Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016

Transkript

1 Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016 Motioner B

2 2 (39) Innehållsförteckning B BOSTÄDER/REGIONPLANERING... 3 Motion B1 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu - enskild... 3 Motion B2 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Solna AK... 5 Motion B3 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Sundbyberg AK... 6 Motion B4 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Upplands Väsby AK... 8 Motion B5 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu Österåker AK... 9 Motion B6 Mindre dumsnål politik Mer bostadsbyggande nu! Järfälla AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B1 till B Motion B7 Avveckla ränteavdragen för en jämlik ekonomi Huddinge AK Motion B8 Bort med flyttskatten Solna AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B7 och B Motion B9 Utred ny bostadssocial politik efter norsk modell Värmdö AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B Motion B10 Stöd östlig förbindelse nu! Värmdö AK Motion B11 Stöd Östlig förbindelse nu! Nacka AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B10 och B Motion B12 Bygg ut infrastruktur för snabba miljöbussar från söder till norr Huddinge AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B Motion B13 Underlätta arbetspendling - Bygg cykelpendlingsvägar Huddinge AK Motion B14 - Underlätta arbetspendling - Bygg cykelpendlingsvägar Sundbyberg AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B13 och B Motion B15 Dags att genomföra en kommunreform! Värmdö AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B Motion B16 En stark tillväxtregion förutsätter starka regionala kärnor Södertälje AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B Motion B17 Dags för framtidsreform Stockholm Värmdö AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B Motion B18 - Dags för kommunal förköpsrätt 2.0 Värmdö AK Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B

3 3 (39) B BOSTÄDER/REGIONPLANERING Motion B1 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu - enskild Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av Anton Lindgren, ordförande SSU-Sollentuna och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt

4 4 (39) Styrelsens yttrande Styrelsen vill börja med att tacka för motionen som tar upp en vår tids största utmaningar. Hur ska vi hantera den akuta bostadsbristen? Den akuta bostadsbristen leder till att många unga inte får möjlighet att flytta hemifrån och starta sitt vuxenliv och är också tillväxthämmande, då det leder till att många tvingas att tacka nej till jobb. Styrelsen delar motionärens uppfattning att ägardirektiv bör ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande. Styrelsen tycker också att AP-fonderna även borde få möjlighet att finansiera infrastrukturinvesteringar i större utsträckning än idag, då sambandet bättre infrastruktur och ökat bostadsbyggandet är tydligt. Det är en väg bland många andra att gå för att öka bostadsbyggandet med betoning på hyresrätter och minska bostadsbristen. Styrelsen delar dock inte motionärens ett avskaffande av räntebidragen skulle få liknande effekt. Som motionären skriver är det korrekt att ränteavdraget inte är inkomstfördelningsmässigt motiverat, men vi tycker att man ibland i den allmänna debatten missar poängen med ränteavdrag. I händelse av att räntan stiger samtidigt som vi ser en kraftig nedgång av bostadspriserna, kan ränteavdraget fungera som en automatisk stabilisator i ekonomin, eller med andra ord: Husägarna med små marginaler tvingas inte sälja sina bostäder till ett vrakpris i händelse av att räntan stiger och sitta kvar med skulder som försvårar för hushållen för en lång tid framöver. Genom att subventionera räntekostnaden får bostadsägaren lite längre tid på att ställa om sig till de nya förhållandena eller kanske till och med får möjlighet att bo kvar tills räntan sedan sjunker. Det är inte minst viktigt idag när vi ser att många unga hushåll i Stockholmsregionen är ganska tungt belånade och där många hushåll har valt rörlig ränta samtidigt som de tvingas leva med små marginaler för att kunna ha råd att bo i Stockholmsområdet. Ett scenario där många av dessa tvingas gå från hem och hus med stora obetalda skulder i ett läge med tilltagande bostadsbrist pga för lågt byggande och den accelerande urbaniseringen är ett scenario som vi inte vill uppleva. Ett par av de viktigaste skälen till varför bostadsbristen har ökat så lavinartad de senaste åren är att den borgerliga regeringen motstånd mot stimulanser inom bostadsbyggande och att de så ensidigt har tagit beslut som minskar rörelsen på bostadsmarknaden (flyttskatt, höga stämpelskatter och avskaffande av fastighetsskatten). Tillsammans med de stimulanser som den socialdemokratiska regeringen föreslår när det gäller subventioner för att bygga hyresrätter bör regeringen helst blocköverskridande sänka stämpelskatterna och införa en fastighetsskatt, som löper parallellt med ränteavdraget. Styrelsen skulle därför vilja bifalla den första att-satsen med instämmer inte i de två sista. Det låter sig dock inte göras, då vi måste ta ställning till hela motionen. Eftersom vi tycker att det är bra att fler förslag till ökat bostadsbyggande diskuteras på kongressen och vi delar såväl andemeningen i motionen som förslaget att AP-fonderna bör få ett utökat ägardirektiv för att minska bostadsbristen, väljer vi att skicka motionen som enskild till distriktskongressen. Styrelsen föreslår medlemsmötet besluta att motionen skickas till distriktskongressen 2016 som enskild Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 23 november 2015 beslutade att motionen skickas vidare till distriktskongressen som enskild. Julia Mäkitalo Blent, mötesordförande Berit Forsberg, mötessekreterare

5 5 (39) Motion B2 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Solna AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt - Att ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod - Att ränteavdraget ska avvecklas på sikt Hélène Sevastik och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt Arbetarekommunens yttrande Solna Arbetarekommun delar motionens allmänna inriktning. Vi behöver bygga väldigt många fler bostäder. Frågan om ränteavdragen känns lite påhängd i motionen. I sig bidrar ju inte nedtrappade/avskaffade ränteavdrag till ökat bostadsbyggande. Snarare tvärtom, allt annat lika, då det skulle göra att färre människor har råd att efterfråga de dyra bostadsrätter som ju (tyvärr) är vad som byggs i storstäderna idag. Det som skulle bidra till ökat bostadsbyggande är om de ökade

6 6 (39) statliga intäkterna från nedtrappade/avskaffade ränteavdrag används till investeringar i bostadsbyggande, något som nämns i motionen men som borde lyftas fram tydligare. Sedan frågan om statliga investeringar i bostadsbyggande. Här tror arbetarekommun mer på att investera i bostadsbyggande genom de kommunala bostadsbolagen eller eventuellt ett nystartat statligt bolag där man kan bestämma hyresnivåer och rent allmänt har större kontroll över var pengarna tar vägen. Man skulle även kunna använda pengarna för att på olika sätt belöna kommuner som bygger mycket, antingen med direkta bidrag eller med investeringar i infrastruktur vilket i sin tur öppnar upp nya områden för exploatering. I övrigt skulle vi gärna se att man lyfte fram behovet av fortsatta regelförenklingar tydligare. En massa tid och resurser försvinner ner i det svarta hål som är svensk bygglagstiftning. Det handlar om överdrivet avancerad detaljplanering, om långa och oförutsägbara planprocesser, om alltför stora möjligheter till överklagande i för många instanser och med för långa handläggningstider etc. Att satsa mer resurser utan att reformera systemet vore inte särskilt vettigt. Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat - Att anta motionens att-satser som arbetarekommunens egna. Att ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod. Att ränteavdraget ska avvecklas på sikt. Motion B3 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Sundbyberg AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag.

7 7 (39) Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla. Därför yrkar SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms Läns SSU-distrikt Sundbybergs arbetarekommuns yttrande över motionen Motionen tar sin utgångspunkt i den akuta bostadsbristen i Stockholmsregionen samt de allvarliga följder detta får för bland annat de ungdomar som vill flytta hemifrån. Precis som motionen konstaterar krävs det insatser inom flera områden att för att få till stånd ett byggande som på allvar gör något åt bostadsbristen. Det handlar om helheten från process- och regelförenklingar, till ökat fokus på nybyggnation av hyresrätter och finansieringsfrågorna. Motionen fokuserar på tre förslag för att få loss kapital till bostadsbyggande. Det första förslaget handlar om att AP-fonderna ska ges i uppdrag att investera i bostadsbyggande genom ett ägardirektiv. I sammanhanget är det viktigt att understryka att samtliga AP-fonder förvaltar ett lånat kapital, de blivande pensionärernas. Mot den bakgrunden är det viktigt att förvaltningen av pensionskapitalet inte får konkurrerande målsättningar utan fokus ska fortsätta vara att säkra god avkastning, med hänsyn till etik och miljö. Mot den bakgrunden är det tveksamt att lägga ägardirektiv som uppmanar till investeringar inom ett särskilt område. Det motsäger dock inte att investeringar i nybyggnation av bostäder ofta ger en god, långsiktig, avkastning och att AP-fonderna kan ge viktiga bidrag till samhällsutvecklingen. Mot den bakgrunden pågår ett arbete för att se över regelverket för att underlätta för AP-fonderna att investera i bostäder och infrastruktur. Syftet är att öppna AP-fonderna så att detta blir möjligt. Ränteavdragen i sin nuvarande form är en kvarleva från en tidigare bostadspolitik med starkt statligt engagemang som i dagens situation har såväl oönskade effekter på bostadsmarknaden som en felaktig socioekonomisk profil. I kombination med den nuvarande lågränteekonomin

8 8 (39) riskerar ränteavdragen dessutom att både bidra till en fastighetsbubbla och vid en räntehöjning resultera i dramatiskt ökande kostnader för staten. Det låga ränteläget innebär samtidigt ett bra tillfälle att inleda en avtrappning av ränteavdraget. I den helhetsöversyn som bostadspolitiken behöver vore det dock olyckligt att låsa sig vid att helt avveckla ett så effektivt instrument som ränteavdrag trots allt är. Medlemsmötet i Sundbybergs arbetarekommun beslutar: Att anta motionen som sin egen och översända motion jämte yttrande till distriktskongressen Motion B4 Mindre dumsnål politik mer bostadsbyggande nu Upplands Väsby AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.

9 9 (39) Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Antagen av Upplands Väsby arbetarkommun som sin egen. Motion B5 Mindre dumsnål politik - mer bostadsbyggande nu Österåker AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.

10 10 (39) Därför yrkar Socialdemokraterna i Österåker: att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter, samt att utreda om och hur ett tak på ränteavdrag eventuellt kan sänkas Inskickad av Socialdemokraterna i Österåker Anders Pettersson, ordförande Motion B6 Mindre dumsnål politik Mer bostadsbyggande nu! Järfälla AK Bostadsbristen är akut på flera håll i landet. Bristen på bostäder i storstäderna är problematiskt både socialt och ekonomiskt. Möjligheten att flytta hemifrån i storstäder som Stockholm har kommit att bli en svåruppnåelig dröm. Därför föreslår vi SSUare att AP-fonderna får direktiv om att göra högre investeringar i bostadsbyggande samt att en avveckling av ränteavdragen ska påbörjas. Enligt Boverkets beräkningar kostar det ungefär 32 miljarder per år att bygga bort bostadsbristen. Bostadsbristen låter sig emellertid inte lösas enbart genom mer pengar. Rutinerna och systemen för byggande och uthyrning kommer också att behöva ses över ordentligt. Däremot kan aldrig regelförenklingar eller snabbare bygglovsprocesser ersätta det enorma kapitalbehov som krävs för att kunna bygga så mycket som nöden nu kräver. Historien visar att ägande av hyresfastigheter är ett effektivt sätt att få en stabil och god avkastning på investerat kapital. Hyresrätter ger en stabil och långsiktigt god avkastning på investerat kapital och dessutom med låg risk. En bra lösning är därför att öka AP-fondernas investeringar i hyresrätter. Det skulle vara en stabil investering av pensionspengar samtidigt som framtidens pensionsinkomster skulle ge människor bostäder redan idag. Det svenska ränteavdraget får återkommande kritik i internationella sammanhang. Dels för att många liknande länder har valt att avskaffa ränteavdrag på grund av dess negativa nettoeffekter, dels för att de länder som har kvar ränteavdrag har en rättvisare fördelningspolitisk utformning. Idag har ränteavdraget ett tak på kronor i årliga räntekostnader och upp till och med det taket erhåller låntagaren ett skatteavdrag på 21 %. Det är ett avdrag som gynnar stora låntagare, det vill säga, höginkomsttagare. På sikt när styrräntan och marknadsräntorna stiger för att normaliseras vid en högre nivå än dagens historiskt låga riskerar detta att öka kostnaden för ränteavdraget från dagens 20 miljarder kronor till miljarder, enligt LO-ekonomerna Ränteavdraget eldar på en bostadsbubbla samtidigt som staten lider av underskott och bostadsinvesteringar behövs. Socialdemokraterna bör ta efter Danmarks modell där taket för ränteavdraget sänks kontinuerligt och där danska höginkomsttagare får mindre avdrag. Rikta resurserna rätt från höginkomsttagare och bostadsbubblor. Till bostadsbyggande för alla.

11 11 (39) Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt: Att Att Att ägardirektiv ges till AP-fonderna om högre investeringar i bostadsbyggande ränteavdraget trappas ner under nuvarande mandatperiod ränteavdraget ska avvecklas på sikt Inskickad av Nadja Yusuf Styrelsens förslag: Bifall Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B1 till B6 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Motionärerna lyfter en av de viktigaste politiska frågor som är akuta. Bostadsbristen i hela landet hindrar människor från att kunna bosätta sig var man vill, där jobben finns, där man vill studera eller där man av någon annan anledning vill bo. Ungdomar får inte möjligheten att starta sitt vuxenliv pga att man inte kan flytta hemifrån, människor som kommit till vårt land av olika anledningar tvingas till trångboddhet hos släktingar, vänner eller till svartkontrakt för att det inte finns tillräckligt med bostäder. Exemplen på problem som bostadsbristen orsakar kan göras ännu längre. Lösningen på bostadsbristen kräver dock mer än bara att AP-fonderna får direktiv om att göra mer investeringar i bostäder. Först och främst har AP-fonderna till syfte att säkra framtida pensioner och om investeringar i bostäder är ett bra sätt att värdesäkra pensionskapitalet så kommer AP-fonderna att placera kapital där. Vi kan se redan idag att exempelvis AP3 samarbetar med Balder och att AP4 tillsammans med AMF fastigheter äger Rikshem. Det är positiva exempel på hur AP-fonderna redan idag är aktiva på bostadsmarknaden utifrån att det är bra investeringar för pensionskapitalet. Att ge Ap-fonderna ägardirektiv som motionärerna föreslår kräver enighet över blockgränserna vilket visat sig vara svårt då Moderaterna hoppat förhandlingarna nya regler för Ap-fonderna. Motionärerna föreslår även att avskaffa räntebidragen vilket riskerar att få till effekt att det byggs färre bostäder om det inte kopplas ihop med andra förändringar inom skatter och finasieringslösningar. Lösningen är inte heller något som kan lösas kortsiktigt och regeringen har redan initierat fler förslag såsom investeringsstöd för hyreslägenheter och stöd till kommuner som tar ett stort ansvar och faktiskt bygger. Bostadspolitiken måste vara stabil och långsiktig, därför har regeringen också bjudit in oppositionen för att få till en långsiktig lösning som håller över mandatperioder. I de samtalen behövs det diskuteras allt ifrån hur PBL (plan-och bygglagen) fungerar, hur investeringsviljan höjs, hur skatter och bidrag fungerar, hur vi får mer infrastruktur, hur vi löser kompetensförsörjningen, hur effektiviseras byggproduktionen. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att anse motionerna besvarade.

12 12 (39) Motion B7 Avveckla ränteavdragen för en jämlik ekonomi Huddinge AK Det är oroande att de skenande priserna på bostadsmarknaden driver upp hushållens skuldsättning. Vi närmar oss en punkt där många hushåll, framförallt i storstäderna, sätter sig i skuld på ett sätt som inte är långsiktigt hållbart och som riskerar att hota stabiliteten i landets ekonomi. I det läget behöver man göra insatser. Ett av dem är att som distrikt i Socialdemokraterna verka för att under kontrollerade former avveckla ränteavdragen och därmed bidra till att kyla av den överhettade bostadsmarknaden. De medel som frigörs kan istället användas till att öka jämlikheten i samhället. Ränteavdraget infördes när räntan var hög och det ansågs att hushållen behövde ett stöd för att ha råd att låna. Idag är problematiken helt omvänd. Räntan ligger på extremlåga nivåer och hushållens ständigt ökande belåning hotar både ekonomin hos enskilda hushåll och landets ekonomi i sin helhet. Risken är uppenbar att många hushåll är på väg att försätta sig i en situation där de inte klarar en återgång till normala räntenivåer. Det bästa sättet att minska hushållen vilja att belåna sig ytterligare och på sikt minska sin belåning är att avisera en stegvis utfasning av ränteavdraget. Detta skulle ha en marginell påverkan på hushållens ekonomi i det korta perspektivet men skulle långsiktigt minska deras vilja att belåna sig. Att ha kvar ränteavdraget när medlen kan användas till annat är dessutom ett slöseri med landets resurser. En stor del av hushållen har ränteavdrag i någon form. Men det är långt ifrån ett jämlikt uttag av bidraget. Undersökningar visar att det är de som tjänar mest som gagnas av ränteavdraget och dess utformning. I ett land där skillnaderna mellan människor ökar och i ett parti där segregation och ojämlikhet anses vara de största problemen för tillväxt och utveckling behövs en annan ekonomisk politik. Ränteavdraget ska ses som det bidrag det är och bör avvecklas. Medlen bör istället användas för att minska ojämlikheten och främja ekonomisk tillväxt för de som har minst. Ränteavdraget bör vidare diskuteras och ses utifrån ett fördelningsperspektiv. Ränteavdraget är ett litet avdrag för genomsnittshushållet. Även det faktum att det inte kommer alla till del är ett argument som stödjer behovet av att avveckla det och använda resurserna till annat. 30 miljarder satsas på ränteavdragen och 85 % av dem går till hushållen med starkast ekonomi. De som bor i hyresrätt får dessutom ingenting av det. Att avskaffa ränteavdraget ger dubbla nyttor. Det stabiliserar landets ekonomi och leder till rättvisare fördelning av samhällets resurser. Jag föreslår därför distriktsårskongressen besluta: att distriktsstyrelsen verkar för att ränteavdragen ska avvecklas på ett kontrollerat sätt. Louise Callenberg, Socialdemokraterna i Huddinge Socialdemokraterna i Huddinges utlåtande över motionen Ränteavdraget innebär att de som betalar räntor på lån, till exempel bolån, får en skattereduktion på 30 procent av räntebeloppet. Ränteavdraget är en del av det svenska skattesystemet och har sin grund i att man betalar 30 procent i skatt på ränteintäkter. Drygt 70 procent av Sveriges

13 13 (39) hushåll betalar räntor på lån, i huvudsak bolån. Dessa hushåll fick i genomsnitt nästan kronor i ränteavdrag 2012, enligt SCB september De påtalar också att nivåerna varierar kraftigt mellan olika grupper. Högst avdrag har sammanboende med barn som har köpt dyra villor eller bostadsrätter. SCB räknade nyligen på hur ett ränteavdragstak skulle fungera: Ett tak på kronor per person 2013 hade inte förändrat särskilt mycket. Det hade minskat statens utgifter från 29 miljarder till 26 miljarder och påverkat ungefär 2 procent av hushållen. Om taket hade varit kronor skulle statens utgifter ha minskat till 20 miljarder kronor och 8 procent av hushållen skulle ha påverkats. Ett tak på kronor skulle ha minskat utgifterna till 13 miljarder kronor och 16 procent av hushållen skulle ha berörts. Med de låga räntor som råder på marknaden idag skulle till exempel ett par med ett gemensamt lån på 3 miljoner kronor med en ränta på 2 procent, trots sitt relativt stora lån, hamna under kronor var. Framför allt är det hushåll med hög ekonomisk standard som skulle påverkas av tak för ränteavdraget. I decil 10 (den tiondel som tjänar mest) skulle ett tak på kronor år 2013 ha minskat det genomsnittliga ränteavdraget från nästan kronor till knappt kronor. I decilerna 1 och 2 (de tiondelar som tjänar minst) hade avdraget minskat från knappt kronor till cirka kronor. Socialdemokraterna i Huddinge delar motionärens åsikt att ränteavdragen bör fasas ut. Men det måste göras genomtänkt och kontrollerat. Oro för att det privata skuldberget växer och de stigande bostadspriserna talar för att ränteavdraget bör fasas ut, som motionären föreslår. Att inga förslag kommit i den riktningen än är att frågan är komplex och det är av vikt att se helheten i en svår fråga. De som idag har köpt en bostad har räknat med ränteavdraget i kalkylen för boendets kostnader. Avvecklingen måste ske på villkor att de med höga lån ges en möjlighet att anpassa sig. Men att det måste göras något åt ränteavdragen och att det är rätt tid när räntorna är låga står vi alla bakom. Mot bakgrund av det ovanstående beslutade medlemsmötet för Socialdemokraterna i Huddinge den 26 november 2015 Att ställa sig bakom motionen och sända den jämte utlåtandet till distriktskongressen som sin egen Motion B8 Bort med flyttskatten Solna AK Många äldre bor idag i för stora bostäder, men nuvarande skattesystem sätter käppar i hjulen för dem att flytta till ett annat boende. Det är dagens skattesystem, med den så kallade flyttskatten, som är boven. Flyttskatten infördes av den borgerliga regeringen i samband med att fastighetsskatten togs bort och ersattes av en fastighetsavgift. Det krävs en översyn och reformering av reavinstbeskattningen vid försäljningen av bostäder, som hjälper till att få ordning på flyttkedjorna. Det måste finnas kvar som pengar som räcker till en ny bostad i det närsamhälle som de tidigare bott i. Detta må vara ett storstadsproblem där

14 14 (39) priserna på villor och bostadsrätter skjutit i höjden de senaste åren. Men det är ett stort problem och verkar hindrade för att få fram fungerande flyttkedjor i ett område med bostadsbrist. Därför yrkar jag - Att motionen överlämnas riksdagsgruppen för fortsatt agerande i frågan. Signe Levin Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat att anta motionen som sin egen och sända den vidare för behandling vid partidistriktets årsmöteskongress Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B7 och B8 Föredragande: Lars Bryntesson lars.bryntesson@sigtuna.se Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att dagens skattesystem skapar vissa problem när det gäller såväl rörligheten på bostadsmarknaden som, inte minst genom dagens ränteläge, risken för överskuldsättning. Det finns därmed skäl att göra en översyn av såväl reavinstbeskattning som ränteavdrag, och då också uppmärksamma behovet av neutralitet mellan olika boendeformer. Men frågan om boende och skatter är stor och måste behandlas samlat. Ett avgränsat fokus på enbart en viss del av regelverket leder inte till en fungerande helhet, där plus och minus måste balanseras, samtidigt som effekter i form av nya incitament måste beaktas. Det finns idag anledning att ta ett större grepp i frågan om boende och skatter. Vi hälsar därför med tillfredsställelse de initiativ regeringen tagit i frågan, och då inte minst de blocköverskridande överläggningar man i januari inbjudit till. Frågan om insatser för att öka bostadsbyggandet är en av dagens mest angelägna frågor. En reformering av skattesystemet och dess effekter för boendet är av det slaget att den kräver en överenskommelse över blockgränserna. Vi ser fram emot en förhandling med konkreta resultat om hur staten kan stimulera ett kostnadseffektivt byggande, ökad rörlighet på bostadsmarknaden samt möjliggöra för fler att köpa eller hyra sin bostad. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att anse motionerna besvarad.

15 15 (39) Motion B9 Utred ny bostadssocial politik efter norsk modell Värmdö AK Många av Stockholms läns kommuner har misslyckats med sina uppdrag att försörja invånarna med bostäder. Trycket på bostadsmarknaden blir allt intensivare. Flyktingströmmen skapar ytterligare spänningar i samhället när kampen om bostäderna ökar. Ett modernt välfärdssamhälle ska inte ha hemlösa, unga som inte kan flytta hemifrån när de når vuxenlivet eller äldre som har svårt att få en anpassad bostad. Egen bostad är grunden i socialdemokraternas politik. Samtidigt har vi utmaningar i praktisk politik. I dag är det ofta billigare att bo i bostadsrätt än i nyproducerad hyresrätt. Tidningen Välfärd redovisar att hushållen med de lägsta inkomsterna bor i de dyraste bostäderna, som råkar vara nyproducerade hyresrätter (trots goda försök att bygga kostnadseffektivt, till exempel genom SABO:s mallade hustyper). Det kan inte vara rätt. Det visar att resurssvaga behöver stöttas. Det kan man göra på två sätt: via bostadsbidrag i det hyrda beståndet och genom stöd att bygga upp eget kapital i det ägda. Idén om hyresrätten som enda lösning för bostad till de resurssvaga behöver kompletteras. Vi behöver fler vägar att lösa bostadskrisen. En rapport från bostadsföretaget Veidekkerapport, Fra leie till eie (2015) 1, som utarbetats av en socialdemokratisk debattör, menar att Sverige borde ta efter den norska modellen. Den bygger i huvudsak på ett subventionerat bosparande för unga i kombination med statliga topplån som hjälp när eget startkapital saknas. Det finns mycket som talar för att det här är ett förslag som skulle kunna bäras av en socialdemokratisk regering. Andelen ägda bostäder (bostadsrätter, ägarlägenheter och enfamiljshus) är i Norge 85 procent, enligt Husbanken. I Sverige cirka 68 procent (enligt Boverket och SCB beroende på redovisningsår och uppskattning av ägande utan lån). I den norska modellen ger bosparandet till barn skattesubvention åt föräldrarna, därefter till spararen i åldrarna De statliga lånen är amorteringsfria och räntesubventionerade i åldrarna år och vid studier. Statliga topplån ges upp till 25 procent av köpeskillingen, i undantagsfall mer i kombination med bostadsbidrag. Kalkyler i rapporten visar tydligt att på i princip samtliga bostadsmarknader - förutom möjligen i Stockholms innerstad - blir den månatliga boendeutgiften vid förvärv med statliga topplån högst konkurrenskraftig jämfört med boendeutgiften för motsvarande hyresrätt. Bolånen når även till normalt sett resurssvaga grupper och Husbanken har till och med ökat andelen lån till dem. Systemet har ett uttalat fördelningspolitiskt syfte, dessutom med lyckat resultat. Det är alltså inte förbehållet de kapitalstarka. Frihet för individen är ett av socialdemokratins yttersta mål. För vissa är frihet att slippa äga. För andra är ägande av sin egen bostad en väg till denna frihet. För Socialdemokraterna, med stolta rötter i kooperationen och historiskt som fadder till egnahemsrörelsen, borde det vara naturligt att stötta resurssvaga att komma i det ägda boendet, där man bor till självkostnad. Det vore olyckligt att överlämna initiativet kring ägda boenden till andra partier. Det riskerar att marginalisera oss. 1

16 16 (39) Legendariske finansministern Gunnar Sträng återkom ofta till att "villaägarna är vårt folk". Det borde gälla även framåt, fast i modifierad form, bostadsägarna är också vårt folk. Därför finns goda skäl att utreda en social bostadspolitik där det ägda boendet spelar en roll tillsammans med en politik som gör hyresrätten tillgänglig för fler. Därför yrkar vi: att kongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag att verka för en utredning av en ny bostadssocial politik för Sverige, inspirerat av den norska modellen med subventionerat bosparande för unga och statliga topplån. Socialdemokraterna i Värmdö, gm Mikael Lindström Värmdö arbetarekommun har vid medlemsmötet antagit motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B9 Föredragande: Leif Nysmed leif.nysmed@riksdagen.se Motionären lyfter den av Veidekke och Evidens framtagna rapporten Fra leie till eie som underlag för framtagandet av en ny social bostadspolitik. I rapporten lyfts fram att det skulle vara billigare att bo i en nyproducerad bostadsrätt jämfört med en nyproducerad hyresrätt och utifrån den slutsatsen borde en ny social bostadspolitik utgå från att inga subventioner borde riktas till nyproducerade hyreslägenheter. Svaret på bostadspolitiken borde istället vara att införa den norska modellen med stöd till bostadsrätter. Först vill styrelsen ifrågasätta den av Evidens framtagna uträkningen på skillnaden mellan kostnad för bostadsrätter och för hyresrätter. I kalkylen räknar man med den låga ränta som idag gäller samt priset på bostadsrätten är kraftigt underskattad, inte ens Veidekke själva bygger för den prisnivån. Det är också viktigt att se över likvärdigheten mellan de olika upplåtelseformerna för att en neutralitet ska råda. Styrelsen vill inte i det här läget låsa sig i någon särskild modell för lösningen av bostadsbristen. Lösningen är inte heller något som kan lösas kortsiktigt och bostadspolitiken berör flera andra politikområden. Bostadspolitiken måste vara stabil och långsiktig, därför har regeringen bjudit in oppositionen för att få till en långsiktig lösning som håller över mandatperioder. I de samtalen behövs diskuteras allt ifrån hur PBL (plan-och bygglagen) fungerar, hur investeringsviljan höjs, hur skatter och bidrag får bostadsmarknaden att fungera bättre, hur vi får mer infrastruktur, hur vi löser kompetensförsörjningen, hur effektiviseras byggproduktionen m.m. I dessa samtal kommer med all sannolikhet att rapporten Fra leie til eie och den norska modellen att diskuteras, men med sagt vore det olämpligt att låsa sig särskilt vid en modell, här är det av yttersta vikt att lyfta på alla stenar och också få fram långsiktiga lösningar som håller över mandatperioder.

17 17 (39) Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion B10 Stöd östlig förbindelse nu! Värmdö AK Stockholmregionen är landets tillväxtmotor. Här finns arbetstillfällen, stor tjänstesektor och en imponerande exportindustri inom allt från life science till den alltjämt snabbväxande dataspelsindustrin. En förutsättning för regionens tillväxt är möjligheten för medborgarna att kunna bo i en kommun och jobba i en annan. Det finns många lokala och subregionala satsningar som förbättrar infrastrukturen i vår region. Den absolut största och viktigaste infrastrukturinvesteringen för hela vår region, är att Storstockholmsområdet får en komplett ringled och fler övergångar över Saltsjö-Mälarsnittet. Snittet Saltsjön och Mälaren delar vår region och skapar utmaningar för effektiva transporter. Planerna på en ny östlig förbindelse har pågått länge. Förslaget som Trafikverket har utrett och förordar handlar om en tunnel under Saltsjön mellan Nacka och Stockholm med anslutning till Norra länken-systemet. En östlig förbindelse förbättrar framkomligheten direkt för elva av kommunerna i Stockholmsregionen. Norrtälje, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Täby, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Tyresö och Värmdö pekas alla ut som kommuner som får kraftigt förbättrade trafikflöden och resnytta, enligt Trafikverket. En östlig förbindelse berör 1,4 miljoner av invånarna i Storstockholmsområdet. Den bidrar dessutom till att ökad bostadsbyggande. Bara i Nacka och Värmdö kan ca bostäder komma att byggas som en direkt följd av en östlig förbindelse. En annan effekt är att fler stora företagsetableringar i högre grad kan dras till de södra och östliga delarna av länet. En östlig förbindelse gör att anställda, leverantörer och kunder får möjlighet att transportera sig och den innebär en välfungerande länk till Arlanda, vilket är viktigt för många stora företag. I dag ser vi hur människor från norra kommunerna tackar nej till jobb i syd- och sydostregionen och tvärtom på grund av för långa och svåra pendlingsförutsättningar. En östlig förbindelse skulle innebära en rejäl förbättring av arbetspendlingen. Enligt Trafikverket löser en östlig förbindelse upp belastningen på Stockholms innerstad och Södra länken och kraftigt minskar köerna på Essingeleden under rusningstrafik. En östlig förbindelse leder till att trafiken och utsläppen i innerstaden minskas med tio procent. Det är också enda realistiska sättet att uppnå den vision om bilfri Gamla stan som våra vänner i Stockholms stad har beslutat om. Regionen har idag en östlig förbindelse. Den går via Skeppsbron i Gamla stan. Det är en synnerligen dålig placering. Sammanlagt gör dessa faktorer gör östlig förbindelse till den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen i vår region. Bristen på tillfredsställande resmöjligheter i vår region skadar redan nu tillväxten.

18 18 (39) Nya vägar leder till trafikökning, så kallad inducerad trafik. Det är ett vetenskapligt faktum. Därför vill vi prioritera kollektivtrafik, med bussar och BRT (Bus Rapid Transit) även i en östlig förbindelse och samtidigt delfinansiera med brukaravgifter/trängselskatt för bil- och nyttotrafik, vilket både ger bättre finansieringsmöjligheter och agerar som en motor för ökad och bättre kollektivtrafik. Utan en östlig förbindelse riskerar vår region att halka efter i förmåga att vara en tillväxtmotor, ostsektorn hamna i geografisk isolation, busstrafiken mellan norr och söder få sämre förutsättningar och den stora motorvägen fortsätta att löpa rakt igenom Gamla stan, med ständigt växande luftmiljöproblem i Stockholm till följd. Klimatsmarta transporter, minskad biltrafik i innerstan och snabb kollektivtrafik lägger grunden för en god och hållbar framtid. Med anledning av ovanstående yrkar vi: att att att att kongressen ger distriktsstyrelsens i uppdrag att verka för att östlig förbindelse byggs snarast, kongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag att skapa förutsättningar för att östlig förbindelse byggs snarast, kongressen ger landstingsgruppen i uppdrag att verka för att en östlig förbindelse etableras som en kollektivtrafiklänk, kongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag att föra dialog med Stockholms arbetarekommun om behovet av att skapa regionala förutsättningar för en östlig förbindelse. Mikael Lindström, Socialdemokraterna i Värmdö Khashayar Farmanbar, Socialdemokraterna i Nacka Värmdö arbetarekommun har vid medlemsmötet antagit motionen som sin egen. Motion B11 Stöd Östlig förbindelse nu! Nacka AK Stockholmregionen är landets tillväxtmotor. Här finns arbetstillfällen, stor tjänstesektor och en imponerande exportindustri inom allt från life science till den alltjämt snabbväxande dataspelsindustrin. En förutsättning för regionens tillväxt är möjligheten för medborgarna att kunna bo i en kommun och jobba i en annan. Det finns många lokala och subregionala satsningar som förbättrar infrastrukturen i vår region. Den absolut största och viktigaste infrastrukturinvesteringen för hela vår region, är att Storstockholmsområdet får en komplett

19 19 (39) ringled och fler övergångar över Saltsjö-Mälarsnittet. Snittet Saltsjön och Mälaren delar vår region och skapar utmaningar för effektiva transporter. Planerna på en ny östlig förbindelse har pågått länge. Förslaget som Trafikverket har utrett och förordar handlar om en tunnel under Saltsjön mellan Nacka och Stockholm med anslutning till Norra länken-systemet. En östlig förbindelse förbättrar framkomligheten direkt för elva av kommunerna i Stockholmsregionen. Norrtälje, Vallentuna, Österåker, Vaxholm, Täby, Danderyd, Stockholm, Lidingö, Nacka, Tyresö och Värmdö pekas alla ut som kommuner som får kraftigt förbättrade trafikflöden och resnytta, enligt Trafikverket. En östlig förbindelse berör 1,4 miljoner av invånarna i Storstockholmsområdet. Den bidrar dessutom till ökat bostadsbyggande. Bara i Nacka och Värmdö kan ca bostäder komma att byggas som en direkt följd av en östlig förbindelse. En annan effekt är att fler stora företagsetableringar i högre grad kan dras till de södra och östliga delarna av länet. En östlig förbindelse gör att anställda, leverantörer och kunder får möjlighet att transportera sig och den innebär en välfungerande länk till Arlanda, vilket är viktigt för många stora företag. I dag ser vi hur människor från norra kommunerna tackar nej till jobb i syd- och sydostregionen och tvärtom på grund av för långa och svåra pendlingsförutsättningar. En östlig förbindelse skulle innebära en rejäl förbättring av arbetspendlingen. Enligt Trafikverket löser en östlig förbindelse upp belastningen på Stockholms innerstad och Södra länken och minskar kraftigt köerna på Essingeleden under rusningstrafik. En östlig förbindelse leder till att trafiken och utsläppen i innerstaden minskas med tio procent. Det är också det enda realistiska sättet att uppnå den vision om en bilfri Gamla stan som våra vänner i Stockholm stad har beslutat om. Regionen har idag en östlig förbindelse. Den går via Skeppsbron i Gamla stan. Det är en synnerligen dålig placering. Sammanlagt gör dessa faktorer östlig förbindelse till den enskilt viktigaste infrastruktursatsningen i vår region. Bristen på tillfredsställande resmöjligheter i vår region skadar redan nu tillväxten. Ibland argumenteras att en ny väg leder till trafikökning, så kallad inducerad trafik. Det är ett vetenskapligt faktum. Därför vill vi prioritera kollektivtrafik, med bussar och BRT (Bus Rapid Transit) även i en östlig förbindelse och samtidigt delfinansiera med brukaravgifter/trängselskatt för bil- och nyttotrafik, vilket både ger bättre finansieringsmöjligheter och agerar som en motor för ökad och bättre kollektivtrafik. Utan en östlig förbindelse riskerar vår region att halka efter i förmåga att vara en tillväxtmotor, ostsektorn hamna i geografisk isolation, busstrafiken mellan norr och söder få sämre förutsättningar och den stora motorvägen fortsätta att löpa rakt igenom gamla stan med alltjämt växande luftmiljöproblem i Stockholm. Klimatsmarta transporter, minskad biltrafik i innerstan och snabb kollektivtrafik lägger grunden för en god och hållbar framtid.

20 20 (39) Med anledning av ovanstående yrkar vi: - att kongressen ger distriktsstyrelsens i uppdrag att verka för att östlig förbindelse byggs snarast, - att kongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag att skapa förutsättningar för att östlig förbindelse byggs snarast, - att kongressen ger landstingsgruppen i uppdrag att verka för att en östlig förbindelse etableras som en kollektivtrafiklänk, - att kongressen ger distriktsstyrelsen i uppdrag att föra dialog med Stockholms arbetarekommun om behovet av att skapa regionala förutsättningar för en östlig förbindelse. Khashayar Farmanbar, Socialdemokraterna i Nacka Värmdö Mikael Lindström, Socialdemokraterna i Nacka arbetarekommuns utlåtande över motion Stöd Östlig förbindelse nu! Styrelsen tycker att motionärerna lyfter en viktig fråga för regionens utveckling. Östlig förbindelse är en förutsättning för Stockholmsregionens smarta utbyggnad och ett krav för att Stockholm stad ska kunna förvandlas till en cykel- och gångstad. I dagens läge är södra länken en riskfylld flaskhals som måste stängas av vid jämna mellanrum och vid varje trafikolycka, något som orsakar långa köer på 222:an. Östlig förbindelse är därför en viktig pusselbit för att klara framtidens trafik. Arbetarekommunen anser att man även bör utreda möjligheten att dra spårbunden trafik genom förbindelsen. Styrelsen håller med motionärerna om att östlig förbindelse skulle öppna upp för mer arbetsplatser i den sydöstra delen av Stockholms län, projektet skulle både förenkla pendlingen norr-syd och den skulle skapa förutsättningar för en lägre ensidig arbetspendling över Riddarfjärden och Stockholms inlopp. Nacka arbetarekommuns medlemsmöte 24/ beslutade att skicka in motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion B10 och B11 Föredragande: Erika Ullberg erika.ullberg@politik.sll.se Motionärerna yrkar på ett skyndsamt byggande av den Östliga förbindelsen, en motorväg i tunneln från södra till norra länet via Nacka och Stockholms stad. Målsättningen är att skapa en ringled och öka möjligheterna för arbetspendling och därmed fler bostäder. Östlig förbindelse finns idag som möjligt projekt i gällande nationell infrastrukturplan med anslagna medel till Trafikverket att utreda och projektera vägen. Sverigeförhandlingen, ett projekt för samordning och förhandling av utbyggd infrastruktur i Sverige med fokus på bostäder, har