innehåll Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "innehåll Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42"

Transkript

1

2 innehåll INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 3 Landstingets styrning och organisation 4 Politiska organisationen 4 Landstingsfullmäktige 4 Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration 4 Styrelser och nämnder 4 Tjänstemannaorganisationen 5 Detta är Landstinget i Uppsala län 6 Vård och tandvård 6 Medarbetare 6 Vad kostar vården egentligen? i siffror 6 En genomsnittlig dag 6 Dessutom 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 Sammanfattning 8 Året i korthet 11 Medborgare och kund 13 Hälsoinriktat arbete 13 Hög tillgänglighet, ett bra bemötande och hög säkerhet 14 Möjlighet att välja inom hälso- och sjukvård 17 Ekonomi 19 Tydlig planering, styrning och uppföljning 19 En effektiv verksamhet 20 Ekonomisk uppföljning 22 Produktion 29 Standardiserade processer och jämna flöden 29 Kvalitetsutvecklingsarbete 30 Förnyelseperspektivet 40 Främja forskning och innovation 40 Strategiska områden 40 Samarbete med ledande aktörer 42 Medarbetarperspektivet 43 Tydliga och kommunikativa ledare 43 Engagerade medarbetare 43 Rätt kompetens 43 Hel- och delägda aktiebolag 45 Regional verksamhet och stiftelser 66 FINANSIELLT BKSLUT 48 Resultaträkning 48 Balansräkning 49 Noter till resultaträkningen 50 Noter till balansräkningen 54 Kassaflödesanalys 62 Redovisningsprinciper 63 Ekonomiska definitioner 65 Förvaltningarnas balanserade resultat 66 Intern kontroll 67 NYCKELTAL INM PERSNALMRÅDET 68 Revisionsberättelse avseende 2011 års förvaltning 70 Grafisk form, layout och original: Byrå4, Uppsala 2013 Tryck: Exaktaprinting, april 2013 Foto: Johan Wahlgren, Staffan Claesson och Kenneth Gunnarsson Fler exemplar av årsredovisningen beställs via

3 inledning Landstingsstyrelsens ordförande har ordet Ett landsting i ständig förändring Landstinget består av busschaufförer, läkare, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, musiker, lärare och mer än hundra andra yrken. Var och en gör ett viktigt arbete som tillsammans skapar helheten. Alla medarbetare i vårt landsting kan vara stolta över sin insats på den egna avdelningen men de ska dessutom veta att de är viktiga länkar i arbetet för att alla invånare i länet ska leva ett gott liv. Landstinget i Uppsala län kan sammanfatta 2012 års verksamhet som ännu ett år där stora förändringar skett. Mot bakgrund av att vi har haft både en osäker global ekonomi och en ansträngd arbetsmarknad, i Sverige och i vårt län, kan vi vara tillfreds med att landstingets ekonomi. Den håller sig med god marginal inom givna ramar. Problem finns att lösa. Vi ser ännu ett år med betydande underskott i hälso- och sjukvårdens ekonomi, som emellertid balanseras av ett positivt finansnetto. Till en hel del beror detta på den återbetalning av premier i arbetsmarknadsförsäkringen AFA som alla kommuner och landsting fick del av under året. Men ännu viktigare för att vi skulle få en ekonomi i balans var det faktum vi har minskat nettokostnadsutvecklingen för andra året i rad. Landstingets mål att avsätta 100 miljoner kronor till det egna kapitalet uppnås därmed plus att ytterligare 83 miljoner kronor kan avsättas. Sjukvårdens ständiga förnyelse och förändring är krävande, men också en förutsättning för att vårt land även i framtiden ska ha förmånen att ha tillgång till vård i absolut världsklass. De stora universitetssjukhusen, varav Akademiska sjukhuset är ett, har en självklart ledande position i detta arbete. Endast genom att ständigt ligga i utvecklingens framkant kan den ledande positionen behållas. Kollektivtrafiken befinner sig i snabb utveckling och står inför nya viktiga frågor de kommande åren. Stora satsningar har under senare år gjorts på nya tåglinjer och nya bussar i regiontrafiken. Arbete pågår med förnyelsen av stadstrafiken i Uppsala, där en nära samverkan mellan landstinget och Uppsala kommun är en faktor för framgång. Den nya regionala tågtrafiken behöver nu visa hur den kan bidra till växtkraft och breddning av arbetsmarknaden och på det sättet bryta mark för ökad tillväxt i länets ekonomi. Mycket mer kan berättas om vårt landsting, om dess ekonomiska läge och om all den verksamhet som varje dag bedrivs i landstingets namn. Invånarna i Bålsta kan berätta om de två nya vårdcentralerna. Invånarna i Tierp kan berätta om hur närvården växer fram efter framgångsrikt mönster från Östhammar. Invånarna i Heby kan berätta om tågtrafikens betydelse för orter som nu sjuder av framtidstro. I hela länet ges nya upplevelser inom konst, musik och teater. Vårt län växer, och landstinget bidrar med både välfärd och utrymme för framtidstro. Erik Weiman Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

4 Landstingets styrning och organisation Förtroendemannaorganisationen Landstingsrevisionen Landstingsfullmäktige Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen Produktionsstyrelsen Arbetsutskott Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Patientnämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Arbetsutskott Mellersta Länshandikapprådet länsdelsberedningen Pensionärsrådet Norra länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Kostnämnden Varuförsörjningsnämnden Styrelsen för Uppsala länstrafik AB och Prebus AB Styrelsen för Gamla Uppsala Buss AB Styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB Stiftelsen Musik i Uppland Stiftelsen Upplandsmuseet Mellersta länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Södra länsdelsberedningen Länsdelsberedningsutskott Politiska organisationen Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommunen och landstinget. Invånarna väljer då vilka politiker som ska styra landstinget. Sedan valet 2006 är den borgerliga alliansen i majoritet. Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige har 71 ledamöter. Riksdagen har störst makt i politiken i Sverige. På ungefär samma sätt har landstingsfullmäktige störst makt i landstinget. Landstingsfullmäktige har fem möten varje år. Då är allmänheten välkommen att vara med och lyssna. Man kan också följa dessa möten på webb-tv: Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en kollektivtrafik som fungerar och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar inte om detaljer utan på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också hur pengarna ska fördelas mellan olika verksamheter. Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration Utskottet har 15 ledamöter och ligger direkt under landstingsfullmäktige. Utskottet bildades för att ge utrymme för fria diskussioner, vilket traditionellt inte får så stor plats i de politiska organen där arbetet är mer inriktat på beslut. Styrelser och nämnder Landstinget har följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen hälso- och sjukvårdsstyrelsen produktionsstyrelsen kollektivtrafiknämnden patientnämnden kulturnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden. Styrelserna och nämnderna sammanträder ungefär en gång i månaden. Landstingsstyrelsen har 15 ledamöter som representerar både majoriteten och oppositionen. Landstingsstyrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av fullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

5 Tjänstemannaorganisationen Tjänstemannaorganisation, januari 2012 Landstingsfullmäktige Landstingsrevisionen Landstingsstyrelsen Revisionskontoret Landstingsdirektören Produktionsstyrelsen nämnden Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Patientnämnden Kulturnämnden Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Landstingets ledningskontor Varuförsörjningen Kultur i länet Patientnämndens kansli Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstingets resurscentrum Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och hjälpmedel Primärvården Akademiska sjukhuset Landstingsservice Förtroendemannaorganisation Tjänstemannaorganisation Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har 13 ledamöter och har som uppgift att företräda länsinvånarna och beställa den vård som behövs. Styrelsen beställer vård från landstingets olika förvaltningar, till exempel från de båda sjukhusen och från Folktandvården. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beställer även vård från de privata vårdgivare som landstinget har avtal med. Politikerna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen arbetar också i tre olika länsdelsberedningar. Den plats de bor på avgör i vilken ordning de arbetar. På så vis stärker de det lokala inflytandet och kunnandet i de olika delarna av länet. Produktionsstyrelsen har 13 ledamöter och beslutar om hur landstingets vård i egen regi ska styras och följas upp. Styrelsen arbetar även med fastighetsfrågor och i viss mån personalfrågor. Kollektivtrafiknämnden, som bildades 1 juli 2011, ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Till patientnämnden kan patienter, anhöriga och vårdpersonal vända sig med problem som till exempel rör patientens upplevelser av vården, kontakten med sjukvården eller rätten till vård. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Kulturnämnden ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: kulturenheten, Länsbibliotek, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstinget i Dalarna, Uppsala, Västmanland, Sörmland och Örebro för att samordna sin upphandling av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstinget i Uppsala och Västmanland. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Landstinget Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting. Varje landsting representeras av 3 ledamöter. Tjänstemannaorganisationen Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv olika förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Habilitering och hjälpmedel arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur i länet, Kollektivtrafikförvaltningen, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

6 Detta är Landstinget i Uppsala län Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där man får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största landstinget i Sverige både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länet har invånare fördelat på åtta kommuner; Uppsala, Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Länsborna betalar 10,86 kronor för varje intjänad hundralapp i landstingsskatt. Skatten är landstingets största intäkt. Vård och tandvård 48 vårdcentraler, varav 19 privata 2 sjukhus 5 akutmottagningar, varav en närakut 19 kliniker för allmäntandvård, 2 för sjukhustandvård och 8 för specialisttandvård. Medarbetare länets näst största arbetsgivare, efter Uppsala kommun anställda 78 procent kvinnor 71 procent arbetar på Akademiska sjukhuset cirka 51 procent av landstingets totala kostnader är personalkostnader 4,6 procent sjukfrånvaro år i medelålder cirka 140 olika yrkeskategorier. cirka personer deltog i Habilitering och hjälpmedels 300 olika kurser och grupper samtal till Sjukvårdsrådgivningen En genomsnittlig dag föds 11 barn på Akademiska sjukhuset opereras 134 personer på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping genomför landstingets 18 ambulanser cirka 105 uppdrag, 37 är akuta utryckningar till personer med livshotande symtom görs tågresor cyklar landstingsanställda till och från jobbet genereras sammanlagt 9,2 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Dessutom räcker ett års matavfall från Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att köra en biogasbil 10,5 varv runt jorden går varje år personer kurs på Wiks folkhögskola förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 770 handbollsplaner cyklade landstingets anställda motsvarande 145 varv runt jorden för att komma till och från jobbet. Diagram 1. Landstingets intäkter 2012 ( miljoner kronor) Vad kostar vården egentligen? ett läkarbesök på vårdcentralen: cirka kronor, varav patientavgiften 150 kronor ett besök hos en specialist på kirurgmottagningen: drygt kronor, varav patientavgiften 300 kronor en ljumskbråcksoperation där patienten får åka hem samma dag: cirka kronor, varav patientavgiften 300 kronor en komplikationsfri förlossning: drygt kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag i siffror cirka 25 miljoner bussresor med stads- och regiontrafiken patienter fick behandling hos Folktandvården cirka besök hos läkare på barnavårdscentraler Skatteintäkter 6 861mnkr (54 %) Riks- och regionsjukvård/utomlänsvård mnkr (15 %) Generella statsbidrag och kommunal utjämning mnkr (11 %) Övriga bidrag 467 mnkr (4 %) Patientavgifter 302 mnkr (2 %) Trafikkostnader 657 mnkr (5 %) Försäljning av tandvård, medicinska tjänster och uthyrning av lokaler 406 mnkr (3 %) Övrigt 687 mnkr (6 %) 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

7 Diagram 2. Landstingets kostnader 2012 ( miljoner kronor) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2012 ( miljoner kronor) Löner, ersättningar och andra sociala avgifter mnkr (43 %) Pensionskostnader 628 mnkr (5 %) Köp av hälso- och sjukvård 980 mnkr (8 %) Läkemedel mnkr (8 %) Lämnade bidrag 142 mnkr (1 %) Trafikkostnader mnkr (10 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 526 mnkr (4 %) Avskrivningar 382 mnkr (3 %) Övriga kostnader mnkr (18 %) Akademiska sjukhuset 6 552mnkr (53 %) Lasarettet i Enköping 392 mnkr (3 %) Primärvården 738 mnkr (6 %) Habilitering och hjälpmedel 171 mnkr (1 %) Folktandvården 344 mnkr (3 %) Kollektivtrafikförvaltningen mnkr (10 %) Övriga centrala funktioner 300 mnkr (3 %) Kultur i länet 125 mnkr (1 %) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 911 mnkr (7 %) Landstingsservice 893 mnkr (7 %) Varuförsörjningen 75 mnkr (1 %) Landstingets resurscentrum 179 mnkr (1 %) Finansförvaltningen 455 mnkr (4 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

8 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Ekonomi Efter en höst med dystra prognoser om den globala ekonomin pekar prognoserna nu på något ljusare tider. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att den ekonomiska utvecklingen ser mer positiv ut. Det kommer dock att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut har återhämtat sig, framför allt beroende på olika omvärldsfaktorer. Landstinget i Uppsala län har de senaste tre åren känt av den inbromsade ekonomiska tillväxten i Sverige. Landstinget har valt att tillämpa en strikt linje vid budgetarbetet med måttliga uppräkningar. Signalerna till förvaltningarna är att effektivisera verksamheten för att klara en ekonomi i balans. Tyvärr har inte detta lyckats fullt ut. Vid årsbokslutet 2012 konstateras att ett flertal förvaltningar i landstinget har ett negativt ekonomiskt utfall för året. Trots vissa förvaltningarnas svårigheter att klara en ekonomi i balans redovisar Landstinget i Uppsala län ett resultat på plus 183 miljoner kronor, vilket är 82 miljoner kronor bättre än budget. Anledningen till att landstinget trots allt redovisar ett positivt resultat beror främst på ökade skatteintäkter och en engångsåterbetalning av AFA-försäkringar för åren Tillgänglighet inom vården Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla ska komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och att man ska erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar. Inom den landstingsdrivna primärvården uppnås dessa krav med 95 procent för telefontillgängligheten och med 93 procent för tillgänglighet till läkarbesök vid årsskiftet. Inom den privatdrivna primärvården är motsvarande kravuppfyllelse 91 procent för telefontillgänglighet och 88 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Tillgängligheten inom primärvården har aldrig varit så hög. Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården är att man ska få tid för ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Landstinget uppnår dessa krav med 82 procent för läkarbesök och med 80 procent för operation/ behandling vid årsskiftet. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna också kallad kömiljarden ska 70 procent av patienterna erhålla tid till ett första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 70 procent av patienterna erhålla tid för operation/ behandling inom 60 dagar. Ytterligare tillgänglighetsmedel finns att fördela till de landsting som uppnår 80 procent av ovanstående krav. Landstinget i Uppsala län har inte uppnått kömiljardens krav någon månad under 2012 och därmed inte fått någon utdelning av kömiljarden. Vid årsskiftet så redovisades tillgängligheten i kömiljardens termer som att 61 procent av patienterna fick tid till första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 60 procent av patienterna fick tid för operation/behandling inom 60 dagar. Detta innebär att tillgängligheten i kömiljardens termer i stort sett är oförändrad sedan föregående årsskifte. Antal väntande i kön för ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till patienter och kön till operation/behandling uppgick till patienter. Detta innebär att även antalet väntande i de redovisade vårdköerna också är i stort sett oförändrade sedan föregående årsskifte. För att förbättra möjligheterna att uppnå kömiljardens krav på tillgänglighet till vården så har landstingsfullmäktige under året beslutat anslå 40 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kökortningssatsningar. Dessa medel har under 2012 fördelats till den lanstingsdrivna vården och för upphandling av vård från externa vårdgivare. De områden där kökortningssatsningar skett är främst inom skuldra, knä, fot det vill säga ortopedi. Externa upphandlingar har gjorts inom områdena ortopedi och obesitasoperationer. Samtidigt med dessa kökortningsinsatser har den landstingsdrivna vården producerat och levererat vård utöver den överenskomna volymen i vårdavtalen. Detta har ur ett köperspektiv motverkats av ett ökat inflöde av remisser under året. På landstingsnivå beräknas remissökningen mellan 2011 och 2012 vara 4,5 procent. Sammantaget gör detta att kösituationen för Landstinget i Uppsala län är i stort sett oförändrad trots extra satsningar och en hög produktion. De mest besvärliga köområdet är ortopedi med ett stort antal väntande i kön. När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnår Landstinget i Uppsala län dessa krav under årets samtliga månader. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa ska få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykisk ohälsa och som har beslut om fördjupad behandling ha påbörjat denna behandling inom 30 dagar. Totalt erhåller landstinget 10,4 miljoner kronor i statsbidrag för detta. Kvalitet i vården Vårdrelaterade infektioner Infektionsverktyget är ett nationellt projekt med syfte att ta fram ett it-stöd för registrering, bearbetning och återkoppling av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Målet är att ta fram ett verktyg för styrning och uppföljning av vårdrelaterade infektioner i det lokala förbättringsarbetet. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

9 Landstinget i Uppsala län är ett av två pilotlandsting vars uppdrag har varit att bland annat medverka i utvecklingen av Infektionsverktyget. Piloten avslutades i november och verktyget kommer att breddinföras under våren Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län. År 2012 erhöll landstinget drygt 16 miljoner kronor som en följd av god uppfyllelse av såväl grundkraven i överenskommelsen som av de indikatorer som är en del av överenskommelsen. Konkret innebär detta att arbetet med vårdrelaterade infektioner, antibiotikaförskrivning och förbättrade rutiner vid läkemedelsförskrivning är fokusområden inom landstinget. För att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska sjukhusens alla medarbetare följa de fastställda hygien- och klädregler som gäller på sjukhusen. Lasarettet i Enköping klarar målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad.på Akademiska sjukhuset klarar alla divisioner förutom psykiatridivisionen målet om att minst 90 procent av medarbetarna ska följa klädreglerna, varje månad. Sjukhusen deltog under året i Sveriges kommuner och landstings (SKL) mätningar kring basala hygienrutiner och klädregler. Vårens mätning ligger till grund för ersättningen i den nationella patientsäkerhetssatsningen för Landstinget uppnår ca 79 procent i följsamhet. För att få del av ersättningen i patientsäkerhetssatsningen krävs att landstinget uppnår 64 procent. Vid mätningen låg Landstinget i Uppsala län över genomsnittet för riket.under perioden har alla divisioner på Akademiska sjukhuset gått patientsäkerhetsrond med sjukhusledningen. I syfte att minska antalet vårdrelaterade infektioner mäter sjukhusen antalet avdelningar med utbrott av norovirus. Resultaten har analyserats och resulterat i åtgärdsplaner som har införts i verksamheterna. Rökstopp inför operation På Lasarettet i Enköping har det genomförts ett arbete med att dokumentera rutiner för information om rökstopp inför operation. Rutinerna är publicerade i Kvalitetshandboken. Samtliga tobaksbrukande patienter får idag skriftlig information om betydelsen av rökstopp inför operation och vid mottagningsbesök erbjuds remiss till primärvårdens tobaksavvänjning. Läkemedelsgenomgångar Sjukhusen har genomfört läkemedelsgenomgångar för patienter som är över 75 år och som har fler än fem läkemedel. Totalt har läkemedelsgenomgångar, varav 1016 fördjupade, genomförts på Akademiska sjukhuset och 486 stycken, varav 455 fördjupade, på Lasarettet i Enköping. Inom primärvården har 889 fördjupade läkemedelsgenomgångar genomförts. Genomgångarna har resulterat i en mer ändamålsenlig läkemedelsförskrivning genom färre läkemedel och genom en förbättrad kvalitet vad gäller läkemedelslistan. Patientsäkerhetsavdelningen Sedan november 2011 finns det en patientsäkerhetsavdelning på Akademiska sjukhuset. Uppdraget är att ge verksamheten stöd i patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet utifrån de mål som sätts i vårdavtalet samt i överenskommelserna mellan staten och SKL. Kvalitetshandboken Kvalitetshandboken är en viktig del av ledningssystemet. Där finns rutiner och styrande dokument. Den evidensbaserade är en grund för arbetet. Där publiceras verksamhetsunika dokument, men även de sjukhus- och landstingsövergripande rutiner som respektive enhet använder ofta. En enkät till personalen på Akademiska sjukhuset 2011 visar att 85 procent av de svarande känner till kvalitetshandboken. Framtidsbedömning Landstingets verksamheter påverkas av ett kärvt ekonomiskt läge. Stora planerade investeringar påverkar driftskostnaderna och begränsar det ekonomiska handlingsutrymmet. Samtidigt ökar befolkningen i Uppsala län och en allt större andel av invånarna hör till gruppen äldre. Vårdbehovet väntas öka med cirka sex procent inom slutenvården fram till 2015, jämfört med Med dessa förutsättningar är det en stor utmaning för landstinget att öka tillgängligheten till vården. För att lyckas krävs det bland annat effektivare vårdkedjor, nya it-lösningar och ett hälsoinriktat arbetssätt. Verksamheterna måste ha ett ständigt pågående förbättringsarbete. Produktionsplaneringen måste bedrivas systematiskt, tillsammans med en effektiv resursplanering och en långsiktig kompetensförsörjning. Landstinget har som mål att antalet resor med kollektivtrafiken ska ha fördubblats (jämfört med 2006) fram till år Inför 2013 har landstinget därför gjort en stor satsning på kollektivtrafiken. Det är nu viktigt att dessa satsningar ger resultat. Samverkan och nya samarbetsformer krävs både mellan olika aktörer inom landstinget och mellan landstinget och externa aktörer, andra landsting, kommuner och Uppsala universitet. För att Landstinget i Uppsala län ska fortsätta vara ledande inom sjukvårdsregionen när det gäller högspecialiserad vård krävs det ett strukturerat arbete med kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning. Det är också viktigt att utöka samarbetet mellan vårdgivare i sjukvårdsregionen och ett bättre utnyttjande av de samlade resurser som finns, främst inom bristområden. Utvecklingen av telemedicin kan också stärka samarbetet mellan olika vårdgivare i regionen. Förvaltningarna effektiviserar sitt arbete, men inte i tillräcklig utsträckning för att landstinget ska kunna möta hela det framtida behovet av hälso- och sjukvård. Därför finns ett stort behov av prioriteringar inom verksamheterna. För att styra de landstingsfinansierade verksamheterna ändamålsenligt, och för att dessa ska använda sina resurser effektivt krävs det långsiktiga och tydliga beställningar och ersättningssystem. Planeringsprocessen är viktig för att ge förvaltningarna tydliga förutsättningar inför kommande år. Landstinget måste ha en tydlig investeringsprocess med ett aktivt investeringsråd för att kunna hantera och värdera stora framtida investeringar. Det är viktigt att även beakta framtida hyreskostnader i processen, eftersom dessa kommer att ta en allt större andel av de framtida ekonomiska resurserna i anspråk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

10 Bedömning av måluppfyllelse Inför 2012 har landstinget infört balanserat styrkort. Detta innebär att det blir färre mål som följs upp i årsredovisningen jämfört mot tidigare. Syftet med balanserat styrkort är att fokus ska ligga på utvecklingsområden inom de fem perspektiv som landstinget valt att arbeta utifrån. Landstinget har 25 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar. Vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 13 mål uppnåtts helt, vilket motsvarar 52 procent. 9 mål har delvis uppnåtts, vilket motsvarar 36 procent. 3 mål har inte uppnåtts, vilket motsvarar 12 procent. Det är svårt att göra en jämförelse med föregående år med tanke på de förändringar som har skett. Tittar vi ändå på andelen mål som uppnås helt så är 52 procent en minskning jämfört med årsredovisningen 2011 då denna siffra var 62 procent. Delvis uppnådda mål var då 29 procent jämfört med 36 procent nu. Ej uppnådda mål 2011 var 9 procent jämfört med 12 procent nu. Procentuellt sett kan det konstateras att landstinget har en lägre måluppfyllelse 2012 jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen mellan perspektiven är relativt jämn. Inom produktionsperspektivet är det två mål som inte uppnåtts. Ett av dessa är målet om vårdgarantin. Det är inte acceptabelt med de långa vårdköerna i Landstinget i Uppsala län och därför görs en fortsatt satsning på att korta köerna De mål som inte har uppnåtts 2012 ligger i huvudsak kvar i 2013 års balanserade styrkort, varför ett fortsatt arbete sker kring dessa mål. För att underlätta bedömningen av måluppfyllelse används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2012 = Målet har delvis uppnåtts 2012 = Målet har inte uppnåtts 2012 Tabell 1: Sammanfattning av måluppfyllelse från landstingets balanserade styrkort Mål 2012 Uppfyllelse Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Ökad faktisk tillgänglighet Utökat vårdval Fler reser med kollektivtrafiken Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Utvecklingen av nettokostnaden för hälso- och sjukvård per invånare är högst 2,3 % Nettokostnadernas andel av skatter och bidrag överstiger inte 98 % Soliditet exklusive ansvarsförbindelse är minst 35 % Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar med minst ett projekt under vart och ett av God vård-områdena Minst hälso- och sjukvårdsförvaltningarna har börjat införa kvalitetsledningssystemet Tidsgränserna i vårdgarantin följs Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering Landstingets prioriterade områden i öppna jämförelser 2011 har analyserats på en övergripande nivå Forskningsbokslut finns för hälso- och sjukvårdsförvaltningarna Alla förvaltningar har definierat sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har definierat viktiga samarbeten Totalt medarbetarindex är 3,9 eller högre Delaktighetsindex är 3,6 eller högre Ledarskapsindex är 3,8 eller högre Alla förvaltningar har en kompetensförsörjningsplan Den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 % 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

11 Året i korthet Vårdval inom den specialiserade vården Under 2012 har tre vårdvalssystem enligt lagen om valfrihetssystem införts inom specialistvården. De tre vårdvalen gäller för områden rörande ögonbottenfotografering vid diabetes, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer (operation av gråstarr). Ny närvårdsavdelning Under våren invigdes den nya närvårdsavdelningen i södra länsdelen. Landstinget driver verksamheten i samverkan med Enköping och Håbo kommun. Beslut om ny vårdgivare för Uppsala närakut Hälso- och sjukvårdsstyrelsens utskott godkände i juni en ny vårdgivare för Uppsala närakut. Från och med den 15 januari 2013 tar CityAkuten i Praktikertjänst AB över driften av Uppsala närakut. Utveckling vårdval i primärvården Tre nya barnavårdscentraler (två filialer och en ny enhet) är godkända och startade under hösten 2012 i Uppsala. En ny vårdcentral är godkänd och startar den 1 februari 2013, också den i Uppsala. Målrelaterad ersättning har införts för mödrahälsovårdsuppdraget och för barnhälsovårdsuppdraget. Forskning på Akademiska sjukhuset I juni bildades en ny sjukhusövergripande avdelning för forskning och utbildning. Sömn- och andningscentrum Ett sömn- och andningscentrum har under våren bildats på Akademiska sjukhuset genom att sömnutredningsmottagningen vid psykiatridivisionen och andningscentrum vid verksamhetsområde lung- och allergisjukdomar slagits samman. Kompetenscentrum specialisttandvård Kompetenscentrum för specialisttandvård i Enköping har bildats vilket innebär att specialister från Uppsala regelbundet reser till Enköping för att bereda specialiserad tandvård i närområdet. Medarbetarenkät Landstinget har genomfört en medarbetarundersökning under första halvåret Det totala värdet NMI (Nöjd medarbetarindex) hamnade i år på 3,90 (3,78 år 2010) vilket får ses som ett bra resultat. Incitament Landstingsstyrelsen har fattat beslut om att införa incitament/ resultatdelning, i ett första steg från andra halvan av budgetåret Detta inom Folktandvården och Primärvården. Balanserat styrkort Från 2012 har landstinget infört en ny styrmodell i form av ett balanserat styrkort. Det balanserade styrkortet ska skapa en enhetlig och samordnad styrning som präglas av långsiktighet och kontinuitet. Verktyg för produktionsplanering Arbetet med att skapa ett gemensamt verktyg för produktionsplanering och produktionsuppföljning att användas på våra sjukhus och på landstingsnivå har slutförts under Det nya verktyget kommer att börja användas från och med Patientjournaler på nätet Från och med mitten av oktober kan alla länsbor ta del av sin patientjournal på nätet. Landstinget är först i landet med detta. Att kunna se sin journal ingår i ett paket av e-tjänster från tidsbokning, listning inom primärvården, betalning av patientavgifter till att följa sin remiss och kommunicera med läkare. Nytt regionbussavtal Från och med den 11 juni började det nya avtalet gälla med Nobina. En av skillnaderna är det stora antalet nya bussar som togs i bruk. En av de mera uppmärksammade busstyperna är de dubbeldäckare som kör sträckan Uppsala Enköping Västerås. Regionbussdepå I maj blev den nya regionbussdepån i Uppsala klar. Landstinget äger depån och Nobina hyr den. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

12 Den nya SL-pendeln Den 9 december började SL-pendeln trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. I och med att SL-pendeln ersätter Upptåget söder om Uppsala frigörs tågfordon till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Mark och fastigheter Landstinget är idag en av de största mark- och fastighetsägarna i Ulleråkersområdet. Under många år har den medicinska verksamheten successivt avvecklat. Nu har landstinget låtit ta fram en strukturplan för hur området ska utvecklas under de närmaste åren. En blomstrande stadsdel med bostäder, handel och offentlig service i ett attraktivt läge är landstingets vision för framtidens Ulleråker. De första investeringsbesluten inom Framtidens Akademiska har fattats, vilket innebär byggnation av nya teknikhus och renoveringar av olika vårdavdelningar. Regional kulturplan Landstingsfullmäktige antog i juni den regionala kulturplanen vilket är det strategiska dokumentet som kommer att vara vägledande för landstingets kulturarbete Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

13 Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget har medborgaren i fokus och bidrar till en god hälsa, livskvalitet, valfrihet och tillväxt i hela länet. Framgångsfaktorer för att nå målet är hälsoinriktat arbete kvalitet genom: ett bra bemötande hög tillgänglighet hög säkerhet möjlighet att välja vårdgivare. Hälsoinriktat arbete Ett hälsoinriktat perspektiv Landstinget i Uppsala län har länge arbetat utifrån hälsoinriktade mål i vårdavtal och regelböcker men saknar liksom övriga landsting en enhetlig dokumentations- och vårdstruktur som är landstingsövergripande. Vårdprogram, vårdrutiner, kvalitetshandbok och personalutbildningar ska nu anpassas till Socialstyrelsens rekommendationer för sjukdomsförebyggande metoder. Det är ett omfattande och pågående arbete som samordnas från hälso- och sjukvårdsavdelningen och verkställs genom olika arbetsgrupper. Socialstyrelsen är medveten om landstingens svårigheter att skapa enhetliga rutiner och ger därför stöd i form av olika nationella nätverk, ett av dessa är ett nätverk för införande av sjukdomsförebyggande metoder där landstingets kontaktperson deltar. Arbetet med dokumentationsstöd pågår i hela landet och nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) har gjort en genomlysning av hur landstingen idag dokumenterar i olika journalsystem. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att följas upp utifrån åtgärdskoder (KVÅkoder) som tagits fram av Socialstyrelsen. Detta innebär att landstingens journalsystem och vårdrutiner måste anpassas till en ny dokumentationsstruktur för frågor, åtgärder med nya åtgärdskoder samt uppföljning. För att stödja och samordna arbetet med hälsoinriktad hälso- och sjukvård sammankallar hälso- och sjukvårdsavdelningen en styrgrupp med representanter från landstingets förvaltningar samt från den privata primärvården. En betydande del av utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan landstingets alla förvaltningar och representanter från de privata aktörerna för att till så stor del som möjligt likrikta arbetsrutiner. Styrgruppen samordnar även friskvårdslotsfunktionen som ingår i landstingets arbetsmodell för fysisk aktivitet på recept samt det metod- och utbildningsstöd i metoden motiverande samtal (MI) som hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljat för åren Uppsala universitet har på uppdrag av primärvården genomfört utbildningen Att tillämpa sjukdomsförebyggande i praktiken på 7,5 högskolepoäng för hälsosköterskor. Tanken är att de personer som gått utbildningen ska ta ett större ansvar för samordningen av de sjukdomsförebyggande metoderna på vårdcentralerna. För att kommunicera information om levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor, till både befolkningen och patienter pågår en uppbyggnad av nya landstingsgemensamma webbsidor. Så mycket som möjligt av informationen ska länkas till webbsidan 1177.se. Ett exempel på detta är lokal information om vilken tobaksavvänjning som erbjuds inom landstingets verksamheter samt hos privata vårdgivare. Modellen för utveckling av stödjande strukturer för FaR (fysisk aktivitet på recept) till äldre har delats upp i två grenar. De patienter som klarar att utföra den fysiska aktiviteten på egen hand följer den ordinarie modellen med friskvårdslotsar. För den grupp patienter som behöver stöd av anhörig eller av det särskilda boendet gjordes under 2012 en pilotstudie på geriatrikens öppenvårdsmottagning. Alla patienter erbjöds ett FaR och de patienter som behövde extra hjälp och hade anknytning till Uppsala kommun lotsades till lämplig aktivitet via kommunens sjukgymnaster. Ett kort har utarbetats (Seniorkortet) med tre utvalda övningar som är extra viktiga för äldre, exempelvis balansträning för minskad fallrisk. Seniorkortet kommer att lanseras under Utbildning till diplomerad tobaksavvänjare har erbjudits all primärvård och landstingets förvaltningar för att tillgodose behovet av kvalificerad rådgivning vilken är den åtgärd som riktlinjerna rekommenderar. En utvärdering visar att det finns behov av att fortsätta utvecklingsarbetet till att rutinmässigt erbjuda tobaksbrukare kvalificerad rådgivning. Folktandvården satsar på hälsoinriktat arbete både som populationsstrategi och för individer med förhöjd risk för munsjukdomar. Populationsstrategierna riktas främst till barn och ungdomar i förskola och skola och flera utvecklingsprojekt inom området pågår. Mål från styrkortet Arbetsrutiner har börjat införas för att följa Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer Arbetsrutiner har införts för att följa Social styrelsens sjukdomsförebyggande metoder, för samtliga indikatorer. Implementeringsarbetet omfattar screening, åtgärd och uppföljning samt dokumentation för de fyra levnadsvanorna; riskbruk av alkohol, tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Ett arbete pågår för att ta fram en landstingsgemensam kvalitetsnorm för arbetet med levnadsvanorna. Samtliga hälso- och sjukvårdsaktörer har påbörjat arbetet med rutinbeskrivningar i vilka utfall på screening samt åtgärd inkluderas. Arbetet är påbörjat vad gäller att hitta gemensamma patientflöden kring åtgärder för levnadsvanor över förvaltningsgränser och mellan primärvårdsaktörer. På ett antal pilotenheter har vårdrutiner testats. De pilotenheter som ingår har valts utifrån de i riktlinjerna prioriterade grupperna. Implementeringen har lite olika fokus för de fyra levnadsvanorna. För ohälsosamma matvanor pågår ett mer grund- M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

14 M E D B R G A R E & K U N D läggande arbete. Sedan tidigare finns ett etablerat arbete för tobaksbruk och riskbruk av alkohol som nu styrs mot riktlinjernas indikatorer. När det gäller fysisk aktivitet fokuserar arbetet på screeningsstrukturen eftersom det sedan tidigare finns ett arbete med åtgärder, exempelvis FaR. Ett stöd för införandearbetet är ett landstingsgemensamt metodstöd för samtalsmetoden MI som påbörjades i januari Under året arrangerades tio grundkurser i metoden, handledning erbjöds till kollegiala lärandegrupper och under hösten arrangerades det en inspirationsdag för ca 70 deltagare. Arbetet med en webborientering i metoden samt med en metodstödssida i lärarplattformen Pingpong, har påbörjats. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård har införts på Folktandvårdens samtliga kliniker. Riktlinjerna används för att försäkra att tandvårdens arbete bedrivs kunskapsstyrt. Kompetensarbete för att förstärka medarbetarnas kunskaper och färdigheter vad gäller metoder för beteendepåverkan har inletts genom utbildning i MI. Hög tillgänglighet, ett bra bemötande och hög säkerhet Förbättrat akut omhändertagande Det mobila hembesöksteamet (MHT inom Uppsala kommun) som är finansierat med projektmedel via SKL har varit verksamt hela året. Distriktssköterskor i Uppsala kommun, sjuksköterskor vid sjukvårdsrådgivningen 1177 och ambulanssjukvården kan vid behov larma MHT vardagar mellan klockan 8.00 och Under året har teamet haft kontakter (knappt 6 ärenden/dag). 85 procent av kontakterna resulterade i fortsatt vård i hemmet och vid 14 procent av kontakterna fanns behov av besök på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Endast 1 procent av kontakterna ledde till direktinläggning på geriatriken på Akademiska sjukhuset. Projektets mål är att patienterna, i de fall det går, ska få möjlighet att vårdas kvar hemma. Vid behov ska patienten direktinläggas på geriatriken eller få komma till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Av de patienter som skickas till akutmottagningen läggs ca 85 procent in på avdelning. Samarbetet med avdelning 30A, (geriatriken) har fungerat bra men avdelningen har inte alltid kunna ta emot patienter för direktinläggning. Under året har avdelning 30A minskat antal vårdplatser vilket gjort att det har blivit svårare att direktinlägga på avdelningen. Det finns behov av fler direktinläggningsplatser och diskussion kring detta har pågått med företrädare för internmedicin. Inom ramen för samma projekt finns sedan september 2012 en sjuksköterska på akutmottagningen vars uppgift är att identifiera sjuka äldre som inte har behov av slutenvård. Syftet är att förkorta patientens väntetid genom att snabbare ta kontakt med hemvården i Uppsala kommun och planera för återgång till hemmet. Sjuksköterskan kan också kontakta MHT för ett eventuellt hembesök. I syfte att förkorta väntetiderna på akutmottagningen deltar Akademiska sjukhuset under i det nationella projektet Akut förbättring som samordnas av SKL. I arbetet medverkar representanter från akutmottagningen, kirurgen, ortopeden och medicin. Målsättningen är att förbättra de akuta patientflödena samt skapa en bättre arbetsmiljö på akutmottagningen. Akademiska sjukhuset genomför också olika insatser som avser att minska inflödet till de olika akutmottagningarna samt utarbeta insatser för att förbättra utflödet från akutmottagningen till avdelningar inom sjukhuset. I syfte att förbättra patientflöden har exempelvis bemanning, arbetsuppgifter och rumsnyttjande setts över. Vid akutmottagningen har en kartläggning av flöden inom olika triagegrupper genomförts. Mätning av framtagna nyckeltal har givit underlag till korrekt prioritering av förbättringsåtgärder. I syfte att förkorta patientens väntetid pågår diskussioner med primärvården kring inflöde/hänvisningsmöjligheter från akutmottagningen till primärvården. Som en del i arbetet med att nå vårdgarantin om nybesök inom sju dagar fortsätter den landstingsdrivna primärvården sitt arbete med att förbättra och effektivisera användningen av tidböcker. För vissa personalkategorier har produktionskraven successivt skärpts under året. Det sker även ett arbete med att utöka antalet hembesök. Under 2012 ökade antalet hembesök av distriktssköterskor inom den landstingdrivna primärvården. Vid barnakuten har processarbetet bland annat resulterat i införandet av en flödessköterska, en förändrad läkarbemanning över dygnet motsvarande inflödet samt införandet av ett hänvisningstriage i syfte att leda sjuka barn till rätt vårdnivå i samarbete med 1177, närakut och primärvårdsmottagningarna. Sedan våren 2012 har barnakuten arbetat med en kampanj för att informera familjer om sjukdomar i syfte att korta ledtiderna. Under hösten har informationskampanjen intensifierats med bland annat öppna föreläsningar och ett informationsmaterial riktat till allmänheten har tagits fram. Efter utbildning av all personal under hösten infördes i december 2012 inre triage på barnakuten. Patientens rättigheter Kömiljarden, den överenskommelse som staten och SKL träffat om en långsiktig satsning för att förbättra tillgängligheten i vården, fortlöpte under För att få del av pengarna från kömiljarden 2012 måste landstingen erbjuda vård till 70 procent av patienterna inom 60 dagar. Uppsala läns landsting har inte uppfyllt kraven för kömiljarden för någon av årets månader och får därför ingen utdelning i kömiljarden. Patientsäkerhet Patientsäkerhetsöverenskommelsen är basen för patientsäkerhetsarbetet inom Landstinget i Uppsala län. År 2012 erhöll landstinget drygt 16 miljoner kronor som en följd av god uppfyllelse av såväl grundkraven i överenskommelsen som av de indikatorer som också är en del av överenskommelsen. Konkret innebär detta att arbetet med vårdrelaterade infektioner, antibiotikaförskrivning och förbättrade rutiner vid läkemedelsförskrivning är fokusområden inom landstinget. Landstinget har varit pilotlandsting i införandet av Infektionsverktyget och under våren kommer verktyget att breddinföras. En annan komponent i det övergripande pa- 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

15 tientsäkerhetsarbete är att chefläkargruppens arbetsordning förändrats i form av tätare möten och därmed möjlighet att kommunicera ut patientsäkerhetsfrågor till länets slutenvård och primärvård på ett effektivare sätt. Kollektivtrafik för tillväxt och miljö En väl utvecklad kollektivtrafik är viktig för att invånare och företag i Uppsala län ska kunna ta del av en större arbetsmarknad, men också nödvändig för att minska negativ klimatpåverkan var det första året för kollektivtrafiken som egen förvaltning inom landstinget. Förvaltningen har börjat finna sin roll och sina arbetsformer och med de nya trafikavtalen på plats har också förutsättningarna för att uppnå de strategiska målen förbättrats. Under 2012 togs några viktiga strategiska steg med de tågtrafiknyheter som infördes 9 december. SL-pendeln började då trafikera Uppsala med en ny linje Älvsjö Stockholm C Arlanda Knivsta Uppsala. Tåget har uppehåll vid alla SL:s pendeltågstationer på sträckan och är därför ett bra resealternativ för länsinvånare som arbetar i norra Storstockholm. Etablerandet av SL-pendeln fick också den effekten att tågfordon som tidigare trafikerat söder om Uppsala nu nyttjas till tätare trafik norr om Uppsala och ny pendeltågtrafik på sträckan Uppsala Sala. Den nya trafiken har varit efterfrågad och innebär klart förbättrade resmöjligheter för invånarna i Morgongåva, Heby och Sala Tillgänglig kollektivtrafik Arbetet med att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig innebär att såväl bussar som busshållsplatser anpassas till de funktionshindrades behov. Inom regionbusstrafiken har under året många nya bussar satts i trafik. Dessa bussar har lågt golv utan trappsteg, vilket gör nivåskillnaden liten vid hållplatser med kantsten. För hållplatser utan kantsten finns ramp eller lyft som gör att kunder med barnvagn, rullator eller rullstol har lättare att ta sig av och på bussarna. Alla bussar och tåg har automatiska hållplatsutrop och inre ljusskylt. Inredningen har kontrastfärger som underlättar för synskadade. Säker kollektivtrafik Säkerheten inom kollektivtrafiken gäller både trafiksäkerhet och individens trygghet och säkerhet. Säkerheten för passagerarna har under året höjts genom att många nya bussar började användas i regiontrafiken. De nya bussarna har bälte på alla platser. Under förutsättning att dessa bälten används, vilket lagen kräver, innebär det en klart ökad säkerhet i regionbusstrafiken. Resorna har också blivit bekvämare för kunderna då de nya bussarna har väl fungerande klimatsystem. Ett bra kulturliv för alla Landstingets insatser på kulturområdet, såväl genom egna verksamheter som genom fria kulturaktörer, syftar till att tillgängliggöra kultur för alla i länet. Det gångna året visar att insatserna ligger i linje med målsättningarna om att länets medborgare ska ha en likvärdig tillgång till kultur och bildning. Insatserna har också anpassats till lokala förhållanden. Bra exempel på hur det uppnåtts är genom Musik i Upplands konsertkarusell, Upplandsmuseets pedagogiska arbete med kulturbussarna för förskoleklass och grundskolan samt konsulentverksamheten med film-, dans-, konst-, biblioteks- och teaterkonsulenter för hela länet. Folkbildningen, Wiks folkhögskola och den landstingsstödda Biskops Arnö folkhögskola samt studieförbunden, erbjuder möjligheter till bildning vid sidan av de formella utbildningsinstanserna i samhället. Den regionala kulturplanen Den regionala kulturplanen som pekar ut länets strategiska insatser under antogs av landstingsfullmäktige i juni. Under hösten har förvaltningen arbetat fram en handlingsplan med mål och indikatorer kopplade till utvecklingsområdena i regionala kulturplanen. I december fattade kulturnämnden beslut om medelstilldelning inom ramen för kultursamverkansmodellen. Landstinget ökade sitt stöd med sammantaget nära fem procent till samtliga regionala kulturverksamheter. Nämnden fördelade också för första gången de statliga medlen som dock enbart uppräknats med 0,61 procent. Regional utveckling för goda livsvillkor Målet för landstingets regionala verksamhet är att skapa bra förutsättningar för ett gott liv i länet genom väl fungerande kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget verkar genom medlemskapet i Regionförbundet Uppsala län för förbättrade levnadsförhållanden för länets invånare och för en långsiktigt hållbar utveckling inom områdena hälsa, utbildning, boende, arbete och ekonomi. Den regionala utvecklingen beskrivs och formas bland annat i det regionala utvecklingsprogrammet Uppländsk drivkraft reviderades dokumentet under namnet Uppländsk drivkraft 3.0, regional utvecklingsstrategi. Landstinget har, tillsammans med Uppsala och Östhammars kommuner, bidragit till en tidigareläggning av ombyggnaden av etappen Jälla Hov av väg 288, genom att låna ut upp till 150 miljoner kronor och stå för räntekostnaderna till dess att staten skjuter till medel för ombyggnaden. Hittills har 100 miljoner kronor utbetalats. Förberedelserna för en förskottering för ombyggnaden av sträckan Hov Gimo av väg 288 pågår, där landstinget planerar att gå in med förskotteringsmedel och stå för räntekostnaderna till dess ägarna till Svensk kärnbränslehantering AB får regeringsbeslut på slutförvaret i Forsmark och kan ta över förskotteringsansvaret och de fortsatta räntekostnaderna. Det senare förväntas ske Landstingets arbete i enlighet med länets folkhälsopolicy har tyngdpunkten i hälsofrämjande hälso- och sjukvård, vilket är både en strategi för länet och ett nationellt målområde. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär att hälsofrämjande och förebyggande aspekter systematiskt arbetas in i patient- och anhörigkontakter och att dessa grupper ges möjligheter att själva ta makten över sin situation. M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

16 M E D B R G A R E & K U N D Mål från styrkortet Upplevelsen av gott bemötande har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät har nu presenterats och nedan presenteras de berörda förvaltningarnas resultat. I övrigt pågår arbete i enlighet med tidigare utarbetade handlingsplaner på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. För Akademiska sjukhuset har det skett små förändringar i resultaten från den Nationella patientenkäten mellan mätningarna år 2010 och år Resultatet mäts i patientupplevd kvalitet (PUK-värde), värdet för 2010 anges inom parentes. Inom den somatiska vården är skillnaderna mycket små mellan åren: i den öppna vården var värdena oförändrade, 81 (81), och i den slutna vården upplevdes bemötandet något bättre, 85 (84). Upplevelsen av gott bemötande har förbättrats något inom den psykiatriska öppenvården, 82 (80), medan upplevelsen av ett gott bemötande inom den slutna vården försämrades, 69 (74). För Lasarettet i Enköping visar resultaten från 2012 års Nationella patientenkät att bemötandet inte har förändrats på ett statistiskt säkerställt sätt, lasarettets resultat är heller inte statistiskt skilt från rikets. Aktiviteter från handlingsplanen 2011 har vidtagits, exempelvis har Min guide till säker vård utgiven av Socialstyrelsen, införts. Syftet är att patienterna ska kunna öka sina möjligheter att medverka till en trygg och säker vård. Inom primärvården genomfördes den nationella patientenkäten 2009 och Upplevelsen av gott bemötande ökade från 90 till 91, i mätningen Respektive verksamhet har upprättat handlingsplaner med målsättning att förbättra eller behålla resultaten när nästa mätning görs i oktober På Habilitering och hjälpmedel görs, i samband med individuell habiliteringsplanering, kontinuerlig verksamhetsutvärdering inom habiliteringen för barn och vuxna (av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande). Av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering framkommer att måluppfyllelse ligger på 75 (73) procent, nöjdhet med insatser på 87 (85) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 90 (89) procent. Siffrorna inom parentes avser år procent är nöjda med bemötandet inom Habiliteringen för barn och vuxna vilket blir ett basvärde att utgå ifrån vid kommande års mätningar. Inom Habiliteringen för barn och vuxna utvärderas kontinuerligt stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. I sammanställningen från 2012 framkommer att: av anhöriga som fått stöd för egen del är 95 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2011 är 94 procent. Syncentralen har under hösten deltagit i den nationella brukarenkät som anpassats till syncentralers brukare. Resultatet redovisas i PUK-värdet i intervallet där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Utfallet på frågor som handlade om bemötande fick ett medelvärde på 96 procent i patientupplevd kvalitet. Resultatet blir basvärde för kommande års mätningar. Inom tandvården finns inga nationella patientenkäter som mäter upplevelsen av bemötande utan varje vårdgivare får själv mäta detta perspektiv. Folktandvården genomför var tredje år en stor patientenkät och nästa tillfälle är april Under 2012 har upplevelsen av bemötande mätts inom tandregleringen där 97 procent av ungdomarna anger att de är nöjda med bemötandet. Nöjd kund index i kollektivtrafikbarometern uppgår i årets mätning till 67 procent (65 procent 2011). Upplevelsen av tillgänglighet har ökat/handlingsplanen följs Resultaten från 2012 års nationella patientenkät har nu presenterats och nedan presenteras de berörda förvaltningarnas resultat. I övrigt pågår arbete i enlighet med tidigare utarbetade handlingsplaner på hälso- och sjukvårdsförvaltningarna. Akademiska sjukhuset har både förbättrade och försämrade resultat i den senaste mätningen. PUK-värdet på frågan som utgör tillgänglighetsindikatorn, det vill säga att tillgängligheten till den öppna vården var god, var för den somatiska vården 75 (78) mot 78 (76) för den slutna vården. Vad gäller upplevelsen av tillgänglighet till den psykiatriska öppenvården var värdet 56 (56). För Lasarettet i Enköping visar resultaten från 2012 års Nationella patientenkät att patienternas upplevelse av öppenvårdstillgänglighet har försämrats. Slutenvårdstillgängligheten upplevdes oförändrad. Inom primärvården genomfördes den Nationella patientenkäten 2009 och Upplevelsen av god tillgänglighet i telefon har ökat från 61 till 65. På frågan om vad patienten anser om tiden man fick vänta är PUK-värdet oförändrat, 75. Vårdcentralschefer har uppdraget att arbeta utifrån framtagen handlingsplan på respektive vårdcentral. Samtliga enheter inom Habilitering och hjälpmedel uppfyller målen avseende vårdgarantin. Den statliga förstärkta vårdgarantin omfattar barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Första besök till habiliteringen ska ske inom 30 dagar. Efter beslut om behandling ska insats påbörjas inom ytterligare 30 dagar. Habilitering och hjälpmedel uppfyller den förstärkta vårdgarantin. Upplevelsen av tillgänglighet mäts genom Folktandvårdens egna enkäter. Mätning är inte gjord 2012 och nästa mättillfälle är april I kollektivtrafikbarometern uppger 75,5 procent (73,5 procent 2011) av kunderna att de upplever att UL-trafiken är enkel. Ökad faktisk tillgänglighet Väntetiderna på barnakuten vid Akademiska sjukhuset har förbättrats avsevärt under året. På grund av leverantörsbyte vad gäller tjänsterna från telefonväxeln har ingen statistik kunnat levereras avseende telefontillgänglighet. Tillgängligheten mätt i väntetider till nybesök, operation och behandling har inte förbättrats under Webbtjänsten Mina vårdkontakter har hittills tagits i bruk av fyra enheter på Lasarettet i Enköping. Inledningsvis erbjuds exempelvis tjänsterna av- och ombokning av tid och förnyelse av recept samt tjänsten Kontakta mig. Medicin-, hud-, kirurg-, gynekolog- och ögonmottagningarna erbjuder 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

17 sms-påminnelser sedan april Diabetes-, hjärt- och ögonmottagningen har öppet för sjuksköterskebesök en kväll i veckan och telefontiderna har utökats på kirurgmottagningen. Vad gäller fysisk tillgänglighet har en genomgång och markering av samtliga dörrar på lasarettet genomförts och ombyggnaden av ramp och stannplan vid entré 4E har reviderats. Radiologiskt centrum har utökat sin planerade verksamhet av MR-undersökningar till att även gälla två helger/ månad. Drop in mottagning för icke akuta undersökningar med konventionell röntgen är nu även möjlig på lördagar. lika insatser har genomförts i syfte att stärka den faktiska tillgängligheten inom bland annat de vårdgarantiområden som är aktuella för primärvård. När det gäller telefontillgänglighet och nybesök hos läkare inom sju dagar, så når Primärvården målet om 85 procent. Telefontillgängligheten för oktober månad ligger på en hög nivå, men har minskat marginellt från 97 procent 2011 till 96 procent Tillgängligheten till nybesök hos läkare har ökat från 92 procent 2011 till 94 procent Primärvården har under året ökat tillgängligheten till sluta röka-grupper genom att utöka antalet grupper. Individuellt stöd för tobaksavvänjning finns att tillgå på alla vårdcentraler. Under 2012 har specialisttandvården startat verksamhet i Enköping. Detta innebär att patienter i Enköpings kommun kan få tillgång till specialisttandvård i geografisk närhet. Tillgängligheten inom allmäntandvården är i stort sett bra. Vissa kliniker har köer inom vuxentandvården men ett nära samarbete mellan klinikerna har bidragit till ett gemensamt ansvar för köer genom att klinikerna lånar ut personal till varandra. Specialisttandvården omfattar sex områden varav tre områden har betydligt längre väntetider än tre månader för planerad behandlig. Tillgängligheten är god inom tandreglering, tandlossningssjukdomar och orofacial medicin. Inom tre specialistområden är väntetiden längre än 3 månader. Särskilt inom endodonti (rotfyllningar) är tillgängligheten problematiskt eftersom väntetiden är 17 månader. Folktandvården erbjuder möjlighet att boka och boka om tider på internet och detta har utnyttjas av fler patienter under 2012 jämfört med Antalet spelplatser för Kultur i vården har ökat från 18 stycken år 2011 till 20 stycken år Landstingsservice har genomfört flertalet åtgärder i enlighet med tillgänglighetsförstudien, 2012, exempelvis är alla kontrastmarkering i trappor och på dörrar klara. Kollektivtrafikens mål att minst 85 procent av alla bussar i UL-trafik ska vara tillgänglighetsanpassade (uppfyller kraven ramp/lift, audiovisuellt utrop och rullstolsplats) är uppfyllt. Fler reser med kollektivtrafiken Resandet har ökat med cirka 3 procent under 2012 jämfört med 2011 Möjlighet att välja inom hälsooch sjukvård Sedan vårdval hörsel infördes inom primär hörselrehabilitering den 1 november 2011 har hittills totalt 12 audionommottagningar godkänts. Hörcentralen bedriver godkända audionommottagningar för primär hörselrehabilitering i Enköping med filialer lokaliserade i Heby, Tierp och Östhammar. Efterfrågan av den primärta hörselrehabiliteringens tjänster har varit hög vid samtliga Hörcentralens audionommottagningar vilket fick till följd att mottagningarna under första halvåret inte klarade att hålla de väntetider som regelboken föreskriver. Under året har dock flera audionomer rekryterats vilket medfört att väntetiderna förkortats under hösten. Det finns dock fortfarande rekryteringsbehov till norra länsdelarna, bland annat på grund av brist på utbildade audionomer. Det finns för närvarande fem godkända privatdrivna mottagningar i Uppsala län, varav en i Enköping samt att det finns tre mottagningar i Stockholms län. Under slutet av 2012 har ytterligare ansökan inkommit från privat audionommottagning som avser nyetablering i Uppsala län. Erfarenheten hittills är att efterfrågan på den primära hörselrehabiliteringens tjänster har varit fortsatt hög vid alla godkända mottagningar. Vårdvalet inom primär hörselrehabilitering har medfört en nyetablering av vårdgivare vilket resulterat i en ökad möjlighet att välja vårdgivare. Utvecklingen av verksamheten vid den fördjupade hörselrehabiliteringen på hörcentralen fortlöper. Verksamhetens målgrupp är barn och ungdomar samt vuxna med utvidgat behov som i sin rehabilitering behöver stöd av flera yrkeskategorier. Fokus ligger på utveckling av arbetssätt och erbjudande av individuella planer samt gruppverksamhet. Väntetiderna för den fördjupade hörselrehabiliteringen ligger inom vårdgarantins gränser. Närpsykiatri AB i Enköping begärde under 2012 omförhandling av sitt avtal. Eftersom parterna: Landstinget i Uppsala län och Närpsykiatri AB inte kom till ett gemensamt beslut avslutades avtalet 24 augusti 2012, Närpsykiatri AB driver sin verksamhet i Enköping till och med 4 juni Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2012 om att genomföra en ny upphandling enligt LU för att ta fram en ny vårdgivare för öppenvårdspsykiatri i Enköping. Både bolaget HÄTÖ, som ansvarar för psykiatrin i Nord Uppland, och Närpsykiatrin AB har under året granskats genom uppföljningar med hälso- och sjukvårdsavdelningen. Medarbetare inom hjälpmedelsenheterna på Habilitering och hjälpmedel har under året varit involverade i arbetet med att ta fram underlag och förslag till riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom Landstinget i Uppsala län. Arbetet har skett tillsammans med ansvarig handläggare på hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets ledningskontor. Friare val infördes den 1 maj 2012 för vissa hjälpmedelsområden som hanteras inom Habilitering och hjälpmedel. De hjälpmedelsområden som ingår i Friare val är syn- och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar samt hjälpmedel för rörelse, förflyttning, hygien och kognition för åldrarna 0 20 år. Akademiska sjukhuset har tillsammans med primärvården och Unilabs AB genomfört en kartläggning av bröstcancerprocessen. Under oktober 2012 togs en slutrapport fram som innefattade ett antal förslag till förbättringar i bröstcancerprocessen. De föreslagna förändringarna förväntas leda till minskat lidande för patienterna samt ett mer effektivt arbetssätt med kortare väntetider. Förslaget innebär att processen för remiss till behandling förväntas ta veckor jämfört med M E D B R G A R E & K U N D Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

18 M E D B R G A R E & K U N D nuvarande 16 veckor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förväntas fatta beslut om bröstcancerprocessen under februari Landstingsstyrelsen beslutade 19 december 2011 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att genomföra en extern utvärdering av Vårdval Uppsala län för att se vilka effekter vårdvalet inom vårdcentraler medfört. I beslutet står att utvärderingen ska innehålla frågor om vårdkvalitet, tillgänglighet, valfrihet, ekonomi och patientnöjdhet. Sammanfattningsvis visar rapporten att tillgängligheten generellt sett ökat sedan introduktionen av vårdval i landstinget i Uppsala län Flertalet undersökta kvalitetsaspekter har också förbättrats sedan 2009, dock tycks detta inte haft så stora effekter på den patientupplevda kvaliteten. Valfriheten har ökat för invånarna i de större tätorterna i landstinget i Uppsala län, men inte för invånarna i de mindre tätorterna och i glesbygdskommunerna i Norduppland och Heby. Antalet besök i primärvården har ökat liksom kostnaderna per invånare för utbetald kapiterings- och besöksersättning. En utveckling som det finns anledning att var uppmärksam på framöver är att det i dagsläget finns flest vårdcentraler i Uppsala tätort i de områden där invånarna utgör den fjärdedelen med mest resurser. Vidare föreslås det i rapporten att landstinget bör uppmärksamma att det görs fler besök per listad patient på privata vårdcentraler i landstinget. För att följa denna utveckling bör landstinget skapa en modell för kontinuerlig utvärdering av vårdutnyttjandet i primärvården, i landstingets samtliga kommuner. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att en plan ska upprättas för vidare analysarbete av vårdvalet, planen ska återapporteras till styrelsen i mars Bålsta vårdcentral har bytt ägare efter att den förra ägaren begärts i konkurs. Familjeläkarna i Saltsjöbaden AB har efter konkursen köpt vårdcentralen och driver verksamheten från och med 1 augusti Målrelaterade ersättningar inom mödrahälsovård och barnhälsovård har införts 1 januari respektive 1 maj Det mått som infördes för mödrahälsovård är att vårdgivaren ska registera alla gravida i mödrahälsovårdsregistret vid inskrivning och vid avslutad graviditet. Syftet är att förbättra styrningen av verksamheten. Det mått som infördes för barnhälsovård är att vårdgivaren ska registrera antalet hembesök inom 30 dagar och redovisa andelen av alla barn som fått minst ett hembesök. Syftet är att få antalet hembesök att öka då landstinget generellt har låga värden vad gäller detta område. I maj 2012 fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut om att utreda möjligheterna för länsinvånarna att lista sig på vårdcentraler i andra län. Det har inte framkommit något i utredningen som visar på att det inte är möjligt att utvidga listningen för länets invånare. Intresse finns hos de angränsande landstingen att inleda diskussioner om samarbete inom detta område. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande beslutades få i uppdrag att skicka en formell skrivelse till den politiska ledningen i Stockholms läns landsting, Landstinget Gävleborg och Landstinget Västmanland. Frågan fortsätter att utredas under Mål från styrkortet Utökat vårdval Syftet med vårdval inom specialistvården var bland annat att öka patienternas möjlighet att välja vårdgivare, stimulera till ökad mångfald samt ökad kostnadseffektivitet. Vårdval inom specialistvården har i sin helhet uppfyllt dessa syften. Under 2012 har tre vårdvalssystem, enligt lagen om valfrihetssystem, införts inom specialistvården. Den 1 februari infördes vårdval för ögonbottenfotografering vid diabetes och vårdval för ljusbehandling vid psoriasis. Vårdval för kataraktoperationer (operation av grå starr) infördes 1 april. Inom vårdval för ljusbehandling ingår landstingets egenregi, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. För vårdval ögonbottenfotografering ingår Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och en nyetablerad vårdgivare, Eye Diagnostics AB. Inom vårdval kataraktoperationer ingår Akademiska sjukhuset och Capio Medocular AB. Vårdval för ögonbottenfotografering har inneburit en säkerställd ökad produktion för Lasarettet i Enköping med 37 procent. Det är inte möjligt att redovisa en total produktionssiffra då Akademiska sjukhuset har en oklar registrering. Budgeten för ögonbottenfotografering har överskridits med cirka åtta (8) procent. I och med införandet av vårdval för kataraktoperationer har produktion ökat med cirka 43 procent jämfört med föregående år och budgeten har överskridits med 14 procent. Produktionen för ljusterapi vid psoriasis har däremot minskat med 27 procent. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under året fattat beslut om att under 2013 införa vårdval inom ytterligare två områden: öppenvårdsgynekologi och höft- och knäprotesoperationer. Därutöver ska specialitetsområdena ögonsjukdomar och öron-näs- och halssjukdomar analyseras för eventuellt vårdvalssystem Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

19 Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god hushållning som ger utrymme för långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är tydlig planering, styrning och uppföljning effektiva verksamheter som bedrivs inom givna ekonomiska ramar. Tydlig planering, styrning och uppföljning Planering Under 2011 startade ett arbete med att förändra landstingets planeringsprocess. Syftet var att göra planeringsprocessen mer tydlig, enkel och användbar. Den gamla processen var inte optimal för verksamheten då besked om verksamhetsinriktning och ekonomiska ramar gavs först när landstingsplanen beslutades i november. Under hösten 2011 fick förvaltningarna i landstinget uppdraget att ta fram en förvaltningsanalys. Denna skulle bestå av utmaningar och möjligheter i verksamheten för planperioden Utifrån denna sammanställning så arbetade Landstingets ledningskontor fram en landstingsövergripande analys som presenterades för politiken i december Detta var grunden till den politiska inriktningen som beslutades i landstingsfullmäktige i februari Den politiska inriktningen har sedan legat till grund för Landstingsplan och budget som beslutades av fullmäktige i juni Att Landstingsplan och budget nu beslutas redan i juni ger möjligheter till tidigare planeringsförutsättningar som är viktiga för förvaltningarna. Den nya processen har ännu inte fått full effekt för alla förvaltningar. Inför Landstingsplan och budget kommer processen vidareutvecklas där fokus ska vara att utgå från de behov som finns. I ett led att förbättra styrningsprocessen har en styrgrupp inrättats på Landstingets ledningskontor. Gruppen har i uppdrag att vara sammanhållande för processen samt utvärdera och utveckla densamma. Ekonomisk styrning Intäkter och kostnader där de genereras Arbetet med att utveckla ekonomistyrningen under 2012 har gått framåt även om landstingets verksamheter har kommit olika långt. Målet är att ha en tydlig redovisning där kostnader och intäkter verkligen redovisas där de genereras så att ansvaret hamnar på den nivå där man kan påverka utfallet. Landstingets konkurrensutsatta verksamheter har tidigt utvecklat redovisningen för att kunna utöva en effektiv uppföljning. Sjukhusförvaltningarna har inför 2013 års budget utvecklat arbetet och därmed fördelat intäkterna till den verksamhet där de hör hemma. Arbetet kommer att utvecklas ytterligare under 2013, men landstinget har redan kommit långt i denna utveckling. Uppföljning Utökandet av antalet styrelser ställer högre krav på en snabbare rapporteringsprocess från tjänstemannaorganisationen. När det gäller rapportering av verksamhet, ekonomi och personal i den månatliga rapporteringen så gäller det att hitta en balans mellan månadsavslut och de analyser som sedan ska göras. Det är viktigt att förvaltningar och Landstingets ledningskontor får adekvat tid för analys. Samtidigt får inte kvaliteten av data kompromissas, då det är grunden för att kunna göra en bra analys. Under 2012 har en konsekvenskartläggning utförts kring möjligheten att förkorta månadsavsluten. Under 2012 har brytdatum för bokföringen varit den femte arbetsdagen efterföljande månad. I kartläggningen utreddes konsekvenserna av att istället ha brytdatum den fjärde, andra respektive första arbetsdagen. Utifrån kartläggningen och en efterföljande utredning kring kvalitetskonsekvenser, beslutade ekonomidirektören att brytdatum för månadsbokslut ska vara den första arbetsdagen efterföljande månad under Landstingets resurscentrum håller i skrivande stund på och förbereder olika system och rutiner för att göra detta möjligt. I samband med kartläggningen har det även blivit tydligt att det är kärnproblematiken som måste lösas för att detta ska fungera. Tidigare har arbetssättet mer varit att rätta fel istället för att angripa kärnproblematiken löpande. Under 2013 kommer det frigöras mer tid för analys samtidigt som rapportering till styrelsen huvudsakligen kommer ske med ordinarie styrelseutskick. Mål från styrkortet Fler upplever ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning Tydlighet i styrning, planering och uppföljning är en avgörande faktor för att verksamheterna i landstinget ska kunna ge leveranser med bra kvalitet. Från ledningskontoret har ett förändringsarbete drivits vad gäller landstingets planeringsoch budgetprocess. Målsättningen är att förvaltningarna ska vara med mer i inledningsskedet av processen samt att de ska få tydliga planeringsförutsättningar i ett tidigt skede. Inför 2012 har landstinget även infört en ny styrmodell, balanserat styrkort. För att kunna mäta om förvaltningarna upplever en ökad tydlighet när det rör planering, styrning och uppföljning så har det genomförts grupparbeten inom ekonomichefgruppen där frågeställningar kring olika områden inom planeringsoch uppföljningsprocessen behandlades. Det har resulterat i fyra förbättringsområden: Planeringsprocessen Kompetens, utbildning och roller E K N M I Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

20 E K N M I Utveckling Mötesformer Åtgärder har redan tagits inom planeringsprocessen. En styrgrupp för styrningsprocessen har bildats. Gruppen har i uppdrag att vara sammanhållande för processen samt att utvärdera och utveckla densamma. Gruppen har påbörjat en processkartläggning av styrningsprocessen. En utveckling av samordningen inom ledningskontoret när det gäller budgetarbetet har även startat. Under 2013 kommer fortsatt förbättringsarbete att ske. Detta kommer att följas upp löpande. Varje förvaltning ska även ha ett egendefinierat mål under landstingets övergripande mål. På Akademiska sjukhuset är detta ett målkvalitetsindex, där målet är att det ska vara lika med eller högre än 3,6. Utfallet för 2012 är 3,6 och det är samma nivå som vid medarbetarundersökningen 2008 och Lasarettet i Enköping har som mål att förbättra och förtydliga budgetprocessen. Budgetavvikelse ska vara mindre än 5 procent per månad. Beträffande målet om en kostnadsbudgetavvikelse på mindre än fem procent har lasarettet uppnått målet vid fem av tio månader. Den ackumulerade kostnadsbudgetavvikelsen är 2,62 procent efter 12 månader. Primärvården har utvecklat och standardiserat styrkort som gäller för vårdcentraler och anslagsfinansierad verksamhet. Befintlig struktur uppfattas av flertalet chefer stå för en ökad tydlighet. Processen innebär en löpande dialog i ledningsgrupp och med förankring i chefsgruppen där olika utvecklingsaktiviteter görs för att stärka den samlade processen för planering, styrning och uppföljning. På Habilitering och hjälpmedel var målet att ta fram ett basvärde för upplevd tydlighet under Ekonomichef har tillsammans med FoU-chef utarbetat enkät till respektive budgetansvarig avseende upplevelse av planering, styrning och uppföljning som underlag till åtgärder framöver. Under hösten har budgetansvariga svarat på denna enkät. Enkäten var utformad med frågor där budgetansvariga fick bedöma i vilken grad på en femgradig skala de hade upplevt tydlighet avseende planering och styrning gällande ekonomi. Resultatet visade för upplevd tydlig planering/styrning på ett medelvärde av 4,32 och för upplevt tydlighet gällande uppföljning av 4,42. Förvaltningen anser att resultatet visar på en hög grad av upplevd tydlighet bland budgetansvariga. Vi kommer att fortsätta arbetet med att ge budgetansvariga bra förutsättningar för planering och uppföljning så att resultatet för år 2013 kan öka. Folktandvårdens fokus på planering, styrning och uppföljning har successivt ökat. under året har flera utfört aktiviteter för att tydliggöra klinikernas/nätverkens möjligheter till planering, styrning och uppföljning. Som exempel kan nämnas fortsatt utveckling av planeringsverktyg för barn och ungdom samt månatlig uppföljning av nyckeltal. Landstingsservice har under flertalet år arbetats intensivt med dessa processer. Nämnas kan processerna för prognos, budget, investeringsplaner, uppföljning av ekonomi och projekt. Landstingets resurscentrum har ett digitalt stöd för rapporterig av månatlig prognos, som underlättar den månatliga uppföljningen. Ekonomin är en stående punkt i ledningsgruppen samt återredovisas på respektive enhet och i den fackliga samverkansgruppen. Genom att fördela ut kostnader och intäkter underlättas också uppföljningen för respektive ansvarig chef. Kultur i länet har här två mål. Det ena är att årets resultat avviker med högst 2 procent från prognos vid tertial 1 och 2. Utfallet blev dock avvikelse på mer än 2 procent från de prognostillfällena. Flera faktorer har påverkat måluppfyllelsen, däribland kan nämnas att förvaltningen inom vissa områden påverkas av yttre omständigheter som är svåra att förutsäga. Vissa brister i rutiner kring uppföljning och prognosarbete har också påverkat resultatet. Kultur i länets andra mål är att antal utvecklingsinsatser som finansieras med externa medel ska öka. Detta mål har man lyckats med. Kollektivtrafikförvaltningen tar fram tydliga ekonomiska rapporter månadsvis och presenteras för förvaltningens ledningsgrupp som upplever ökad tydlighet jämfört med tidigare. Varuförsörjningens arbete med balanserade styrkort har intensifierats såväl på bredden som på djupet. En av planeringsdagarna ägnades åt att forma ett gemensamt styrkort för förvaltningen. Sammantaget har åtta förvaltningar definierat målupfyllelsen som helt uppnådd medan två av förvaltningarna definierat den som delvis uppnådd. Utifrån detta är den totala måluppfyllelsen delvis uppnådd. En effektiv verksamhet God hushållning För att landstinget långsiktigt ska klara återinvesteringar i fastigheter och kostnader för pensioner krävs god ekonomisk hushållning. Det innebär att kostnaderna inte får öka snabbare än intäkterna i form av skatter och bidrag. Det finansiella målet är att avsättningar på 2 procent av skatter och bidrag ska göras årligen. Inför 2012 fick landstinget dock sänka det finansiella målet då förutsättningarna försämrats med sänkta skatteunderlagsprognoser och förvaltningar med underskott. Målet var att kunna sätta av 100 miljoner kronor, eller 1,2 procent under förutsättning att de kostnadsanpassningsprogram och resultatmål som beslutats infrias. Utfallet för 2012 blev dock inte enligt förväntningarna. Kostnadsanpassningarna fick inte full effekt, vissa resultatmål uppnåddes inte och andra förvaltningar visade oväntade underskott. Vad som räddar landstingets resultat och att avsättning till eget kapital ändå kan göras, är högre skatteintäkter än budgeterat och en återbetalning av försäkringspremier för AFA från 2007 och Dessutom har viss verksamhet visat större överskott än väntat För att landstingets ekonomi på sikt ska vara hållbar krävs att de ansträngningar som görs i verksamheterna för att uppnå budget i balans verkligen får den effekt som förväntas. Den uppgiften blir än svårare nu när ingången av 2013 inte är på den nivå som hade varit önskvärt om effektiviseringarna hade fått full effekt. Ersättningssystem i hälso- och sjukvården Landstingets ersättningssystem ska stödja hälso- och sjukvårdens övergripande syfte att ge medborgarna en effektiv och 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll.

Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden Anna-Karin Klomp (KD) justera dagens protokoll. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-03-25 36 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Johan Edstav (MP) att jämte ordföranden

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Årsredovisning 2011 www.lul.se

Årsredovisning 2011 www.lul.se Årsredovisning 2011 Årsredovisning 2011 innehåll INLEDNING 3 Landstingsstyrelsens ordförande har ordet 3 Landstingets styrning och organisation 4 Politiska organisationen 4 Olika nivåer i politiken 4

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Landstingsstyrelsens sammanträde den 28 oktober 2013

Landstingsstyrelsens sammanträde den 28 oktober 2013 2013-10-15 Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn 018-611 60 41 E-post jessica.brack@lul.se Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 28 oktober 2013 Härmed översänds handlingar inför

Läs mer

Månadsuppföljning 2012 - helår

Månadsuppföljning 2012 - helår 2013-02-19 LJ 2013/168 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Månadsuppföljning 2012 - helår Bakgrund Landstingets utgångspunkt för styrning är att tillgängliga resurser används så att en god hushållning

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025-

BOKSLUT. -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- BOKSLUT -Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025- Majoriteten i Landstinget Sörmland 2010-2014 Inledning Vår resa mot Sveriges friskaste län 2025 6 479 anställda som årligen utför 535 000 läkarbesök,

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala

FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsfullmäktiges sammanträde måndagen den 17 september 2012 kl. 9.00 Uppsala Konsert & Kongress, Uppsala Nr Ärende Dnr 1 Öppnande av sammanträdet 2 Upprop 3 Val av två justerare

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-06-21 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Torsdagen den 9 juni 2011 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Kronobergsrummet,

Läs mer

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari

Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari 2014-12-15 Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn 018-611 60 12 E-post anna.sandstrom@lul.se Produktionsstyrelsen Kallelse till uppstartsmöte med produktionsstyrelsen den 20 januari Välkomna till ett

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Skolförvaltningen Bengt Everås Utvecklare Datum Diarienummer 2015-04-07 RS130447 Regionstyrelsen Samlokaliseringsbeslutet och behov av styrning Bakgrund Regionsstyrelsen beslutade

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

17/09 Bilaga 1 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Handikapp & Habilitering och Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel och Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi

VÅRDVAL UPPSALA LÄN. UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi sida 1 (10) VÅRDVAL UPPSALA LÄN UPPDRAG, ERSÄTTNING - Kapitel 3 & 4 ur förfrågningsunderlag/regelbok för privat psykoterapi Förfrågningsunderlaget är i sin helhet fastställt av hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Svar på 2013 års revisionsberättelse

Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsdirektörens stab 2014-05-12 Dnr 2014/0295 Ekonomienheten Maria Gotthardsson Landstingsstyrelsens arbetsutskott Svar på 2013 års revisionsberättelse Landstingsstyrelsen har tagit del av 2013 års

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer