1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Nationalekonomin Kommunalekonomin Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 2 1.1 Nationalekonomin... 2 1.2 Kommunalekonomin 2008-2009... 2 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi..."

Transkript

1 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Nationalekonomin Kommunalekonomin Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Befolkningsutvecklingen Näringslivspolitik, markplanering och boende Personalen Budgeten 2009 och ekonomiplanen KOMMUNENS STRATEGI Kommunens ekonomiska strategi TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Koncerntjänster Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik Investeringar BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Verksamhet och målformulering Netto- / bruttobudgetering Budgetens och motiveringarnas bindande karaktär KOMMUNKONCERNEN Koncernens målsättningar och direktiv DRIFTSEKONOMI Koncerntjänster Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik RESULTATRÄKNING INVESTERINGAR Koncerntjänster Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik FINANSIERING Bilaga KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK... 88

2 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Nationalekonomin Den finländska samhällsekonomin har femton års tillväxt bakom sig. Efter depressionen har ekonomin vuxit med i genomsnitt 3,6 % per år. I år produceras 1,7 gånger mer produkter och tjänster än år Efter depressionen har pris- och kostnadsnivån i vår samhällsekonomi stigit måttligt. T.ex. mätt med prisindex för nationalprodukten har stegringen varit i snitt 2 % per år. Konsumentpriserna har stigit ännu långsammare, i genomsnitt 1,6 % per år. Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 %. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augustiseptember uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 %. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än 2 %. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än 4 %. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 %. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 %. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 1.2 Kommunalekonomin Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring 8 % jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 %. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar och förändringar i arbetsinsatsen den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i början av året haft en tillväxttakt på nästan 7 % på årsnivå. Under hela året väntas lönesumman öka med över 6 %. Kommunsektorns förtjänstnivåindex stiger i år med i genomsnitt 5,3 %. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 % nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några stora förändringar i de kommunala arbetsgivarnas socialskyddsavgifter år 2009 jämfört med årets grunder. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. T.ex. mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på drygt 3 %. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 %. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 %. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 2

3 1.3 Statens budgetförslag och kommunernas ekonomi Regeringen har offentliggjort sin budgetproposition 2009 och överlämnat den till riksdagen. Utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin är inte längre lika positiv som den som presenterades i basserviceprogrammet i våras. Kommunernas årsbidrag förutspås ändå växa ännu under 2009, varefter den kommunala ekonomin igen väntas bli svagare. Skillnaderna mellan kommunerna uppskattas vara stora också under nästa år. Enligt budgetpropositionen höjs statsandelarna till kommunerna betydligt, uppskattningsvis med 684 miljoner euro. Kommunernas finansiella ställning förbättras ändå inte i praktiken, eftersom det är fråga om kompensation för högre kostnadsnivå och förlorade skatteinkomster (374 miljoner euro) som beror på lättnader i inkomstbeskattningen. Särskilt statsandelarna för social- och hälsovård höjs genom kompensationen för förlorade skatteinkomster. De ekonomiska prognoserna har under de senaste veckorna sänkts ytterligare och en recession är sannolikt att vänta. Det finns också risk för att ekonomin svänger tvärt när den globala kreditdepressionen och finanskrisen når Finland. Än så länge finns det bara osäkra uppskattningar om hur djup och långvarig konjunktursvängningen kommer att bli. De strukturella problemen inom vår exportindustri i kombination med turbulensen på finansmarknaden kommer att innebära ett anpassningsskede som det för tillfället är omöjligt att uppskatta längden på. I det här skedet finns det skäl att vara ytterst försiktig. Med tanke på det dyra löneavtalet och befolkningens stigande ålder har kommunerna nu skäl att till varje pris undvika alla åtgärder som innebär mer utgifter. Enligt finansministeriets prognos håller det på att uppstå en allt större konflikt mellan kommunernas inkomster och utgifter, och om den ekonomiska utvecklingen blir ännu långsammare än vad som förutspåtts finns det risk för att situationen förvärras. Eftersom servicebehovet växer bland annat till följd av befolkningens stigande ålder har Kommunförbundet föreslagit en extra, betydande nivåhöjning av statens finansieringsandel i nästa och de närmast följande årens budgetar, så att kommunernas finansiella ställning ska kunna tryggas. Kalkylmässigt ökar statsandelarna alltså betydligt samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt hotar avta. Detta beror på att den ekonomiska tillväxten blir långsammare, att kommunernas skatteunderlag reduceras och att förlusten kompenseras genom höjda statsandelar. Enligt propositionen kommer statens finansieringsandel för de kommunala tjänster som ingår i basservicebudgeten ändå att minska med nästan en procentenhet under regeringsperioden. Av de enskilda utgiftstrycken har utvidgningen av lagstiftningen om handikappservice den största betydelsen. Också åldersgränsen för serviceplaner för äldre ska sänkas och servicens kvalitet förbättras. Höjningen av avgifterna inom social- och hälsovården kanaliseras till staten. Den kostnadsbesparing som de mindre åldersgrupperna inom utbildningen medför dras inte av utan används för utveckling av utbildningen. Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med nästan sju procent under perioden januariaugusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den allmänna ekonomiska aktiviteten varit fortsatt livlig, vilket gett en bra resultatutveckling för företagen och förbättrat sysselsättningen. Lönesumman för hela samhällsekonomin har i januari-juli i år enligt preliminära uppgifter vuxit med 8 % jämfört med motsvarande period i fjol. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till nästan 15 miljarder euro och den relativa tillväxten jämfört med fjolåret är 7 %. Som helhet betraktad är statsbudgetens inverkan på kommunernas ekonomi så gott som neutral. Nästa år väntas kommunalskatteredovisningarna öka med omkring tre procent. Förvärvsinkomsternas nominella tillväxt kommer fortsättningsvis att vara rätt snabb, 5,5 %, men skattelättnaderna i kommunalbeskattningen minskar inkomsterna av kommunalskatten med omkring 374 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster lindras genom höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Detta beräknas minska kommunernas skatteinkomster med 131 miljoner euro nästa år. Förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen slopas och i stället föreslås ett nytt arbetsinkomstavdrag. Avdraget görs i första hand från statsskatten. Om den statliga skatten inte 3

4 räcker till för avdraget, avdras resten från övriga skattetagare. För kommunerna uppskattas avdraget medföra förlorade skatteinkomster på 236 miljoner euro nästa år. Kommunernas skatteinkomster påverkas också bland annat av högre hushållsavdrag(skatteminskning på uppskattningsvis 24 miljoner euro) samt större självrisk i resekostnadsavdraget (skatteökning på uppskattningsvis 17 miljoner euro). Kommunerna får kompensation för de totala skatteförlusterna på 374 miljoner euro genom höjning av statsandelen för social- och hälsovård år Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår i år till uppskattningsvis drygt 1,6 miljarder euro. Redovisningarna beräknas minska något nästa år när konjunkturerna försvagas. Redovisningarna av fastighetsskatt år 2008 beräknas uppgå till 890 miljoner euro. Nästa år väntas inkomsterna av fastighetsskatten öka med cirka 5 % och redovisningarna uppgå till 930 miljoner. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till sammanlagt nästan 17,5 miljarder euro. Nästa år uppgår de till omkring 18 miljarder. (Källa: Kommunalekonomi 3/2008) 2 UTGÅNGSPUNKTER FÖR KIMITOÖNS KOMMUN 2.1 Befolkningsutvecklingen Under de senaste åren har befolkningen på Kimitoön minskat och prognosen för åren (statistikcentralen) visar en fortsatt nedåtgående trend. Under de tre första kvartalen år 2008 har den höga mortaliteten (79 personer) i jämförelse med låg nativitet (43 personer) lett till att befolkningen minskat. Dessutom har nettoflyttningen varit något negativ (4 personer). Per 30.9 har befolkningen under år 2008 minskat med 40 personer. Statistikcentralen prognostiserar en ökning under år 2008 med 4 personer, vilket skulle betyda 7385 invånare vid utgången av år Befolkningsutvecklingen på Kimitoön under de sex senaste åren samt prognos fram till år 2011 framgår ur nedanstående diagram. Befolkning antal invånare år 4

5 Befolkningsprognosen fram till år 2040 visar att befolkningsantalet på Kimitoön skulle vara ungefär oförändrat, dock så att antalet personer över 65 år ökar kraftigt. Områdesvis anger prognosen att befolkningen skulle öka i de norra och östra kommundelarna, medan den skulle minska i de södra kommundelarna. Åldersstrukturen i kommunen är sådan att det krävs ett årligt överskott i in- och utflyttningen för att ens bevara nuvarande befolkningsantal. Förändringarna i befolkningsantalet och -strukturen bör beaktas när serviceproduktionen i kommunen utvecklas och förändras. 2.2 Näringslivspolitik, markplanering och boende Näringsliv Kimitoöns kommun kommer under år 2009 att uppgöra en strategi för utvecklandet av näringslivet. Näringslivsstrategin skall utmynna i målsättningar och åtgärdsförslag. Tyngdpunkten bör vara på utvecklandet av verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag. Näringsstrukturen i kommunen är relativt sund och självförsörjandegraden beträffande arbetsplatser är kring 90 %. Under slutet av år 2008 har det startat ett utvecklingsprojekt omfattande två helheter, ett för utveckling av tätorten Kimito centrum och ett för Dalsbruk. Projektplanerna har uppgjorts i samarbete med företagarna i dessa tätorter. Projektplanen utgår från att dessa tätorter profileras olika, utgående från sina naturliga styrkor och utvecklingsmöjligheter. Inom ramen för utvecklingsenheten kommer en näringslivsdelegation att grundas. Delegationen är ett informellt samarbetsorgan mellan kommunen och näringslivets representanter. Närmare riktlinjer för näringslivsverksamheten och -satsningarna kommer att fastställas i samband med godkännandet av näringslivsstrategin. Markplanering Genom markplanering skall kommunen erbjuda en god levnadsmiljö och en avvägd samhällsstruktur. Även de ekonomiska aspekterna i samhällsbyggandet bör framhävas och därför skall planernas inverkan på kommunens ekonomi utredas. Nya detaljplaner skall i första hand uppgöras på områden, som gränsar till nuvarande planeområden. En röd tråd i all planering skall vara miljövården och möjligheterna att förhindra miljöolägenheter. Parallellt med detta skall näringslivets verksamhetsbetingelser tryggas. Kommunstyrelsen godkänner årligen en planläggningsöversikt, som anger de anhängiga planeprojekten samt de planeprojekt som under den närmaste tiden kommer att bli anhängiga i kommunen. I kommuner med över 6000 invånare skall enligt lagen finnas minst en anställd planläggare. Boende Förutsättningarna för att göra Kimitoön till en attraktiv kommun att bo i är goda. Boende som begrepp omfattar samtliga funktioner som behövs för en fungerande vardag. Arbetet med en strategihelhet som omfattar boendets alla komponenter skall påbörjas under år Strategin arbetas fram också för att kunna se vad vi är bra på och vad vi är mindre bra på. Arbetet är ett led i att stärka kommunens konkurrenskraft och förutsättningar för ekonomisk tillväxt, men också att stärka kommunens identitet samt att öka kommuninvånarnas trivsel. Vi skall fråga oss själva vilken typ av boende skall utvecklas för att locka fler till Kimitoön och så att fler bor kvar i Kimitoön eller hittar tillbaka. 5

6 Samtliga avdelningar engageras i denna process, som koordineras av utvecklingsenheten. Även de kommunalt ägda bostadsbolagen kommer att delta i processen och ett samarbetsprojekt med ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet) har påbörjats. 2.3 Personalen Personalstrategi Kimitoöns kommun har deltagit i Kommunförbundets projekt Mobilisering 2010 och en personalstrategi har under året 2008 utarbetats i samarbete mellan arbetsgivar- och personalrepresentanter. Personalstrategin är i kraft en fullmäktigeperiod och enligt verkställighetsplanen görs insatserna jämnt under åren. Insatser görs för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledar- och medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Företagshälsovård Företagshälsovården köps fr o m 2009 av Dalmed Ab och utvecklas i enlighet med kommunernas tidigare företagshälsovård. Tjänsterna omfattar förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl a i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Utvecklingen av personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, dvs kommunen kan inte säga upp personal p g a ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Utvecklingen av årsverken totalt är BS 2007: 501, BG 2008: 510, BG 2009: 490, EP 2010: 483, EP 2011: 476. I nedanstående tabell syns årsverkenas utveckling per avdelning BS 2007 BG 2008 BG 2009 EP 2010 EP Omsorg Bildning Miljö o teknik Koncern Årsverken enligt avdelning

7 2.4. Budgeten 2009 och ekonomiplanen Som utgångspunkt för uppgörande av budgeten för år 2009 och ekonomiplanen har nuvarande kommuners och samkommunens bokslut för år 2007 och budgeter för år 2008 sammanställts. Sammanställningen används även för att erhålla jämförelsetal för budgeten. Analysen innehåller även Kimitoöns vattenaffärsverk. Det allmänna ekonomiska läget i samhället inverkar även på Kimitoöns kommuns skatteinkomster. För nästa år förutspås en nolltillväxt gällande kommunalskatten och en tydlig nedgång i samfundsskatten. Skatteutvecklingen har de senaste åren varit positiv. År 2006 ökade kommunalskatten med 7,7 %, år 2007 med 4,3 % och år 2008 förväntas ökningen vara ca 4 %. År 2009 uppskattas kommunalskatten stanna på 2008 års nivå, medan en ca 2 %:s ökning uppskattas för planeåren. Kommunalskatten förväntas inbringa 17,19 milj. år Samfundskatten ökade hela 56,3 % år 2006 och 35,5 % år Innevarande år minskar samfundsskatten med ca 10 % och år 2009 väntas en fortsatt minskning med ca 15 %. Samfundsskatten förväntas inbringa 1,8 milj år Under planeperioden uppskattas en nolltillväxt. Kommunfullmäktige har fastslagit inkomstskatteprocenten för år 2009 till 19 % och fastighetsskatteprocenterna till 1 % för allmän och 0,22 % för stadigvarande boende. Under planeåren har ingen förändring i skatteprocenterna beaktats. Fastighetsskatten förväntas därmed inbringa 1,75 milj. år En mindre ökning till 1,8 milj. år 2010 och 1,85 milj. år 2011 har uppskattats. Skatteinkomster Bokslut 2007 Budget 2008 Budget 2009 Ekonomiplan 2010 Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Ekonomiplan 2011 Skatteinkomster åren

8 Statsrådet har beslutat att Kimitoöns kommun har skärgårdsstatus åren Detta ger ett tillägg i statsandelarna på ca , fördelat på den allmänna statsandelen och statsandelen för undervisning och kultur. Statsandelarna år 2009 beräknas uppgå till 15,89 milj., fördelat på allmän statsandel , statsandel för social- och hälsovård 11,2 milj., undervisning och kultur 2,4 milj. och skatteutjämning 1,5 milj.. Totalt ökar statsandelarna jämfört med år 2008 med eller 6,5 %. För planeåren uppskattas en ökning på 2 %. Statsandelar bokslut ekonomiplan Statsandelarna åren Bokslut Bokslut Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Förändringen där fastighetsenheten övertar ansvaret för köks- och städfunktionen gör att jämförelser med tidigare år inte till alla delar kan göras eftersom fastighetsenhetens kostnader fördelas som interna händelser. Personalkostnaderna är dock jämförbara och där ses också den största kostnadsökningen. Personalkostnaderna ökar med 9 % eller 1,85 milj.. Lönehöjningarna står för endast 4 % eller av beloppet. Verksamhetsbidraget (verksamhetens nettokostnader) är också jämförbart. Frånräknat sammanslagningsunderstödet ökar verksamhetens nettokostnader med 6 %. Enligt avdelningarnas uppskattningar ökar verksamhetens nettokostnader med ca 1 % både år 2010 och Driftsinkomsternas fördelning Koncerntjänste r 26 % Miljö och teknik 53 % Bildning 5 % Omsorg 16 % 8

9 Driftsutgifternas fördelning Miljö och teknik 18 % Koncerntjänster 7 % Bildning 27 % Omsorg 47 % Fördelning av inkomster och utgifter per avdelning år 2009 På grund av den höga skuldbördan mer än fördubblas räntekostnaderna år 2009 och uppgår till År 2010 ökar fortfarande skuldbördan en aning och räntekostnaderna likaså, till År 2011 ser trenden ut att svänga och räntekostnaderna sjunker därmed till Årsbidraget täcker avskrivningarna under hela planeperioden och uppgår till 2,1 milj. år 2009, 2,4 milj. år 2010 och 3 milj. år Märkas bör att i dessa belopp ingår sammanslagningsunderstödet. Kimitoöns kommun beräknas ha ett ackumulerat överskott i balansen på ca 2,5 milj.. Budgeten för år 2009 ökar överskottet med , till 2,95 milj.. Frånräknat sammanslagningsunderstödet görs ett underskott 2009 på 1,55 milj., vilket skulle minska överskottet i balansen till 0,95 milj.. År 2010 ökar överskottet med och år 2011 med 1,2 milj.. Amorteringar och räntor Amorteringar Räntor Amorteringar och räntor under åren

10 Årsbidraget och möjlighet att minska kassamedlen räcker för att finansiera amorteringarna på 1,4 milj. men inte till de totala nettoinvesteringarna på 5,9 milj.. Under budgetåret bör därför lån lyftas på 4 milj.. År 2010 uppgår investeringarna till 2,4 milj. och amorteringarna till 1,7 milj.. Årsbidraget räcker till att finansiera en del av dessa men lån bör lyftas på 1,7 milj.. År 2011 uppgår låneupptagningen till , investeringarna till 1,7 milj. och amorteringarna till 1,8 milj.. Skuldbördan beräknas vid utgången av år 2008 uppgå till 17,32 milj eller /invånare. Vid utgången av budgetåret stiger skuldbördan till 19,9 milj. eller /invånare. Enligt samgångsavtalet skall kommunens skuldbörda inte överstiga landets medeltal, vilken år 2007 var /invånare. År 2010 ökar fortfarande skuldbördan något /invånare. År 2011 ser trenden ut att svänga och skuldbördan uppskattas uppgå till 18,5 milj. eller /invånare. Upplåning Upplåning Lånestock BS 2007 BG 2008 BG 2009 EP 2010 EP 2011 Lån / invånare Lån / invånare Kommunens upplåning åren och lån per invånare åren

11 Sammanslagningsunderstöd Kimitoöns kommun erhåller sammanslagningsunderstöd åren Sammanslagningsunderstödet består av en grunddel som baserar sig på invånarantalet och en tilläggsdel som baserar sig på antalet kommuner. Understödet fördelas så att 40 %, , erhålls år %, , år 2010 och resterande 30 % år Sammanslagningsunderstödet bokförs enligt kontantprincipen som inkomst i posten understöd och bidrag i resultaträkningen. Understödet har allmän täckning och kan inte hänföras som finansieringsandel till anskaffningsutgiften för en viss investering. Samgångsavtalet gjordes för ca 2 år sedan och godkändes sommaren Efter detta uppgjordes kommunernas budgeter för år Investeringsnivån har de senaste åren varit för hög, även år 2009 investeras mycket. Kimitoöns kommuner har åren totalt ca 20,7 milj. i nettoinvesteringar. Det här innebär en betydande ökning av lånebördan. Lånebördan överskrider klart det i samgångsavtalet överenskomna beloppet. Fullmäktige konstaterar att av understödet har reserverats för samgångskostnader och för marknadsföring och information. Den resterande delen inverkar på årets över- /underskott och används för att minska skuldbördan. 3 KOMMUNENS STRATEGI Kommunerna styr sin verksamhet med hjälp av olika slags planer. Kommunallagen förpliktar alla kommuner att göra upp en ekonomiplan, där man godkänner målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Dessutom utarbetar många kommuner strategier av olika slag. Kommunens strategi är den röda tråden i verksamheten, en väg in i framtiden. Besluten bör ta sikte på flera år in i framtiden. Oberoende av strategins omfattning är det alltid fråga om en verksamhetsplan där kommunen strävar efter att anpassa sin verksamhet efter förändringar i omvärlden och bereder sig på att möta en allt mer svårförutsägbar framtid på bästa möjliga sätt. Det räcker inte att man skriver ner kommunens strategi. Det största arbetet görs redan tidigare. Under den strategiska processens gång börjar människorna lära sig, komma till insikt och få nya tankar. En välarrangerad och samarbetsinriktad strategiprocess utgör en garanti för att strategierna också förverkligas i praktiken. De snabba förändringarna i omvärlden förutsätter att kommunerna går in för strategisk ledning. Program och projekt spelar en betydande roll för förändringsledningen och förändringarna. Vid genomförandet av strategier och förändringsledning bör man ändå mer än tidigare satsa på bredare projektpaket och program i stället för på enskilda projekt. På Kimitoön, lika som på alla andra håll i vårt lands kommuner, står vi in för stora förändringar. Befolkningsstrukturens förändring förändrar sätten att producera service och verksamheten blir överlag mera specialiserad. En kommun med ca 7400 invånare behöver en klar och tunn organisation, för att producera servicen på ett rationellt och ändamålsenligt sätt. Strategiarbetet i Kimitoöns kommun inleds under år 2009 med fyra strategihelheter: Trivsel och boende vardagen Hållbar utveckling miljö Näringsliv företagarklimat Turism och deltidsboende Strategihelheterna skall alla innehålla klara målsättningar och åtgärdsförslag. Utgående från slutresultatet i dessa strategihelheter utformas kommunens vision. Samtidigt med strategiarbetet fortsätter arbetet med att utveckla kommunens profil. 11

12 3.1 Kommunens ekonomiska strategi Kimitoöns kommun bör under den nya fullmäktigeperioden kunna anpassa sin verksamhet och ekonomi till den nya kommunens behov och förändringar i befolkningsunderlaget. I kommunen står vi inför att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Bara genom att höja produktiviteten överlag, kommer vi inte att få en tillräcklig effektivering. Genom samgången på Kimitoön måste vi skapa livskraft i kommunen på ett effektivare sätt än hittills. Vi måste hitta nya och mer resultatgivande arbetssätt, även om effekten av dem inte märks genast. Vi kan inte längre resonera utgående från vilken funktion som finns var och att samma funktioner skall finnas på flera ställen. Den ekonomiska verkligheten talar ett tydligt språk, för att klara oss i framtiden, står vi inför helt nya lösningar i serviceproduktionen. Siffrorna i budgeten och ekonomiplanen visar att utan sammanslagningsunderstödet skulle kommunen hela perioden göra underskott. Det här visar klart att kommunens kostandsnivå är för hög. Kommunen bör under fullmäktigeperioden fatta beslut om att bestående minska kostnadsnivån med minst ungefär 2 milj., för att kommunens ekonomi skall vara i balans i slutet av fullmäktigeperioden. Verksamheten inom alla avdelningar och enheter skall granskas. Målsättningen att minska kostnadsnivån med 2 milj. förutsätter ändringar i servicestrukturen samt att vissa verksamhetspunkter upphör. Samtliga åtgärder som medför inbesparingar skall genomföras. Även mindre inbesparingar blir betydande, då perspektivet är flera år. Nyanställningar skall göras endast med motiverad orsak. Dessa orsaker skall dokumenteras som en del av beslutet att nyanställa. Harmoniseringen av servicenivån betyder inte att den högsta nivån väljs, utan att servicenivån anpassas till de ekonomiska realiteterna. Vid bedömning av hur verksamheten skall skötas framöver, kan diskussionen inte föras utgående från enskilda verksamhetsställen, utan kommunen bör diskutera verksamheten och funktionerna i den nya kommunen som en helhet. Likaså bör de ekonomiska resurserna och arbetsbördan fördelas så rättvist som möjligt mellan de anställda. Vid jämförelse skall klart mätbara faktorer användas som grund. Styrelsen bör senast i september 2009 presentera för fullmäktige förslag till strukturella förändringar för inbesparingar. Vidare skall kommunen framöver i detalj granska prognoser och utvecklingstrender i kommunen och kommundelen innan beslut om investeringar görs. Fullmäktige fastslår följande ekonomiska målsättningar för kommunen under ekonomiplaneperioden: - Samtliga av kommunen ägda fastigheter skall kartläggas under år 2009, vidare kan de fastigheter som inte används i kommunens egen verksamhet eller som inte ger en hyresavkastning i första hand säljas. - Vid utgången av budgetåret uppgår skuldbördan till /invånare. Under fullmäktigeperioden bör skuldbördan sjunka till högst landets medeltal (1548 /invånare år 2007) eller högst Kommunallagen 65 mom. 3 stipulerar: Ekonomiplanen skall vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i balansräkningen för det år budgeten görs upp. Om underskott i balansräkningen inte kan täckas under planperioden, skall i anslutning till ekonomiplanen fattas beslut om specifika åtgärder (åtgärdsprogram) genom vilka det underskott som saknar täckning skall täckas under en period som fullmäktige särskilt fastställer (skyldighet att täcka underskott). Under ekonomiplaneåren bör i balansen för Kimitoöns kommun uppvisas ett ackumulerat överskott. - Kommunens investeringar under en 5 års period får i allmänhet inte överstiga beloppet för totala avskrivningar under samma period. - Kassans tillräcklighet i dagar bör uppgå till minst 15 dagar. 12

13 Ekonomiska målsättningar för Kimitoöns vatten: - Kimitoöns vatten ger en avkastning till kommunen på år 2009 i enlighet med organisationskommissionens beslut. Under ekonomiplaneåren bör avkastningen uppgå till minst 6 % beräknat på grundkapitalet. - Investeringsnivån för Kimitoöns vatten nettoinvesteringar får uppgå till högst år 2009, år 2010 och år 2011, enligt affärsverkets ekonomiplan. 4 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN Koncerntjänster Avdelningen kommer under budgetåret främst att satsa på utveckling och harmonisering av arbetsprocesserna. Det handlar om att bygga upp en ny organisation med nya arbetssätt och framförallt nya arbetsredskap. Processerna utvecklas för att i mån av möjlighet fungera elektroniskt. Elektronisk ärendehantering införs under budgetåret och utvecklas vidare under planeperioden. Utformningen av en ny hemsida färdigställs under planeperioden. Ett gemensamt intranät för kommunens personal har tagits i bruk under hösten Under perioden vidareutvecklas intranätet. Personalförvaltningen fokuserar främst på verkställigheten av personalstrategin samt införande av enhetliga arbetssätt gällande personalärenden inkluderande löneharmonisering. Inom ekonomitjänster satsas på budgetuppföljningen, uppgörande av bokslutsprognoser och up to date bokföring. Målsättningen är att uppföljningen skall vara i realtid och så många aspekter som möjligt beaktade. Elektronisk fakturahantering, elektroniska lönebesked och elektroniska fakturor införs under budgetåret. Processerna vidareutvecklas för en så effektiv ekonomiförvaltning som möjligt. IT-funktionen utvecklar effektiva och ändamålsenliga arbetssätt för upprätthållande av datanätverket samt koordineringen av IT inom kommunen. Utvecklingsenhetens verksamhet struktureras under budgetåret och Region Åbolands verksamhet överförs till kommunen. 4.2 Bildningsavdelningen Harmoniseringen, systematiseringen, ny praktik för samarbete och nya samarbetspartners samt anpassningen det är det som inom bildningssektorn såsom i hela kommunen kommer att vara budgetårets viktigaste tema. Samtidigt som kommunerna går samman sker ju också organisatoriska ändringar, av vilka barnomsorgens överflyttning till bildningssektorn är den största. När barnomsorgen nu blir en del av bildningssektorn kommer det livslånga lärandets filosofi att vara heltäckande för all vår verksamhet allt från det ett barn föds till seniorkurserna i vuxeninstitutet. Att få detta infört i avdelningens alla enheters vardagsverksamhet är den stora utmaningen. För den grundläggande utbildningen sker två centrala processer. Under våren handläggs i skolsektionerna de nya läroplanerna, den svenskspråkiga och den finskspråkiga, för Kimitoöns kommun, varmed alla skolor kommer att få en gemensam grund för sin undervisningsverksamhet. Förslagen till de gemensamma läroplanerna har utarbetats i god tid redan under år Den andra processen är handläggningen av den skolnätsutredning som påbörjas under hösten 2008 och fortsätter med inventering och insamling av data på våren 2009 med tidtabell att den politiska beslutsprocessen kan göras hösten Barnomsorgen börjar fungera under en gemensam förvaltning med barnomsorgschefen som ansvarig för allt från dagvården till förskolan. Småbarnsfostran inom dagvården och förskolan kan i fortsättningen smidigt och naturligt länkas till den grundläggande utbildningens verksamhet med en gemensam värdegrund och bl.a. kan elevvårdens resurser användas ännu mera ändamålsenligt än hittills. 13

14 För biblioteksverksamheten innebär samgången inte särskilt stora ändringar tack vare det redan intensiva Blanka-samarbetet. Biblioteket kommer att fortsätta att profilera sina olika enheters, 4 biblioteks och två bokstugors, samlingar så att var och en enhet har egna specialiseringsområden. Inom fritids- och ungdomsverksamheten strävas till klara arbetsfördelningar och ansvarsområden mellan personalen, dock så att alla vid behov kan hjälpas åt, över ansvarsområdesgränserna. Vuxeninstitutets verksamhet följer de riktlinjer som Dragsfjärds arbetarinstitut och Kimitobygdens medborgarinstitut har haft, institutet hoppas på att kommunens olika enheter aktivt nyttjar institutets kunskaper och nätverk i planering av personalskolning. Kimitoöns kommun kommer att ha en större resurs för kulturen än de tre kommunerna sammanlagt har haft. Kimitoön ska få en kulturprofil som konstens och kulturens ö. 4.3 Omsorgsavdelningen Den nya omsorgsnämndens främsta uppgifter kommer under den kommande fyra åren att kretsa kring dels visions och strategi arbetet och dels kring att säkra och konsolidera verksamheten för social- och hälsovården i Kimitoöns kommun. Omsorgsavdelningens övergripande fokus kommer att kretsa kring att utveckla effektiva och enhetliga former för ett kommunikativt ledarskap, dokumentering och utveckling av arbetsprocesserna och etablering av arbetsformer för personalens möjligheter att delta i utvecklandet av arbetsplatsen och serviceformerna. I framtiden kommer det att fästas ännu större vikt vid att tankar och idéer om utveckling av arbetsprocesserna kommer fram så att de effektivt kan förädlas och förbättra omsorgens vård- och serviceproduktion. Vad beträffar verksamheten inom omsorgen kommer tyngdpunktsområden klart att kretsa kring hur Kimitoöns kommuns omsorg som helhet skall organisera sin verksamhet så att dagens grad av självständig serviceproduktion kan tryggas. Omsorgens verksamhet skall vara i harmoni med kommunens strävan att befästa sin plats på kommunkartan. Av detta följer att speciell tyngd kommer att fästas vid att evaluera till vilken grad och på vilka punkter hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens arbetsprocesser kan integreras och förenhetligas, hur vårdkedjan från specialsjukvården till vår egen verksamhet kan smidigt och effektivt förädlas så att patienter och klienter kan garanteras få bästa möjliga vård och omsorg. Vidare kommer omsorgen att avdela mycket tid och resurser på att utveckla kontakterna till så väl externa som interna samarbetspartners. I nyckelroller kommer på den här punkten ligger samarbetet med Kårkulla skn vad beträffar handikappservicen och kommunens bildningsväsende vad beträffar utveckling av serviceformer för barn och unga. Under de närmaste åren kan vi också förvänta oss större förändringar av lagstiftningen. Den nya Hälsovårdslagen kommer att komma till behandling under den nya kommunens första budgetår. I beredningsskedet verkar det som om organisatoriska förändringstyck inte skulle projiceras på det specialsjukvårdsdistrikt som Kimitoöns kommun hör till. Där till kan det dock komma förändringar som påverkar hälsocentralernas verksamhet ss. organiseringen av akutvården. Omsorgsavdelningen kommer också att utveckla redskap och processer för en aktiv uppföljning och evaluering av framtida lagförändringar. 4.4 Avdelningen för miljö och teknik Avdelningens mest centrala uppgift kan sammanfattas i orden boende och trivsel. Uppgiftshelheten börjar med markplaneringen som bas för all annan verksamhet. Förverkligandet av kommunalteknik och vägar är följande del av helheten. Skötsel av vägar och allmänna områden är viktiga åtgärder hela tiden. Tillsynsverksamheten betjänar allt boende samt är en betydande del av begreppet trivsel. Samtliga kommuner med framförhållning lyfter fram hållbar utveckling och skötsel av miljön, det gör också Kimitoöns kommun med den speciella tyngd som en skärgårdskommun befintlig i Skärgårdshavet, bör göra. Avdelningen sköter också via fastighetsenheten kommunens fastigheter och kosthåll. Ändamålsenliga välstädade utrymmen, god och näringsriktig mat är också väsentliga trivselelement. 14

15 Under 2009 utarbetas strategier för kommunen. Ifråga om strategidelarna hållbar utveckling och boende och trivsel kommer miljö- och teknik att vara en central utvecklare och pådrivare. Då strategihelheten är godkänd bör uppföljningen sker genom servicestrategier. Inom miljö- och teknikavdelningen kommer man att jobba med servicestrategin parallellt med huvudstrategin och implementera den i verksamheten an efter. Viktiga servicestrategihelheter som redan nu kan skönjas och bör utvecklas är tomtproduktion och tomtmarknadsföring, utvecklingsplan för vattentjänster för åren Dessutom är det meningen att strategiarbetet för hållbar utveckling, som skall förankras brett bland kommuninvånare och intresseföreningar, samt ges synlighet i media, skall ge grund för nya handlingslinjer inom miljöoch klimatpolitiken i kommunen. Personalen skall ägnas uppmärksamhet under planeperioden i enlighet med det personalpolitiska programmet. Speciell uppmärksamhet kommer att fästas vid fortbildning i yrkesrollerna. Fortsatt harmonisering av arbetsbörda kommer att prioriteras under de tre närmaste åren. I samband med harmoniseringen sker en kontrollerad rationalisering av verksamheten. Ett betydande arbetsfält är att skapa instrument för verksamhetsmässig och ekonomisk uppföljning av verksamheterna. Det här gäller alla enheter, men speciellt fastighets- och samhällsteknikenheterna samt Kimitoöns vatten. Metoden är nya arbetssätt, noggrann budgetering och budgetuppföljning, samt god internkontroll. 4.5 Investeringar Investeringstakten har varit hög på Kimitoön de senaste åren. Nivån på investeringarna är hög ännu år 2009, p.g.a. att många påbörjade projekt skall slutföras. Kommunerna har i samgångsavtalet kommit överens om investeringsprojekt, som skall prioriteras under avtalsperioden. Investeringarna i respektive kommun fördelas enligt följande: Ändrad Milj. BS 2007 BG 2008 EP 2009 Totalt Dragsfjärd Kimito Västanfjärd Kimitoöns hälsocentral BG Kimitoön De angivna beloppen är nettobelopp, d.v.s. eventuella bidrag har beaktats. Vissa investeringar överflyttas från år 2008 till år Av de enskilda investeringarna som funnits i kommunernas ekonomiplaner har Kimitoöns kommun meddelat staten att en idrottshall i Amosparken förverkligas år 2012 eller Ursprunglig tidtabell var Projektet är statligt beaktat som ett projekt, som erhåller nationella stödpengar. De stora investeringarna under ovan nämnda tidsperiod, betyder att Kimitoöns kommun inte under fullmäktigeperioden har möjlighet att göra andra än redan överenskomna eller i samgångsavtalet nämnda investeringar. Nya investeringar under avtalsperioden begränsas av att skuldbördan stiger till 19,9 milj. eller /invånare i slutet av år

16 Det största enskilda investeringarna under år 2009 är vattenaffärsverkets investeringar som uppgår till 1,8 milj.. På fastighetssidan investeras för 3,4 milj., varav de största projekten är skolsaneringen i Dalsbruk och Nivelax samt kontorsrenoveringarna i Kimito och Dalsbruk. 5 BUDGETENS UPPBYGGNAD OCH BINDANDE KARAKTÄR Kommunens ekonomiska hushållning styrs från två håll. Kommunallagen innehåller bestämmelser om hur budgeten och ekonomiplanen skall göras. Bokföringslagen innehåller bestämmelser om hur bokföringen och bokslutet skall uppgöras. I enlighet med kommunallagen 65 skall kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för följande år. I samband med att budgeten godkänns skall kommunfullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år. Budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Budgeten och ekonomiplanen är uppbyggd av verksamhets-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelen. Budgeten presenteras därmed ur såväl resultaträknings- som finansieringssynvinkel. Med hjälp av Verksamhetsdelen styrs kommunens verksamhet. I den uppställer kommunfullmäktige för de olika ansvarsområdena verksamhetsmål samt anvisar behövliga anslag för att uppnå dessa mål samt uppskattar inkomsterna för att kunna sköta de helheter som kommunfullmäktige beslutat om. Verksamhetsdelen är uppdelad i fyra ansvarsområden koncerntjänster, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik. Resultaträkningen utvisar hur den inkomstfinansiering som avsatts för kommunens räkenskapsperiod räcker till för utgifterna för serviceverksamheten, räntor och de avskrivningar på slitage på anläggningstillgångarna som baserar sig på uppgjorda planer. I Investeringsdelen klarläggs investeringarna för såväl budgetåret som för planperioden. Anslagen i investeringsdelen samt inkomstuppskattningarna godkänner kommunfullmäktige antingen projektgruppvis eller projektvis. I Finansieringsanalysen klarläggs hur mycket kapitalfinansiering som behövs utöver de internt tillförda medlen för investeringarna och låneamorteringar och hur finansieringsbehovet täcks eller hur stort finansieringsöverskottet är och hur det skall användas. 5.1 Verksamhet och målformulering I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Målen är bindande för kommunens organ och utgör en del av den budget som kommunen skall iaktta i sin verksamhet och hushållning. När fullmäktige fattar beslut om budgeten skall den därför tydligt ange vilka mål för verksamheten som fullmäktige har godkänt som bindande mål. Avdelningarna och enheterna använder vid uppställande av verksamhetsmålen kvantitets-, kvalitets-, ekonomi- och produktivitetsmålsättningar. Målsättningarna härleds ur resultattänkande och uppställs verbalt som nyckeltal och resultatmålsättningar och som prestationstal vilka utvisar produktionsmängder eller, när det gäller tjänster, de tjänstemottagande gruppernas storlek eller nyckeltal. 16

17 5.2 Netto- / bruttobudgetering I verksamhetsdelen är för de fyra ansvarsområdena (koncerntjänster, bildningsavdelningen, omsorgsavdelningen och avdelningen för miljö och teknik) verksamhetsbidraget bindande gentemot fullmäktige, dvs. enligt nettoprincipen. Nettobudgetering tillämpas förutom gällande fastighetsenheten och vinst/förlust vid fastighetsförsäljning där bruttobudgetering (bindande för verksamhetskostnader och intäkter) tillämpas. Dessutom är sammanslagningsunderstödet till vissa delar bindande enligt bruttoprincipen. Anslagen i investeringsdelen är bindande gentemot fullmäktige projektvis enligt nettoprincipen. 5.3 Budgetens och motiveringarnas bindande karaktär Kommunfullmäktige besluter hur budgeten och dess motiveringar binder kommunstyrelsen och andra myndigheter i kommunen. Budgeten består av verksamhetsområdets anslag, finansieringsintäkter och verksamhetsmål, av budgetens allmänna motiveringar, nyckeltal och resultaträkningar. Enligt kommunallagen är verksamhetsmålen bindande gentemot kommunfullmäktige. Resultatenheterna förpliktas att uppbära de inkomster som antecknats i budgeten. Möjliga avvikelser bör klarläggas senast vid bokslutet eller vid behov genom en ändring av budgeten, såvida avvikelserna är markanta. Enheterna kan utan skilt beslut avstå från gängse lösegendom som blivit obehövligt. Inkomsterna från dylik försäljning kan användas för att täcka enhetens utgifter. I investeringsdelen är anslagen för de olika projekten bindande gentemot kommunfullmäktige. Budgetens allmänna motiveringar är information, som inte är avsedd att vara en bindande del av budgeten. Ansvarsområdena bör följa den verksamhetslinje som presenterats i motiveringarna och däri antecknade huvudviktsområden. I budgeten finns nyckeltal av olika slag, dessa är inte bindande men de bör hållas som riktgivande. 6 KOMMUNKONCERNEN Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). Till Kimitoöns kommunkoncern hör förutom Kimitoöns Vattenaffärsverk, nio dotterbolag; Dragsfjärds Industri Ab, Oy Dalsbostäder Ab, Bostads Ab Dragsfjärds Solberga, Bostads Av Boda Tull Oy, Fastighets Ab Berglund, Ab Kimito Värme Oy, Fastighets Ab Kimitobacken, Bostads Ab Kimito Ängsblomman och Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet. Dessutom ingår i kommunkoncernen ungefär lika många intressebolag samt flertalet samkommuner. 6.1 Koncernens målsättningar och direktiv Kommunkoncernens målsättningar definieras närmare under år En av målsättningarna bör vara avkastning till modersamfundet. Under planeperioden uppgörs direktiv för kommunkoncernen. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. 17

18 7 DRIFTSEKONOMI 7.1 Koncerntjänster Avdelning: Koncerntjänster Enhet: Förvaltningstjänster Ansvarsperson: Kommundirektören, ekonomichefen VERKSAMHET Förvaltningstjänster handhar de centrala förtroendeorganen; fullmäktige, kommunstyrelsen, revisionsnämnden och centralvalnämnden. Till förvaltningstjänster hör även personalförvaltningen, servicerådgivningen och informationen. Fullmäktige bär ansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. Den beslutar om de centrala målen för kommunens verksamhet samt om ekonomin och hur finansieringen och förvaltningen skall vara ordnad. Kommunstyrelsen ser till att den operativa verksamheten fungerar. Revisionsnämnden har till uppgift att bereda de ärenden om förvaltning och ekonomigranskning som fullmäktige skall besluta om. Centralvalnämnden ombesörjer ordnandet av allmänna val i kommunen. MÅLSÄTTNINGAR En personalstrategi har utarbetats och målsättningen är att den godkänns och börjar följas i början av budgetåret. Stegvis övergång till elektronisk ärendehantering med början under årets första kvartal. En mångsidig information och marknadsföring med hjälp av den del av sammanslagningsunderstödet som reserverats för ändamålet, TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, EKONOMIPLANEN Kimitoöns kommun erhåller sammanslagningsunderstöd År 2009 erhålls 40 % eller Både år 2010 och 2011 erhålls 30 % eller Understöden inverkar på planeårens över-/underskott och används till att minska skuldbördan. Under ekonomiplaneperioden fortsätter utvecklingen av den elektroniska ärendehanteringen och målsättningen är övergång till elektroniskt mötesförfarande samt elektroniskt arkiv. Under planeperioden förrättas Europaparlamentsval år 2009 och riksdagsval år TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2009 Sammanslagningsunderstödet på (40 % av ) har intagits enligt bruttoprincipen budgeteras för sammanslagningskostnader och för information och marknadsföring. Den resterande delen inverkar på årets över-/underskott och används för att minska skuldbördan. De nuvarande kommunernas och samkommunens revisionsnämnder granskar respektive bokslut för år 2008 och bereder ärendet för Kimitoöns kommuns revisionsnämnd. Kimitoöns kommuns revisionsnämnd gör förslag gällande bokslutens godkännande och beviljande av ansvarsfrihet för fullmäktige. Centralvalnämnden handhar genomförandet av Europaparlamentsval i juni månad. 18

19 Kimitoöns kommun kommer i början av budgetåret att införa elektronisk ärendehantering. Målsättningen är att skapa ett effektivt dokumenthanteringssystem för bl.a. omloppssystemet för de handlingar som ingår i beslutsprocessen, innefattande diarieföring i postbok och diarier, inskanning av handlingar till elektronisk form, de olika skedena av beredningen i ett elektroniskt arbetsbord, föredragningslistor och protokoll, verkställighetsdokumentering, arkivering av handlingar, sökfunktioner, grupparbeten, uppbevaring och uppföljning av avtalsdokument mm. Även utbyggandet av kommuninvånarnas möjligheter att erhålla elektronisk service förutsätter att den förvaltningsprocess som stöder själva serviceproduktionen också sker elektroniskt. Anslag finns som möjliggör bidrag för betald fastighetsskatt. PERSONAL Årsverken 8,8 8,8 10,1 10,1 10,1 Förändringar : Flera sakkunniga inom bl.a. personalförvaltning, information och översättning. PRESTATIONER Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Antal ärenden Fullmäktige Kommunstyrelsen MÄTARE Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

20 Avdelning: Koncerntjänster Enhet: Ekonomitjänster Ansvarsperson: Ekonomichefen VERKSAMHET Ekonomitjänster handhar uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, löneräkningen, fakturahantering och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomitjänster Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. Till ekonomitjänster hör även IT-funktionen, vilken har det övergripande ansvaret för kommunens adb-nätverk samt koordinerar adb-anskaffningar. MÅLSÄTTNINGAR Uppdaterad bokföring, så att en noggrann och up to date budgetuppföljning kan erhållas. Fakturahanteringen sker elektroniskt, varvid dröjsmål med fakturabetalningarna minimeras. Största delen av faktureringen centraliseras och kunderna erbjuds möjlighet till förutom traditionella pappersfakturor även direktdebiteringsmeddelanden och elektroniska fakturor. Kommunens anställda erbjuds möjlighet att erhålla lönebesked i elektronisk form. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, EKONOMIPLANEN Inom ekonomiförvaltningen fortgår utvecklingen av arbetssätten och processerna för att erhålla en så hög effektivitet som möjligt samtidigt som kännedomen om kommunens ekonomiska läge bör vara i realtid. IT-funktionen kommer, i enlighet med bilagan till samgångsavtalet, att arbeta för att upprätthållandet av datanätverket utvecklas i en ändamålsenlig riktning. Informationen skall i mån av möjlighet fungera elektroniskt både internt och externt eftersom elektronisk information är både snabbare och mera lättillgänglig. Utnyttjande av elektroniska möjligheter för att minimera manuella arbetsskeden ger kostnadsinbesparingar på sikt och gör arbetsuppgifterna mera ändamålsenliga. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2009 Kimitoöns kommun kommer i början av budgetåret att införa elektronisk fakturahantering, möjlighet för kunderna att motta elektroniska fakturor samt möjlighet för kommunens anställda att erhålla lönebeskeden elektroniskt. Under året sker en fortgående utveckling av processerna. Under budgetåret görs en utredning över hur IT-funktionen skall fungera i Kimitoöns kommun. Målsättningen är att uppnå en välfungerande IT-funktion som kan betjäna kommunens samtliga avdelningar och enheter med både användarstöd och sakkunskap och som upprätthåller nätverket och handhar utvecklingen inom IT. PERSONAL Årsverken 11,50 12,10 11,85 11,10 10,60 Förändringar : Pensioneringar minskar antalet årsverken under ekonomiplaneperioden. PRESTATIONER Löneutbetalningar Nätverksanslutningar

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

K O N C E R N D I R E K T I V

K O N C E R N D I R E K T I V K O N C ERNDIREKTIV KIMITOÖNS KOMMUN Godkänt av fullmäktige 7.12.2011 1. KONCERNDIREKTIVETS MÅL OCH SYFTE Koncerndirektivet har som mål att bilda ett gemensamt synsätt och att stöda uppnåendet av de gemensamma

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242

Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013. Upplåningsplan år 2013. Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Kommunstyrelsen 242 29.04.2013 Kommunstyrelsen 457 28.10.2013 Upplåningsplan år 2013 Kommunstyrelsen 29.04.2013 242 Det sammanlagda finansieringsbehovet för den egentliga verksamheten, investeringarna

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation

Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner. Rekommendation Budget och ekonomiplan för kommuner och samkommuner Rekommendation SAMMANSTÄLLT AV Oiva Myllyntaus ARBETSGRUPP Oiva Myllyntaus Anneli Heinonen Tero Tyni Annika Suorto Jan Björkwall ÖVERSÄTTNING Karl-Johan

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Förslag till behandling av resultatet

Förslag till behandling av resultatet Kommunstyrelsen 123 30.03.2015 Kommunfullmäktige 56 15.06.2015 Godkännande av bokslut 2014 Kommunstyrelsen 30.03.2015 123 Kommunstyrelsen skall enligt kommunallagen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :a kvartalet Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent under januari-juni Kommunernas verksamhetskostnader ökade med,5 procent

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 2:a kvartalet Kommunernas verksamhetsutgifter uppgick till 18,5 miljarder euro under januari-juni Under januari-juni uppgick kommunernas

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

BUDGET ÅR 2012 EKONOMIPLAN ÅREN 2012-2014

BUDGET ÅR 2012 EKONOMIPLAN ÅREN 2012-2014 BUDGET ÅR 2012 EKONOMIPLAN ÅREN 2012-2014 Innehåll 1. KOMMUNENS STRATEGI 1.1 Förändringar i den yttre omvärlden ------------------------------------------------------------- 1 1.2 Strategin Sibbo 2025

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer