viss mån är produktivt i det svenska språket. Varianterna parkour eller PK används i sammansättningar med inhemska substantiv, exempelvis parkour-turer. Traceur behåller visserligen den franska stavningen av suffixet men anpassas till svensk morfosyntax exempelvis genom pluraländelsen er. Lånordens assimilering i svenskan tyder på att språket förändras genom detta lexikala tillskott men en viss variation kan fortfarande konstateras i bruket av varianter av Le Parkour och i anpassningen av traceur. Integreringen av det två lånorden underlättas antagligen av de många franska lånord som redan assimilerats i svenskan sedan 1700-talet. Idag utmärker de sig med sitt franska ursprung i en annars strid ström av engelska lånord inom områden som sport och fritid där Le Parkour hör hemma. Det franska lånordet Le Parkour återfinns på hemsidor idag, även om det gäller ett begränsat område och sammansättningar där lånordet ingår tyder på dess produktivitet också i dagens svenska. KÄLLFÖRTECKNING Diot, Margareta Franska ord till vardags. Gleerups förlag. Edlund, Lars-Erik & Hene, Birgitta Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Nordstedts. Gunnarsdotter Grömberg, Anna Ungdomsspråk Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. Liber, s Josefsson, Gunlög Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Studentlitteratur. Lagerholm, Per Språkvetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur. Nationalencyklopedins ordbok. 1999, Cd-Rom, version 2. Malmö : Bokförlaget Bra böcker. Pettersson, Gertrud Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Studentlitteratur. Rey-Debove, Josette La linguistique du signe. Paris: Armand Colin. Källor till material Artiklar från dags- och kvällstidningars nätupplaga Aftonbladet «Alex lever för hoppet», Dagens Nyheter «Som skejtare, men utan bräda», Göteborgsposten «Den nya gatureligionen» Attityd.nu, Lärarnas tidning «En hinderbana som heter duga», Norrköpings tidningar «En sport som saknar regler», Sydsvenskan.se «De flyter genom stan som rinnande vatten», Hallands nyheter «Studsande flanör gripen», 18

19 Södermalmsnytt. 2004, N 43, «Parkour nu på söder», Folkbladet. [?] « Gotlands Allehanda «Konsten att fly genom staden» Norbottenskuriren «Konsten att fly genom staden», Västmanlands läns tidning «Konsten att övervinna alla hinder», Totalt 12 Forum och andra hemsidor «Om Le Parkour» «Vad är Le Parkour?» www. fascination.se/blog, «Le Parkour Free Running» «Big Drops Forum», Allmänt Le Parkour «Parkour» «Traceurs» «Västmanlands le parkour förening (VPF) Definition av le parkour» «Parkour» «Fördelarna med en stark och stabil kropp» «Utveckling» «Intervju med Sébastien Foucan» «Alex goes to London!» : «Le Parkour» «Träna le parkour» «Parkourmusik? Hur göra med hörlurar?» «Parkour, battle & träningsplatser» «PK AJ AJ AJ!!» «Höjder, Pk» «Pkrullning, hur gör man?» «Le Parkour i Karlstad i sommar» «Parkour uttal?» «yamakasi, le parkour??» «le parkour träning» «Stadsvandra med stadsmuséet» www2.unt.se/articleskaktus/, «Luften Är fri» «Le Parkour - en stenhård lek» «Reflektion: Parkour i din TV» «La Parkour & Capoeira» «Parkour nån annan?» «Cheetahs of Sweden» «gatukonst» «Sätt att använda arkitektur och det offentliga rummet. 1. Le Parkour» «Parkourworkshop» «SFV-festivalen» «Parkour» «Le Parkour» Totalt 30 19

20 Fransk hemsida: Hemsida hämtad 03/04/06. Exempel på hemsidor Riksidrottmuséet : Le Parkour Free Running Hemsida hämtad NCFF : VAD PARKOUR ÄR FÖR NÅGOT Hemsida hämtad PKF PARKOUR FAMILY: Parkour Nuit Hemsida hämtad