KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1

Transkript

1

2

3 BALANSBOK 2013 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Den allmänna ekonomiska utvecklingen Läget inom nationalekonomin Det allmänna läget inom kommunalekonomin Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Investeringar De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Sibbo kommuns personal Intern kontroll och riskhantering Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Resultaträkning och nyckeltal Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag och årsbidrag Resultat och överskott FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Finansieringsanalys och nyckeltal Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Finansiell verksamhet Förändring av likvida medel KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Den totala balansräkningen Balansräkningens aktiva poster Balansräkningens passiva poster... 17

4 5 INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Väsentliga händelser inom koncernen Koncernens ekonomi Koncernresultaträkning och nyckeltal Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal Koncernbalansräkning och nyckeltal Koncernens finansiella ställning och förändringar i den Koncernbalansräkning och nyckeltal KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPS- PERIODENS RESULTAT BUDGETUTFALLET Driftsekonomidelen Centralvalnämnden Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Social- och hälsovårdsutskottet Bildningsutskottet Utskottet för teknik och miljö Kommunen totalt Resultaträkningsdelen Investeringsdelen Finansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt II BOKSLUTSKALKYLER 1 RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING KONCERNRESULTATRÄKNING KONCERNFINANSIERINGSANALYS KONCERNBALANS NOTER UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation

5

6

7 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Sibbos nya fullmäktige började sin mandatperiod med ett kommunbesvär hängande över nacken. I juni 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att valresultatet bibehålls. Fullmäktige i Sibbo bestod av 43 medlemmar 29 män och 14 kvinnor. I kommunens fullmäktige var 2013 följande grupper representerade: Svenska folkpartiet (17 ledamöter), Samlingspartiet (9), Vårt gemensamma Sibbo (5), Socialdemokraterna (5), Gröna förbundet (3) och Sannfinländarna (4). Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström (SFP) och det fanns 3 viceordförande (Heikki Vestman, Kasper Nyberg och Sini-Pilvi Saarnio). Styrelseordförande var Ari Oksanen (Saml). Sibbo var en av de 14 kommuner som hörde till en metropolförvaltnings förstudieområde. Denna studie, som ordnades och finansierades av Finansministeriet, blev färdig i slutet av februari och där föreslogs 3 modeller för en metropolförvaltning och 3 modeller för en ny kommunstruktur inom Helsingforsregionen. I alla dessa kommunstrukturalternativ hade Sibbo kopplats till Helsingfors. Sibbo beslöt i maj, utgående från den nya kommunstrukturlagen som förutsätter kommuner att utreda möjligheter till kommunsammanslagning, att påbörja två parallella och likvärdiga kommunstrukturutredningar. Den ena med de mellannyländska kommunerna Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby. Och den andra med de östnyländska kommunerna Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I båda fallen valde kommunerna att hålla utredningen i egna händer och inte anlita en utomstående utredningsperson. Under höstens lopp påbörjades nulägesutredningarna för de båda utredningsområdena. Under första hälften av året jobbade kommunfullmäktige med uppdateringen av kommunens strategi Sibbo Den godkändes av fullmäktige i september. Strategin utgår från en kraftig befolkningstillväxt och arbetsplatsutveckling. Strategin definierade tillväxtområdena som Nickby Tallmo i början av planeperioden och sedan Sibbesborg Majvik mot slutet av planeperioden. Byautveckling och gemenskaplighet hör även till de strategiska tyngdpunkterna. Kommunens värderingar är tjänstvillighet, öppenhet och uppfinningsrikedom. Sibbo väckte nationell positiv uppmärksamhet genom att som första kommun i Finland börja marknadsföra sina hälsovårdstjänster till grannkommunernas invånare. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2013 var 2,3 miljoner euro negativt. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 6,9 miljoner euro och efter stora nedskrivningar av engångsnatur var räkenskapsperiodens underskott 1,9 miljoner euro. Utan dessa nedskrivningar av engångsnatur skulle kommunens resultat ha uppvisat ett överskott. Verksamhetskostnaderna ökade med 5,4 %, dvs. nästan fyrdubbelt i jämförelse med årets inflationstakt (1,5 %). Personalkostnaderna ökade med 5,6 % och de köpta tjänsterna med 4,6 %. Skatteinkomstökningen var 7,8 %, vilket var 1,0 % mera än landets medeltal. Kommunens lånebelopp i slutet av året uppgick till euro/invånare och förblev nästan oförändrat i jämförelse med året innan. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen avgick från sin post för att jobba på Finansministeriet. Mikael Grannas kommundirektör 1

8 1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades enligt bifogade schema. KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN Markanvändningssektionen Ungdomsfullmäktige SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTET BILDNINGS- UTSKOTTET TEKNISKA UTSKOTTET BYGGNADS- OCH MILJÖ- UTSKOTTET Individsektionen Svenska utbildningssektionen Sektionen för enskilda vägar Finska utbildningssektionen Fritidssektionen De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 17 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 5 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 4 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 5 Samlingspartiet 2 Socialdemokraterna 2 Vårt gemensamma Sibbo 1 Sannfinländarna 1 Ari Oksanen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2

9 Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema: Ledningsgruppen KOMMUNDIREKTÖREN UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltnings- och planeringsenheten Mätnings- och fastighetsenheten Generalplaneenheten Planläggningsenheten EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN BILDNINGS- AVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Förvaltning och ekonomi Tjänster för barn, unga och familjer Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder Tjänster för äldre Kostservice Tjänster för småbarnsfostran Utbildningstjänster Idrotts-och ungdomstjänster Kulturtjänster Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Administrationstjänster Lokalitetsförvaltning 3

10 1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen Läget inom nationalekonomin Även om förväntningarna på euroområdets ekonomiska tillväxt under den senaste tiden har varit måttligt positiva, ser läget fortfarande dystert ut för den finländska ekonomin. Under 2013 krympte ekonomin med uppskattningsvis 1,2 procent och under 2014 uppnår vi endast en måttlig tillväxt på 0,8 procent. Under prognosperiodens sista år, 2015, kommer bruttonationalprodukten att växa med 1,8 procent. Tillväxten är svag i historiskt perspektiv och den kumulativa tillväxten under förblir endast 1,4 procent. Den inhemska efterfrågan räcker inte till för att driva tillväxten år Företagens investeringar beräknas minska med 3,6 procent, vilket sänker investeringsgraden till mindre än 16 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Hushållens utsikter ser svåra ut. De offentliga investeringarna beräknas också minska med 0,7 procent. Inflationsförväntningarna är måttliga, klart under 2 procent, vilket möjliggör en fortsatt lätt penningpolitik. Det svaga konjunkturläget som pågått länge avspeglas nu tydligt på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskade under hela 2013 och nedgången accelererade efter sommaren. Sysselsättningen försämras under 2014 och arbetslöshetsgraden stiger till 8,4 procent. Exporten börjar växa långsamt och bytesbalansunderskottet minskar. Tillväxten sker tack vare att ekonomin i Finlands viktigaste exportländer förstärks och världshandeln blir livligare så småningom. Utgiftskvoten, dvs. de offentliga utgifterna i relation till den totala produktionen stiger till en högre nivå än på 15 år. Den svaga ekonomiska tillväxten under de närmaste åren räcker inte allena till för att rätta till obalansen i den offentliga ekonomin. Den offentliga skulden kommer att fortsätta att öka under prognosperioden både nominellt och i förhållande till totalproduktionen. Skuldsättningsgraden kommer att stiga till 60 procent år Prognosens risker är fortfarande i huvudsak negativa och relaterade främst till ekonomin både i euroområdet och i Finland. Trots de uppmuntrande nyheterna från euroområdet under senaste tid står tillväxten dock på en bräcklig grund. Källa: FM Konjunkturöversikt Det allmänna läget inom kommunalekonomin Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 var kommunernas sammanlagda resultat positivt, cirka 300 miljoner euro på plus. Resultatet förbättrades från föregående år med cirka 600 miljoner euro. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. I fjol var årsbidraget negativt i sammanlagt 36 kommuner. År 2012 var motsvarande siffra mer än dubbelt så stor. Kommunernas skatteinkomster ökade med 6,8 procent jämfört med föregående år. Resultatet har krävt stor målmedvetenhet av kommunerna, eftersom statsandelarna skars ner med över 800 miljoner euro i fjol. Förutom engångsposterna i beskattningen har kommunernas egen stramt hållna ekonomi inverkat på resultatet. Förra årets resultat stärktes av att kommunerna effektiverade sina funktioner så att minst 400 miljoner euro sparades in genom minskade personalutgifter, enligt en utredning av KT Kommunarbetsgivarna. Dessutom förbättrades resultatet till följd av engångsposterna i beskattningen på 400 miljoner euro och höjningarna av inkomst- och fastighetsskattesatserna, som gav cirka 170 miljoner euro. Faktorer som däremot inverkade negativt på resultatet var statsandelsnedskärningarna samt den ökade efterfrågan på kommunernas uppgifter och tjänster. Då man betraktar de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 bör man beakta att år 2012 var det svagaste året i den kommunala ekonomin sedan år Att situationen är bättre jämfört med året innan betyder därför inte att de ekonomiska problemen skulle vara ur världen, utan att den kommunala ekonomin temporärt befinner sig på en genomsnittlig, åtstramad nivå. 4

11 Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 900 miljoner euro jämfört med året innan. För kommunernas del har den interna finansieringen ändå inte varit tillräcklig, eftersom årsbidraget inte räckt till för att täcka avskrivningarna. Av kommunernas och samkommunernas investeringar finansierades mindre än 60 procent med årsbidraget. Kommunernas och samkommunernas beräknade sammanlagda lånebestånd var 15,6 miljarder euro i slutet av år Ökningen jämfört med året innan var cirka 13 procent. Finlands fastlandskommuners genomsnittliga lånebestånd var euro/invånare. År 2014 beräknas tillväxthastigheten för kommunernas inkomstbas att sakta ner betydligt, bland annat statsandelarna minskar med cirka 100 miljoner euro på grund av de nedskärningar som gjorts. Skatteinkomstökningen uppskattas bli långsammare än i fjol och avta från 6,8 procent till 2,1 procent i år. Det här leder till ett tryck på att höja kommunalskattesatserna. Kommunförbundet uppskattar att kommunernas skatteinkomster kommer att öka mindre än verksamhetsutgifterna år Källa: Finlands Kommunförbund Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun Allmän utveckling Den jämna befolkningstillväxten under de senaste åren fortsatte även år Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 181 personer och uppgick i slutet av år 2013 till personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 55 personer och nettomigrationen med 36 personer. Födelseöverskottet uppgick till 90 personer. Sysselsättningsläget i kommunen var bra, fastän arbetslöshetsgraden ökade med 1,2 procent i jämförelse med föregående räkenskapsperiod. I slutet av år 2013 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 5,9 procent. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 12,6 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften lägre än landets medeltal och är 3,9 procentenheter lägre än arbetslöshetsgraden i Nyland. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 552 personer och ökade under året med 120 personer. I december fanns det 60 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 21 personer fler än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 147, vilket är 57 personer fler än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av år 2013 fanns det 45 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 15 mer än för ett år sedan. Arbetskraften ökade med 113 personer och uppgick i slutet av år 2013 till sammanlagt personer. Antalet beviljade bygglov ökade med 10 procent och antalet åtgärdstillstånd med 20 procent i jämförelse med år Budgeten för år 2013 strävade efter att hålla utvecklingen av verksamhetskostnaderna under kontroll. Man planerade att avdelningarnas nettoutgifter skulle öka med 5,3 procent jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2013 är verksamhetsområdenas nettoutgifter, dvs. verksamhetsbidragen (driftsekonomiutgifterna minskade med verksamhetsintäkterna) 4,8 procent större än i bokslutet för år Enbart driftsutgiftsökningen är 5,3 procent jämfört med året innan Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna Statsandelarna minskade med 1,7 miljoner euro jämfört med bokslutet år Den exceptionellt stora minskningen berodde på statsandelslagens bestämmelse om att statsandelarna höjs i kommuner där invånarantalet under tre år förändrats med minst sex procent, vilket betydde att kommunen år 2012 fick motta en engångspost på 1,8 miljoner euro. Kommunens andel av skatteutjämningen ökade jämfört med år 2012 med ca 0,5 miljoner euro och är nu 6,0 miljoner euro. 5

12 Skatteinkomsterna ökade med 6,1 miljoner euro (+7,8 %) jämfört med året innan. En stor del av ökningen hänförde sig till kommunalskatterna, som ökade med 6,1 miljoner euro (+8,8 %). Samfundsskatteintäkterna fortsatte att minska. Utfallet av samfundsskatterna var 3,1 miljoner euro (-11,2 %). Att utfallet av samfundsskatten blev märkbart mindre än budgeterat berodde till stor del på den allmänna recessionen i landet. Som en följd av det ökade antalet fastigheter ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 0,4 miljoner euro (+7,0 %) Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2013 gjordes upp med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades till 6,5 miljoner euro. Årsbidraget blev 0,34 miljoner euro bättre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades till 0,07 miljoner euro, men på grund av de stora nedskrivningarna på 2,1, miljoner euro blev det slutliga resultatet 2,0 miljoner sämre än beräknat. Verksamhetens kostnader var 135,7 miljoner euro, vilket var en ökning med 6,8 miljoner euro eller 5,3 procent jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 84,9 miljoner euro. I den ursprungliga budgeten var uppskattningen 1,7 miljoner euro lägre. Såsom ovan konstaterats berodde skillnaden jämfört med budgeten på att samfundsskatteintäkterna ökade mer än beräknat. Skatteinkomsterna ökade dock med 6,1 miljoner euro, dvs. 7,8 procent jämfört med föregående år Investeringar Den största investeringsgruppen år 2013 var nybyggen. De mest betydande projekten var utbyggnaden av Nickby hälsostation och utvidgningen av Hansaksen päiväkoti. Kommunen köpte sammanlagt 20,2 hektar markområden för cirka 2,0 miljoner euro i Söderkulla, Nickby och Mårtensby. Tomter såldes till ett värde av cirka 6 miljoner euro. Saneringarnas tyngdpunkt låg på husbyggnad. Tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på husbyggnad, trafikleder och vattentjänstprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Tasträsk II, Tasträsk III, Hassellunden och Herrgårdsbrinken. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl.a. på planområdena Hassellunden, Herrgårdsbrinken och Bastukärr. Vattentjänstarbeten i glesbygdsområden utfördes i Södra Paipis och Borgby. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av servicebostäder för åldringar i Nickby samt saneringen av Nickby hälsostation De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 1,7 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning överskreds med 2,4 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen underskreds med 0,8 miljoner euro, medan fastighetsskatteberäkningen överskreds med 0,1 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,4 miljoner euro mindre än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,26 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,28 milj. euro) Tjänster för äldre (0,39 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,24 milj. euro) Kostservicetjänster (0,12 milj. euro) Gator och grönområden (0,11 milj. euro) Lokaliteter (0,42 milj. euro). 6 Underskridningar Allmän förvaltning och kommunens ledning (1,10 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,11 milj. euro) Utbildningstjänster (0,23 milj. euro)

13 Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar Gator och grönområden (0,96 milj. euro) Miljövård (0,13 milj. euro). Överskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,35 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,77 milj. euro) Tjänster för äldre (0,81 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,13 milj. euro) Lokaliteter (0,93 milj. euro). Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat Utvecklings- och planläggningsenheten (0,13 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,11 milj. euro) Kostserviceenheten (0,16 milj. euro) Miljövård (0,16 milj. euro) Gator och grönområden (1,06 milj. euro) Sämre än budgeterat Allmän förvaltning och kommunledning (1,00 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,49 milj. euro) Tjänster för äldre (0,42 milj. euro) Utbildningstjänster (0,22 milj. euro) Lokaliteter (0,51 milj. euro). Edellä mainittujen poikkeamien syyt on esitetty tehtäväalueiden kohdalla käyttötalousosassa Sibbo kommuns personal I slutet av år 2012 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till personer, vilket är 8 personer mindre än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 944 personer och den visstidsanställda personalens andel 257 personer. Andelen visstidsanställda minskade med 7 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var sammanlagt 16, dvs. 10 fler än år Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 64,3 personer, vilket är 0,2 mindre än år Om antalet anställda omvandlas till årsverken så att obetald frånvaro inte tas med i beräkningen, utfördes arbetet med årsverken. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 13,1 dagar/person, vilket är 0,6 dagar mindre än år Inom kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 17,2 dagar/person, vilket betyder att Sibbo ligger klart under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn. Situationen har utvecklats i en positiv riktning och åtgärderna för att minska sjukfrånvaron har varit effektiva. Den stigande trenden för sjukfrånvaron, som fortsatte fram till år 2012, har brutits. För att sjukledigheterna även i fortsättningen ska hållas i styr och inte på nytt börja öka, krävs planenlig satsning på personalens välmående, uppföljning av sjukfrånvaron och tidigt ingripande. Av hela personalantalet år 2013 var 473 personer, dvs. 32,6 procent, inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. År 2013 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka euro, vilket utgör 222 euro per ordinarie anställd och 0,52 procent av lönesumman. Under 2012 användes euro på utbildning, 146 euro per ordinarie anställd och 0,43 % av lönesumman. Antalet utbildningsdagar uppgick år 2013 till I slutet av 2013 hade kommunen 26 läroavtalsstuderande. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare och barnskötare. Sammanlagt 16 personer i chefsställning utbildar sig för att få specialyrkesexamen i ledarskap. År 2013 gick sammanlagt 21 personer i pension, varav 17 personer avgick med ålderspension och 4 med invalidpension. Antalet personer som gick i pension år 2013 var nio mindre än år Medelåldern bland dem som avgick med pension var samma som år 2012, dvs. 62,8 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn år 2010 i genomsnitt var 59,7 år. 7

14 År 2013 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt euro, vilket är euro mera än år Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var euro (år 2012: euro). Lönekostnaderna år 2013 var ca 39,9 miljoner euro. De totala personalkostnaderna ökade år 2013 med 5,3 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2013 med i genomsnitt 2,06 procent. Totallönen för en heltidsanställd person med månadslön i Sibbo kommun är euro i månaden. Enligt det kommunala arbetsmarknadsverket var medellönen inom kommunsektorn euro år Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 51,3 miljoner euro, vilket i procent är 44, Intern kontroll och riskhantering Helheten som omfattar den interna kontrollen och riskhanteringen baseras på organiseringen av administrationen, ledningsansvar, kontrollåtgärder, rapportering, uppföljning och utvärdering. Målet är att åstadkomma en kontinuerlig process som utvecklas årligen för att främja verksamhetsätten. Den interna kontrollens aktörer och ansvar beskrivs i Sibbo kommuns anvisningar för intern kontroll och riskhantering. Beslutsfattanderätten finns beskriven i detalj i förvaltningsstadgan samt i kommunstyrelsens och utskottens beslut. Kommunstyrelsen ska i samband med bokslutet redogöra för hur den interna kontrollen och riskhanteringen har ordnats i kommunen, om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen. Läget inom den interna kontrollen och riskhanteringen har bedömts av externa revisorer och på basis av avdelningarnas bedömningsuppgifter. Under 2013 ordnades inga enkäter om den interna kontrollen för tjänsteinnehavarna. Man har utnyttjat den information som erhölls i samband med kartläggningen av den interna kontrollen år Riskerna som hotar Sibbo kommuns mål har kartlagts för varje förvaltningsgren under hösten Dessutom har kommunens ledningsgrupp identifierat och prioriterat de viktigaste riskerna och utarbetat en åtgärdsplan för dessa. Produktionssättet för funktionerna och tjänsterna samt kostnadsstrukturen i relation till den förväntade inkomstutvecklingen bedömdes utgöra en stor utmaning i framtiden. Även tydliggörandet av kommunens interna samarbete samt tillgängligheten på kunnig arbetskraft bedömdes behöva utvecklingsåtgärder. Dessutom identifierades interna och externa risker i förverkligandet av strategin som godkänts av kommunfullmäktige. Operativa risker Om den utdragna ekonomiska lågkonjunkturen fortsätter ytterligare, kan den öka kostnaderna särskilt för social- och hälsovårdsväsendet. Det ökade antalet uppsägningar och permitteringar har redan orsakat en ökning av antalet personer som behöver utkomststöd. När samhället mår illa kan även volymen på olika socialtjänster öka, varvid det kan bli utmanande att skapa tillräckligt med tjänster för att tillfredsställa efterfrågan. Personalrekryteringen ses inte för tillfället som en särdeles stor risk. Risken att kostnaderna för utlagda tjänster stiger är också betydande. Riskhanteringen kräver därför fortsättningsvis satsningar och noggrannhet inom upphandlings- och avtalsverksamheterna samt inom uppföljningen av avtalsrelaterade kostnader. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. 8

15 Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2013 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. På grund av den låga räntenivån har låneportföljens sammansättning i någon mån ändrats från lån med rörlig ränta till lån med fast ränta. Man har även förberett organiserandet av kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning samt skyddets metoder och omfattning. I samband med detta har kommunstyrelsen godkänt en anvisning om användning av derivatavtal i hanteringen av Sibbo kommuns ränte- och låneportfölj. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Rättegångar och förvaltningsdomstolsprocesser Sibbo kommun har inga skadestånds- eller övriga rättegångar anhängiga vid allmänna domstolar. Vid högsta förvaltningsdomstolen behandlas 3 plan- eller fastighetsärenden och 2 besvär i anknytning till skolbusstransporter. Vid Helsingfors förvaltningsdomstol behandlas 2 besvär i anknytning till skolbusstransporter. Vid justitieombudsmannens kansli behandlas ett besvär. Kontroll av anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom I bokslutet har bokförts extra nedskrivningar på totalt 2,1 miljoner euro. Den största nedskrivning på 1,0 miljoner euro hänför sig till Administrationsbyggnad nr 31 som är belägen i Östanåparken och vars försäljningsvärde är lägre än bokföringsvärdet. De övriga nedskrivningarna hänför sig till rivningsbyggnader. Avtalsverksamhet Avtalen bör upprättats så att de skyddar kommunens intressen och för varje avtal ska utses en instans som ansvarar för kontrollen. Bindande anvisningar för avtal finns både i upphandlingsanvisningarna samt i anvisningarna för budgetens genomförande. Avtalsverksamheten kommer att utvecklas ytterligare under år 2014 och avtalsregistret kommer att uppdateras. Intern kontroll Den interna kontrollen är underställd kommundirektören. Den interna kontrollen rapporterar till kommundirektören och kommunstyrelsen. Sibbo kommun har ingen intern revisor i sin organisation. Tjänsterna för intern revision konkurrensutsattes, och som resultat gjordes ett tidsbundet avtal med BDO Audiator Oy. Under räkenskapsperioden utarbetades en riskanalys genom att intervjua ledningens representanter, och kommunstyrelsen godkände anvisningarna för intern kontroll och riskhantering. Det interna revisionsprogrammet för 2014 kommer att utarbetas som ett samarbete mellan revisionsnämnden, den externa revisorn, den interna revisorn och den ekonomiska ledningen. De väsentligaste iakttagelserna Inga egentliga brister i ordnandet av intern kontroll och riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden. Social- och hälsovårdsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag ( euro) under räkenskapsåret. Överskridningshoten kostaterades redan i ett mycket tidigt skede och man rapporterade om dem i samband med kommunstyrelsens månadsrapporter och fullmäktiges delårsöversikter. Både Socialoch hälsovårdsavdelningen och Bildningsavdelningen överskred nettoanslagen i budgeten. 9

16 Framtida utveckling inom riskhanteringen och den interna kontrollen Kommundirektören har utsett en arbetsgrupp för riskhantering för att utveckla och koordinera kommunens riskhantering. Arbetsgruppen har utarbetat en anvisning om intern kontroll och riskhantering som har godkänts av kommunstyrelsen. Arbetet med att förankra anvisningen i avdelningarnas sedvanliga verksamhet fortsätter. I synnerhet bedömningen av de operativa riskerna bör i fortsättningen utvecklas avsevärt, och bedömningen bör inkluderas i det vanliga beredningsarbetet. Även dokumentationen i samband med riskhantering och intern kontroll bör vidareutvecklas. Arbetet med att förtydliga tjänsteinnehavarnas befogenheter fortsätter. Avdelningarnas verksamhetsstadgor uppdaterades under 2013 och väntar på godkännande. Avdelningarna har fått uppdaterade anvisningar för uppgörande av budget och de kommer att ses över på nytt under räkenskapsåret. Processen för utarbetande av en investeringsplan förnyades under år 2013 och den kommer att vidareutvecklas under år Genom att förtydliga anvisningarna och uppdatera stadgorna minskar man sannolikheten för att befogenheterna överskrids samt att verksamheten strider mot bestämmelserna. Beredskapsplaneringen för undantagssituationer under normala förhållanden fortsatte på alla avdelningar år Datasäkerhetsprojektet fortsatte år 2013 med en kampanj riktad till personalen. Projektet anknyter för sin del även till kommunens beredskapsplanering. Målet är att öka personalens kunnande i och medvetenhet om datasäkerhetsfrågor. Under 2014 kommer det också att lanseras en självstudiekurs i datasäkerhet. Inom arbetarskyddet och riskbedömningen på arbetsplatsen togs ett program som planerats för ändamålet i bruk i stället för det manuella system som använts tidigare Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Trots att skatteinkomsterna ökade försämrades kommunens ekonomi år 2013 på grund av att verksamhetsområdenas utgifter ökade med 5,3 procent och extra nedskrivningar gjordes på ca 2,1 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott och i balansräkningen finns ett ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del ökade det långfristiga lånebeståndet med 1,7 miljoner euro och de likvida medlen ökade med 6,2 miljoner euro. I budgeten 2014 beräknas inflyta 87,2 miljoner euro i skatteinkomster, vilket är en cirka 4,9 procents ökning jämfört med budgeten Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 76,5 miljoner euro, vilket innebär en 4,9 procents ökning jämfört med budgeten I fjol inflöt det cirka 3,1 miljoner euro i samfundsskatt och i budgeten 2014 beräknas kommunen få 3,3 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten för år 2014 har statsandelarnas andel uppskattats till 15,7 miljoner euro, vilket innebär en minskning på cirka 1,3 miljoner euro jämfört med budgeten för år Kommunens nettoutgifter ökar i budgeten för år 2014 med 2,7 procent jämfört med budgeten för år I budgeten 2014 har resultaträkningen ett underskott på 1,7 miljoner euro och de egna internt tillförda medlen täcker endast 30,0 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Man strävar efter att hålla ökningen i nettoupplåningen år 2014 på en nivå som godkänts i budgeten. Skattefinansieringen förutspås bli enligt budgeten. För att ekonomin ska kunna hållas i balans bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. År 2014 bör man hela tiden fästa speciell uppmärksamhet vid utgiftsutvecklingen för att garantera budgetens hållbarhet. Målet bör vara att budgeten är bindande. Kommunens finansiella ställning ser ut att bli en aning bättre år 2014, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år är fortsättningsvis att stävja ökning av driftsutgifterna. 10

17 2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0-98 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Överskott (Underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 17,7 17,1 Årsbidrag/avskrivningar, % 74,9 102,2 Årsbidrag, /invånare Invånarantal Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar 11

18 2.2 Analysering av resultaträkningen Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen Intäkter År 2013 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 121,9 miljoner euro. Intäkternas belopp minskade med 28,6 miljoner euro (19,2 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 1,6 miljoner euro (+8,6 %) medan statsandelarna minskade med 1,7 miljoner euro (-19,4 %). Den viktigaste orsaken till förändringen i de totala intäkterna var de extraordinära intäkter som uppstod till följd av markaffären med Helsingfors stad år Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, ökade från 78,7 miljoner euro till 84,9 miljoner euro (+7,8 %). De ökade skatteinkomsterna berodde speciellt på den ökade kommunalskatten. Intäkter år 2013 Statsandelar 14 % Finansiella intäkter 0 % Försäljningsintäkter 3 % Avgiftsintäkter 5 % Övriga intäkter 7 % Understöd och bidrag 1 % Skatteinkomster 70 % Skatteinkomstberäkningens utfall Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 12/13 Kommunalskatt , ,8 Samfundsskatt , ,2 Fastighetsskatt , ,0 Skatter totalt , ,8 Statsandelarnas utfall Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv Ändr-% 12/13 STATSANDELAR , ,3 - skatteutjämning , ,3 STATSANDELAR SAMMANLAGT , ,4 12

19 2.2.3 Kostnader År 2013 uppgick beloppet av Sibbo kommuns totala kostnader till 124,2 miljoner euro, vilket är en ökning på 8,3 miljoner euro (7,2 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 5,9 miljoner euro (5,4 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2013 uppgick till sammanlagt 51,2 miljoner euro (41,2 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2013 Övriga kostnader 2 % Material, förnödenheter och varor 6 % Finansiella kostnader 1 % Understöd 5 % Avskrivningar 7 % Köp av tjänster 38 % Personalkostnader 41 % Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2013 med 4,3 miljoner euro (+4,8 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2013 täckte verksamhetens intäkter 17,6 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2013 var årsbidraget 6,9 miljoner euro, 364 euro räknat per invånare. Årsbidraget ökade med 0,4 miljoner euro (+4,4 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det förbättrade verksamhetsbidraget, de ökade skatteinkomsterna och de lägre finansieringskostnaderna ledde till att årsbidraget utföll bättre än budgeterat Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2013 är räkenskapsperiodens resultat 2,3 miljoner euro negativt, då motsvarande mellanresultat år 2012 var 33,0 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2013 blev underskottet efter posterna för behandling efter resultatet 1,9 miljoner euro, då överskottet för år 2012 var 0,8 miljoner euro. 13

20 3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 1 16 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida me de l Likvida me de l FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t.euro Intern finansiering av investeringar, % 38,1 38,0 Låneskötselbidrag 0,7 0,7 Likviditet, kassadagar 21 6 Invånarantal Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 14

21 3.2 Analysering av finansieringsanalysen Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2013 uppgick kassaflödet i verksamheten till +2,0 miljoner euro, en minskning med 1,3 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2013 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 18,1 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner euro mer än året innan. På grund av försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva minskade medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 6,0 miljoner euro, dvs. till 12,1 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 10,0 miljoner euro positivt under räkenskapsperioden. År 2012 var motsvarande belopp 23,0 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en ökning i kassaflödet i verksamheten Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2013 var sammanlagt 17,4 miljoner euro, år 2012 var motsvarande kassaflöde -24,0 miljoner euro. År 2013 lyftes långfristiga lån till ett sammanlagt belopp av 12 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mindre än föregående år. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 10,2 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 41,5 miljoner större än föregående år Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev 6,2 miljoner euro positivt. År 2012 var motsvarande förändring av de likvida medlen -1,0 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling 15

22 4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /invånare Soliditetsgrad, % 58,0 60,4 Relativ skuldsättningsgrad, % 63,0 61,9 Lånebestånd 31.12, milj 52,8 51,1 Lånestocken 31.12, /invånare Lånefordringar 31.12, ,3 7,8 Invånarantal Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 16

23 Passiva Reserver Avsättnigar Förvaltat kapital Aktiva Immateriella tillgångar Placeringar Förvaltade medel Rörliga aktiva 4.2 Analysering av balansräkningen Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär Den totala balansräkningen Balansomslutningen var 195,2 miljoner euro. Jämfört med år 2012 ökade balansomslutningen med 1,5 miljoner euro. Materiella tillgångar Eget kapital Främmande kapital Taseen vastaavien erät På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 154,5 miljoner euro (79,2 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 7,8 miljoner euro (5,3 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades byggnaderna mest. Under räkenskapsperioden steg deras värde i balansräkningen från 80,1 miljoner euro till 92,4 miljoner euro (+15,4 %). Mark- och vattenområdenas värde steg från 27,1 miljoner euro till 27,9 miljoner euro, vilket berodde på markköp som gjordes under räkenskapsperioden. De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 2,8 miljoner euro (+16,3 %) och maskinernas och inventariernas värde med 0,03 miljoner euro (+2,2 %). Bland de långfristiga fordringarna minskade övriga fordringar till 11 miljoner euro på grund av att köpesumman från markaffären med Helsingfors stad fördelades på tre år. Totalbeloppet av kommunens likvida medel ökade med 6,2 miljoner euro jämfört med föregående år Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 31,4 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 58,0 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade det långfristiga främmande kapitalet mest, 5,2 miljoner euro; anslutningsavgifter och övriga skulder ökade med 3,5 miljoner euro, medan det egna kapitalet minskade med 3,3 miljoner euro. 17

24 Det långfristiga lånebeloppets utveckling , , , , , , , ,0 Lånebestånd, euro/inv. Lånebestånd 31.12, mn euro 18

25 5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2013 var kommunens totala utgifter 143,0 miljoner euro och totala inkomster 134,8 miljoner euro. De totala inkomsterna underskred de totala utgifterna med 8,2 miljoner euro. Eftersom de övriga externa förändringarna av likviditeten i finansieringsanalysen var 14,4 miljoner euro, ökade de likvida medlen med 6,2 miljoner euro INKOMSTER Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter 1 41 Övriga finansiella intäkter Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Finansieringsverksamhet Ökning av långfristiga lån 1 16 Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt UTGIFTER Verksamhet Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk Räntekostnader Övriga finansiella kostnader -4-8 Extraordinära kostnader 0-98 Investeringar Investeringsutgifter Finansieringsverksamhet Minskning av eget kapital Totala utgifter, sammanlagt Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (8,2 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde 14,4 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde 6,2 miljoner euro Summa 8,2 miljoner euro 19