innehåll Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42"

Transkript

1

2 innehåll INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 3 Landstingets styrning och organisation 4 Politiska organisationen 4 Landstingsfullmäktige 4 Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration 4 Styrelser och nämnder 4 Tjänstemannaorganisationen 5 Detta är Landstinget i Uppsala län 6 Vård och tandvård 6 Medarbetare 6 Vad kostar vården egentligen? i siffror 6 En genomsnittlig dag 6 Dessutom 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Sammanfattning 8 Året i korthet 11 Medborgare och kund 13 Hälsoinriktat arbete 13 Hög tillgänglighet, ett bra bemötande och hög säkerhet 14 Möjlighet att välja inom hälso- och sjukvård 17 Ekonomi 19 Tydlig planering, styrning och uppföljning 19 En effektiv verksamhet 20 Ekonomisk uppföljning 22 Produktion 29 Standardiserade processer och jämna flöden 29 Kvalitetsutvecklingsarbete 30 Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42 Medarbetarperspektivet 43 Tydliga och kommunikativa ledare 43 Engagerade medarbetare 43 Rätt kompetens 43 Hel- och delägda aktiebolag 45 Regional verksamhet och stiftelser 66 FINANSIELLT BKSLUT 48 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Noter till resultaträkningen 50 Noter till balansräkningen 54 Kassaflödesanalys 62 Redovisningsprinciper 63 Ekonomiska definitioner 65 Förvaltningarnas balanserade resultat 66 Intern kontroll 67 NYCKELTAL INM PERSNALMRÅDET 68 Revisionsberättelse avseende 2011 års förvaltning 70 Grafisk form, layout och original: Byrå4, Uppsala 2013 Tryck: Exaktaprinting, april 2013 Foto: Johan Wahlgren, Staffan Claesson och Kenneth Gunnarsson Fler exemplar av årsredovisningen beställs via

3 inledning Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Ett landsting i ständig förändring Landstinget består av busschaufförer, läkare, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, musiker, lärare och mer än hundra andra yrken. Var och en gör ett viktigt arbete som tillsammans skapar helheten. Alla medarbetare i vårt landsting kan vara stolta över sin insats på den egna avdelningen men de ska dessutom veta att de är viktiga länkar i arbetet för att alla invånare i länet ska leva ett gott liv. Landstinget i Uppsala län kan sammanfatta 2012 års verksamhet som ännu ett år där stora förändringar skett. Mot bakgrund av att vi har haft både en osäker global ekonomi och en ansträngd arbetsmarknad, i Sverige och i vårt län, kan vi vara tillfreds med att landstingets ekonomi. Den håller sig med god marginal inom givna ramar. Problem finns att lösa. Vi ser ännu ett år med betydande underskott i hälso- och sjukvårdens ekonomi, som emellertid balanseras av ett positivt finansnetto. Till en hel del beror detta på den återbetalning av premier i arbetsmarknadsförsäkringen AFA som alla kommuner och landsting fick del av under året. Men ännu viktigare för att vi skulle få en ekonomi i balans var det faktum vi har minskat nettokostnadsutvecklingen för andra året i rad. Landstingets mål att avsätta 100 miljoner kronor till det egna kapitalet uppnås därmed plus att ytterligare 83 miljoner kronor kan avsättas. Sjukvårdens ständiga förnyelse och förändring är krävande, men också en förutsättning för att vårt land även i framtiden ska ha förmånen att ha tillgång till vård i absolut världsklass. De stora universitetssjukhusen, varav Akademiska sjukhuset är ett, har en självklart ledande position i detta arbete. Endast genom att ständigt ligga i utvecklingens framkant kan den ledande positionen behållas. Kollektivtrafiken befinner sig i snabb utveckling och står inför nya viktiga frågor de kommande åren. Stora satsningar har under senare år gjorts på nya tåglinjer och nya bussar i regiontrafiken. Arbete pågår med förnyelsen av stadstrafiken i Uppsala, där en nära samverkan mellan landstinget och Uppsala kommun är en faktor för framgång. Den nya regionala tågtrafiken behöver nu visa hur den kan bidra till växtkraft och breddning av arbetsmarknaden och på det sättet bryta mark för ökad tillväxt i länets ekonomi. Mycket mer kan berättas om vårt landsting, om dess ekonomiska läge och om all den verksamhet som varje dag bedrivs i landstingets namn. Invånarna i Bålsta kan berätta om de två nya vårdcentralerna. Invånarna i Tierp kan berätta om hur närvården växer fram efter framgångsrikt mönster från Östhammar. Invånarna i Heby kan berätta om tågtrafikens betydelse för orter som nu sjuder av framtidstro. I hela länet ges nya upplevelser inom konst, musik och teater. Vårt län växer, och landstinget bidrar med både välfärd och utrymme för framtidstro. Erik Weiman Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

4 Landstingets styrning och organisation Förtroendemannaorganisationen Landstingsrevisionen Landstingsfullmäktige Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen Produktionsstyrelsen Arbetsutskott Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Patientnämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Arbetsutskott Mellersta Länshandikapprådet länsdelsberedningen Pensionärsrådet Norra länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Kostnämnden Varuförsörjningsnämnden Styrelsen för Uppsala länstrafik AB och Prebus AB Styrelsen för Gamla Uppsala Buss AB Styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB Stiftelsen Musik i Uppland Stiftelsen Upplandsmuseet Mellersta länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Södra länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Politiska organisationen Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommunen och landstinget. Invånarna väljer då vilka politiker som ska styra landstinget. Sedan valet 2006 är den borgerliga alliansen i majoritet. Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter. Riksdagen har störst makt i politiken i Sverige. På ungefär samma sätt har landstingsfullmäktige störst makt i landstinget. Landstingsfullmäktige har fem möten varje år. Då är allmänheten välkommen att vara med och lyssna. Man kan också följa dessa möten på webb-tv: Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en kollektivtrafik som fungerar och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar inte om detaljer utan på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamheter. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Utskottet har 15 ledamöter och ligger direkt under landstingsfullmäktige. Utskottet bildades för att ge utrymme för fria diskussioner, vilket traditionellt inte får så stor plats i de politiska organen där arbetet är mer inriktat på beslut. Styrelser och nämnder Landstinget har följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen hälso- och sjukvårdsstyrelsen produktionsstyrelsen kollektivtrafiknämnden patientnämnden kulturnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden. Styrelserna och nämnderna sammanträder ungefär en gång i månaden. Landstingsstyrelsen har 15 ledamöter som representerar både majoriteten och oppositionen. Landstingsstyrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av fullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

5 Tjänstemannaorganisationen Tjänstemannaorganisation, januari 2012 Landstingsfullmäktige Landstingsrevisionen Landstingsstyrelsen Revisionskontoret Landstingsdirektören Produktionsstyrelsen nämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Patientnämnden Kulturnämnden Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Landstingets ledningskontor Varuförsörjningen Kultur i länet Patientnämndens kansli Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstingets resurscentrum Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och hjälpmedel Primärvården Akademiska sjukhuset Landstingsservice Förtroendemannaorganisation Tjänstemannaorganisation Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 13 ledamöter och har som uppgift att företräda länsinvånarna och beställa den vård som behövs. Styrelsen beställer vård från landstingets olika förvaltningar, till exempel från de båda sjukhusen och från Folktandvården. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beställer även vård från de privata vårdgivare som landstinget har avtal med. Politikerna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar också i tre olika länsdelsberedningar. Den plats de bor på avgör i vilken ordning de arbetar. På så vis stärker de det lokala inflytandet och kunnandet i de olika delarna av länet. Produktionsstyrelsen har 13 ledamöter och beslutar om hur landstingets vård i egen regi ska styras och följas upp. Styrelsen arbetar även med fastighetsfrågor och i viss mån personalfrågor. Kollektivtrafiknämnden, som bildades 1 juli 2011, ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Till patientnämnden kan patienter, anhöriga och vårdpersonal vända sig med problem som till exempel rör patientens upplevelser av vården, kontakten med sjukvården eller rätten till vård. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Kulturnämnden ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: kulturenheten, Länsbibliotek, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstinget i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Sörmland och Örebro för att samordna sin upphandling av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstinget i Uppsala och Västmanland. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting. Varje landsting representeras av 3 ledamöter. Tjänstemannaorganisationen Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv olika förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Habilitering och hjälpmedel arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur i länet, Kollektivtrafikförvaltningen, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

6 Detta är Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största landstinget i Sverige både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länet har invånare fördelat på åtta kommuner; Uppsala, Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Länsborna betalar 10,86 kronor för varje intjänad hundralapp i landstingsskatt. Skatten är landstingets största intäkt. Vård och tandvård 48 vårdcentraler, varav 19 privata 2 sjukhus 5 akutmottagningar, varav en närakut 19 kliniker för allmäntandvård, 2 för sjukhustandvård och 8 för specialisttandvård. Medarbetare länets näst största arbetsgivare, efter Uppsala kommun anställda 78 procent kvinnor 71 procent arbetar på Akademiska sjukhuset cirka 51 procent av landstingets totala kostnader är personalkostnader 4,6 procent sjukfrånvaro år i medelålder cirka 140 olika yrkeskategorier. cirka personer deltog i Habilitering och hjälpmedels 300 olika kurser och grupper samtal till Sjukvårdsrådgivningen En genomsnittlig dag föds 11 barn på Akademiska sjukhuset opereras 134 personer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping genomför landstingets 18 ambulanser cirka 105 uppdrag, 37 är akuta utryckningar till personer med livshotande symtom görs tågresor cyklar landstingsanställda till och från jobbet genereras sammanlagt 9,2 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Dessutom räcker ett års matavfall från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att köra en biogasbil 10,5 varv runt jorden går varje år personer kurs på Wiks folkhögskola förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 770 handbollsplaner cyklade landstingets anställda motsvarande 145 varv runt jorden för att komma till och från jobbet. Diagram 1. Landstingets intäkter 2012 ( miljoner kronor) Vad kostar vården egentligen? ett läkarbesök på vårdcentralen: cirka kronor, varav patientavgiften 150 kronor ett besök hos en specialist på kirurgmottagningen: drygt kronor, varav patientavgiften 300 kronor en ljumskbråcksoperation där patienten får åka hem samma dag: cirka kronor, varav patientavgiften 300 kronor en komplikationsfri förlossning: drygt kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag i siffror cirka 25 miljoner bussresor med stads- och regiontrafiken patienter fick behandling hos Folktandvården cirka besök hos läkare på barnavårdscentraler Skatteintäkter 6 861mnkr (54 %) Riks- och regionsjukvård/utomlänsvård mnkr (15 %) Generella statsbidrag och kommunal utjämning mnkr (11 %) Övriga bidrag 467 mnkr (4 %) Patientavgifter 302 mnkr (2 %) Trafikkostnader 657 mnkr (5 %) Försäljning av tandvård, medicinska tjänster och uthyrning av lokaler 406 mnkr (3 %) Övrigt 687 mnkr (6 %) 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

7 Diagram 2. Landstingets kostnader 2012 ( miljoner kronor) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2012 ( miljoner kronor) Löner, ersättningar och andra sociala avgifter mnkr (43 %) Pensionskostnader 628 mnkr (5 %) Köp av hälso- och sjukvård 980 mnkr (8 %) Läkemedel mnkr (8 %) Lämnade bidrag 142 mnkr (1 %) Trafikkostnader mnkr (10 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 526 mnkr (4 %) Avskrivningar 382 mnkr (3 %) Övriga kostnader mnkr (18 %) Akademiska sjukhuset 6 552mnkr (53 %) Lasarettet i Enköping 392 mnkr (3 %) Primärvården 738 mnkr (6 %) Habilitering och hjälpmedel 171 mnkr (1 %) Folktandvården 344 mnkr (3 %) Kollektivtrafikförvaltningen mnkr (10 %) Övriga centrala funktioner 300 mnkr (3 %) Kultur i länet 125 mnkr (1 %) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 911 mnkr (7 %) Landstingsservice 893 mnkr (7 %) Varuförsörjningen 75 mnkr (1 %) Landstingets resurscentrum 179 mnkr (1 %) Finansförvaltningen 455 mnkr (4 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Ekonomi Efter en höst med dystra prognoser om den globala ekonomin pekar prognoserna nu på något ljusare tider. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att den ekonomiska utvecklingen ser mer positiv ut. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut har återhämtat sig, framför allt beroende på olika omvärldsfaktorer. Landstinget i Uppsala län har de senaste tre åren känt av den inbromsade ekonomiska tillväxten i Sverige. Landstinget har valt att tillämpa en strikt linje vid budgetarbetet med måttliga uppräkningar. Signalerna till förvaltningarna är att effektivisera verksamheten för att klara en ekonomi i balans. Tyvärr har inte detta lyckats fullt ut. Vid årsbokslutet 2012 konstateras att ett flertal förvaltningar i landstinget har ett negativt ekonomiskt utfall för året. Trots vissa förvaltningarnas svårigheter att klara en ekonomi i balans redovisar Landstinget i Uppsala län ett resultat på plus 183 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor bättre än budget. Anledningen till att landstinget trots allt redovisar ett positivt resultat beror främst på ökade skatteintäkter och en engångsåterbetalning av AFA-försäkringar för åren Tillgänglighet inom vården Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla ska komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och att man ska erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Inom den landstingsdrivna primärvården uppnås dessa krav med 95 procent för telefontillgängligheten och med 93 procent för tillgänglighet till läkarbesök vid årsskiftet. Inom den privatdrivna primärvården är motsvarande kravuppfyllelse 91 procent för telefontillgänglighet och 88 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Tillgängligheten inom primärvården har aldrig varit så hög. Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården är att man ska få tid för ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Landstinget uppnår dessa krav med 82 procent för läkarbesök och med 80 procent för operation/ behandling vid årsskiftet. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna också kallad kömiljarden ska 70 procent av patienterna erhålla tid till ett första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 70 procent av patienterna erhålla tid för operation/ behandling inom 60 dagar. Ytterligare tillgänglighetsmedel finns att fördela till de landsting som uppnår 80 procent av ovanstående krav. Landstinget i Uppsala län har inte uppnått kömiljardens krav någon månad under 2012 och därmed inte fått någon utdelning av kömiljarden. Vid årsskiftet så redovisades tillgängligheten i kömiljardens termer som att 61 procent av patienterna fick tid till första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 60 procent av patienterna fick tid för operation/behandling inom 60 dagar. Detta innebär att tillgängligheten i kömiljardens termer i stort sett är oförändrad sedan föregående årsskifte. Antal väntande i kön för ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till patienter och kön till operation/behandling uppgick till patienter. Detta innebär att även antalet väntande i de redovisade vårdköerna också är i stort sett oförändrade sedan föregående årsskifte. För att förbättra möjligheterna att uppnå kömiljardens krav på tillgänglighet till vården så har landstingsfullmäktige under året beslutat anslå 40 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kökortningssatsningar. Dessa medel har under 2012 fördelats till den lanstingsdrivna vården och för upphandling av vård från externa vårdgivare. De områden där kökortningssatsningar skett är främst inom skuldra, knä, fot det vill säga ortopedi. Externa upphandlingar har gjorts inom områdena ortopedi och obesitasoperationer. Samtidigt med dessa kökortningsinsatser har den landstingsdrivna vården producerat och levererat vård utöver den överenskomna volymen i vårdavtalen. Detta har ur ett köperspektiv motverkats av ett ökat inflöde av remisser under året. På landstingsnivå beräknas remissökningen mellan 2011 och 2012 vara 4,5 procent. Sammantaget gör detta att kösituationen för Landstinget i Uppsala län är i stort sett oförändrad trots extra satsningar och en hög produktion. De mest besvärliga köområdet är ortopedi med ett stort antal väntande i kön. När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnår Landstinget i Uppsala län dessa krav under årets samtliga månader. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa ska få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa och som har beslut om fördjupad behandling ha påbörjat denna behandling inom 30 dagar. Totalt erhåller landstinget 10,4 miljoner kronor i statsbidrag för detta. Kvalitet i vården Vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget är ett nationellt projekt med syfte att ta fram ett it-stöd för registrering, bearbetning och återkoppling av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Målet är att ta fram ett verktyg för styrning och uppföljning av vårdrelaterade infektioner i det lokala förbättringsarbetet. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

9 Landstinget i Uppsala län är ett av två pilotlandsting vars uppdrag har varit att bland annat medverka i utvecklingen av Infektionsverktyget. Piloten avslutades i november och verktyget kommer att breddinföras under våren Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län. År 2012 erhöll landstinget drygt 16 miljoner kronor som en följd av god uppfyllelse av såväl grundkraven i överenskommelsen som av de indikatorer som är en del av överenskommelsen. Konkret innebär detta att arbetet med vårdrelaterade infektioner, antibiotikaförskrivning och förbättrade rutiner vid läkemedelsförskrivning är fokusområden inom landstinget. För att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska sjukhusens alla medarbetare följa de fastställda hygien- och klädregler som gäller på sjukhusen. Lasarettet i Enköping klarar målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad.på Akademiska sjukhuset klarar alla divisioner förutom psykiatridivisionen målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad. Sjukhusen deltog under året i Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätningar kring basala hygienrutiner och klädregler. Vårens mätning ligger till grund för ersättningen i den nationella patientsäkerhetssatsningen för Landstinget uppnår ca 79 procent i följsamhet. För att få del av ersättningen i patientsäkerhetssatsningen krävs att landstinget uppnår 64 procent. Vid mätningen låg Landstinget i Uppsala län över genomsnittet för riket.under perioden har alla divisioner på Akademiska sjukhuset gått patientsäkerhetsrond med sjukhusledningen. I syfte att minska antalet vårdrelaterade infektioner mäter sjukhusen antalet avdelningar med utbrott av norovirus. Resultaten har analyserats och resulterat i åtgärdsplaner som har införts i verksamheterna. Rökstopp inför operation På Lasarettet i Enköping har det genomförts ett arbete med att dokumentera rutiner för information om rökstopp inför operation. Rutinerna är publicerade i Kvalitetshandboken. Samtliga tobaksbrukande patienter får idag skriftlig information om betydelsen av rökstopp inför operation och vid mottagningsbesök erbjuds remiss till primärvårdens tobaksavvänjning. Läkemedelsgenomgångar Sjukhusen har genomfört läkemedelsgenomgångar för patienter som är över 75 år och som har fler än fem läkemedel. Totalt har läkemedelsgenomgångar, varav 1016 fördjupade, genomförts på Akademiska sjukhuset och 486 stycken, varav 455 fördjupade, på Lasarettet i Enköping. Inom primärvården har 889 fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförts. Genomgångarna har resulterat i en mer ändamålsenlig läkemedelsförskrivning genom färre läkemedel och genom en förbättrad kvalitet vad gäller läkemedelslistan. Patientsäkerhetsavdelningen Sedan november 2011 finns det en patientsäkerhetsavdelning på Akademiska sjukhuset. Uppdraget är att ge verksamheten stöd i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet utifrån de mål som sätts i vårdavtalet samt i överenskommelserna mellan staten och SKL. Kvalitetshandboken Kvalitetshandboken är en viktig del av ledningssystemet. Där finns rutiner och styrande dokument. Den evidensbaserade är en grund för arbetet. Där publiceras verksamhetsunika dokument, men även de sjukhus- och landstingsövergripande rutiner som respektive enhet använder ofta. En enkät till personalen på Akademiska sjukhuset 2011 visar att 85 procent av de svarande känner till kvalitetshandboken. Framtidsbedömning Landstingets verksamheter påverkas av ett kärvt ekonomiskt läge. Stora planerade investeringar påverkar driftskostnaderna och begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. Samtidigt ökar befolkningen i Uppsala län och en allt större andel av invånarna hör till gruppen äldre. Vårdbehovet väntas öka med cirka sex procent inom slutenvården fram till 2015, jämfört med Med dessa förutsättningar är det en stor utmaning för landstinget att öka tillgängligheten till vården. För att lyckas krävs det bland annat effektivare vårdkedjor, nya it-lösningar och ett hälsoinriktat arbetssätt. Verksamheterna måste ha ett ständigt pågående förbättringsarbete. Produktionsplaneringen måste bedrivas systematiskt, tillsammans med en effektiv resursplanering och en långsiktig kompetensförsörjning. Landstinget har som mål att antalet resor med kollektivtrafiken ska ha fördubblats (jämfört med 2006) fram till år Inför 2013 har landstinget därför gjort en stor satsning på kollektivtrafiken. Det är nu viktigt att dessa satsningar ger resultat. Samverkan och nya samarbetsformer krävs både mellan olika aktörer inom landstinget och mellan landstinget och externa aktörer, andra landsting, kommuner och Uppsala universitet. För att Landstinget i Uppsala län ska fortsätta vara ledande inom sjukvårdsregionen när det gäller högspecialiserad vård krävs det ett strukturerat arbete med kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning. Det är också viktigt att utöka samarbetet mellan vårdgivare i sjukvårdsregionen och ett bättre utnyttjande av de samlade resurser som finns, främst inom bristområden. Utvecklingen av telemedicin kan också stärka samarbetet mellan olika vårdgivare i regionen. Förvaltningarna effektiviserar sitt arbete, men inte i tillräcklig utsträckning för att landstinget ska kunna möta hela det framtida behovet av hälso- och sjukvård. Därför finns ett stort behov av prioriteringar inom verksamheterna. För att styra de landstingsfinansierade verksamheterna ändamålsenligt, och för att dessa ska använda sina resurser effektivt krävs det långsiktiga och tydliga beställningar och ersättningssystem. Planeringsprocessen är viktig för att ge förvaltningarna tydliga förutsättningar inför kommande år. Landstinget måste ha en tydlig investeringsprocess med ett aktivt investeringsråd för att kunna hantera och värdera stora framtida investeringar. Det är viktigt att även beakta framtida hyreskostnader i processen, eftersom dessa kommer att ta en allt större andel av de framtida ekonomiska resurserna i anspråk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

10 Bedömning av måluppfyllelse Inför 2012 har landstinget infört balanserat styrkort. Detta innebär att det blir färre mål som följs upp i årsredovisningen jämfört mot tidigare. Syftet med balanserat styrkort är att fokus ska ligga på utvecklingsområden inom de fem perspektiv som landstinget valt att arbeta utifrån. Landstinget har 25 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar. Vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 13 mål uppnåtts helt, vilket motsvarar 52 procent. 9 mål har delvis uppnåtts, vilket motsvarar 36 procent. 3 mål har inte uppnåtts, vilket motsvarar 12 procent. Det är svårt att göra en jämförelse med föregående år med tanke på de förändringar som har skett. Tittar vi ändå på andelen mål som uppnås helt så är 52 procent en minskning jämfört med årsredovisningen 2011 då denna siffra var 62 procent. Delvis uppnådda mål var då 29 procent jämfört med 36 procent nu. Ej uppnådda mål 2011 var 9 procent jämfört med 12 procent nu. Procentuellt sett kan det konstateras att landstinget har en lägre måluppfyllelse 2012 jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen mellan perspektiven är relativt jämn. Inom produktionsperspektivet är det två mål som inte uppnåtts. Ett av dessa är målet om vårdgarantin. Det är inte acceptabelt med de långa vårdköerna i Landstinget i Uppsala län och därför görs en fortsatt satsning på att korta köerna De mål som inte har uppnåtts 2012 ligger i huvudsak kvar i 2013 års balanserade styrkort, varför ett fortsatt arbete sker kring dessa mål. För att underlätta bedömningen av måluppfyllelse används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 Tabell 1: Sammanfattning av måluppfyllelse från landstingets balanserade styrkort Mål 2012 Uppfyllelse Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Ökad faktisk tillgänglighet Utökat vårdval Fler reser med kollektivtrafiken Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Utvecklingen av nettokostnaden för hälso- och sjukvård per invånare är högst 2,3 % Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % Soliditet exklusive ansvarsförbindelse är minst 35 % Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena Minst hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har börjat införa kvalitetsledningssystemet Tidsgränserna i vårdgarantin följs Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering Landstingets prioriterade områden i öppna jämförelser 2011 har analyserats på en övergripande nivå Forskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

11 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för områden rörande ögonbottenfotografering vid diabetes, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer (operation av gråstarr). Ny närvårdsavdelning Under våren invigdes den nya närvårdsavdelningen i södra länsdelen. Landstinget driver verksamheten i samverkan med Enköping och Håbo kommun. Beslut om ny vårdgivare för Uppsala närakut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens utskott godkände i juni en ny vårdgivare för Uppsala närakut. Från och med den 15 januari 2013 tar CityAkuten i Praktikertjänst AB över driften av Uppsala närakut. Utveckling vårdval i primärvården Tre nya barnavårdscentraler (två filialer och en ny enhet) är godkända och startade under hösten 2012 i Uppsala. En ny vårdcentral är godkänd och startar den 1 februari 2013, också den i Uppsala. Målrelaterad ersättning har införts för mödrahälsovårdsuppdraget och för barnhälsovårdsuppdraget. Forskning på Akademiska sjukhuset I juni bildades en ny sjukhusövergripande avdelning för forskning och utbildning. Sömn- och andningscentrum Ett sömn- och andningscentrum har under våren bildats på Akademiska sjukhuset genom att sömnutredningsmottagningen vid psykiatridivisionen och andningscentrum vid verksamhetsområde lung- och allergisjukdomar slagits samman. Kompetenscentrum specialisttandvård Kompetenscentrum för specialisttandvård i Enköping har bildats vilket innebär att specialister från Uppsala regelbundet reser till Enköping för att bereda specialiserad tandvård i närområdet. Medarbetarenkät Landstinget har genomfört en medarbetarundersökning under första halvåret Det totala värdet NMI (Nöjd medarbetarindex) hamnade i år på 3,90 (3,78 år 2010) vilket får ses som ett bra resultat. Incitament Landstingsstyrelsen har fattat beslut om att införa incitament/ resultatdelning, i ett första steg från andra halvan av budgetåret Detta inom Folktandvården och Primärvården. Balanserat styrkort Från 2012 har landstinget infört en ny styrmodell i form av ett balanserat styrkort. Det balanserade styrkortet ska skapa en enhetlig och samordnad styrning som präglas av långsiktighet och kontinuitet. Verktyg för produktionsplanering Arbetet med att skapa ett gemensamt verktyg för produktionsplanering och produktionsuppföljning att användas på våra sjukhus och på landstingsnivå har slutförts under Det nya verktyget kommer att börja användas från och med Patientjournaler på nätet Från och med mitten av oktober kan alla länsbor ta del av sin patientjournal på nätet. Landstinget är först i landet med detta. Att kunna se sin journal ingår i ett paket av e-tjänster från tidsbokning, listning inom primärvården, betalning av patientavgifter till att följa sin remiss och kommunicera med läkare. Nytt regionbussavtal Från och med den 11 juni började det nya avtalet gälla med Nobina. En av skillnaderna är det stora antalet nya bussar som togs i bruk. En av de mera uppmärksammade busstyperna är de dubbeldäckare som kör sträckan Uppsala Enköping Västerås. Regionbussdepå I maj blev den nya regionbussdepån i Uppsala klar. Landstinget äger depån och Nobina hyr den. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

12 Den nya SL-pendeln Den 9 december började SL-pendeln trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. I och med att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala frigörs tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Mark och fastigheter Landstinget är idag en av de största mark- och fastighetsägarna i Ulleråkersområdet. Under många år har den medicinska verksamheten successivt avvecklat. Nu har landstinget låtit ta fram en strukturplan för hur området ska utvecklas under de närmaste åren. En blomstrande stadsdel med bostäder, handel och offentlig service i ett attraktivt läge är landstingets vision för framtidens Ulleråker. De första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär byggnation av nya teknikhus och renoveringar av olika vårdavdelningar. Regional kulturplan Landstingsfullmäktige antog i juni den regionala kulturplanen vilket är det strategiska dokumentet som kommer att vara vägledande för landstingets kulturarbete Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

13 Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. Framgångsfaktorer för att nå målet är hälsoinriktat arbete kvalitet genom: ett bra bemötande hög tillgänglighet hög säkerhet möjlighet att välja vårdgivare. Hälsoinriktat arbete Ett hälsoinriktat perspektiv Landstinget i Uppsala län har länge arbetat utifrån hälsoinriktade mål i vårdavtal och regelböcker men saknar liksom övriga landsting en enhetlig dokumentations- och vårdstruktur som är landstingsövergripande. Vårdprogram, vårdrutiner, kvalitetshandbok och personalutbildningar ska nu anpassas till Socialstyrelsens rekommendationer för sjukdomsförebyggande metoder. Det är ett omfattande och pågående arbete som samordnas från hälso- och sjukvårdsavdelningen och verkställs genom olika arbetsgrupper. Socialstyrelsen är medveten om landstingens svårigheter att skapa enhetliga rutiner och ger därför stöd i form av olika nationella nätverk, ett av dessa är ett nätverk för införande av sjukdomsförebyggande metoder där landstingets kontaktperson deltar. Arbetet med dokumentationsstöd pågår i hela landet och nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) har gjort en genomlysning av hur landstingen idag dokumenterar i olika journalsystem. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att följas upp utifrån åtgärdskoder (KVÅkoder) som tagits fram av Socialstyrelsen. Detta innebär att landstingens journalsystem och vårdrutiner måste anpassas till en ny dokumentationsstruktur för frågor, åtgärder med nya åtgärdskoder samt uppföljning. För att stödja och samordna arbetet med hälsoinriktad hälso- och sjukvård sammankallar hälso- och sjukvårdsavdelningen en styrgrupp med representanter från landstingets förvaltningar samt från den privata primärvården. En betydande del av utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan landstingets alla förvaltningar och representanter från de privata aktörerna för att till så stor del som möjligt likrikta arbetsrutiner. Styrgruppen samordnar även friskvårdslotsfunktionen som ingår i landstingets arbetsmodell för fysisk aktivitet på recept samt det metod- och utbildningsstöd i metoden motiverande samtal (MI) som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljat för åren Uppsala universitet har på uppdrag av primärvården genomfört utbildningen Att tillämpa sjukdomsförebyggande i praktiken på 7,5 högskolepoäng för hälsosköterskor. Tanken är att de personer som gått utbildningen ska ta ett större ansvar för samordningen av de sjukdomsförebyggande metoderna på vårdcentralerna. För att kommunicera information om levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, till både befolkningen och patienter pågår en uppbyggnad av nya landstingsgemensamma webbsidor. Så mycket som möjligt av informationen ska länkas till webbsidan 1177.se. Ett exempel på detta är lokal information om vilken tobaksavvänjning som erbjuds inom landstingets verksamheter samt hos privata vårdgivare. Modellen för utveckling av stödjande strukturer för FaR (fysisk aktivitet på recept) till äldre har delats upp i två grenar. De patienter som klarar att utföra den fysiska aktiviteten på egen hand följer den ordinarie modellen med friskvårdslotsar. För den grupp patienter som behöver stöd av anhörig eller av det särskilda boendet gjordes under 2012 en pilotstudie på geriatrikens öppenvårdsmottagning. Alla patienter erbjöds ett FaR och de patienter som behövde extra hjälp och hade anknytning till Uppsala kommun lotsades till lämplig aktivitet via kommunens sjukgymnaster. Ett kort har utarbetats (Seniorkortet) med tre utvalda övningar som är extra viktiga för äldre, exempelvis balansträning för minskad fallrisk. Seniorkortet kommer att lanseras under Utbildning till diplomerad tobaksavvänjare har erbjudits all primärvård och landstingets förvaltningar för att tillgodose behovet av kvalificerad rådgivning vilken är den åtgärd som riktlinjerna rekommenderar. En utvärdering visar att det finns behov av att fortsätta utvecklingsarbetet till att rutinmässigt erbjuda tobaksbrukare kvalificerad rådgivning. Folktandvården satsar på hälsoinriktat arbete både som populationsstrategi och för individer med förhöjd risk för munsjukdomar. Populationsstrategierna riktas främst till barn och ungdomar i förskola och skola och flera utvecklingsprojekt inom området pågår. Mål från styrkortet Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer Arbetsrutiner har införts för att följa Social styrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Implementeringsarbetet omfattar screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för de fyra levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Ett arbete pågår för att ta fram en landstingsgemensam kvalitetsnorm för arbetet med levnadsvanorna. Samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer har påbörjat arbetet med rutinbeskrivningar i vilka utfall på screening samt åtgärd inkluderas. Arbetet är påbörjat vad gäller att hitta gemensamma patientflöden kring åtgärder för levnadsvanor över förvaltningsgränser och mellan primärvårdsaktörer. På ett antal pilotenheter har vårdrutiner testats. De pilotenheter som ingår har valts utifrån de i riktlinjerna prioriterade grupperna. Implementeringen har lite olika fokus för de fyra levnadsvanorna. För ohälsosamma matvanor pågår ett mer grund- M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

14 M E D B R G A R E & K U N D läggande arbete. Sedan tidigare finns ett etablerat arbete för tobaksbruk och riskbruk av alkohol som nu styrs mot riktlinjernas indikatorer. När det gäller fysisk aktivitet fokuserar arbetet på screeningsstrukturen eftersom det sedan tidigare finns ett arbete med åtgärder, exempelvis FaR. Ett stöd för införandearbetet är ett landstingsgemensamt metodstöd för samtalsmetoden MI som påbörjades i januari Under året arrangerades tio grundkurser i metoden, handledning erbjöds till kollegiala lärandegrupper och under hösten arrangerades det en inspirationsdag för ca 70 deltagare. Arbetet med en webborientering i metoden samt med en metodstödssida i lärarplattformen Pingpong, har påbörjats. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård har införts på Folktandvårdens samtliga kliniker. Riktlinjerna används för att försäkra att tandvårdens arbete bedrivs kunskapsstyrt. Kompetensarbete för att förstärka medarbetarnas kunskaper och färdigheter vad gäller metoder för beteendepåverkan har inletts genom utbildning i MI. Hög tillgänglighet, ett bra bemötande och hög säkerhet Förbättrat akut omhändertagande Det mobila hembesöksteamet (MHT inom Uppsala kommun) som är finansierat med projektmedel via SKL har varit verksamt hela året. Distriktssköterskor i Uppsala kommun, sjuksköterskor vid sjukvårdsrådgivningen 1177 och ambulanssjukvården kan vid behov larma MHT vardagar mellan klockan 8.00 och Under året har teamet haft kontakter (knappt 6 ärenden/dag). 85 procent av kontakterna resulterade i fortsatt vård i hemmet och vid 14 procent av kontakterna fanns behov av besök på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Endast 1 procent av kontakterna ledde till direktinläggning på geriatriken på Akademiska sjukhuset. Projektets mål är att patienterna, i de fall det går, ska få möjlighet att vårdas kvar hemma. Vid behov ska patienten direktinläggas på geriatriken eller få komma till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Av de patienter som skickas till akutmottagningen läggs ca 85 procent in på avdelning. Samarbetet med avdelning 30A, (geriatriken) har fungerat bra men avdelningen har inte alltid kunna ta emot patienter för direktinläggning. Under året har avdelning 30A minskat antal vårdplatser vilket gjort att det har blivit svårare att direktinlägga på avdelningen. Det finns behov av fler direktinläggningsplatser och diskussion kring detta har pågått med företrädare för internmedicin. Inom ramen för samma projekt finns sedan september 2012 en sjuksköterska på akutmottagningen vars uppgift är att identifiera sjuka äldre som inte har behov av slutenvård. Syftet är att förkorta patientens väntetid genom att snabbare ta kontakt med hemvården i Uppsala kommun och planera för återgång till hemmet. Sjuksköterskan kan också kontakta MHT för ett eventuellt hembesök. I syfte att förkorta väntetiderna på akutmottagningen deltar Akademiska sjukhuset under i det nationella projektet Akut förbättring som samordnas av SKL. I arbetet medverkar representanter från akutmottagningen, kirurgen, ortopeden och medicin. Målsättningen är att förbättra de akuta patientflödena samt skapa en bättre arbetsmiljö på akutmottagningen. Akademiska sjukhuset genomför också olika insatser som avser att minska inflödet till de olika akutmottagningarna samt utarbeta insatser för att förbättra utflödet från akutmottagningen till avdelningar inom sjukhuset. I syfte att förbättra patientflöden har exempelvis bemanning, arbetsuppgifter och rumsnyttjande setts över. Vid akutmottagningen har en kartläggning av flöden inom olika triagegrupper genomförts. Mätning av framtagna nyckeltal har givit underlag till korrekt prioritering av förbättringsåtgärder. I syfte att förkorta patientens väntetid pågår diskussioner med primärvården kring inflöde/hänvisningsmöjligheter från akutmottagningen till primärvården. Som en del i arbetet med att nå vårdgarantin om nybesök inom sju dagar fortsätter den landstingsdrivna primärvården sitt arbete med att förbättra och effektivisera användningen av tidböcker. För vissa personalkategorier har produktionskraven successivt skärpts under året. Det sker även ett arbete med att utöka antalet hembesök. Under 2012 ökade antalet hembesök av distriktssköterskor inom den landstingdrivna primärvården. Vid barnakuten har processarbetet bland annat resulterat i införandet av en flödessköterska, en förändrad läkarbemanning över dygnet motsvarande inflödet samt införandet av ett hänvisningstriage i syfte att leda sjuka barn till rätt vårdnivå i samarbete med 1177, närakut och primärvårdsmottagningarna. Sedan våren 2012 har barnakuten arbetat med en kampanj för att informera familjer om sjukdomar i syfte att korta ledtiderna. Under hösten har informationskampanjen intensifierats med bland annat öppna föreläsningar och ett informationsmaterial riktat till allmänheten har tagits fram. Efter utbildning av all personal under hösten infördes i december 2012 inre triage på barnakuten. Patientens rättigheter Kömiljarden, den överenskommelse som staten och SKL träffat om en långsiktig satsning för att förbättra tillgängligheten i vården, fortlöpte under För att få del av pengarna från kömiljarden 2012 måste landstingen erbjuda vård till 70 procent av patienterna inom 60 dagar. Uppsala läns landsting har inte uppfyllt kraven för kömiljarden för någon av årets månader och får därför ingen utdelning i kömiljarden. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län. År 2012 erhöll landstinget drygt 16 miljoner kronor som en följd av god uppfyllelse av såväl grundkraven i överenskommelsen som av de indikatorer som också är en del av överenskommelsen. Konkret innebär detta att arbetet med vårdrelaterade infektioner, antibiotikaförskrivning och förbättrade rutiner vid läkemedelsförskrivning är fokusområden inom landstinget. Landstinget har varit pilotlandsting i införandet av Infektionsverktyget och under våren kommer verktyget att breddinföras. En annan komponent i det övergripande pa- 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

15 tientsäkerhetsarbete är att chefläkargruppens arbetsordning förändrats i form av tätare möten och därmed möjlighet att kommunicera ut patientsäkerhetsfrågor till länets slutenvård och primärvård på ett effektivare sätt. Kollektivtrafik för tillväxt och miljö En väl utvecklad kollektivtrafik är viktig för att invånare och företag i Uppsala län ska kunna ta del av en större arbetsmarknad, men också nödvändig för att minska negativ klimatpåverkan var det första året för kollektivtrafiken som egen förvaltning inom landstinget. Förvaltningen har börjat finna sin roll och sina arbetsformer och med de nya trafikavtalen på plats har också förutsättningarna för att uppnå de strategiska målen förbättrats. Under 2012 togs några viktiga strategiska steg med de tågtrafiknyheter som infördes 9 december. SL-pendeln började då trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. Tåget har uppehåll vid alla SL:s pendeltågstationer på sträckan och är därför ett bra resealternativ för länsinvånare som arbetar i norra Storstockholm. Etablerandet av SL-pendeln fick också den effekten att tågfordon som tidigare trafikerat söder om Uppsala nu nyttjas till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Den nya trafiken har varit efterfrågad och innebär klart förbättrade resmöjligheter för invånarna i Morgongåva, Heby och Sala Tillgänglig kollektivtrafik Arbetet med att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig innebär att såväl bussar som busshållsplatser anpassas till de funktionshindrades behov. Inom regionbusstrafiken har under året många nya bussar satts i trafik. Dessa bussar har lågt golv utan trappsteg, vilket gör nivåskillnaden liten vid hållplatser med kantsten. För hållplatser utan kantsten finns ramp eller lyft som gör att kunder med barnvagn, rullator eller rullstol har lättare att ta sig av och på bussarna. Alla bussar och tåg har automatiska hållplatsutrop och inre ljusskylt. Inredningen har kontrastfärger som underlättar för synskadade. Säker kollektivtrafik Säkerheten inom kollektivtrafiken gäller både trafiksäkerhet och individens trygghet och säkerhet. Säkerheten för passagerarna har under året höjts genom att många nya bussar började användas i regiontrafiken. De nya bussarna har bälte på alla platser. Under förutsättning att dessa bälten används, vilket lagen kräver, innebär det en klart ökad säkerhet i regionbusstrafiken. Resorna har också blivit bekvämare för kunderna då de nya bussarna har väl fungerande klimatsystem. Ett bra kulturliv för alla Landstingets insatser på kulturområdet, såväl genom egna verksamheter som genom fria kulturaktörer, syftar till att tillgängliggöra kultur för alla i länet. Det gångna året visar att insatserna ligger i linje med målsättningarna om att länets medborgare ska ha en likvärdig tillgång till kultur och bildning. Insatserna har också anpassats till lokala förhållanden. Bra exempel på hur det uppnåtts är genom Musik i Upplands konsertkarusell, Upplandsmuseets pedagogiska arbete med kulturbussarna för förskoleklass och grundskolan samt konsulentverksamheten med film-, dans-, konst-, biblioteks- och teaterkonsulenter för hela länet. Folkbildningen, Wiks folkhögskola och den landstingsstödda Biskops Arnö folkhögskola samt studieförbunden, erbjuder möjligheter till bildning vid sidan av de formella utbildningsinstanserna i samhället. Den regionala kulturplanen Den regionala kulturplanen som pekar ut länets strategiska insatser under antogs av landstingsfullmäktige i juni. Under hösten har förvaltningen arbetat fram en handlingsplan med mål och indikatorer kopplade till utvecklingsområdena i regionala kulturplanen. I december fattade kulturnämnden beslut om medelstilldelning inom ramen för kultursamverkansmodellen. Landstinget ökade sitt stöd med sammantaget nära fem procent till samtliga regionala kulturverksamheter. Nämnden fördelade också för första gången de statliga medlen som dock enbart uppräknats med 0,61 procent. Regional utveckling för goda livsvillkor Målet för landstingets regionala verksamhet är att skapa bra förutsättningar för ett gott liv i länet genom väl fungerande kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget verkar genom medlemskapet i Regionförbundet Uppsala län för förbättrade levnadsförhållanden för länets invånare och för en långsiktigt hållbar utveckling inom områdena hälsa, utbildning, boende, arbete och ekonomi. Den regionala utvecklingen beskrivs och formas bland annat i det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk drivkraft reviderades dokumentet under namnet Uppländsk drivkraft 3.0, regional utvecklingsstrategi. Landstinget har, tillsammans med Uppsala och Östhammars kommuner, bidragit till en tidigareläggning av ombyggnaden av etappen Jälla Hov av väg 288, genom att låna ut upp till 150 miljoner kronor och stå för räntekostnaderna till dess att staten skjuter till medel för ombyggnaden. Hittills har 100 miljoner kronor utbetalats. Förberedelserna för en förskottering för ombyggnaden av sträckan Hov Gimo av väg 288 pågår, där landstinget planerar att gå in med förskotteringsmedel och stå för räntekostnaderna till dess ägarna till Svensk kärnbränslehantering AB får regeringsbeslut på slutförvaret i Forsmark och kan ta över förskotteringsansvaret och de fortsatta räntekostnaderna. Det senare förväntas ske Landstingets arbete i enlighet med länets folkhälsopolicy har tyngdpunkten i hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vilket är både en strategi för länet och ett nationellt målområde. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär att hälsofrämjande och förebyggande aspekter systematiskt arbetas in i patient- och anhörigkontakter och att dessa grupper ges möjligheter att själva ta makten över sin situation. M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

16 M E D B R G A R E & K U N D Mål från styrkortet Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät har nu presenterats och nedan presenteras de berörda förvaltningarnas resultat. I övrigt pågår arbete i enlighet med tidigare utarbetade handlingsplaner på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. För Akademiska sjukhuset har det skett små förändringar i resultaten från den Nationella patientenkäten mellan mätningarna år 2010 och år Resultatet mäts i patientupplevd kvalitet (PUK-värde), värdet för 2010 anges inom parentes. Inom den somatiska vården är skillnaderna mycket små mellan åren: i den öppna vården var värdena oförändrade, 81 (81), och i den slutna vården upplevdes bemötandet något bättre, 85 (84). Upplevelsen av gott bemötande har förbättrats något inom den psykiatriska öppenvården, 82 (80), medan upplevelsen av ett gott bemötande inom den slutna vården försämrades, 69 (74). För Lasarettet i Enköping visar resultaten från 2012 års Nationella patientenkät att bemötandet inte har förändrats på ett statistiskt säkerställt sätt, lasarettets resultat är heller inte statistiskt skilt från rikets. Aktiviteter från handlingsplanen 2011 har vidtagits, exempelvis har Min guide till säker vård utgiven av Socialstyrelsen, införts. Syftet är att patienterna ska kunna öka sina möjligheter att medverka till en trygg och säker vård. Inom primärvården genomfördes den nationella patientenkäten 2009 och Upplevelsen av gott bemötande ökade från 90 till 91, i mätningen Respektive verksamhet har upprättat handlingsplaner med målsättning att förbättra eller behålla resultaten när nästa mätning görs i oktober På Habilitering och hjälpmedel görs, i samband med individuell habiliteringsplanering, kontinuerlig verksamhetsutvärdering inom habiliteringen för barn och vuxna (av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande). Av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering framkommer att måluppfyllelse ligger på 75 (73) procent, nöjdhet med insatser på 87 (85) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 90 (89) procent. Siffrorna inom parentes avser år procent är nöjda med bemötandet inom Habiliteringen för barn och vuxna vilket blir ett basvärde att utgå ifrån vid kommande års mätningar. Inom Habiliteringen för barn och vuxna utvärderas kontinuerligt stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. I sammanställningen från 2012 framkommer att: av anhöriga som fått stöd för egen del är 95 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2011 är 94 procent. Syncentralen har under hösten deltagit i den nationella brukarenkät som anpassats till syncentralers brukare. Resultatet redovisas i PUK-värdet i intervallet där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Utfallet på frågor som handlade om bemötande fick ett medelvärde på 96 procent i patientupplevd kvalitet. Resultatet blir basvärde för kommande års mätningar. Inom tandvården finns inga nationella patientenkäter som mäter upplevelsen av bemötande utan varje vårdgivare får själv mäta detta perspektiv. Folktandvården genomför var tredje år en stor patientenkät och nästa tillfälle är april Under 2012 har upplevelsen av bemötande mätts inom tandregleringen där 97 procent av ungdomarna anger att de är nöjda med bemötandet. Nöjd kund index i kollektivtrafikbarometern uppgår i årets mätning till 67 procent (65 procent 2011). Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät har nu presenterats och nedan presenteras de berörda förvaltningarnas resultat. I övrigt pågår arbete i enlighet med tidigare utarbetade handlingsplaner på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Akademiska sjukhuset har både förbättrade och försämrade resultat i den senaste mätningen. PUK-värdet på frågan som utgör tillgänglighetsindikatorn, det vill säga att tillgängligheten till den öppna vården var god, var för den somatiska vården 75 (78) mot 78 (76) för den slutna vården. Vad gäller upplevelsen av tillgänglighet till den psykiatriska öppenvården var värdet 56 (56). För Lasarettet i Enköping visar resultaten från 2012 års Nationella patientenkät att patienternas upplevelse av öppenvårdstillgänglighet har försämrats. Slutenvårdstillgängligheten upplevdes oförändrad. Inom primärvården genomfördes den Nationella patientenkäten 2009 och Upplevelsen av god tillgänglighet i telefon har ökat från 61 till 65. På frågan om vad patienten anser om tiden man fick vänta är PUK-värdet oförändrat, 75. Vårdcentralschefer har uppdraget att arbeta utifrån framtagen handlingsplan på respektive vårdcentral. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Habilitering och hjälpmedel uppfyller den förstärkta vårdgarantin. Upplevelsen av tillgänglighet mäts genom Folktandvårdens egna enkäter. Mätning är inte gjord 2012 och nästa mättillfälle är april I kollektivtrafikbarometern uppger 75,5 procent (73,5 procent 2011) av kunderna att de upplever att UL-trafiken är enkel. Ökad faktisk tillgänglighet Väntetiderna på barnakuten vid Akademiska sjukhuset har förbättrats avsevärt under året. På grund av leverantörsbyte vad gäller tjänsterna från telefonväxeln har ingen statistik kunnat levereras avseende telefontillgänglighet. Tillgängligheten mätt i väntetider till nybesök, operation och behandling har inte förbättrats under Webbtjänsten Mina vårdkontakter har hittills tagits i bruk av fyra enheter på Lasarettet i Enköping. Inledningsvis erbjuds exempelvis tjänsterna av- och ombokning av tid och förnyelse av recept samt tjänsten Kontakta mig. Medicin-, hud-, kirurg-, gynekolog- och ögonmottagningarna erbjuder 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

17 sms-påminnelser sedan april Diabetes-, hjärt- och ögonmottagningen har öppet för sjuksköterskebesök en kväll i veckan och telefontiderna har utökats på kirurgmottagningen. Vad gäller fysisk tillgänglighet har en genomgång och markering av samtliga dörrar på lasarettet genomförts och ombyggnaden av ramp och stannplan vid entré 4E har reviderats. Radiologiskt centrum har utökat sin planerade verksamhet av MR-undersökningar till att även gälla två helger/ månad. Drop in mottagning för icke akuta undersökningar med konventionell röntgen är nu även möjlig på lördagar. lika insatser har genomförts i syfte att stärka den faktiska tillgängligheten inom bland annat de vårdgarantiområden som är aktuella för primärvård. När det gäller telefontillgänglighet och nybesök hos läkare inom sju dagar, så når Primärvården målet om 85 procent. Telefontillgängligheten för oktober månad ligger på en hög nivå, men har minskat marginellt från 97 procent 2011 till 96 procent Tillgängligheten till nybesök hos läkare har ökat från 92 procent 2011 till 94 procent Primärvården har under året ökat tillgängligheten till sluta röka-grupper genom att utöka antalet grupper. Individuellt stöd för tobaksavvänjning finns att tillgå på alla vårdcentraler. Under 2012 har specialisttandvården startat verksamhet i Enköping. Detta innebär att patienter i Enköpings kommun kan få tillgång till specialisttandvård i geografisk närhet. Tillgängligheten inom allmäntandvården är i stort sett bra. Vissa kliniker har köer inom vuxentandvården men ett nära samarbete mellan klinikerna har bidragit till ett gemensamt ansvar för köer genom att klinikerna lånar ut personal till varandra. Specialisttandvården omfattar sex områden varav tre områden har betydligt längre väntetider än tre månader för planerad behandlig. Tillgängligheten är god inom tandreglering, tandlossningssjukdomar och orofacial medicin. Inom tre specialistområden är väntetiden längre än 3 månader. Särskilt inom endodonti (rotfyllningar) är tillgängligheten problematiskt eftersom väntetiden är 17 månader. Folktandvården erbjuder möjlighet att boka och boka om tider på internet och detta har utnyttjas av fler patienter under 2012 jämfört med Antalet spelplatser för Kultur i vården har ökat från 18 stycken år 2011 till 20 stycken år Landstingsservice har genomfört flertalet åtgärder i enlighet med tillgänglighetsförstudien, 2012, exempelvis är alla kontrastmarkering i trappor och på dörrar klara. Kollektivtrafikens mål att minst 85 procent av alla bussar i UL-trafik ska vara tillgänglighetsanpassade (uppfyller kraven ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats) är uppfyllt. Fler reser med kollektivtrafiken Resandet har ökat med cirka 3 procent under 2012 jämfört med 2011 Möjlighet att välja inom hälsooch sjukvård Sedan vårdval hörsel infördes inom primär hörselrehabilitering den 1 november 2011 har hittills totalt 12 audionommottagningar godkänts. Hörcentralen bedriver godkända audionommottagningar för primär hörselrehabilitering i Enköping med filialer lokaliserade i Heby, Tierp och Östhammar. Efterfrågan av den primärta hörselrehabiliteringens tjänster har varit hög vid samtliga Hörcentralens audionommottagningar vilket fick till följd att mottagningarna under första halvåret inte klarade att hålla de väntetider som regelboken föreskriver. Under året har dock flera audionomer rekryterats vilket medfört att väntetiderna förkortats under hösten. Det finns dock fortfarande rekryteringsbehov till norra länsdelarna, bland annat på grund av brist på utbildade audionomer. Det finns för närvarande fem godkända privatdrivna mottagningar i Uppsala län, varav en i Enköping samt att det finns tre mottagningar i Stockholms län. Under slutet av 2012 har ytterligare ansökan inkommit från privat audionommottagning som avser nyetablering i Uppsala län. Erfarenheten hittills är att efterfrågan på den primära hörselrehabiliteringens tjänster har varit fortsatt hög vid alla godkända mottagningar. Vårdvalet inom primär hörselrehabilitering har medfört en nyetablering av vårdgivare vilket resulterat i en ökad möjlighet att välja vårdgivare. Utvecklingen av verksamheten vid den fördjupade hörselrehabiliteringen på hörcentralen fortlöper. Verksamhetens målgrupp är barn och ungdomar samt vuxna med utvidgat behov som i sin rehabilitering behöver stöd av flera yrkeskategorier. Fokus ligger på utveckling av arbetssätt och erbjudande av individuella planer samt gruppverksamhet. Väntetiderna för den fördjupade hörselrehabiliteringen ligger inom vårdgarantins gränser. Närpsykiatri AB i Enköping begärde under 2012 omförhandling av sitt avtal. Eftersom parterna: Landstinget i Uppsala län och Närpsykiatri AB inte kom till ett gemensamt beslut avslutades avtalet 24 augusti 2012, Närpsykiatri AB driver sin verksamhet i Enköping till och med 4 juni Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2012 om att genomföra en ny upphandling enligt LU för att ta fram en ny vårdgivare för öppenvårdspsykiatri i Enköping. Både bolaget HÄTÖ, som ansvarar för psykiatrin i Nord Uppland, och Närpsykiatrin AB har under året granskats genom uppföljningar med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Medarbetare inom hjälpmedelsenheterna på Habilitering och hjälpmedel har under året varit involverade i arbetet med att ta fram underlag och förslag till riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län. Arbetet har skett tillsammans med ansvarig handläggare på hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets ledningskontor. Friare val infördes den 1 maj 2012 för vissa hjälpmedelsområden som hanteras inom Habilitering och hjälpmedel. De hjälpmedelsområden som ingår i Friare val är syn- och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar samt hjälpmedel för rörelse, förflyttning, hygien och kognition för åldrarna 0 20 år. Akademiska sjukhuset har tillsammans med primärvården och Unilabs AB genomfört en kartläggning av bröstcancerprocessen. Under oktober 2012 togs en slutrapport fram som innefattade ett antal förslag till förbättringar i bröstcancerprocessen. De föreslagna förändringarna förväntas leda till minskat lidande för patienterna samt ett mer effektivt arbetssätt med kortare väntetider. Förslaget innebär att processen för remiss till behandling förväntas ta veckor jämfört med M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

18 M E D B R G A R E & K U N D nuvarande 16 veckor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förväntas fatta beslut om bröstcancerprocessen under februari Landstingsstyrelsen beslutade 19 december 2011 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att genomföra en extern utvärdering av Vårdval Uppsala län för att se vilka effekter vårdvalet inom vårdcentraler medfört. I beslutet står att utvärderingen ska innehålla frågor om vårdkvalitet, tillgänglighet, valfrihet, ekonomi och patientnöjdhet. Sammanfattningsvis visar rapporten att tillgängligheten generellt sett ökat sedan introduktionen av vårdval i landstinget i Uppsala län Flertalet undersökta kvalitetsaspekter har också förbättrats sedan 2009, dock tycks detta inte haft så stora effekter på den patientupplevda kvaliteten. Valfriheten har ökat för invånarna i de större tätorterna i landstinget i Uppsala län, men inte för invånarna i de mindre tätorterna och i glesbygdskommunerna i Norduppland och Heby. Antalet besök i primärvården har ökat liksom kostnaderna per invånare för utbetald kapiterings- och besöksersättning. En utveckling som det finns anledning att var uppmärksam på framöver är att det i dagsläget finns flest vårdcentraler i Uppsala tätort i de områden där invånarna utgör den fjärdedelen med mest resurser. Vidare föreslås det i rapporten att landstinget bör uppmärksamma att det görs fler besök per listad patient på privata vårdcentraler i landstinget. För att följa denna utveckling bör landstinget skapa en modell för kontinuerlig utvärdering av vårdutnyttjandet i primärvården, i landstingets samtliga kommuner. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att en plan ska upprättas för vidare analysarbete av vårdvalet, planen ska återapporteras till styrelsen i mars Bålsta vårdcentral har bytt ägare efter att den förra ägaren begärts i konkurs. Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB har efter konkursen köpt vårdcentralen och driver verksamheten från och med 1 augusti Målrelaterade ersättningar inom mödrahälsovård och barnhälsovård har införts 1 januari respektive 1 maj Det mått som infördes för mödrahälsovård är att vårdgivaren ska registera alla gravida i mödrahälsovårdsregistret vid inskrivning och vid avslutad graviditet. Syftet är att förbättra styrningen av verksamheten. Det mått som infördes för barnhälsovård är att vårdgivaren ska registrera antalet hembesök inom 30 dagar och redovisa andelen av alla barn som fått minst ett hembesök. Syftet är att få antalet hembesök att öka då landstinget generellt har låga värden vad gäller detta område. I maj 2012 fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utreda möjligheterna för länsinvånarna att lista sig på vårdcentraler i andra län. Det har inte framkommit något i utredningen som visar på att det inte är möjligt att utvidga listningen för länets invånare. Intresse finns hos de angränsande landstingen att inleda diskussioner om samarbete inom detta område. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande beslutades få i uppdrag att skicka en formell skrivelse till den politiska ledningen i Stockholms läns landsting, Landstinget Gävleborg och Landstinget Västmanland. Frågan fortsätter att utredas under Mål från styrkortet Utökat vårdval Syftet med vårdval inom specialistvården var bland annat att öka patienternas möjlighet att välja vårdgivare, stimulera till ökad mångfald samt ökad kostnadseffektivitet. Vårdval inom specialistvården har i sin helhet uppfyllt dessa syften. Under 2012 har tre vårdvalssystem, enligt lagen om valfrihetssystem, införts inom specialistvården. Den 1 februari infördes vårdval för ögonbottenfotografering vid diabetes och vårdval för ljusbehandling vid psoriasis. Vårdval för kataraktoperationer (operation av grå starr) infördes 1 april. Inom vårdval för ljusbehandling ingår landstingets egenregi, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. För vårdval ögonbottenfotografering ingår Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och en nyetablerad vårdgivare, Eye Diagnostics AB. Inom vårdval kataraktoperationer ingår Akademiska sjukhuset och Capio Medocular AB. Vårdval för ögonbottenfotografering har inneburit en säkerställd ökad produktion för Lasarettet i Enköping med 37 procent. Det är inte möjligt att redovisa en total produktionssiffra då Akademiska sjukhuset har en oklar registrering. Budgeten för ögonbottenfotografering har överskridits med cirka åtta (8) procent. I och med införandet av vårdval för kataraktoperationer har produktion ökat med cirka 43 procent jämfört med föregående år och budgeten har överskridits med 14 procent. Produktionen för ljusterapi vid psoriasis har däremot minskat med 27 procent. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under året fattat beslut om att under 2013 införa vårdval inom ytterligare två områden: öppenvårdsgynekologi och höft- och knäprotesoperationer. Därutöver ska specialitetsområdena ögonsjukdomar och öron-näs- och halssjukdomar analyseras för eventuellt vårdvalssystem Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

19 Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är tydlig planering, styrning och uppföljning effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Tydlig planering, styrning och uppföljning Planering Under 2011 startade ett arbete med att förändra landstingets planeringsprocess. Syftet var att göra planeringsprocessen mer tydlig, enkel och användbar. Den gamla processen var inte optimal för verksamheten då besked om verksamhetsinriktning och ekonomiska ramar gavs först när landstingsplanen beslutades i november. Under hösten 2011 fick förvaltningarna i landstinget uppdraget att ta fram en förvaltningsanalys. Denna skulle bestå av utmaningar och möjligheter i verksamheten för planperioden Utifrån denna sammanställning så arbetade Landstingets ledningskontor fram en landstingsövergripande analys som presenterades för politiken i december Detta var grunden till den politiska inriktningen som beslutades i landstingsfullmäktige i februari Den politiska inriktningen har sedan legat till grund för Landstingsplan och budget som beslutades av fullmäktige i juni Att Landstingsplan och budget nu beslutas redan i juni ger möjligheter till tidigare planeringsförutsättningar som är viktiga för förvaltningarna. Den nya processen har ännu inte fått full effekt för alla förvaltningar. Inför Landstingsplan och budget kommer processen vidareutvecklas där fokus ska vara att utgå från de behov som finns. I ett led att förbättra styrningsprocessen har en styrgrupp inrättats på Landstingets ledningskontor. Gruppen har i uppdrag att vara sammanhållande för processen samt utvärdera och utveckla densamma. Ekonomisk styrning Intäkter och kostnader där de genereras Arbetet med att utveckla ekonomistyrningen under 2012 har gått framåt även om landstingets verksamheter har kommit olika långt. Målet är att ha en tydlig redovisning där kostnader och intäkter verkligen redovisas där de genereras så att ansvaret hamnar på den nivå där man kan påverka utfallet. Landstingets konkurrensutsatta verksamheter har tidigt utvecklat redovisningen för att kunna utöva en effektiv uppföljning. Sjukhusförvaltningarna har inför 2013 års budget utvecklat arbetet och därmed fördelat intäkterna till den verksamhet där de hör hemma. Arbetet kommer att utvecklas ytterligare under 2013, men landstinget har redan kommit långt i denna utveckling. Uppföljning Utökandet av antalet styrelser ställer högre krav på en snabbare rapporteringsprocess från tjänstemannaorganisationen. När det gäller rapportering av verksamhet, ekonomi och personal i den månatliga rapporteringen så gäller det att hitta en balans mellan månadsavslut och de analyser som sedan ska göras. Det är viktigt att förvaltningar och Landstingets ledningskontor får adekvat tid för analys. Samtidigt får inte kvaliteten av data kompromissas, då det är grunden för att kunna göra en bra analys. Under 2012 har en konsekvenskartläggning utförts kring möjligheten att förkorta månadsavsluten. Under 2012 har brytdatum för bokföringen varit den femte arbetsdagen efterföljande månad. I kartläggningen utreddes konsekvenserna av att istället ha brytdatum den fjärde, andra respektive första arbetsdagen. Utifrån kartläggningen och en efterföljande utredning kring kvalitetskonsekvenser, beslutade ekonomidirektören att brytdatum för månadsbokslut ska vara den första arbetsdagen efterföljande månad under Landstingets resurscentrum håller i skrivande stund på och förbereder olika system och rutiner för att göra detta möjligt. I samband med kartläggningen har det även blivit tydligt att det är kärnproblematiken som måste lösas för att detta ska fungera. Tidigare har arbetssättet mer varit att rätta fel istället för att angripa kärnproblematiken löpande. Under 2013 kommer det frigöras mer tid för analys samtidigt som rapportering till styrelsen huvudsakligen kommer ske med ordinarie styrelseutskick. Mål från styrkortet Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Tydlighet i styrning, planering och uppföljning är en avgörande faktor för att verksamheterna i landstinget ska kunna ge leveranser med bra kvalitet. Från ledningskontoret har ett förändringsarbete drivits vad gäller landstingets planeringsoch budgetprocess. Målsättningen är att förvaltningarna ska vara med mer i inledningsskedet av processen samt att de ska få tydliga planeringsförutsättningar i ett tidigt skede. Inför 2012 har landstinget även infört en ny styrmodell, balanserat styrkort. För att kunna mäta om förvaltningarna upplever en ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning så har det genomförts grupparbeten inom ekonomichefgruppen där frågeställningar kring olika områden inom planeringsoch uppföljningsprocessen behandlades. Det har resulterat i fyra förbättringsområden: Planeringsprocessen Kompetens, utbildning och roller E K N M I Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

20 E K N M I Utveckling Mötesformer Åtgärder har redan tagits inom planeringsprocessen. En styrgrupp för styrningsprocessen har bildats. Gruppen har i uppdrag att vara sammanhållande för processen samt att utvärdera och utveckla densamma. Gruppen har påbörjat en processkartläggning av styrningsprocessen. En utveckling av samordningen inom ledningskontoret när det gäller budgetarbetet har även startat. Under 2013 kommer fortsatt förbättringsarbete att ske. Detta kommer att följas upp löpande. Varje förvaltning ska även ha ett egendefinierat mål under landstingets övergripande mål. På Akademiska sjukhuset är detta ett målkvalitetsindex, där målet är att det ska vara lika med eller högre än 3,6. Utfallet för 2012 är 3,6 och det är samma nivå som vid medarbetarundersökningen 2008 och Lasarettet i Enköping har som mål att förbättra och förtydliga budgetprocessen. Budgetavvikelse ska vara mindre än 5 procent per månad. Beträffande målet om en kostnadsbudgetavvikelse på mindre än fem procent har lasarettet uppnått målet vid fem av tio månader. Den ackumulerade kostnadsbudgetavvikelsen är 2,62 procent efter 12 månader. Primärvården har utvecklat och standardiserat styrkort som gäller för vårdcentraler och anslagsfinansierad verksamhet. Befintlig struktur uppfattas av flertalet chefer stå för en ökad tydlighet. Processen innebär en löpande dialog i ledningsgrupp och med förankring i chefsgruppen där olika utvecklingsaktiviteter görs för att stärka den samlade processen för planering, styrning och uppföljning. På Habilitering och hjälpmedel var målet att ta fram ett basvärde för upplevd tydlighet under Ekonomichef har tillsammans med FoU-chef utarbetat enkät till respektive budgetansvarig avseende upplevelse av planering, styrning och uppföljning som underlag till åtgärder framöver. Under hösten har budgetansvariga svarat på denna enkät. Enkäten var utformad med frågor där budgetansvariga fick bedöma i vilken grad på en femgradig skala de hade upplevt tydlighet avseende planering och styrning gällande ekonomi. Resultatet visade för upplevd tydlig planering/styrning på ett medelvärde av 4,32 och för upplevt tydlighet gällande uppföljning av 4,42. Förvaltningen anser att resultatet visar på en hög grad av upplevd tydlighet bland budgetansvariga. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ge budgetansvariga bra förutsättningar för planering och uppföljning så att resultatet för år 2013 kan öka. Folktandvårdens fokus på planering, styrning och uppföljning har successivt ökat. under året har flera utfört aktiviteter för att tydliggöra klinikernas/nätverkens möjligheter till planering, styrning och uppföljning. Som exempel kan nämnas fortsatt utveckling av planeringsverktyg för barn och ungdom samt månatlig uppföljning av nyckeltal. Landstingsservice har under flertalet år arbetats intensivt med dessa processer. Nämnas kan processerna för prognos, budget, investeringsplaner, uppföljning av ekonomi och projekt. Landstingets resurscentrum har ett digitalt stöd för rapporterig av månatlig prognos, som underlättar den månatliga uppföljningen. Ekonomin är en stående punkt i ledningsgruppen samt återredovisas på respektive enhet och i den fackliga samverkansgruppen. Genom att fördela ut kostnader och intäkter underlättas också uppföljningen för respektive ansvarig chef. Kultur i länet har här två mål. Det ena är att årets resultat avviker med högst 2 procent från prognos vid tertial 1 och 2. Utfallet blev dock avvikelse på mer än 2 procent från de prognostillfällena. Flera faktorer har påverkat måluppfyllelsen, däribland kan nämnas att förvaltningen inom vissa områden påverkas av yttre omständigheter som är svåra att förutsäga. Vissa brister i rutiner kring uppföljning och prognosarbete har också påverkat resultatet. Kultur i länets andra mål är att antal utvecklingsinsatser som finansieras med externa medel ska öka. Detta mål har man lyckats med. Kollektivtrafikförvaltningen tar fram tydliga ekonomiska rapporter månadsvis och presenteras för förvaltningens ledningsgrupp som upplever ökad tydlighet jämfört med tidigare. Varuförsörjningens arbete med balanserade styrkort har intensifierats såväl på bredden som på djupet. En av planeringsdagarna ägnades åt att forma ett gemensamt styrkort för förvaltningen. Sammantaget har åtta förvaltningar definierat målupfyllelsen som helt uppnådd medan två av förvaltningarna definierat den som delvis uppnådd. Utifrån detta är den totala måluppfyllelsen delvis uppnådd. En effektiv verksamhet God hushållning För att landstinget långsiktigt ska klara återinvesteringar i fastigheter och kostnader för pensioner krävs god ekonomisk hushållning. Det innebär att kostnaderna inte får öka snabbare än intäkterna i form av skatter och bidrag. Det finansiella målet är att avsättningar på 2 procent av skatter och bidrag ska göras årligen. Inför 2012 fick landstinget dock sänka det finansiella målet då förutsättningarna försämrats med sänkta skatteunderlagsprognoser och förvaltningar med underskott. Målet var att kunna sätta av 100 miljoner kronor, eller 1,2 procent under förutsättning att de kostnadsanpassningsprogram och resultatmål som beslutats infrias. Utfallet för 2012 blev dock inte enligt förväntningarna. Kostnadsanpassningarna fick inte full effekt, vissa resultatmål uppnåddes inte och andra förvaltningar visade oväntade underskott. Vad som räddar landstingets resultat och att avsättning till eget kapital ändå kan göras, är högre skatteintäkter än budgeterat och en återbetalning av försäkringspremier för AFA från 2007 och Dessutom har viss verksamhet visat större överskott än väntat För att landstingets ekonomi på sikt ska vara hållbar krävs att de ansträngningar som görs i verksamheterna för att uppnå budget i balans verkligen får den effekt som förväntas. Den uppgiften blir än svårare nu när ingången av 2013 inte är på den nivå som hade varit önskvärt om effektiviseringarna hade fått full effekt. Ersättningssystem i hälso- och sjukvården Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-03-25 36 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

PRIMÄRVÅRDSSPECIFIK UTBILDNING UTBILDNINGSMATERIAL

PRIMÄRVÅRDSSPECIFIK UTBILDNING UTBILDNINGSMATERIAL PRIMÄRVÅRDSSPECIFIK UTBILDNING UTBILDNINGSMATERIAL Tidigare ordnades en halvdagsutbildning av IT-avdelningen för primärvård, som handlade om primärvårdens specifika uppdrag och ersättningssystem. Den utbildningen

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Årsredovisning 2007 -en kortversion

Årsredovisning 2007 -en kortversion Årsredovisning 2007 -en kortversion Du håller i din hand kortversionen av landstingets årsredovisning för 2007. Årsredovisningen redovisar verksamheternas resultat utifrån landstingsplanens mål och budget.

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Fakta Stockholms läns landsting

Fakta Stockholms läns landsting 1 Fakta 2 Ansvar, mål och omfattning 3 ansvarar för länets: hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt kollektivtrafik och regionplanering landstinget bidrar även till kulturen i länet. 4 Långsiktiga

Läs mer

Fastställande av styrkort för förvaltningarna

Fastställande av styrkort för förvaltningarna LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-11-22 154 Dnr PS 2012-0072 Fastställande av styrkort för förvaltningarna Förslag till beslut Produktionsstyrelsen

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Bild. Liv, hälsa och hållbar utveckling.

Bild. Liv, hälsa och hållbar utveckling. Bild Liv, hälsa och hållbar utveckling Historisk återblick 1863 Sveriges landsting bildades och det fanns 107 000 invånare i Västernorrlands län Sollefteå lasarett, byggår 1874 Landstingets uppdrag innehöll

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Yttrande angående Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län och Polismyndigheten i Uppsala län

Yttrande angående Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län och Polismyndigheten i Uppsala län LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 56 Dnr PS 2013-0023 Yttrande angående Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur

Landstingets uppdrag. Hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Regional utveckling. Kultur Landstingets uppdrag Hälso- och sjukvård inklusive tandvård Regional utveckling Kultur Uppdraget styrs av Kommunallagen Hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Kollektivtrafiklagen Norrbotten Politisk

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer