SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010

Transkript

1 SIBBO KOMMUN Bokslut 2010

2 BALANSBOK 2010 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Investeringar De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Sibbo kommuns personal Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Intern kontroll Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag Resultat och överskott FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Finansiell verksamhet Förändring av likvida medel KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Den totala balansräkningen Balansräkningens aktiva poster Balansräkningens passiva poster INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur Väsentliga händelser inom koncernen... 20

3 6.3 Koncernens ekonomi Koncernresultaträkning och nyckeltal Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Koncernbalansräkning och nyckeltal KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPS- PERIODENS RESULTAT BUDGETUTFALLET Driftsekonomidelen Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Utskottet för teknik och miljö Kommunen totalt Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt II BOKSLUTSKALKYLER 1 RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING KONCERNRESULTATRÄKNING KONCERNFINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANS NOTER UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation

4 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT I februari 2010 fattade Helsingfors förvaltningsdomstol ett beslut i förvaltningstvisten mellan Helsingfors stad och Sibbo kommun gällande den ekonomiska uppgörelsen. I sin ansökan har Sibbo kommun utgått ifrån att Helsingfors stads ersättning bör vara cirka 95 miljoner euro. Enligt förvaltningsdomstolens beslut ska Helsingfors ersätta Sibbo med totalt euro. Sibbo kommun besvärade sig över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Man väntar fortfarande på beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen. År 2011 ordnar Sibbo kommun en internationell tävling för planering av ett hållbart samhälle i omgivningen av Söderkulla och Sibboviken i samarbete med partnerna Aalto-universitetet/Institutionen för arkitektur, Finlands Arkitektförbund, Asumisen Osaamiskeskus (OSKE), Culminatum Innovation Oy Ltd och RYM Oy. Kommunstyrelsen fattade i maj 2010 beslut om att starta tävlingsprojektet. Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer, Tekes, finansierar utarbetandet av projektprogrammet och dokumenteringen av processen med en summa på euro, och Sibbo kommuns andel är cirka euro. Projektet startade i juni Tävlingen fick namnet Sibbesborg, som också namnkommittén förordade. I oktober-november 2010 inleddes programmeringen av tävlingen med en serie arbetsverkstäder, där man samlade in branschövergripande experters och invånares synpunkter på hur tävlingens slutresultat ska bli. Tävlingen startade Projektet hör till Tekes program Det hållbara samhället Kommuntillägget till hemvårdsstöd för barn togs i bruk Även det regionala samarbetet fortsatte. I augusti 2009 fick KUUMA-kommissionen och Kommungruppen Fyrlingarnas kommundirektörer i uppdrag att bereda en utvidgning av KUUMA-samarbetet med Kommungruppen Fyrlingarna. I december 2009 föreslog KUUMA-styrelsen för Kommungruppen Fyrlingarnas stads- och kommunstyrelser att KUUMA-samarbetet gradvis utvidgas till Kommungruppen Fyrlingarna. I augusti 2010 beslutade kommunstyrelsen att Sibbo kommun vill delta i KUUMAsamarbetet år Sibbo kommun beslutade redan i september 2009 att delta i KUUMA-regionens kohesions- och konkurrenskraftprogram åren Kommunen deltog i en utredning om en eventuell anslutning av kranskommunerna till samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT). Utredningen blev färdig i slutet av oktober. Sibbo deltog tillsammans med 13 andra kommuner i en utredning om en tvåstegsförvaltning för regionen. Syftet var att utreda fördelarna och nackdelarna med en tvåstegsförvaltningsmodell med beaktande av att förvaltningen ska bli effektivare, lokaldemokratin fungera och invånarna ha tillgång till effektiva tjänster. Slutrapporten av en tvåstegsförvaltning för regionen färdigställdes Fullmäktige beslutade i november 2010 att Helsingfors, Vanda och Sibbo inleder arbetet med en gemensam generalplan för Östersundom. Fullmäktige beslutade bland annat att godkänna avtalsutkastet till den gemensamma generalplanen för Östersundom. Avtalet undertecknades för Sibbos del Enligt avtalet godkänns den gemensamma generalplanen av ett i 47 i markanvändningsoch bygglagen avsett organ gemensamt för kommunerna, Östersundomkommittén. Kommitténs uppdrag är slutfört då den gemensamma generalplanen har vunnit laga kraft. Resultatet för räkenskapsperioden 2010 är 4,2 miljoner euro, vilket till stor del beror på att kommunens skatteinkomster var bättre än budgeterat. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 11,0 miljoner och räkenskapsperiodens resultat ett överskott på 1,8 miljoner euro. Årsbidraget och räkenskapsperiodens jämförbara resultat är dock sämre än föregående år. Enligt finansieringsanalysen uppgår totalbeloppet av kommunens investeringar år 2010 till 15,3 miljoner euro. På grund av den höga investeringsnivån har Sibbo ökat sitt lånebelopp. Kommunens lånebelopp uppgår för närvarande till 57,5 miljoner euro, vilket utgör euro per invånare. Den stora utmaningen under de närmaste åren är fortfarande verksamhetskostnadernas alltför snabba tillväxt. Mikael Grannas vik. kommundirektör 1

5 1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades enligt bifogade schema. De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 16 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 7 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 2 platser Centern 1 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 4 Samlingspartiet 3 Vårt gemensamma Sibbo 2 Socialdemokraterna 1 Gröna förbundet 1 Eero Seppänen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2

6 Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema: Ledningsgruppen KOMMUNDIREKTÖREN UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltnings- och strategienheten Planläggningsenheten Mätnings- och fastighetsenheten EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN BILDNINGS- AVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Förvaltning och ekonomi Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialarbete Kostservice Administrationstjänster Utbildningstjänster Idrotts-och ungdomstjänster Kulturtjänster Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Tjänster för småbarnsfostran Lokalitetsförvaltning 3

7 1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 3,1 procent år År 2010 låg produktionen ungefär på samma nivå som år Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen ökade med 5,1 procent och importvolymen med 2,6 procent. Den privata konsumtionen ökade med 2,6 procent och den offentliga konsumtionen med 0,4 procent. Investeringarna ökade med 0,8 procent. Företagen betalade 37 procent mer i direkta skatter än föregående år, men uppskattningsvis 4 procent mindre i dividender, och deras fasta investeringar inom landet minskade nominellt med 5 procent. Företagens finansiella ställning visade ett överskott på 9 miljarder euro. Förändringen av konsumentprisindexet var 1,2 procent år Hushållens realinkomster ökade med i genomsnitt 2,9 procent och deras justerade disponibla inkomst reellt med 2,3 procent. Deras löneinkomster ökade med 2 procent och de sociala förmånerna med 4 procent. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,7 procent och var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, ökade. Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare. Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett avsevärt underskott för andra året i följd. Underskottet var närmare 10 miljarder euro och större än året innan, men något mindre än i början av 1990-talet. Statens skatteinkomster steg med 2,4 procent. Inkomsterna av direkta skatter ökade med 4,4 procent, bland annat på grund av en höjning av momsen, men inkomsterna av indirekta skatter minskade med 1,3 procent. Statens intäkter av samfundsskatten ökade, men hushållens inkomstskatter till staten minskade på grund av skattelättnader. Den offentliga sektorns underskott var 2,5 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga ekonomin visade senast ett underskott år De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten var 55,1 procent. Föregående år var andelen 56,3 procent. Sysselsättningen försämrades en aning under år 2010 och arbetslöshetsgraden beräknas ha blivit 8,4 procent, en nedgång med 0,1 procent från år Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna ökade kommunernas (exkl. kommunernas affärsverk) verksamhetsutgifter med 3,5 procent från föregående år. Kommunernas verksamhetsinkomster ökade med 3,5 procent från året innan. Kommunernas skatteinkomster steg med 4 procent. Statsandelarna ökade med 7,3 procent. Verksamhetsbidraget ökade med 3,8 procent och skillnaden mellan kommunernas sammanlagda årsintäkter och -utgifter, årsbidraget, ökade med 18,9 procent jämfört med år Under år 2010 ökade kommunernas investeringsutgifter med 13,3 procent från året innan. I slutet av år 2010 var kommunernas lånestock 10,3 procent större än under motsvarande period året innan. Kommunernas lån uppgår nu till i snitt euro per invånare, en höjning med 167 euro per invånare jämfört med år Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Den måttliga befolkningstillväxten som fortgått under de senaste åren fortsatte även år Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 215 och uppgick i slutet av år 2010 till personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 113 personer och nettomigrationen med 7 personer. Födelseöverskottet uppgick till 95 personer. 4

8 Sysselsättningsläget i kommunen är bra. I slutet av år 2010 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 4,9 procent eller 0,6 procentenheter mindre än för ett år sedan. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 10,3 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften av landets medeltal och är 2,4 procentenheter lägre än i Nyland. Arbetskraften i Sibbo steg med 216 personer och var i slutet av år 2010 sammanlagt personer. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 448 personer och minskade under året med 39 personer. I december fanns det 41 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 2 personer mindre än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 106, vilket är 23 personer flera än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av året fanns det 56 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 27 flera än för ett år sedan. Inom byggverksamheten upplevdes ett uppsving jämfört med åren innan. Antalet beviljade bygglov ökade med 137,5 procent och bygglovsförlängningarna med 152,1 procent jämfört med år Budgeten för år 2010 strävade efter att hålla kommunens finansiella läge under kontroll och räknade med en 6,7 procents minskning av verksamhetsområdenas nettoutgifter jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2010 är verksamhetsområdenas nettoutgifter 5,8 procent större än i bokslutet för år Största orsaken till detta var uteblivna intäkter från markförsäljning. Driftsutgiftsökningen var hela 6 procent jämfört med föregående år. Bokslutet visar det oaktat ett överskott och är i balans såtillvida att den interna finansieringen är tillräcklig och det äventyrar inte genomförandet av 2011 års budget Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Statsandelarna ökade med 1,1 miljoner euro jämfört med bokslutet år 2009 fastän kommunens andel av skatteutjämningen uppgick till 5,1 miljoner euro, en ökning med 0,3 miljoner euro jämfört med föregående år. År 2010 steg skatteinkomsterna med 0,2 miljoner euro (+0,2 %) jämfört med föregående år. Kommunalskatteinkomsterna minskade med 2,8 miljoner euro (-3,9 %). Samfundsskatteinkomsterna ökade med 1,5 miljoner euro (+52,8 %) jämfört med året innan. Såväl inkomsterna, på vilka förskottsinnehållning ska verkställas, som skatteredovisningarna för föregående år, ökade. Att utfallet av kommunalskatten blev märkbart större än budgeterat berodde dels på att nationalekonomin och sysselsättningen utvecklades positivare än väntat i landet år 2010 och dels på att staten i november beslutade om en höjning av kommunernas andel av kommunalskatteintäkterna för skatteåret Detta betydde ett tillägg för kommunens kommunalskatt på cirka 1,9 miljoner euro. Antalet skatteören ökade med 4,1 procent jämfört med föregående år. De ökade samfundsskatteinkomsterna var en följd av att företagen repat sig snabbare från recessionen som rådde i landet åren innan samt av att staten höjt kommunernas andel av samfundsskatten för året med 10 procent. Som en följd av att kommunen för år 2010 höjt samtliga fastighetsskattesatser ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 1,4 miljoner euro (+48,9 %) Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2010 gjordes upp som en budget med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades bli 6,9 miljoner euro. Årsbidraget blev 4,0 miljoner euro bättre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades bli 1,4 miljoner euro medan slutresultatet dock blev 2,6 miljoner euro bättre än prognostiserat. Verksamhetens kostnader var 117,6 miljoner euro, som var en ökning med 9,6 miljoner euro, eller 8,9 procent, jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 76,7 miljoner euro, då de i den ursprungliga budgeten hade uppskattats vara 6,3 miljoner euro mindre. Skatteinkomsterna ökade med 0,2 miljoner euro, eller 0,2 procent, jämfört med föregående år. 5

9 Investeringar Den största investeringsgruppen år 2010 var fast egendom. Totalt köpte kommunen 43,4 hektar mark, till största delen i Mårtensby, Massby och Kyrkoby för totalt cirka 3,7 miljoner euro. Förutom dessa direkta köp gjorde kommunen markbyte med Helsingfors stad om sammanlagt cirka 24 hektar mark. Tomter såldes till ett värde av cirka 0,8 miljoner euro. Inom investeringsgruppen Saneringar låg tyngdpunkten på husbyggnad medan tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på trafikleder samt vatten- och avloppsprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Bastukärr, Hansas II, Tasträsk och Eriksnäs, samt byggande av vatten- och avloppsledningar bl.a. på Bastukärrs planområde och i Kalkstrand och norra Paipis. Byggnadsarbetena för ledningslinjerna påbörjades även på planområdet Hansas II och i Gesterby. Flera nybyggnadsprojekt körde i gång under året, som exempel kan nämnas Daghemmet Miili i södra Sibbo, utvidgningen av köket vid Lukkarin koulu i Nickby och tillbyggnaden av Leppätien koulu. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av Söderkulla skolcentrum och servicebostäder för åldringar i Nickby De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 6,3 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning överskreds med 4,7 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen överskreds med 1,3 miljoner euro och fastighetsskatteberäkningen med 0,2 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,6 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar Socialarbete (0,37 milj. euro) Kostservice (0,18 milj. euro) Utbildningstjänster (0,10 milj. euro) Idrotts- och ungdomstjänster (0,13 milj. euro) Vattentjänster (0,17 milj. euro) Gator och grönområden (0,50 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,10 milj. euro). Underskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,22 milj. euro) Utvecklings- och planläggningscentralen (1,08 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,21 milj. euro). Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,35 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,21 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,19 milj. euro). Överskridningar Utvecklings- och planläggningscentralen (0,16 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,45 milj. euro) Socialarbete (0,22 milj. euro) Kostservice (0,09 milj. euro) Utbildningstjänster (0,29 milj. euro) Idrotts- och ungdomstjänster (0,12 milj. euro) Vattentjänster (0,19 milj. euro) Gator och grönområden (0,45 milj. euro). 6

10 Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,13 milj. euro) Socialarbete (0,14 milj. euro) Kostservice (0,10 milj. euro) Miljövård (0,11 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,30 milj. euro). Sämre än budgeterat Utvecklings- och planläggningscentralen (1,23 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,53 milj. euro) Utbildningstjänster (0,19 milj. euro). Orsakerna till de ovan nämnda avvikelserna presenteras på de ställen i driftsbudgetdelen där respektive uppgiftsområde behandlas Sibbo kommuns personal I slutet av år 2010 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till personer, vilket är 31 personer mera än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 899 personer och den visstidsanställda personalens andel 308 personer. Antalet visstidsanställda ökade med 18 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var 2 flera än år Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 66,1 personer. År 2010 var 433 personer, dvs. 33,6 procent, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, och 331 personer, dvs. 35 procent, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar ökade till i medeltal 12,9 dagar/person, vilket är 2,2 dagar mera än år 2009 och också något mera än år Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 15 dagar/person, vilket betyder att Sibbo fortfarande ligger under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn, vilket i och för sig är en bra sak. Situationen utvecklas dock för närvarande i en oroväckande riktning eftersom sjukfrånvaron över 5 dagar och över 180 dagar har ökat mest. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 63 procent av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och mentala störningar. Genom tidigt ingripande samt kartläggning och identifiering av psykosociala riskfaktorer kan man påverka lång sjukfrånvaro. År 2010 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka euro, vilket utgör 177 euro per ordinarie anställd. Antalet utbildningsdagar uppgick till 2 876, vilket är 291 dagar mera än år Speciell uppmärksamhet fästes vid chefsutbildningen. I september 2010 inledde 21 chefer studier på 1,5 år som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Utöver dessa fanns det i slutet av året 6 andra läroavtalsstuderande inom kommunen. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare, barnskötare och skolgångsassistent. År 2010 gick sammanlagt 25 personer i pension, varav 23 personer avgick med ålderspension och 2 med invalidpension. Medelåldern bland dem som avgick med pension var 62,4 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn i genomsnitt var 59,7 år. År 2010 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt euro, vilket är euro mera än år Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var i motsvarande grad euro. År 2010 uppgick löneutgifterna till cirka 35,4 miljoner euro. För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna med sammanlagt 7 procent. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet var euro, då motsvarande siffra år 2009 var euro, en ökning med sammanlagt 5,7 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2010 med i genomsnitt 1,7 procent. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 45,7 miljoner euro, vilket i procent är 46, Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Risker i verksamheten Uppfyllandet av lagstadgade förpliktelser och den allt strängare kvalitetsdimensioneringen förutsätter att personalen utökas fortlöpande särskilt inom bildningsväsendets och social- och hälsovårdens 7

11 verksamhetsområden. Den bristande tillgången på personal på grund av en ökad efterfrågan märks inom flera yrkesgrupper, särskilt i fråga om vård- och fostringsuppgifter, vilket lär riskera uppnåendet av mål under de kommande åren. För att förebygga detta vidtas ständigt särskilda åtgärder för att underlätta rekryteringen av personal till kritiska uppgifter med tanke på tillgången. Servicebehovet i sin helhet växer på lång sikt då befolkningen ökar och åldras. Samtidigt ökar antalet Sibbobor som nått pensionsåldern. Upprätthållandet av den nuvarande servicenivån förutsätter ett aktivt sökande efter alternativ till det ökade antalet anställda till exempel genom interna servicestrukturändringar och genom en ökning av antalet köpta tjänster. Den internationella ekonomins effekter avspeglas i framtiden även i Finland och Sibbo, vilket medför sina egna utmaningar. På grund av de ökade skatteavdragen sjunker skattegraden och de kommunala finansieringsunderskottena ökar fortsättningsvis. Fastän arbetslösheten för närvarande är låg i Sibbo kommer den i takt med befolkningsökningen också att påverka kommunens möjligheter att erbjuda tjänster. Den ökande arbetslösheten, den ökade marginaliseringen och de ökade hälsomässiga skillnaderna utgör en avsevärd risk för förverkligandet av kommunens mål under de kommande åren. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning bör vara att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Förvaltningen av finansierings- och ränteriskerna samt dess medel och omfattning har begrundats preliminärt. En av Ekonomi- och förvaltningscentralens mest centrala uppgifter är att trygga tillgången på finansiering och kommunens likviditet. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2010 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Kommunens lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar konkurrensutsattes för något år sedan. I samband med konkurrensutsättningen sjönk de självriskandelar som kommunen betalat för ansvars- och egendomsförsäkringarna i betydande mån, vilket har främjat hanteringen av ekonomiska risker. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde Intern kontroll I enlighet med 71 i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och verksamheten ledas så att den interna tillsynen är tillräcklig på alla nivåer och inom all verksamhet i organisationen. Kommunstyrelsen och utskotten svarar för den interna tillsynen inom den förvaltning som står under deras ledning. I enlighet med 70 i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och uppgifterna skötas så att ekonomiska och andra risker undviks. Riskhanteringen ska omfatta en utredning av sannolika risker och kostnaderna för eventuella skador till följd av dem samt en sådan beredskap för skador att kostnaderna för dem inte medför oskäliga störningar i kommunens verksamhet och finansiering. Kommunstyrelsen svarar för realiseringen och samordningen av riskhanteringen. För närvarande är det svårt att bilda sig en helhetsuppfattning om tillståndet för den interna tillsynen och riskhanteringen. Bestämmelserna om subdelegering har uppdaterats. Regler, bestämmelser och beslut har dokumenterats och distribuerats till vederbörande enhetschefer och nyckelpersoner inom vederbörande verksamhetsområde. Delårsöversikterna för januari-april och januari-augusti innehöll uppföljningsrapporter jämte prognoser av verksamheten och ekonomin. I rapporterna angavs de centrala nyckeltalen med avseende på de bindande målen, ekonomin, investeringarna och personalen; nyckeltalen avsåg mål, utfall och 8

12 prognoser för hela året. Förutom dessa officiella rapporter har avdelningarnas ledningsgrupper och utskott följt med resursanvändningen i regel en gång per månad. Ekonomirapporteringssystemet har utvecklats med mål att den som behöver information får så korrekta och aktuella uppgifter som möjligt till stöd för ledningsuppgifterna. Detta system kommer fortsättningsvis att utvecklas under kommande år. För att underlätta uppföljningen av gällande avtal användes ett uppföljningsprogram. Datasäkerhetsprojektet fortsatte för att åtgärda de brister som it-granskningen påpekat Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen År 2010 förbättrades kommunens ekonomi tack vare en ökning av skatteinkomsterna, markförsäljningsintäkterna och de övriga verksamhetsintäkterna. Verksamhetsområdenas utgifter ökade dock med hela 6 procent. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott. I balansräkningen finns ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del ökade lånebeloppet med 5,7 miljoner euro och de likvida medlen med 7,2 miljoner euro. I budgeten för år 2011 beräknas det inflyta skatteinkomster 76,5 miljoner euro, som är en cirka 3,6 procents ökning från den ändrade budgeten för år Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 66,2 miljoner euro, vilket innebär en 3,1 procents ökning från den ändrade budgeten för år I fjol inflöt det cirka 4,4 miljoner euro i samfundsskatt och i 2011 års budget beräknas kommunen få 5,5 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten för år 2011 beräknas statsandelarnas belopp vara 15 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 0,2 miljoner från 2010 års budget. I 2011 års budget är kommunens nettoutgifter 7,1 procent större än i 2010 års budget. Trots att de ökade driftsutgifterna och nivån på investeringarna kräver mera resurser än kassaflödet i verksamheten torde kommunens ekonomi hålla sig på samma nivå som år I budgeten 2011 har resultaträkningen ett överskott på 1,4 miljoner och de egna internt tillförda medlen täcker endast 30,6 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Tack vare det goda resultatet för år 2010 torde kommunens nettoupplåning kunna hålla sig på en lägre nivå än de senaste åren, vilket kommer att tära på kommunens likvida medel. Statsandelarna kommer att utfalla ungefär enligt budgeten. Skatteintäkternas utfall förutspås ligga på samma nivå som år Med tanke på en balanserad ekonomi bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. Kommunernas finansiella ställning hålls år 2011 på samma nivå som år 2010, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år kommer att vara att få driftsutgifternas ökning i styr. 9

13 2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Över-/(under)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 18,2 18,1 Årsbidrag/avskrivningar, % 157,8 255,0 Årsbidrag, /invånare Invånarantal Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar 10

14 2.2 Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen Intäkter År 2010 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 110,1 miljoner euro. Intäkternas belopp ökade med 2,4 miljoner euro (2,3 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 1,1 miljoner euro (+6,7 %) och statsandelarna med 1,2 miljoner euro (+8 %) De viktigaste orsakerna till förändringen i intäkterna av verksamheten var ökade försäljningsinkomster av grundläggande utbildning. Å andra sidan de ur hela kommunens synpunkt viktigaste inkomsterna, skatteinkomsterna, ökade från 76,5 miljoner euro till 76,7 miljoner euro (+0,2 %). Den blygsamma ökningen berodde på att beslutet om kommunindelningen hade inverkan på kommunalskatteinkomsterna år Fördelning av skatteinkomsterna enligt skatteslag Förändring Ändr-% 09/10 Kommunalskatt ,9 Samfundsskatt ,8 Fastighetsskatt ,9 Skatter totalt ,2 Inkomstskattesatsens och skatteörenas utveckling Inkomstskattesats Förvärvsinkomstören Förändring, % , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 Intäkter år 2010 Försäljningsintäkter 4% Statsandelar 14% Avgiftsintäkter 6% Understöd och bidrag 1% Finansiella intäkter 0% Övriga intäkter 6% Skatteinkomster 70% 11

15 Skatteinkomstberäkningens utfall Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Avvikelse Förv Ändr-% 09/10 Kommunalskatt ,9 Samfundsskatt ,8 Fastighetsskatt ,9 Skatter totalt ,2 Statsandelarnas utfall Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Avvikelse Förv Ändr-% 09/10 STATSANDELAR ,4 - skatteutjämning ,5 STATSANDELAR SAMMANLAGT , Kostnader År 2010 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 106,1 miljoner euro och kostnadsbeloppet ökade med 6,8 miljoner euro (6,9 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ökade kostnaderna berodde huvudsakligen på att verksamhetens kostnader ökade med 5,7 miljoner euro (6,1 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2010 uppgick till sammanlagt 44,9 miljoner euro (42,4 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2010 Övriga kostnader 2% Understöd Material, 5% förnödenheter och varor 6% Finansiella kostnader 1% Avskrivningar 7% Köp av tjänster 37% Personalkostnader 42% 12

16 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av minskade intäkter från verksamheten ökade verksamhetsbidraget år 2010 med 4,5 miljoner euro (+6,0 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2010 täckte verksamhetens intäkter 18,2 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2010 var årsbidraget 11,1 miljoner euro, 601 euro räknat per invånare. Årsbidraget försämrades med 2,9 miljoner euro (-20,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Trots ett högre verksamhetsbidrag, men ökade skatter och lägre finansieringskostnader, utföll årsbidraget bättre än budgeterat Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2010 är räkenskapsperiodens resultat 4,0 miljoner euro positivt, då motsvarande mellanresultat år 2009 var 8,4 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. En investeringsreserv på 2,5 miljoner euro, vars inverkan fördelas på flera räkenskapsperioder, bokfördes. För år 2010 blev överskottet efter posterna för behandling efter resultatet 1,8 miljoner euro, då överskottet för år 2009 blev 3,5 miljoner euro. 13

17 3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -15 Minskning av utlåningen 1 12 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida me de l Likvida me de l FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 72,8 82,0 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 45,1 54,3 Låneskötselbidrag 1,2 1,5 Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Intern finansiering av kapitalutgifter = 100 x Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Med låneamorteringar avses amorteringar av långfristiga lån i finansieringsanalysen. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 14

18 3.2 Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2010 uppgick kassaflödet i verksamheten till 8,2 miljoner euro, en minskning med 1,7 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2010 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 15,3 miljoner euro, vilket är 2,5 miljoner euro mindre än året innan. På grund av minskade försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva minskade även medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 0,2 miljoner euro till 12,1 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 3,9 miljoner euro negativt under räkenskapsperioden. År 2009 var motsvarande belopp 2,5 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en minskning i kassaflödet i verksamheten Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2010 var sammanlagt 11,1 miljoner euro, år 2009 var motsvarande kassaflöde 2,8 miljoner euro. År 2010 lyftes långfristiga lån till ett belopp av sammanlagt 15 miljoner euro, 2 miljoner euro mindre än under föregående år. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 9,2 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 8,4 miljoner större än föregående år Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev +7,2 miljoner euro. År 2009 var motsvarande förändring av de likvida medlen +0,3 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling Årsbidrag, 1000 Investeringar netto,

19 4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Accumulerat över-/underskott,teur Accumulerat över-/underskott, /invånare Soliditetsgrad, % 51,2 52,3 Finansieringsförmögenhet, /invånare Relativ skuldsättningsgrad, % 68,7 63,8 Lånebestånd 31.12, milj 57,5 51,7 Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, teur 25,7 27,1 Invånarantal Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 16

20 4.2 Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär Den totala balansräkningen Balansomslutningen var 157,8 miljoner euro. Jämfört med år 2009 ökade balansomslutningen med 11,8 miljoner euro Balansräkningens aktiva poster På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 123,1 miljoner euro (78 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 8,1 miljoner euro (7,1 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades mark- och vattenområden mest. Under räkenskapsperioden steg dessas värde i balansräkningen från 15,3 miljoner euro till 21 miljoner euro (+37,6 %). De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 0,8 miljoner euro (5,1 %) medan maskiner och inventarier minskade med 0,5 miljoner euro (-24,2 %). Totalbeloppet av kommunens likvida medel ökade med 7,2 miljoner euro jämfört med föregående år. Av de rörliga aktiva posterna stod resultatregleringarna för den största förändringen Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 42,2 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 51,2 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade grundkapitalet mest, 6,5 miljoner euro (14,3 %). 17