SIBBO KOMMUN Bokslut 2011

Transkript

1 SIBBO KOMMUN Bokslut 2011

2

3 BALANSBOK 2011 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Den allmänna ekonomiska utvecklingen Det allmänna läget inom kommunalekonomin Kommunalekonomiska utvecklingen fram till år Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Investeringar De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Sibbo kommuns personal Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Intern kontroll Kontrollåtgärder De väsentligaste iakttagelserna Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag Resultat och överskott FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Finansiell verksamhet Förändring av likvida medel KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Den totala balansräkningen Balansräkningens aktiva poster Balansräkningens passiva poster INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT... 20

4 6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI 6.1 Koncernstruktur Väsentliga händelser inom koncernen Koncernens ekonomi Koncernresultaträkning och nyckeltal Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Koncernbalansräkning och nyckeltal KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPS- PERIODENS RESULTAT BUDGETUTFALLET Driftsekonomidelen Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Utskottet för teknik och miljö Kommunen totalt Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt II BOKSLUTSKALKYLER 1 RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING KONCERNRESULTATRÄKNING KONCERNFINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANS NOTER UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation

5 I VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6

7 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Sibbo kommun har igen ett verksamhetsår bakom sig som var fullt av utveckling och förändring. Kommunen fortsätter att målmedvetet genomföra tillväxtstrategin samtidigt som externa förändringar såsom den europeiska skuldkrisen och statens kommunstrukturreform sätter det finländska kommunfältet i gungning. En tjänstemannaarbetsgrupp vid Finansministeriets kommunavdelning beredde under andra hälften av år 2011 ett förslag till ny kommunkarta, som grundar sig på starka primärkommuner. Under hösten utarbetade Sibbo sin egen framtidsbild Sibbo 2035, som grundar sig på samma sex kriterier som Finansministeriet använder. Denna framtidsbild överräcktes till ministeriets tjänstemannaarbetsgrupp i november. Sibbo kommun arrangerade i samarbete med sina partner en internationell planeringstävling med syfte att planera ett hållbart samhälle i omgivningen kring Söderkulla och Sibboviken. Tävlingen fick namnet Sibbesborg. Tävlingstiden var Sammanlagt 30 tävlingsbidrag från Finland och utlandet lämnades in inom utsatt tid. Tävlingen väckte även internationell uppmärksamhet och under år 2011 hade tävlingens webbplats sammanlagt besökare från 110 olika länder. Den internationella tävlingsjuryn utsåg WSP Finland Oy:s tävlingsbidrag Nourish! till vinnare av tävlingen. Under det gångna verksamhetsåret färdigställdes många planer eller de vann laga kraft. Exempel på dessa är Generalplan för Sibbo 2025, Delgeneralplan för skärgården och kusten, Delgeneralplan för Box bytätort samt detaljplanerna för Tasträsk II och Hassellunden. Inom ramen för Östersundomkommittén deltog Sibbo tillsammans med Helsingfors och Vanda i utarbetandet av en generalplan för Östersundom. Sibbo fattade ett viktigt beslut med tanke på utvecklingen av kollektivtrafiken och främjandet av en hållbar utveckling genom att ansluta sig till Samkommunen Helsingforsregionens trafik Sibbo önskar att de avsevärt lägre biljettpriserna ska öka användningen av kollektivtrafiken och på lång sikt förbättra kollektivtrafiknätet även inom kommunen. Kommundirektör Markku Luoma gick i pension och Mikael Grannas tillträdde som ny kommundirektör. I augusti anställdes Minna-Marja Jokinen som ekonomi- och förvaltningsdirektör och hon fungerar också som vikarie för kommundirektören. På hösten anställdes en ny dagvårdschef, Mervi Keski-Oja. Våren 2011 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen Helsingfors förvaltningsdomstols beslut i förvaltningstvisten mellan Helsingfors och Sibbo gällande den ekonomiska uppgörelsen av Östersundom. Enligt beslutet betalade Helsingfors Sibbo en ersättning på euro för förlusten av Östersundom. Sibbo hade krävt sammanlagt 95 miljoner euro för den kommunala infrastrukturen och de förlorade skatteinkomsterna. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2011 är 3,4 miljoner euro negativt. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 4,3 miljoner euro och räkenskapsperiodens underskott är 3,0 miljoner euro. Detta är det första bokslutet på 10 år som uppvisar ett underskott. Orsaken till underskottet beror till en stor del på förlusten av Östersundom år Kommunen har varit tvungen att göra 1,7 miljoner euro mera avskrivningar än vad Helsingfors betalade för den kommunala infrastrukturen i Östersundom. Dessutom inflöt 2 miljoner euro mindre i kommunalskatt än budgeterat (3,5 miljoner euro mindre än utfallet år 2010), vilket även hänger samman med de förlorade skattebetalarna i Östersundom. Verksamhetskostnaderna ökade med 7,9 procent, vilket är mindre än år 2010 (+8,9 %), men nivån är ändå för hög i synnerhet med beaktande av skatteinkomsternas utveckling. Positivt var dock att kommunen kunde minska sitt lånebelopp med 10 miljoner euro och kommunens skuld i slutet av året var euro/invånare, då den ett år tidigare var euro/invånare. Mikael Grannas kommundirektör 1

8 1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades enligt bifogade schema. KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN Planläggningssektionen Ungdomsfullmäktige SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTET BILDNINGS- UTSKOTTET UTSKOTTET FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Individsektionen Finska utbildningssektionen Vägsektionen Lovsektionen Fritidssektionen Miljövårdssektionen Svenska utbildningssektionen Dagvårdssektionen De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 16 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 7 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 2 platser Centern 1 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 4 Samlingspartiet 3 Vårt gemensamma Sibbo 2 Socialdemokraterna 1 Gröna förbundet 1 Ari Oksanen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2

9 Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema: Ledningsgruppen KOMMUNDIREKTÖREN UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltning Markanvändning EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN Förvaltning och ekonomi Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialarbete Kostservice BILDNINGS- AVDELNINGEN Administrationstjänster Idrott s-och ungdomstjänster Kulturtjänster AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Tjänster för småbarnsfostran Utbildningstjänster Lokalitetsförvaltning 3

10 1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen I december 2011 beräknades bruttonationalproduktens tillväxt bli 2,6 procent i stället för 3,5 procent som beräknades tidigare på hösten. År 2012 beräknas tillväxten att vara endast 0,4 procent. Prognosen i Finansministeriets konjunkturöversikt tar i beaktande möjligheten om recession. År 2013 beräknas bruttonationalprodukten växa med 1,7 procent. Den ekonomiska tillväxten i Finland vilar dock fortfarande till stora delar på inhemsk efterfrågan. Underskottet inom den offentliga ekonomin beräknas öka till 1,4 procent i förhållande till totalproduktionen år Skuldkvoten stiger med drygt 1 procentenhet enbart på grund av att den prognostiserade bruttonationalprodukten blir dryga 4 miljarder euro lägre än man tidigare beräknat. Enligt Finansministeriet kommer arbetslösheten att öka något år 2012 och arbetslöshetsgraden kommer att stiga till 8,1 procent. Hushållens osäkerhet förväntas återspegla sig även på konsumtionsstrukturen och den privata konsumtionen beräknas öka endast med 0,5 procent år De ekonomiska utsikterna inverkar också dämpande på höjningen av konsumentpriserna eftersom Finansministeriet räknar med att årsindexet för konsumentpriserna ändras med 2,7 procent. Löntagarnas sammanlagda reella köpkraft ökade år 2011 med ungefär en procent. Eftersom den med antalet sysselsatta eller antalet arbetstimmar beräknade arbetsinsatsen också steg med en procent förblev köpkraften i praktiken oförändrad. Löntagarnas sammanlagda köpkraft beräknas öka mycket begränsat år 2012, med 0,1 procent, eftersom löntagarnas lönebelopp ökar i samma takt med inflationen efter inkomstbeskattningen och inkomstöverföringarna. En genomsnittlig löntagares köpkraft minskade i fjol med ungefär en halv procent på grund av den snabba inflationen. År 2012 beräknas köpkraften växa igen med ungefär en halv procent. Källor: Finansministeriet, ekonomiska avdelningen, konjunkturöversikt II/2011, december 2011 Statsrådets kansli, utredningskommissionen för inkomst- och kostnadsutvecklingen, januari Det allmänna läget inom kommunalekonomin Enligt de preliminära uppgifterna blir kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag nästan 400 miljoner mindre än år År 2012 beräknas kommunernas verksamhetsutgifter öka med 4 procent, medan skatteinkomsterna ökar med bara knappt en procent. Statens finansieringsandel av statsandelsåliggandena inom den kommunala basservicen beräknas minska med 2,7 procentenheter då statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro genomförs i sin helhet år Kommunernas och samkommunernas lånestock har fortsatt att öka. Ökningen från föregående år var cirka 900 miljoner euro, omkring 7,2 procent. Hela kommunsektorns skuldbörda har under åren ökat med ungefär 8,5 miljarder euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna hade lån på euro per invånare i fjol. Källor: Kommunförbundet, Kommunalekonomi 4/11, december 2011 Kommunförbundet, Stabilisering av den kommunala ekonomin, februari Kommunalekonomiska utvecklingen fram till år 2024 Finansministeriets kommunavdelning har låtit göra en undersökning om kommunernas ekonomiska utveckling under åren I undersökningen uppskattas hur befolkningsåldrandet som tilltar från och med 2020 inverkar på kommunernas finansieringsbehov. Eftersom kommunernas verksamhetsbidrag fortsätter att öka såsom tidigare räcker det enligt undersökningen inte ens med att kommunerna gör relativt stora egna anpassningsåtgärder för att behovet av ökad skattefinansiering ska ändras. Med en ökad skattefinansiering menas inte enbart kommunalskatt och fastighetsskatt utan även statens inkomstskatt som utgör grunden för ökade 4

11 statsandelar. En skuldsättning betyder igen en ökad kommunalskattesats eftersom en skuldsatt kommun i sista hand är tvungen att höja skattesatsen för att kunna betala sin skuld. Enligt undersökningen kommer utvecklingen att avsevärt höja alla kommuners skattesatser. Den största delen av all tillväxt kommer från de största städerna och de kraftigt växande kommunerna. Löneförhöjningar, ett ökande behov av tilläggskvalitet och befolkningens åldrande skapar tillväxt. Enligt undersökningen kommer kommunernas ekonomiska problem att konkretiseras inom hela kommunfältet under 2020-talet. Samtidigt fortsätter kommunernas differentiering och skillnaderna i kommunernas ekonomi kommer att öka avsevärt i jämförelse med dagens läge. Avslutningsvis konstateras i undersökningen att det är befogat att granska såväl kommunernas strukturer som serviceproduceringen mellan kommunerna och staten. Kommunernas lagstadgade basservice (till exempel vårdtillgängligheten inom primärvården, tandvården och specialvården, hälsooch sjukvårdslagen, rådgivningsförordningen, äldre- och handikapplagstiftningen, ungdomslagen och barnskyddslagens nya normer) kommer avsevärt att öka utgifterna. Den servicestruktur som kommunerna ska ansvara för och som påverkar verksamhetsbidraget kan inte nå den tidigare nivån utan en finansieringsökning som inte tycks vara tillgänglig. Kommunerna bör anpassa sin servicestruktur så att den också kan finansieras. Källa: Finansministeriets undersökning Kommunalekonomiska utvecklingen , februari Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Den måttliga befolkningstillväxten som fortgått under de senaste åren fortsatte även år Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 269 och uppgick i slutet av år 2011 till personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 202 personer och nettomigrationen med 9 personer. Födelseöverskottet uppgick till 56 personer. Sysselsättningsläget i kommunen är bra. I slutet av år 2011 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 4,2 procent eller 0,7 procentenheter mindre än för ett år sedan. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 9,7 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften av landets medeltal och är 2,7 procentenheter lägre än i Nyland. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 380 personer och minskade under året med 68 personer. I december fanns det 26 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 15 personer mindre än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 111, vilket är 5 personer mera än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av år 2011 fanns det 45 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 11 mindre än för ett år sedan. Arbetskraften ökade endast med 11 personer och uppgick i slutet av år 2011 till sammanlagt personer. Antalet beviljade bygglov minskade med 8,4 procent, medan antalet åtgärdstillstånd ökade med 40 procent i jämförelse med år Budgeten för år 2011 strävade efter att hålla utvecklingen av verksamhetskostnaderna under kontroll och räknade med en 3,3 procents minskning i avdelningarnas nettoutgifter jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2011 är verksamhetsområdenas nettoutgifter dock 7,0 procent större än i bokslutet för år Driftsutgiftsökningen är rentav 6,4 procent jämfört med året innan. Utöver driftsutgiftsökningen påverkade den extraordinära posten på cirka 1,7 miljoner euro till följd av förlusten av Östersundom till Helsingfors bokslutets resultat negativt. Resultatet uppvisar ett underskott på 2,9 miljoner euro. På grund av detta riskeras även förverkligandet av budgeten för år

12 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar av inkomstgrunderna Statsandelarna ökade med 0,4 miljoner euro jämfört med bokslutet för år 2010 fastän kommunens andel av skatteutjämningen uppgick till 5,6 miljoner euro, en ökning med 0,5 miljoner euro jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna minskade med 1,2 miljoner euro (-1,6 %) jämfört med föregående år. Minskningen hänförde sig i sin helhet till kommunalskatteinkomsterna som minskade med 2,0 miljoner euro (-5,0 %). Samfundsskatteinkomsterna ökade med 1,4 miljoner euro (+31,7 %) jämfört med året innan. Att utfallet av kommunalskatten blev märkbart mindre än budgeterat berodde till stor del på att staten i november 2011 beslutade om en minskning av kommunernas andel av kommunalskatteintäkterna för skatteåret 2011 samt på en korrigering av utdelningen till Sibbo kommun under tidigare år. Detta betydde en minskning av kommunens kommunalskatt på cirka 3,5 miljoner euro. De ökade samfundsskatteinkomsterna var igen en följd av företagens resultat och framför allt av kommunernas höjda andel av samfundsskatten. Som en följd av det ökade antalet fastigheter ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 0,8 miljoner euro (+18,6 %) Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2011 gjordes upp som en budget med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades bli 7,4 miljoner euro. Årsbidraget blev 3,0 miljoner euro sämre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades bli 1,4 miljoner euro, men enligt det ovan anförda blev slutresultatet dock 4,8 miljoner euro sämre än prognostiserat. Verksamhetens kostnader var 125,3 miljoner euro, som var en ökning med 7,7 miljoner euro, eller 6,5 procent, jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 75,5 miljoner euro, då de i den ursprungliga budgeten hade uppskattats vara 1,0 miljoner euro större. Skatteinkomsterna minskade med 1,2 miljoner euro, eller 1,6 procent, jämfört med föregående år Investeringar Den största investeringsgruppen år 2011 var fast egendom. Totalt köpte kommunen 40,6 hektar mark, till största delen (cirka 22,7 hektar) i Söderkulla för totalt cirka 5,6 miljoner euro. Kommunen var desssutom på basis av Högsta förvaltningsdomstolens beslut tvungen att överlåta mark- och vattenområden på cirka 41,1 hektar till Helsingfors stad. Tomter såldes till ett värde av cirka 3,8 miljoner euro. Inom investeringsgruppen Saneringar låg tyngdpunkten på husbyggnad och tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på husbyggnad, trafikleder och vattentjänstprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Hansas II, Tasträsk, Lönnbacka och Bastukärr samt byggande av korsningsområdet invid landsväg 148. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl.a. på planområdena Tasträsk, Hansas och Lönnbacka. Vattentjänstarbeten i glesbygdsområden utfördes i Kalkstrand, Gesterby, Paipis och i Leolaområdet och avloppsledningen till Borgby byggs i samband med byggandet av cykelvägen. Flera nybyggnadsprojekt körde i gång under år 2011, som exempel kan nämnas utbyggnaden och saneringen av Nickby hälso- och socialstation samt Hansaksen päiväkoti i södra Sibbo. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av servicebostäder för åldringar i Nickby. 6

13 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 1,0 miljoner euro mindre än i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning underskreds med 2,0 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen överskreds med 0,4 miljoner euro och fastighetsskatteberäkningen med 0,6 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,9 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar Hälso- och sjukvård (0,12 milj. euro) Äldreomsorg (0,34 milj. euro) Socialarbete (0,16 milj. euro) Kostservice (0,24 milj. euro) Gator och grönområden (1,81 milj. euro) Vattentjänster (0,19 milj. euro). Underskridningar Tjänster för småbarnsfostran (0,25 milj. euro) Byggnadstillsyn (0,11 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,35 milj. euro) Utbildningstjänster (0,17 milj. euro). Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar Allmän förvaltning och kommunens ledning (0,33 milj. euro) Bildningsavdelningen, Administrationstjänster (0,16 milj. euro). Överskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,28 milj. euro) Hälso- och sjukvård (1,08 milj. euro) Äldreomsorg (0,66 milj. euro) Socialarbete (0,87 milj. euro) Kostservice (0,22 milj. euro) Utbildningstjänster (1,00 milj. euro) Kulturtjänster (0,12 milj. euro) Vattentjänster (0,29 milj. euro) Gator och grönområden (0,48 milj. euro). Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat Allmän förvaltning och kommunens ledning (0,36 milj. euro) Bildningsavdelningen, Administrationstjänster (0,15 milj. euro) Gator och grönområden (1,33 milj. euro). Sämre än budgeterat Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,19 milj. euro) Hälso- och sjukvård (0,96 milj. euro) Åldringsvård (0,32 milj. euro) Socialarbete (0,71 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,30 milj. euro) Utbildningstjänster (1,17 milj. euro) Kulturtjänster (0,11 milj. euro) Byggnadstillsyn (0,15 milj. euro) Lokalitetsförvaltning (0,38 milj. euro). Orsakerna till de ovan nämnda avvikelserna presenteras på de ställen i driftsbudgetdelen där respektive uppgiftsområde behandlas Sibbo kommuns personal I slutet av år 2011 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till personer, vilket är 7 personer mera än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 929 personer och 7

14 den visstidsanställda personalens andel 277 personer. Antalet visstidsanställda minskade med 25 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var sammanlagt 8, dvs. 2 flera än år Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 65,6 personer. År 2011 var 477 personer, dvs. 32,9 procent, av hela personalen inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, och 329 personer, dvs. 33,8 procent, av den ordinarie personalen hade inga sjukfrånvarodagar alls. Det totala antalet sjukfrånvarodagar ökade till i medeltal 14,7 dagar/person, vilket är 1,8 dagar mera än år 2010 och även mera än flera år tidigare. Inom hela kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 18,4 dagar/person, vilket betyder att Sibbo fortfarande ligger under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn, vilket i och för sig är en bra sak. Situationen utvecklas dock i en oroväckande riktning eftersom den långa sjukfrånvaron över 5 dagar och över 180 dagar har ökat mest. Enligt företagshälsovårdens statistik berodde 60 procent av frånvaron på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och mentala störningar. Genom tidigt ingripande samt kartläggning och identifiering av psykosociala riskfaktorer kan man påverka lång sjukfrånvaro. År 2012 kommer man framför allt att satsa på uppföljningen av sjukfrånvaron. För att vi ska kunna bryta denna negativa sjukfrånvarotrend krävs en flera års planmässig satsning på personalens välmående. År 2011 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka euro, vilket utgör 206 euro per ordinarie anställd och 0,52 procent av lönesumman. Antalet utbildningsdagar uppgick till 2 892, vilket är något flera än år De 21 chefer som år 2010 inledde sina studier som leder till specialyrkesexamen i ledarskap (JET) fortsatte sina studier år 2011 och de får sitt examensbetyg i mars Utöver dessa fanns det i slutet av år 2011 sex andra läroavtalsstuderande inom kommunen. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare, barnskötare och skolgångsassistent. År 2011 gick sammanlagt 38 personer i pension, varav 34 personer avgick med ålderspension och 4 med invalidpension. År 2011 gick sammanlagt 13 flera personer i pension än år Medelåldern bland dem som avgick med pension var 63 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn år 2010 i genomsnitt var 59,7 år. År 2011 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt euro, vilket är euro mera än år Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var i motsvarande grad euro. År 2011 uppgick löneutgifterna till cirka 36,9 miljoner euro. För hela kommunens del steg nettolöneutgifterna med sammanlagt 4,3 procent. Nettolöneutgifterna i relation till invånarantalet var euro, då motsvarande siffra år 2010 var euro, en ökning med sammanlagt 3,1 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2011 med i genomsnitt 1,3 procent. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 47,7 miljoner euro, vilket i procent är 45, Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna Enligt 70 i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och uppgifterna skötas så att ekonomiska och andra risker undviks. Riskhanteringen ska omfatta en utredning av sannolika risker och kostnaderna för eventuella skador till följd av dem samt en sådan beredskap för skador att kostnaderna för dem inte medför oskäliga störningar i kommunens verksamhet och finansiering. Kommunstyrelsen svarar för realiseringen och samordningen av riskhanteringen. Risker i verksamheten Verksamheten utvidgas fortgående särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet till följd av befolkningstillväxten, befolkningens åldrande och de ökade lagstadgade förpliktelserna. Detta har i praktiken betytt och kommer även i framtiden att betyda ständiga satsningar på rekrytering av personal. Tillsvidare har Sibbo kommun inte haft nämnvärda problem med tillgången på personal. Det finns dock preliminära tecken på att frågor i anslutning till personaltillgången kan leda till ett tryck att höja lönenivån. Risken att kostnaderna för utlagda tjänster stiger är också betydande. Riskhanteringen kräver en avsevärd satsning på upphandlings- och avtalsverksamhet. 8

15 Sibbo kommun har inga sådana skadestånds- eller övriga rättegångar anhängiga vid allmänna domstolar som skulle kunna medföra kommunen oförutsedda ersättningsansvar. Kommunal- och förvaltningsbesvärsprocesser som är anhängiga vid förvaltningsdomstolar medför inte motsvarande risker. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2011 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. På grund av den låga räntenivån har låneportföljens sammansättning i någon mån ändrats från lån med rörlig ränta till lån med fast ränta. Man har även förberett organiserandet av kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning samt skyddets metoder och omfattning. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Kommunens lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar konkurrensutsattes för något år sedan. I samband med konkurrensutsättningen sjönk de självriskandelar som kommunen betalat för ansvars- och egendomsförsäkringarna i betydande mån, vilket har främjat hanteringen av ekonomiska risker. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Utveckling av riskhanteringen I samband med den interna kontrollen som utfördes av den externa revisionen år 2010 gjordes även en liten granskning av kommunens riskhanteringsförfaranden. En omfattande riskkartläggning gjordes i slutet av år Målet är att riskkartläggningen uppdateras under år 2012 och samtidigt utarbetas anvisningar för den interna kontrollen och riskhanteringen Intern kontroll I enlighet med 71 i förvaltningsstadgan ska kommunens verksamhet ordnas och verksamheten ledas så att den interna kontrollen är tillräcklig på alla nivåer och inom all verksamhet i organisationen. Kommunstyrelsen, utskotten och de ledande tjänsteinnehavarna för ansvarsområdena ansvarar för avdelningarnas interna kontroll. Enligt en allmän anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse för kommuner och samkommuner som utarbetats av bokföringsnämndens kommunsektion ska kommunstyrelsen i sin verksamhetsberättelse redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förknippade riskhanteringen har ordnats i kommunen. Av redogörelsen bör framgå om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen under ekonomiplaneperioden Kontrollåtgärder Sibbo kommun har ingen intern revisor och intern revision har inte heller skaffats som köpservice under räkenskapsperioden. Den interna kontrollen granskades senast år 2010 av den lagstadgade externa revisionen. De väsentligaste iakttagelserna som framförs nedan grundar sig sålunda på ärenden som dykt upp i samband med den interna kontrollen i anknytning till tjänsteinnehavarledningens sedvanliga uppgifter. 9

16 De väsentligaste iakttagelserna I anknytning till iakttagande av stadgor, bestämmelser och beslut uppdagades det under räkenskapsperioden att Ekonomi- och förvaltningscentralen hade överskridit sin upphandlingsbefogenhet. Ärendet behandlades i kommunstyrelsen och med den enhet som gjorde upphandlingen. Dessutom fäste man uppmärksamhet vid kännedomen om stadgor och bestämmelser i anknytning till upphandlingar. Upphandlingsutbildningen fortsätter under vårvintern Vid kommunstyrelsen första möte år 2012 godkändes dessutom anvisningarna för upphandlingar som överstiger tröskelvärdet och anvisningarna för små upphandlingar uppdaterades. Resurseringen av upphandlingsverksamheten och upphandlingskunnandet står dock fortfarande inför avsevärda utmaningar. Bildningsväsendets och social- och hälsovårdsväsendets anslag överskreds väsentligt. Behandlingen av överskridningarna samt en utredning av deras orsaker sköts upp till början av år Vad gäller bildningsväsendets överskridning har tillvägagångssätten för uppföljningen och behandlingen av extern projektfinansiering ändrats. Även praxisen för budgetering av personalutgifter har ändrats. Dessutom har uppmärksamhet fästs vid genomförandet av budgetuppföljningen och vid dokumenteringen av beslutsfattandet angående driftsekonomiplaner. Utvecklingsåtgärder för budgetuppföljning och rapportering har inletts. Inga egentliga brister i ordnandet av riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden. Utgående från kommundirektörens beslut utsågs en riskhanteringsarbetsgrupp för att bereda anvisningar för den interna kontrollen och riskhanteringen samt för att uppdatera riskkartläggningen. Budgetverkställighetsdirektiven för år 2012 ändrades vad gäller förpliktelser i samband med avtalskontroll. Under räkenskapsperioden deltog ledningsgruppen i utbildning om utveckling av den interna kontrollen och en föreläsning ordnades även för andra chefer. Sibbo kommun saknar anvisningar för intern kontroll och riskhantering och såsom tidigare anförts har förberedelserna av dessa påbörjats. Avsikten är också att kommunens interna revision konkurrensutsätts Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen År 2011 försämrades kommunens ekonomi på grund av minskade skatteinkomster och till följd av att verksamhetsområdenas utgifter ökade med 6,5 procent. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott. I balansräkningen finns ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del minskade den långfristiga lånestocken med 9,7 miljoner euro och de likvida medlen med 8,1 miljoner euro. I budgeten för år 2012 beräknas inflyta 79,3 miljoner euro i skatteinkomster, vilket är en cirka 3,6 procents ökning jämfört med budgeten för år Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 69,2 miljoner euro, vilket innebär en 4,1 procents ökning jämfört med budgeten I fjol inflöt det cirka 5,8 miljoner euro i samfundsskatt och i budgeten 2012 beräknas kommunen få 4,8 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten 2012 beräknas statsandelarnas belopp vara 16,5 miljoner euro, vilket är en ökning med cirka 1,5 miljoner jämfört med budgeten I budgeten för år 2012 är kommunens nettoutgifter 6,8 procent större än i budgeten för år I budgeten 2012 har resultaträkningen ett överskott på 0,5 miljoner euro och de egna internt tillförda medlen täcker endast 38,3 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Man strävar efter att hålla ökningen i nettoupplåningen år 2012 på en nivå som godkänts i budgeten. Skattefinansieringen år 2012 förutspås bli enligt budgeten. För att ekonomin ska kunna hållas i balans bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. Eftersom bland annat driftsekonomiutgifterna överskreds i slutet av år 2011 bör man år 2012 fästa speciell uppmärksamhet vid utgiftsutvecklingen för att garantera budgetens hållbarhet. I detta avseende inleddes i början av januari 2012 åtgärder för att framhäva utgiftskontrollen. Målet bör vara att budgeten är bindande. Kommunernas finansiella ställning ser ut att bli lite bättre år 2012, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år kommer att vara att få driftsutgifternas ökning i styr. 10

17 2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivnings Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Över-/(under)skott RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 18,8 18,2 Årsbidrag/avskrivningar, % 70,6 122,2 Årsbidrag, /invånare Invånarantal Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar 11

18 2.2 Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen Intäkter År 2011 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 119,3 miljoner euro. Intäkternas belopp ökade med 9,2 miljoner euro (8,3 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 2,0 miljoner euro (+11,2 %) och statsandelarna med 0,4 miljoner euro (+2,7 %) Den viktigaste orsaken till förändringen i verksamhetsintäkterna var en intäktsföring av markanvändningsavgifterna i enlighet med investeringarna på Bastukärrs industriområde. Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, minskade från 76,7 miljoner euro till 75,5 miljoner euro (-1,6 %). Minskningen berodde på ändringen av fördelningen av skatterna mellan kommunerna och staten i slutet av år 2011 och på att kommunindelningen år 2009 fortfarande inverkade på kommunalskatteinkomsterna år Intäkter år 2011 Statsandelar 14 % Finansiella intäkter 0 % Försäljningsintäkter 4 % Avgiftsintäkter 7 % Övriga intäkter 6 % Understöd och bidrag 1 % Skatteinkomster 68 % Skatteinkomstberäkningens utfall Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 10/11 Kommunalskatt , ,0 Samfundsskatt , ,7 Fastighetsskatt , ,6 Skatter totalt , ,6 12

19 Statsandelarnas utfall Budget Budget + Ändring Utfall Förv-% Budgetändring Avvikelse Förv Ändr-% 10/11 STATSANDELAR , ,5 - skatteutjämning , ,8 STATSANDELAR SAMMANLAGT , , Kostnader År 2011 uppgick Sibbo kommuns totala kostnader till 122,7 miljoner euro och kostnadsbeloppet ökade med 16,7 miljoner euro (15,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 7,8 miljoner euro (7,9 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2011 uppgick till sammanlagt 47,8 miljoner euro (45,2 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2011 Material, förnödenheter och varor 7 % Övriga kostnader 2 % Finansiella kostnader 1 % Understöd 5 % Avskrivningar 5 % Köp av tjänster 38 % Personalkostnader 42 % Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2011 med 5,8 miljoner euro (+7,2 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2011 täckte verksamhetens intäkter 18,7 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2011 var årsbidraget 4,3 miljoner euro, 171 euro räknat per invånare. Årsbidraget försämrades med 6,6 miljoner euro (-60,7 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det försämrade verksamhetsbidraget och de lägre skatteinkomsterna ledde till att årsbidraget utföll sämre än budgeterat. 13

20 2.2.5 Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2011 är räkenskapsperiodens resultat 3,4 miljoner euro negativt, då motsvarande mellanresultat år 2010 var 4,0 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2011 blev underskottet efter posterna för behandling efter resultatet 3,0 miljoner euro, då överskottet för år 2010 blev 1,8 miljoner euro. 14

21 3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 1 1 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida me de l Likvida me de l FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 22,0 72,8 Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 14,7 45,1 Låneskötselbidrag 0,5 1,2 Likviditet, kassadagar 8 32 Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Intern finansiering av kapitalutgifter = 100 x Årsbidrag / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Med låneamorteringar avses amorteringar av långfristiga lån i finansieringsanalysen. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 15

22 3.2 Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2011 uppgick kassaflödet i verksamheten till -0,3 miljoner euro, en minskning med 8,2 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2011 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 20,3 miljoner euro, vilket är 5,0 miljoner euro mera än året innan. På grund av en liten ökning i försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva ökade även medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 4,3 miljoner euro till 16,4 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 16,7 miljoner euro negativt under räkenskapsperioden. År 2010 var motsvarande belopp 3,9 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en minskning i kassaflödet i verksamheten Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2011 var sammanlagt 8,6 miljoner euro, år 2010 var motsvarande kassaflöde 11,1 miljoner euro. År 2011 lyftes inga långfristiga lån. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 9,8 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 2,6 miljoner mindre än föregående år Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev -8,1 miljoner euro. År 2010 var motsvarande förändring av de likvida medlen +7,2 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling Årsbidrag, 1000 Investeringar netto,

23 4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt TOTALT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Ackumulerat över-/underskott,teur Ackumulerat över-/underskott, /invånare Soliditetsgrad, % 50,1 51,2 Finansieringsförmögenhet, /invånare Relativ skuldsättningsgrad, % 68,1 68,7 Lånebestånd 31.12, milj 55,5 57,5 Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, teur 24,2 25,7 Invånarantal Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 17

24 4.2 Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär Den totala balansräkningen Balansomslutningen var 164,4 miljoner euro. Jämfört med år 2010 ökade balansomslutningen med 6,6 miljoner euro Balansräkningens aktiva poster På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 136,5 miljoner euro (83 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 13,4 miljoner euro (10,9 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades mark- och vattenområden mest. Under räkenskapsperioden steg dessas värde i balansräkningen från 21,0 miljoner euro till 26,4 miljoner euro (+25,6 %). Byggnadernas värde minskade från 80,5 miljoner euro till 74,6 miljoner euro på grund av nedskrivningen av balansvärdena av de fastigheter som Sibbo förlorade i sydvästra Sibbo. De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 2,6 miljoner euro (17,2 %) medan maskinernas och inventariernas värde hölls på samma nivå som föregående år, 1,5 miljoner euro. Totalbeloppet av kommunens likvida medel minskade med 7,9 miljoner euro jämfört med föregående år Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 38,7 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 50,1 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade Anslutningsavgifter och övriga skulder mest, 1,5 miljoner euro (23,4 %), och grundkapitalet minskade med 3,0 miljoner euro (-4,5 %). 18

25 mn euro Lånebeloppets utveckling 60, ,0 50, ,0 40, , ,0 25, ,0 15, , ,0 0, Lånebestånd 31.12, mn euro Lånebestånd, euro/inv. 0 19

26 5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2011 var kommunens totala utgifter 146,6 miljoner euro och totala inkomster 128,0 miljoner euro. De totala inkomsterna underskred de totala utgifterna med 18,6 miljoner euro. Eftersom de i finansieringsanalysen intagna övriga externa förändringarna av likviditeten uppgick till +10,6 miljoner euro, minskade de likvida medlen med 8,0 miljoner euro INKOMSTER Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar Kassaflödet för investeringarnas del Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflödet för finansieringens del Minskning av utlåningen 1 1 Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Totala inkomster, sammanlagt UTGIFTER Ordinarie verksamhet Verksamhetens kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära kostnader Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Kassaflödet för finansieringens del Minskning av långfristiga lån Totala utgifter, sammanlagt Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (18,6 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde 10,6 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde -8,0 miljoner euro Summa 18,6 miljoner euro. 20