Arbetsplatsen och ergonomiska interventioner. Åtta yrkesverksamma inom ergonomi beskriver sitt arbete, i Sverige och i USA

Transkript

1 Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för Arbetsterapi Examensarbete, 15 Hp HT 2011 Arbetsplatsen och ergonomiska interventioner Åtta yrkesverksamma inom ergonomi beskriver sitt arbete, i Sverige och i USA The workplace and ergonomic interventions Eight professionals within ergonomics describe their work, in Sweden and in the United States Författare: Lina Malmfält, Annelie Lerede & Hannah Jörblad

2 SAMMANFATTNING Arbetstagare med någon typ av belastningsskada utgör en stor grupp sjukskrivna i Sverige och i USA. Den skadliga belastningen som uppstår på rörelseapparaten vid ergonomiskt felaktiga aktiviteter är den enskilt största riskfaktorn till arbetsrelaterade belastningsskador. Syftet med studien var att beskriva arbetet med arbetsmiljöinriktade ergonomiska interventioner relaterat till belastningsskador utifrån ett antal personers utsagor i Sverige och i USA. Författarna valde en kvalitativ, deskriptiv design där datainsamlingen skedde genom intervjuer, varav fem svenska och tre amerikanska intervjupersoner deltog. Analysen resulterade i fem svenska och tre amerikanska teman 1) Förkunskapers betydelse i arbetet med ergonomiska åtgärder 2) Organisatoriska faktorers påverkan på det ergonomiska arbetet 3) Bedömning som en förutsättning för det fortsatta arbetet 4) Ergonomiska interventioner i den fysiska miljön för att minska skadlig belastning 5) Ergonomiska interventioner som kan leda till ett mer varierat arbetssätt 1) Betydelsen av mätinstrument vid bedömning och utvärdering 2) Ergonomiska interventioner för att minska symptom vid belastningsskada 3) Organisatoriska faktorers påverkan på målsättningen. Den slutsats författarna kunde utläsa av resultatet var att olika förutsättningar kring organisationen påverkade valet av åtgärder. Det ergonomiska arbetet skilde sig åt mellan respondenterna i de båda länderna, båda arbetssätten kunde dock leda till en ökad aktivitetsförmåga hos klienten. Sökord: Cumulative Trauma Disorders, Human Engineering, Work

3 ABSTRACT Employees with any type of musculoskeletal disorder represent a large group of people who are absent from work due to sick leave in Sweden and in the United States of America. The harmful stress that arises in the musculoskeletal system due to ergonomically incorrect activities is the single greatest risk factor for musculoskeletal disorders. The aim of this study was to describe the work with work environment ergonomic interventions related to musculoskeletal disorders from a number of person s statements in Sweden and in the United States. The authors chose a qualitative, descriptive design in which data collection was obtained through interviews; five Swedish and three American respondents participated. The analysis resulted in five Swedish and three American categories 1) The importance of prior knowledge in the work with ergonomic interventions 2) Organizational factors impact on the ergonomic work 3) Evaluation as a prerequisite for further work 4) Ergonomic interventions in the physical environment to reduce harmful stress 5) Ergonomic interventions that can lead to a more varied way of working 1) The importance of measuring instruments for the assessment and evaluation 2) Ergonomic interventions to reduce symptoms of musculoskeletal disorders 3) Organizational factors impact on the objective. The conclusion the authors were able to make was that the various conditions related to the organization affected the choice of interventions. The ergonomic work differed between the respondents in both countries, both approaches could lead to an increased occupational performance of the client. Key words: Cumulative Trauma Disorders, Human Engineering, Work

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 DEFINITIONER AV BEGREPP... 2 ARBETETS BETYDELSE FÖR MÄNNISKAN... 3 BELASTNINGSSKADOR OCH ARBETSPLATSEN... 4 ORGANISATIONEN KRING ARBETSMILJÖN... 5 Sverige... 5 USA... 6 ERGONOMI BEHÖVS PÅ ARBETSPLATSEN... 7 SYFTE... 8 METOD... 9 DESIGN... 9 URVAL... 9 DATAINSAMLING DATABEARBETNING ETISKA ASPEKTER RESULTAT SVERIGE Förkunskapers betydelse i arbetet med ergonomiska åtgärder Organisatoriska faktorers påverkan på det ergonomiska arbetet Bedömning som en förutsättning för det fortsatta arbetet Ergonomiska interventioner i den fysiska miljön för att minska skadlig belastning... 15

5 Ergonomiska interventioner som kan leda till ett mer varierat arbetssätt USA Betydelsen av mätinstrument vid bedömning och utvärdering Ergonomiska interventioner för att minska symptom vid belastningsskada Organisatoriska faktorers påverkan på att sätta upp och nå mål LIKHETER OCH SKILLNADER DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER SLUTSATS TACK REFERENSLISTA Bilaga 1a Bilaga 1b Bilaga

6 1 INLEDNING Ergonomi är ett tvärvetenskapligt ämnesområde inom vilket arbetsterapeuter kan verka. Arbetsterapeuten kan använda sig av ergonomiska principer för att designa säkra och effektiva miljöer, arbetsplatser och produkter. Författarna anser att det är ett intressant område och ville fördjupa sig i ämnet för att öka sin kunskap kring hur de ergonomiska principerna kan appliceras i arbetet med klienten. Då författarna skulle bedriva utbytesstudier i delstaten Ohio uppkom ett intresse av att koppla studien till USA. Författarna ville undersöka hur de som arbetar med ergonomiska åtgärder beskriver sitt arbete, vad som påverkar arbetet men även vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna länderna emellan. För att avgränsa studien undersöktes hur arbetet bedrivs och är organiserat kring personer med belastningsskador då detta är ett vanligt förekommande problem på arbetsplatser i Sverige och i USA.

7 2 BAKGRUND Idag finns en trend i västvärlden att lagstifta om de anställdas rättigheter på arbetsplatsen. Kraven från högre instanser ökar hela tiden på att arbetsgivaren ska tillgodose en säker och hälsosam arbetsplats för arbetstagarna (Adam, Gibson, Lyle & Strong, 2010). Larsen och Miller (2005) beskriver att arbetsterapeuter och sjukgymnaster har en stor och ökande roll i västvärlden i att förse arbetsplatser med ergonomiska lösningar med avsikt att optimera de anställdas hälsa. Utbildningen till de båda professionerna blir i västvärlden mer och mer inriktad mot ergonomiska interventioner, både som individuell åtgärd men också i preventivt syfte. Strukturen för hur ergonomiska åtgärder fördelas ser väldigt olika ut i västvärlden (Adam et al., 2010). I Sverige har alla anställda rätt till förebyggande och åtgärdande arbetsmiljöinterventioner (Arbetsmiljöverkets författningssamling [AFS], 2008:15). USA är ett exempel på ett land där det är betydligt svårare att implementera ett ergonomiskt arbetssätt vilket beror på att landet är indelat i olika stater som i sin tur har olika regelverk. Det finns även stora skillnader mellan olika regioner i landet som gör att det blir svårt att få igenom nationella lagar. Strategier för ett effektivt arbetsmiljöarbete är därför svårt att genomföra men även i USA ökar kraven på arbetsgivaren. Kostnaderna och ansvarsskyldigheten vid sjukskrivning ökar, det blir mer och mer viktigt för arbetsgivaren att snabbt få tillbaka den anställde i arbete (Adam et al., 2010). Eftersom arbetstagaren i Sverige har rätt till bland annat anpassning av arbetsplatsen, arbetshjälpmedel och arbetsträning (Försäkringskassan, 2010) är det ett mycket relevant arbetsområde för arbetsterapeuter (King & Olson, 2009). DEFINITIONER AV BEGREPP Författarna har valt att utgå från följande definitioner av begreppen ergonomi och belastningsskador under studiens gång. Ergonomi & Human Factors Sällskapet Sveriges [EHSS] (u.å.) definition av ergonomi är följande: Ergonomi är ett tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som i ett helhetsperspektiv behandlar samspelet människa-teknik-organisation i syfte att optimera hälsa och välbefinnande samt prestanda vid utformning av produkter och arbetssystem. Arbetsmiljöverkets [AV] (u.å.) definition av begreppet belastningsskador lyder: besvär och sjukdomar i framför allt muskler och leder som uppstått efter en längre tids fysisk belastning.

8 3 ARBETETS BETYDELSE FÖR MÄNNISKAN Arbetet är en meningsfull aktivitet för de flesta människor och spelar ofta en stor roll i en individs liv då det kan leda till en positiv utveckling av självkänsla, självbestämmande och en känsla av kompetens. Att ha ett arbete leder också ofta till struktur i vardagen och uppfyller de krav som finns på en individ i samhället (King & Olson, 2009). Att ha struktur och vissa specifika vanor i vardagen är enligt The Model of Human Occupation [MoHO] en viktig del i en individs liv, en förändring av dessa vanor bidrar till att självbilden förändras (Kielhofner, 2008). Det innebär att vid en oplanerad omställning i arbetssituationen blir de roller som en individ tidigare identifierat sig med annorlunda. Det kan leda till omställningar på flera nivåer exempelvis i personliga relationer, krav på individen och dagliga aktiviteter. Arbete kan också tjäna som en extern motivation i form av ekonomisk inkomst och leda till en känsla av tillhörighet för många personer (Jonsson & Josephsson, 2005). Wilcock (2006) visar på att det finns en relation mellan hur en känsla av tillhörighet, nöjdhet med det individen utför och den kunskap denne besitter påverkar vad hon gör och hur hon mår. En individs välmående påverkas av många faktorer och Wilcock (2006) menar att det finns ett samband mellan välmående och vad man presterar på sin arbetsplats. Oberoende av sjukdom eller nedsättning bidrar meningsfulla aktiviteter till att människor i alla åldrar utvecklar förmåga att handskas med dagliga livets aktiviteter. Historiskt, kulturellt och ideologiskt är arbete en prioriterad daglig aktivitet hos många individer (Jarman, 2010). Genom en upplevelse av kontroll över sin situation och en känsla av nöjdhet med det man utför så bidrar det till en bättre arbetssituation där individens prestation påverkas positivt. Engagemang i meningsfulla aktiviteter främjar god hälsa och skapar en sund aktivitetsbalans i vardagen (King & Olson, 2009). Om en person upplever tillfredsställelse med sitt utförande och det hon presterar i sina dagliga aktiviteter bidrar det till en upplevelse av aktivitetsbalans och tillfredsställelse med hur hon använder sin tid (Forhan & Backman, 2010). För många människor kan en nedsatt arbetsförmåga störa den balansen och få en betydande påverkan på hälsan. Nedsatt arbetsförmåga kan bland annat orsakas av fysisk skada eller sjukdom som exempelvis belastningsskador. Upplevelsen av hälsa och friskhet är för många kopplat till att kunna utföra vardagliga aktiviteter som exempelvis förmågan att uträtta sitt arbete (Hocking, 2009).

9 4 BELASTNINGSSKADOR OCH ARBETSPLATSEN Stillasittandet har under senare år ökat bland den svenska befolkningen samtidigt som den fysiska arbetsbelastningen har minskat. Olika typer av datoranvändning har ökat och alltfler uppger att de under sin arbetsdag kan ta korta pauser när de själva önskar (AV, 2010a). Hägg, Ericson och Odenbrick (2008) menar att människan behöver omväxling och variation både under arbete och på fritiden för att må bra. För att rörelseapparaten ska bibehålla sin rörlighet och kapacitet behöver den regelbundet belastas på ett hälsosamt sätt. Utan den hälsosamma belastningen ökar risken för utveckling av belastningsskador, speciellt diffusa smärtor i nacke, skuldror och armar. Fysisk inaktivitet leder till förtvining av muskler och minskad rörlighet i kroppen vilket i sin tur leder till att risken för belastningsskador ökar markant (Prentice, 2007). Den skadliga belastning som uppstår på rörelseapparaten vid ergonomiskt felaktiga aktiviteter är den i särklass största riskfaktorn till arbetsrelaterade belastningsskador (Aptel, Aublet-Cuvelier & Cnockaert, 2002). Trots det är det bara ungefär hälften av Sveriges yrkesverksamma personer som uppger att det på deras arbetsplats bedrivs ett kontinuerligt miljöarbete (AV, 2010a). Färre än 35 procent av yrkesverksamma med arbetsrelaterade besvär år 2010 har uppgett att det skett några åtgärder för att deras besvär inte ska förvärras ytterligare, återkomma eller drabba andra arbetstagare. Av de åtgärder som gjordes bestod bland annat hälften av förändringar i den fysiska arbetsmiljön, en dryg fjärdedel av förändring av arbetssätt och nära en tiondel av utbildning och ny eller modifierad skyddsutrustning (AV, 2010b). Enligt den arbetsterapeutiska modellen Person-Environment-Occupation [PEO] finns en tydlig påverkan mellan person, miljö och aktivitet. De tre faktorerna relaterar till varandra och påverkar utfallet av aktivitetsförmågan (Law et al., 1996). En individs förmåga att på ett säkert och effektivt sätt utföra sitt arbete påverkas därmed av den fysiska arbetsplatsen, den egna förmågan och arbetsuppgifterna. Trots att få personer har upplevt att det har skett interventioner för att minska deras belastningsbesvär påverkar de utförda åtgärderna enligt PEO den yrkesverksammes aktivitetsförmåga. Uppskattningsvis har yrkesverksamma personer i Sverige haft frånvaro från arbete till följd av arbetsrelaterade besvär någon gång under år Arbetsrelaterade skador och sjukdomar, där belastningsskador utgör cirka hälften, har sedan dess ökat med ungefär tre procent (AV, 2011b). Detta till skillnad från USA där antalet anmälningar om arbetsrelaterade skador och sjukdomar inom det privata näringslivet minskat varje år sedan år 2002 (Bureau of Labor Statistics, 2011).

10 5 Belastningsskador kan uppstå på arbetsplatser på grund av överansträngning vid hantering av föremål, utrustning eller människor. Vridrörelser, dålig sittställning, vibrationer från olika fordon, statiskt stående position och dålig lyftteknik är vanliga orsaker till uppkomsten av belastningsskador på ryggen (Gatty, Turner, Buitendorp & Batman, 2003). Repetitiva rörelser vid datoranvändande, användning av verktyg eller arbete med andra föremål kan istället leda till skador på handled, axlar och till viss del rygg (Aptel et al., 2002). Sammankopplingar mellan datoranvändande och belastningsbesvär har påvisats då detta ofta innebär just ensidigt upprepat arbete (Lima & Coelho, 2011). Det finns även en relation mellan repetitivt arbete och belastningsskador på nacke och axlar (The National Institute for Occupational Safety and Health, 1997). ORGANISATIONEN KRING ARBETSMILJÖN Sverige Arbetsmiljölagen ligger till grund för arbetsmiljöverkets föreskrifter. Medan arbetsmiljöverkets föreskrifter behandlar fysiska belastningar, psykiska påfrestningar, farliga ämnen, olika risker eller maskiner, anger arbetsmiljölagen vilka krav och skyldigheter som finns gällande arbetsmiljön på arbetsplatser i Sverige (AV, 2011a). Det finns en rad olika bestämmelser och krav både på utformningen av arbetsplatser men även på arbetsgivaren i Sverige. I arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160), 2, fastställs det att arbetsförhållandena ska anpassas till de förutsättningar människor har i både fysiskt och psykiskt avseende och det står skrivet att arbetet ska ge möjlighet till variation i arbetet för arbetstagaren. Arbetstagaren får inte utsättas för vare sig psykiska eller fysiska belastningar som kan innebära ohälsa eller olycksfall på grund av teknik, arbetsorganisation eller arbetsinnehåll. Det står också beskrivet att för att arbete ska kunna utföras i en sund och säker miljö ska arbetet planläggas och anordnas utifrån detta. Att arbeta med belastningsergonomi i Sverige syftar till att undersöka hur kroppens muskler och leder påverkas av arbetsställningar, den fysiska belastningen samt av de rörelser som krävs för att utföra arbetsuppgiften. För att utreda detta ska utformning av arbetslokaler, arbetsplatser samt de objekt och verktyg som behövs för att bedriva arbetet ses över (AV, 2010c).

11 6 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160, 2 ) skyldighet att förebygga ohälsa och olycksfall för arbetstagaren. Vidare står det beskrivet att arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, undersöka riskmoment i verksamheten och vidta de åtgärder som det finns behov av. Människor har olika förutsättningar för arbete och arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsförhållandena alternativt vidta annan åtgärd för att säkerställa arbetstagarens hälsa. USA Occupational Safety and Health Administration [OSHA] är den amerikanska statliga motsvarigheten till arbetsmiljöverket och har som mål att upprätthålla lagarna i Occupational Safety and Health Act of 1970 (United States Department of Labor [DOL], u.å.a), vilket är den amerikanska motsvarigheten till arbetsmiljölagen. OSHA upprättar standarder för säkerhet och hälsosamma arbetsförhållanden för yrkesverksamma personer genom att publicera föreskrifter och granska arbetsplatser. De förser även personal med träning, utbildning och ger dem stöd. Enligt lag är varje arbetsgivare skyldig att förse varje anställd med en säker arbetsplats där de anställda inte utsätts för arbete som kan orsaka dödsfall eller allvarliga fysiska skador. Arbetstagaren är enligt lag skyldig att följa de yrkesmässiga arbetsmiljönormer, regler, förordningar och föreskrifter som utfärdats med denna lag i sina handlingar och i det egna beteendet (Occupational Safety and Health Act of 1970, USC 1970:654, 5 ). Office of Workers Compensation Program [OWCP] är ett statligt försäkringsprogram som administrerar fyra stora program till vilka vissa specifika yrkesgrupper tillhör. OWCP bistår med ersättning i form av löneersättning, medicinsk behandling, yrkesinriktad rehabilitering och andra förmåner såsom ergonomiska arbetsrelaterade insatser till dem som omfattas av OWCP då de drabbats av skada eller sjukdom relaterat till arbetet för att mildra den ekonomiska bördan i samband med detta (DOL, u.å.b). Personer anställda inom privat sektor eller av sin delstat och dess lokala myndigheter omfattas inte av OWCP utan hänvisas till sin delstats Workers Compensation program som reglerar ersättningar och andra förmåner, inklusive ergonomiska insatser, genom egna regler (DOL, u.å.c).

12 7 ERGONOMI BEHÖVS PÅ ARBETSPLATSEN Ergonomi syftar till att förbättra säkerhet och produktivitet genom anpassning av arbetsmiljö och utformning av arbetsuppgifter, arbetet ska anpassas efter individen och inte tvärtom. Inom ergonomin integreras de biologiska, psykologiska och sociala faktorerna av mänskligt utförande tillsammans med den kontext individen befinner sig i. Belastningsproblematik på arbetsplatser kan som tidigare nämnt leda till smärttillstånd som i sig leder till sjukskrivning vilket påverkar både produktion och individ negativt (King & Olson, 2009). För att på ett säkert och effektivt sätt få den anställde att återgå till arbetet är ergonomiska åtgärder betydande för att minska den skadliga belastningen och då även den relaterade smärtan. Ergonomiska åtgärder som effektivt leder till snabbare återgång till arbetet vid nedre ryggsmärta är en anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter eller arbetstid (Williams, Westmorland, Lin, Schmuck & Creen, 2007). Vid belastningssmärta med sjukskrivning som följd har det visat sig att arbetsterapi är en effektiv del i rehabiliteringen och att arbetsterapeuten ofta har en viktig roll i det ergonomiska arbetet (Loisel et al., 1997). Arbetsterapeuten kan genom arbetsplatsundersökning, riskbedömningar och analyser göra en bedömning av arbetsmiljön (King & Olson, 2009). Vid sjukskrivning på grund av arbetsplatsrelaterad belastningsproblematik är tidig återgång till arbetet en effektiv del i rehabiliteringen. De som återgår tidigt till arbetet upplever till viss del mindre smärta och mindre funktionsnedsättning (Williams et al., 2007). Enligt MoHO är en återgång till de rutiner och roller som man tidigare identifierat sig med ett effektivt sätt för att få tillbaka en känsla av meningsfullhet och nöjdhet i sin livssituation (Kielhofner, 2008). De åtgärder som utfördes och som möjliggjorde tidig återgång till arbete var ergonomiska åtgärder i form av anpassning av den fysiska miljön och av arbetsuppgifterna (Williams et al., 2007) vilket är två stora arbetsområden inom svensk arbetsterapi (Föreningen Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005). Genom att utföra ergonomiska interventioner som exempelvis anpassningar i miljön eller utprovning av hjälpmedel kan arbetsterapeuten möjliggöra aktivitet, öka arbetsförmågan och därmed säkerställa klientens ekonomiska försörjning (Townsend et al., 2007). Den bästa interventionen mot arbetsrelaterade belastningsskador är preventivt arbete, att redan innan det blir en felaktig belastning på kroppen anpassa miljön och de arbetsuppgifter som ska utföras (Aptel et al., 2002). Ett klientcentrerat arbete bör vara en prioritering i arbetet med ergonomiska åtgärder då det är individuellt vilka riskfaktorer som kan leda till belastningsskador. Att arbeta klientcentrerat inom det ergonomiska området innebär att upprätta ett samarbete på

13 8 lika villkor med klienten. Samarbetet leder till att klienten upplever delaktighet och har en möjlighet att påverka sin egen situation. Även den yrkesverksammes förmåga att förstå klientens situation ökar markant (Law & Mills, 1998). En större förståelse för den specifika situationen ökar möjligheten att upptäcka ergonomiska riskfaktorer som kan leda till belastningsskador. Inom PEO har den fysiska miljön en betydande roll för att aktivitetsförmågan ska förbättras (Law et al., 1996) vilket innebär att en individuellt anpassad miljö förbättrar den anställdes produktivitet och säkerställer ett säkert utförande av arbetsuppgiften. Olika arbetsplatser ställer olika fysiska krav på den anställde och det är en omöjlighet att undvika samtliga riskfaktorer för samtliga av de anställda (Gatty et al., 2003). Det är viktigt att både arbetsgivaren och den anställde förstår nyttan med en ergonomisk åtgärd. Genom förståelse för en anpassning kan det ohälsosamma beteendet förändras och därmed leda till en minskad skadlig belastning på kroppen (Gatty et al., 2003). Enligt MoHO är förståelse betydelsefullt för att en förändring av ett skadligt beteende ska vara möjligt. Om individen själv förstår betydelsen av förändringen och får verktygen att göra egna val ökar möjligheten att ett hälsosamt beteende bibehålls (Kielhofner, 2008). Gatty et al. (2003) menar att bästa sättet att öka förståelsen hos klienten, och därmed chanserna till en konstant förändring av beteendet, är att arbeta med förändring av den faktiska arbetsuppgiften och utföra individuella åtgärder. Som tidigare nämnt har arbete ofta en stor betydelse för människan och dennes utförande av aktiviteter i det dagliga livet. Belastningsskador relaterat till arbetsplatsen är tyvärr en vanlig orsak till många människors sjukskrivning, detta trots att ergonomiska åtgärder har visat sig vara en effektiv intervention framförallt i preventivt syfte. I både Sverige och i USA är arbetet med ergonomiska åtgärder väl utvecklat men det ser olika ut hur resurserna är fördelade i de båda länderna. Denna studie genomförs då författarna vid litteraturgenomgången funnit en begränsad mängd forskning kring ergonomiska interventioner på arbetsplatsen ur den yrkesverksammes perspektiv. Med bakgrund mot detta ville författarna undersöka hur det ergonomiska arbetet ser ut och vilka skillnader det finns mellan Sverige och USA. SYFTE Syftet med studien var att beskriva arbetet med arbetsmiljöinriktade ergonomiska interventioner relaterat till belastningsskador utifrån ett antal personers utsagor i Sverige och i USA. Syftet kompletteras med ett antal frågeställningar:

14 9 Vilka ergonomiska interventioner genomförs? Finns det organisatoriska faktorer som påverkar det ergonomiska arbetet? Finns det likheter och skillnader i beskrivningen av arbetet hos respondenterna i de båda länderna? METOD DESIGN Utifrån syftet har författarna valt en kvalitativ, deskriptiv design för att kunna beskriva de förhållanden som respondenterna befinner sig i och varför de handlar som de gör (Kvale & Brinkmann, 2009; Patel & Davidson, 2003). Målet med kvalitativ forskning är att upptäcka företeelser samt att söka ökad förståelse för personers upplevelser (Starrin & Renck, 1996). Kvale och Brinkmann (2009) menar att kvalitativ metod lämpar sig väl för att beskriva hur något går till och hur människor uppfattar en specifik situation. URVAL Kriterier för att delta i studien var att deltagarna skulle ha arbetat med arbetsmiljöinriktade ergonomiska åtgärder för personer med någon form av belastningsskada. Ett bekvämlighetsurval genomfördes (Bryman, 2001) och intervjupersoner rekommenderades från arbetsterapeuter verksamma inom området i Sverige och i Ohio, USA. Ett informationsbrev (se bilaga 1a) skickades ut till Svenska ergonomisällskapets medlemmar samt till företagshälsovården på ett företag där att antal intervjupersoner rekryterades. Därefter använde författarna sig av snöbollseffekten (Bryman, 2001). De rekommenderade personerna kontaktades via e-post eller telefon med en förfrågan om medverkande i en intervju och erhöll informationsbrevet där studien tydligt beskrevs. Informationsbrevet översattes till engelska (se bilaga 1b). Samtliga personligt tillfrågade deltog i en intervju. Sammanlagt fem personer från Sverige deltog i studien och var utbildade inom arbetsterapi, sjukgymnastik, ergonomi eller en annan hälsoinriktad utbildning. Från USA deltog tre personer där samtliga var utbildade inom arbetsterapi och ergonomi. Samtliga amerikanska respondenter var verksamma i delstaten Ohio, USA. Alla respondenter i båda länderna mötte sina klienter på deras arbetsplats, bland annat i kontorsmiljö, på fabriker och på sjukhus. Den vanligaste belastningsproblematik respondenterna

15 10 mötte i sitt dagliga arbete var kronisk smärta i axlar, nacke och rygg, lateral epikondylit samt karpaltunnelsyndrom. DATAINSAMLING Författarna valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod (Kvale & Brinkmann, 2009). En intervjuguide (se bilaga 2) utformades och användes som stöd för att försäkra att önskvärda områden täcktes in. Författarna började med att förklara syftet och ställde sedan demografiska frågor, därefter blev intervjupersonen ombedd att berätta öppet om en fallbeskrivning som låg till grund för resten av intervjun. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är tillvägagångssättet fördelaktigt för att få ett innehållsrikt material. Datainsamling har skett både i Sverige och i Ohio. I Ohio har intervjuerna utförts på engelska. Det är viktigt att intervjuaren förmår tolka innebörden av de uttalanden som framkommer under intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009), författarna ansåg att deras engelska var tillräckligt bra för att klara av att utföra intervjuerna utan tolk och få ett tillförlitligt resultat. En av de svenska och en av de amerikanska intervjuerna skedde i ett möte mellan intervjuaren och intervjupersonen, medan resterande intervjuer skedde via telefon. Intervjuerna varade mellan trettio och sextio minuter och samtliga intervjuer bandades. Intervjuerna har utförts av två författare åt gången förutom under en intervju. Två av tre författare närvarade med syfte att undvika situationer där intervjupersonen kunde bli osäker på vem som ledde intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). En författare var ledande i intervjun och den andra antecknade samt ställde relevanta följdfrågor relaterat till syftet. Författarna har varit likvärdigt delaktiga och haft samtliga roller. DATABEARBETNING Varje intervju har transkriberats av två författare. Författarna valde att inte transkribera intervjuerna ordagrant för att få ett flyt i den utskrivna texten men var noga med att dess innebörd inte gick förlorad. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver transkriberingen som en tolkande process, skillnaderna mellan skriven text och muntligt tal kan leda till praktiska frågor och att försöka skriva ut intervjuutskrifter ordagrant är inte alltid adekvat för syftet. Efter

16 11 transkriberingen av intervjuerna började analysprocessen av texterna. De svenska intervjuerna kategoriserades för sig och de amerikanska för sig för att kunna urskilja eventuella likheter och skillnader (Lantz, 2007). Språkliga misstag som en felaktig översättning av de transkriberade amerikanska intervjuerna kan ge upphov till kulturella missförstånd. Risken har minimerats genom inspelning av materialet och noggranna kontroller av samtliga författare under transkriberingen (Kvale & Brinkmann, 2009). Datamaterialet från de amerikanska intervjuerna har behandlats likadant som de svenska förutom att de efter transkriberingen har översatts av två författare skilda från varandra. De båda översättningarna jämfördes sedan med varandra för att säkerställa att översättningen blev korrekt. De transkriberade intervjuerna lästes igenom av samtliga författare för att få en god förståelse för materialet. Den transkriberade texten bearbetades genom att reducera det material som inte syftade till syftet och på så sätt inte var föremål för analys. Respondenternas uttalanden identifierades till olika beskrivande kategorier, alternativt reducerades, och sorterades sedan in i mappar i Microsoft Word (Lantz, 2007). Kategorierna som belyste syftet utvecklades under analysprocessen genom att samtliga författare diskuterade och gjorde en gemensam kategorisering av materialet (Kvale & Brinkmann, 2009). Nästa steg i analysen av data innefattade att söka mönster i de kategorier som bildats (Lantz, 2007). De kategorier som hörde ihop sorterades och bildade olika arbetsteman där kategorierna relaterade till varandra. Kärnan i respektive arbetstema beskrevs sedan i löpande text i resultatet. Varje tema belystes i resultatdelen med ett eller flera citat från datamaterialet beroende på temats omfattning både för att öka förståelsen för läsaren men även för att styrka validiteten. För att tydliggöra vad huvudinnehållet i de olika arbetstemana var inleddes varje tema i resultatdelen med en kort sammanfattning. Enligt Lantz (2007) rubriksattes de slutgiltiga teman utifrån vad texten under varje tema förmedlade. ETISKA ASPEKTER Författarna har följt Karolinska Institutets riktlinjer för examensarbete (Lilja, Borell & Tham, 2011) och har under studiens gång diskuterat de etiska dilemman som uppstått. Författarna har fått ett informerat samtycke (Kvale & Brinkmann, 2009) av samtliga personer som intervjuats vid den inledande kontakten då författarna försett dem med ett informationsbrev (se bilaga 1a &

17 12 1b) innehållande information av syftet och studiens design. Författarna informerade också intervjupersonerna om att de var fria att när som helst innan eller under intervjun avbryta och dra tillbaka sin medverkan i studien om de så önskade. Då vinsterna med att delta i en kvalitativ studie ska vara större än potentiella risker (Kvale & Brinkmann, 2009) har författarna under arbetets gång diskuterat huruvida deras val kan resultera i en sådan situation. En potentiell risk som intervjupersonerna löper genom deltagande i studien är att de skulle ångra någonting de berättat under en intervju. Författarna bedömer dock denna risk som liten då våra intervjuer endast syftat till att undersöka erfarenheter från intervjupersonernas yrke och inte deras privatliv. Vid transkriberingen av intervjuerna valde författarna att inte namnge dokumenten med intervjupersonernas namn. Beslutet togs för att minska risken att författarna skulle påverkas av intervjupersonens egen agenda och därmed förlora sin objektivitet (Kvale & Brinkmann, 2009). All data avidentifierades och ljudfiler med respondenternas intervjuer raderades efter transkriberingen med syfte att säkerställa deltagarnas anonymitet. RESULTAT Ur det material som författarna analyserat skapades fem teman från de svenska respondenterna och tre från de amerikanska. De teman som presenteras är ett resultat av hur respondenterna beskriver deras arbete med arbetsmiljöinriktade ergonomiska interventioner relaterat till belastningsskador i Sverige och i USA. En beskrivning av de likheter och skillnader som gick att utläsa avslutar resultatkapitlet. Svenska teman: 1. Förkunskapers betydelse i arbetet med ergonomiska åtgärder. 2. Organisatoriska faktorers påverkan på det ergonomiska arbetet. 3. Bedömning som en förutsättning för det fortsatta arbetet. 4. Ergonomiska interventioner i den fysiska miljön för att minska skadlig belastning. 5. Ergonomiska interventioner som kan leda till ett mer varierat arbetssätt. Amerikanska teman:

18 13 1. Betydelsen av mätinstrument vid bedömning och utvärdering. 2. Ergonomiska interventioner för att minska symptom vid belastningsskada. 3. Organisatoriska faktorers påverkan på målsättningen. SVERIGE Förkunskapers betydelse i arbetet med ergonomiska åtgärder I intervjuerna med respondenterna beskrev samtliga att deras förkunskaper inom respektive grundyrke betyder mycket i deras arbete med ergonomiska åtgärder. De flesta uppgav att deras grundutbildning hade gett dem värdefull kunskap inom anatomi, fysiologi och medicin. Utan dessa kunskaper hade det inte varit möjligt att utföra det arbete som de idag arbetar med. Flera av respondenterna problematiserade sambandet mellan att veta hur kroppen fungerar och vilka åtgärder som är lämpliga att utföra i vilka situationer. Kunskapen om kroppen som rörelseapparat leder till en kunskap om belastningsproblematik. Tack vare förkunskaper från ett tidigare yrke menade respondenterna att de visste vad på en arbetsplats som leder till en felaktig belastning och vilka svårigheter en klient eventuellt får på grund av detta. Flera diskuterade även att deras grundkunskaper leder till en större förståelse för klientens situation. Jag tänker på något sätt att hade man inte haft någon utbildning på kroppen och inte på nått sätt haft möjlighet att se sambanden mellan olika problem och hur liksom kroppen rent muskulärt ser ut, samtidigt så tror jag att då blir det väldigt mycket fokus på produkten, då blir det produkten man kan och inte kroppen man kan Organisatoriska faktorers påverkan på det ergonomiska arbetet Respondenterna beskrev att de i sitt arbete med ergonomiska interventioner hade mycket att säga till om, de upplevde också arbetsmiljölagen som något som påverkade och kunde stötta dem i deras dagliga arbete. Även deras uppdragsgivare beskrevs som en stöttande faktor. Respondenterna ansåg sig ha inflytande att bestämma över tillvägagångssättet i sitt arbete med de ekonomiska resurser som fanns tillgängliga. Ingen av respondenterna upplevde ekonomi som ett hinder i deras arbete med ergonomiska åtgärder, flera av respondenterna förklarade snarare att långa beslutprocesser med flera inblandade parter var det som försvårade arbetet.

19 14 Att vi ergonomer samtidigt har inflytande över ny produktion och över vad som behöver byggas om/ / Vilka positioner bedömer du som värst här som vi måste åtgärda snabbast, vad behöver vi satsa pengar på? Och det är häftigt. Samtliga respondenter beskrev att de på olika sätt var styrda av lagar, regler och rekommendationer då de utförde interventioner och skötte dokumentationen. Respondenterna framhöll arbetsmiljölagen som en viktig del i arbetet att förhålla sig till men även att stödja sig på. Framförallt föreskrifterna i belastningsergonomi var något som respondenterna uppgav som en viktig stöttepelare i det dagliga arbetet. Men annars lutar jag mig väldigt mycket mot arbetsmiljölagstiftning och de föreskrifter som finns, de lagar och regler som finns i föreskrifterna, i arbetsmiljölagen De flesta av respondenterna uppgav att deras uppdragsgivare gav dem sitt stöd och var positiva till de ergonomiska åtgärder som rekommenderades. De upplevde även att uppdragsgivaren prioriterar arbetsmiljön då de kan se att det bidrar till personalens välmående och ökar deras produktivitet vilket i förlängningen gynnar produktionen. Respondenterna menade att om klienten har högt i tak, det vill säga att det finns en tillåtande kultur att lyfta upp problem som rör ergonomiska frågor på sin arbetsplats, skapar det möjlighet till ergonomiska åtgärder i ett tidigt skede. Respondenterna beskriver att de allra flesta arbetsgivare är måna om sin personal och vill att de ska må bra, dessutom är de medvetna om vad sjukskrivningar kostar vilket gör att de blir än mer motiverade till att satsa på en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren är ju också stöttande, de flesta arbetsgivare vill ju väl, man vill ju att det ska vara bra för personalen och då blir det ju bra på jobbet också, då blir ju jobbet utfört Bedömning som en förutsättning för det fortsatta arbetet Respondenterna beskrev att de använde intervju och arbetsplatsbesök som en del i bedömningen för att komma fram till lämpliga åtgärder. De träffade klienten individuellt på dennes arbetsplats och gick igenom arbetsmiljön. Intervjuer gjordes med klienten där man gick igenom dennes arbetsdag och de uppgifter denne behövde utföra med syfte att utreda om det fanns behov av förbättringar på arbetsplatsen och för att minska den fysiska belastningen för klienten. Det kunde handla om personal som exempelvis har ont i rygg, nacke eller axlar och behöver en översyn av sin arbetsplats för att utreda ohälsosamma arbetsmoment, exempelvis tunga lyft, repetitivt arbete och andra skadliga beteenden. Detta gjordes för att komma fram till förslag på eller få lämpliga åtgärder och förbättringar gjorda. En respondent beskrev hur bedömningen av klientens

20 15 arbetsplats gick till för att se om lämpliga hjälpmedel fanns tillgängliga och på vilka sätt man skulle kunna minska den skadliga belastningen för individen. Och då kom jag ut till honom igår och hade ett samtal tillsammans med honom och hans arbetsgivare då och då gick vi igenom hans arbetsmiljö och om det fanns några förbättringar, om jag skulle kunna bidra med någonting. Och dom, vi gick runt där på skolan och han visade mig hur han jobbade och vad han gjorde under en dag och så Ergonomiska interventioner i den fysiska miljön för att minska skadlig belastning Respondenterna beskrev två vanliga åtgärder i den fysiska miljön. De beskrev att de anpassade miljön och provade ut hjälpmedel som intervention för att minska den skadliga belastningen för klienten i dennes arbetssituation. Att anpassa miljön var en intervention de flesta respondenter beskrev att de utförde. Genom att vara närvarande och ha kunskap om klienternas problematik kunde de förändra arbetsstationer genom att bygga eller göra om dessa med syfte att minska den skadliga belastningen för klienten. Respondenterna beskrev att det på så sätt går att undvika nya eller förvärra de belastningsskador som redan finns. Respondenterna uppgav att somliga klienter hade en bra ergonomisk utrustning på arbetsplatsen men att den inte alltid var rätt inställd efter individen och att det i sin tur kunde leda till en felaktig belastning. En intervention kunde då vara att ställa in stolen eller anpassa den utrustning som redan fanns. Åtgärden kunde också innebära att utveckla tekniska lösningar på plats eller introducera ny utrustning på arbetsplatsen. Vissa personer kanske har bra stöd och jobbar centrerat och dom har liksom bra ergonomisk utrustning men stolen är felinställd, då kan det ju va så att man bara behöver ställa in stolen, det ska ju inte vara ett självändamål att sätta produkter på plats men ibland kan man ju behöva liksom, bara göra i ordning med bättre inställningar med den utrustning som finns. Utprovning av hjälpmedel var en annan ergonomisk åtgärd respondenterna beskrev att de arbetade med. Det framkom att utprovning av hjälpmedel var en vanlig intervention för att kompensera för nedsatt arbetsförmåga och för att minska den skadliga belastningen under genomförandet av en arbetsuppgift. Exempel på hjälpmedel som respondenterna uppgav att de provade ut var ergonomiskt utformade styrdon vid kontorsarbete för att undvika ytterlägen. Andra hjälpmedel respondenterna ofta rekommenderade var lyfthjälpmedel, stolar, höj- och sänkbara bord och annan inredning i den fysiska arbetsmiljön.

21 16 Sen jobbar jag också med att ge personer ute på arbetsplatsen arbetshjälpmedel. Alltså arbetshjälpmedel för att kompensera funktionshinder då för personer med nedsatt arbetsförmåga Ergonomiska interventioner som kan leda till ett mer varierat arbetssätt Samtliga respondenter uppgav att ett ickevarierat arbetssätt var en av de största riskerna för att utveckla belastningsskador och interventioner utfördes ofta för att undvika detta. Respondenterna beskrev att korta pauser under samtliga arbetsmoment kan minska den skadliga belastningen på kroppen. De beskrev vidare att de arbetsplatser de besöker många gånger är utformade på ett sådant sätt att de anställda inte behöver röra på sig och att arbetet är bundet till bildskärmen. Utformningen av arbetsplatserna lockar inte till en varierad arbetsställning vilket respondenterna beskrev som en bidragande orsak till att många klienter sitter länge och sitter fel. De beskrev vidare att ett ickevarierat arbetssätt kan leda till en skadlig belastning. Information om att ta korta pauser och att variera arbetsställningen samt att utforma arbetsstationen på ett sådant sätt att det blir naturligt att skifta arbetsposition var en viktig del i respondenternas arbete. En respondent upplevde sittandet som ett problem då många klienter inte bara var stillasittande på arbetet utan även var fysiskt inaktiva på fritiden, vilket påverkade belastningsproblematiken i allmänhet. Det är det man ofta får tänka på men när jag säger stillasittande att det kommer belastningsskador där det är så det är inte bara att man får ont i rumpan utan att man får en oerhörd belastning när man inte rör på sig. Aktiviteter ska det vara, upp och hoppa, stå och gå. Eller sådana där, man optimerar möjligheter till att man kan stå och sitta att man bygger in så många arbetsmoment som möjligt. Det är det allra bästa. Respondenterna beskrev att många klienter de mötte hade etablerat ett felaktigt beteendesätt och att detta beteende kunde vara svårt att bli av med. Syftet med arbetet att förändra beteende eller arbetssätt var att den anställde inte skulle behålla en och samma arbetsställning för länge utan att det skulle finnas möjlighet till god hållning och möjlighet till variation. Respondenterna beskrev att de ofta arbetade med att informera klienten så att denne fick kunskap om ergonomi och om den fysiska belastningen på människan. Ergonomiska råd kring genomförandet av förflyttningar, hur man står, sitter eller lyfter när man arbetar är några exempel på hur respondenterna kunde arbeta med att främja ett varierat arbetssätt hos klienten. Respondenterna uppgav också att rotation av en arbetsuppgift är en effektiv intervention för att minska den skadliga belastningen

22 17 på kroppen. De beskrev även vikten av att klienten är medveten om sin kroppshållning och att de tar pauser för att bibehålla hälsa och undvika belastningsskador. Det viktigaste är ju att jag ska förebygga. Information, ökad kunskap till arbetstagarna och dom åtgärder som man gör, rekommendera att man ska ha höj och sänkbara bord och att man ska utnyttja dem också och att man ska balansera och inte bara sitta stilla eller lyfta rätt USA Betydelsen av mätinstrument vid bedömning och utvärdering Samtliga respondenter beskrev att de använde sig av mätinstrument vid bedömning av klienten och dennes arbetsplats samt vid utvärdering efter utförd åtgärd. En stor del i bedömningen av klienten var att mäta styrka, rörelseomfång och finmotorik. Detta gjordes genom att använda sig av funktionella mätinstrument som till exempel en dynamometer. Respondenterna utförde också en observation av arbetsplatsen samt av klienten i dennes arbete och använde även här många gånger en dynamometer för att se vilken kraft som behövdes för att utföra en specifik uppgift. Syftet med observationen och mätningarna var att utreda klientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Vidare beskrev respondenterna att den insamlade informationen användes för att säkerställa att klienten inte utförde en uppgift på ett sätt som krävde mer kraft än vad som var lämpligt utefter dennes förmåga. Insamlad information användes i bedömningen av lämpliga ergonomiska åtgärder för att minska belastningsproblematiken. Och jag tittar på arbetsplatserna och du vet vad personen har för problem, intervjua dem, titta på dem hur de arbetar och sen mäta arbetsplatsen och sen sammanställa all den informationen och sen komma fram till rekommendationer för den anställde Sedan skulle jag bedöma deras rörelseomfång, vanligtvis när det handlar om lateral epikondylit, du vet, skulle jag bedöma hela extremiteten, men speciellt titta på armbågen, underarmen och handleden men jag vill vara säker på att de kan röra axeln och fingrarna med. Efter det skulle jag mäta styrkan genom att använda en dynamometer Vid utvärdering efter genomförd åtgärd beskrev samtliga av respondenterna att de upprepade samma mätbara tester som gjordes vid den första bedömningen. För att utreda om interventionen hade varit effektiv mättes återigen klientens styrka, rörelseomfång och finmotorik för att se vilka förändringar som skett. En respondent uttryckte även att det gick att se klientens framsteg genom vilka restriktioner som var aktuella. När restriktionerna minskade var det ett tecken på att interventionerna hade varit framgångsrika.

23 18 Jag skulle bedöma honom i början av de åtta veckorna så den första dagen, i mitten och sen i slutet. Ergonomiska interventioner för att minska symptom vid belastningsskada Samtliga respondenter uppgav anpassning av miljön, modifiering av verktyg, behandling av muskler och utbildning som vanliga och effektiva interventioner för att minska symptom vid belastningsskador. Anpassning av miljön användes som en vanlig åtgärd hos samtliga respondenter. Anpassningarna, som kunde innebära modifiering av skrivbordet, förändring av olika höjder eller ommöblering av bord och stolar, underlättade för de klienter som hade belastningsskador. Respondenterna uppgav ryggsmärta som en vanlig belastningsproblematik hos sina klienter och beskrev att anpassningarna kunde leda till att klienten undvek positioner som var smärtsamma eller förvärrade belastningsskadan. För att undvika ökad smärta i arbetet utförde de åtgärder som inställning av stolar, ändring av höjd på lådor för att undvika lyft och placera föremål man använder i det dagliga arbetet inom räckhåll för att undvika onödiga vridmoment. Anpassningarna i miljön beskrevs ofta som enkla modifikationer som gjorde en stor skillnad i den fysiska belastningen på kroppen. Den bästa, om man kanske tittar på en båge, som en halvcirkel så skulle du ha allt arbete i området framför dig så att du inte behöver hålla på och sträcka, vrida och vända på dig så mycket. Utöver att flytta upp saker så klurade vi ut ett sätt att modifiera arbetsplatsen så att man kunde komma närmare och så att man inte behöver vända på sig Respondenterna beskrev att de ofta modifierade befintliga verktyg med syfte att minska smärta hos klienten. För att möjliggöra snabb återgång till arbetet modifierades de verktyg som redan fanns på arbetsplatsen, genom att exempelvis förstora eller förlänga handtag, så att klienten på ett lättare sätt kunde använda redskapet utan smärta eller felaktig belastning. Respondenterna beskrev att genom modifierade redskap kan man minska smärta, öka räckvidd eller minska repetitiva rörelser och på det sättet underlätta för klienterna i deras arbetssituation. En annan sak är att vi beställde toalettrengörare med långa handtag, många gånger, att böja sig ner när de rengjorde toaletterna / / så många gånger handlade det om att hjälpa till att ge dom en bättre räckvidd, du vet, genom att förlänga någonting Samtliga respondenter beskrev att de använde behandling av muskler som en åtgärd för att minska symptom från belastningsskador. Genom att på olika sätt minska smärtan kunde man utföra vanliga arbetsuppgifter på ett mer avslappnat sätt och därmed minska belastningen på

24 19 kroppen. Det framkom att respondenterna ofta använde stretch eller elektriskt stimulation för att värma upp kroppen och minska smärtan. Även fast syftet med smärtkontrollen på sikt var att minska belastningsskador kunde minskad smärta vara ett syfte i sig. Saker som kan hjälpa din kropp att värma upp och bli redo att arbeta. Så saker som värme, ultraljud, det finns något som kallas för e-steam elektrisk stimulation där man har sånna här lappar med elektriska pulser över området som är skadat som kan hjälpa till vid smärthantering. Så jag skulle fråga dom vad deras smärtnivå låg på, om dom hade smärta och en del av vårt möte skulle i så fall vara att, hjälpa till att kontrollera smärtan lite Det framkom att respondenterna upplevde att klienterna ofta var i behov av utbildning i lyftteknik, användande av redskap och säkerhet. Interventionen innebar många gånger att respondenterna lärde ut ett arbetssätt i vilket klienten undviker moment som kan förvärra belastningsskadorna och också hur klienten själv skulle kunna modifiera arbetsuppgifterna så att de blev mer ergonomiskt riktiga. Respondenterna beskrev också att utbildning i användandet av modifierade verktyg var viktigt för att säkerställa ett ergonomiskt riktigt beteende. Vi pratade bara mycket om sättet han arbetade på, vilken typ av utrustning som han använde och hans kroppshållning i relation till användandet av utrustningen Organisatoriska faktorers påverkan på att sätta upp och nå mål Samtliga respondenter beskrev att deras mål i arbetet med klienten var återgång till arbete. Målet påverkades till stor del av reglerna kring Workers Compensation och klientens arbetsgivare. Respondenterna upplevde trots detta att de hade tid att utföra det ergonomiska arbetet. Samtliga respondenter beskrev att deras arbete på olika sätt var styrt av lagar, regler och rekommendationer. Tydligast poängterade respondenterna hur reglerna kring Workers Compensation styrde deras arbete och då främst vid målsättningen. Samtliga respondenter uppgav att målsättningen alltid var full återgång till arbete, målet sattes oftast i samråd med arbetsgivaren och inte tillsammans med klienten. Respondenterna beskrev också att klientens mål kunde skilja sig från arbetsgivarens och att det vid sådana situationer var arbetsgivarens mål som styrde det ergonomiska arbetet. Att komma tillbaka till arbete, till full tjänst. Det är alltid det långsiktiga målet, att klienten ska återgå till full tjänstgöring och sedan kan du ha andra mål innan du når det målet