Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016
|
|
- Inga Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distriktskongress 2016 Upplands Väsby, april 2016 Motioner J
2 2 (17) Innehållsförteckning J - JURIDIK... 3 Motion J1 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Sollentuna AK... 3 Motion J2 Transrättigheter steg mot ökad jämlighet Solna AK... 4 Motion J3 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet - enskild... 5 Motion J4 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Österåker AK... 7 Motion J5 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet Järfälla AK... 8 Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J1 till J Motion J6 Dödshjälp - enskild Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J Motion J7 Rätt till sin hyresrätt vid brand - enskild Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J Motion J8 Förslag till ändringar i arvslagen angående bröstarvingar och arvingar i släktträdet - enskild Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J Motion J9 Motion om advokaters ersättning S i Botkyrka Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J
3 3 (17) J - JURIDIK Motion J1 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Sollentuna AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av Anton Lindgren, ordförande SSU-Sollentuna och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSU-distrikt
4 4 (17) Styrelsens utlåtande Transrättigheter är mänskliga rättigheter. Sollentuna arbetarekommuns styrelse delar därför motionärernas vilja att utveckla Sveriges hbtq-politik. Vi anser precis som motionärerna att staten inte ska tvinga in människor i en tvåkönsmodell som inte alla kan identifiera sig med. Vi ser att erkännandet av ett tredje kön i lagen, så som flera andra länder redan har gjort, kan bidra till att på sikt ändra negativa attityder och minska fördomar mot intersexuella och transpersoner. Frågan är dock komplicerad och kräver noggranna överväganden, och vi anser vidare att en strategi på sikt kan vara att kritiskt ifrågasätta varför uppgifter om kön alls behöver uppges i samma grad som idag. I förhållande till mänskliga rättigheter och skydd mot diskriminering är den nuvarande könstillhörighetslagen inte förenlig med respekten för den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet (SOU: 2014:91). Styrelsen föreslår därför Sollentuna arbetarekommuns medlemsmöte besluta: - anta motionen som arbetarekommunens egen och skicka vidare till distriktskongressen 2016 Beslut Sollentuna arbetarekommuns möte den 23 november 2015 beslutade att motionen antas som arbetarekommunens egen och skickas vidare till distriktskongressen Julia Mäkitalo Blent, mötesordförande Berit Forsberg, mötessekreterare Motion J2 Transrättigheter steg mot ökad jämlighet Solna AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering.
5 5 (17) Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Hélène Sevastik och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSU Distrikt Arbetarekommunens yttrande Initiativet från Stockholms läns SSU-distrikt är mycket lovvärt. I väntan på att information om kan ska tas bort från alla irrelevanta sammanhang som det nu efterfrågas i är det nödvändigt att införa ett tredje juridiskt kön. Som motionsskrivarna påpekar kan känner få transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det följer därför logiskt att åldersgränsen för juridisk könskorrigering bör avskaffas och att en utredning om medicinsk könskorrigering bör kunna startas när en person begär en sådan, även om personen inte fyllt 18 år. Solna arbetarekommuns utlåtande Solna arbetarekommuns medlemsmöte har den 25 november 2015 beslutat att anta motionen som sin egen och sända den vidare för behandling vid partidistriktets årsmöteskongress Motion J3 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet - enskild Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att
6 6 (17) diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av SSU-Sundbyberg och Jesper Lindholm, distriktsordförande Stockholms Läns SSUdistrikt Sundbybergs arbetarekommuns yttrande över motionen Regeringen beslutade den 20 februari 2014 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. Förslag till ändring lämnades till regeringen 22 januari 2015, men det har inte fattats något beslut än. Då utredningen ännu är under remiss har medlemsmötet i Sundbybergs arbetarekommun beslutat: sända in motionen som enskild till distriktskongressen 2016
7 7 (17) Motion J4 Transrättigheter - steg mot ökad jämlikhet Österåker AK Det är när Socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av SSU Österåker och Jesper Lindholm, ordförande Stockholms läns SSU-distrikt Arbetarekommunen beslutade att bifalla motionen.
8 8 (17) Motion J5 Transrättigheter Steg mot ökad jämlikhet Järfälla AK Det är när socialdemokraterna förenar olika intressen och får folk att ta ansvar för varandra som vi skapar en bred stark rörelse för vår sak. Därför är det centralt för socialdemokratins utveckling att vi utvecklar vår hbtq-politik. Transpersoner är en av historiens mest förtryckta grupper. Det förtrycket är också i allra högsta grad en del av Sveriges samhälle idag. Enligt Folkhälsomyndighet rapport om transpersoners hälsa från 2014 känner få att transpersoner att de kan leva i enlighet med sin könsidentitet medan många lider av psykisk ohälsa i form av självmordstankar och försök. Staten fortsätter att diskriminera transpersoner genom att endast erkänna två juridiska kön samt genom orättvisa regelverk för medicinskt och juridisk könskorrigering. Enligt FN:s barnkonvention artikel 2 får inte barn diskrimineras. Det är diskriminering att hindra ungdomar att få definiera sig själva och vara sig själva. Idag får inte personer under 18 år definiera sitt egna juridiska kön. Det är fel och omotiverat. Omyndiga transsexuella får inte påbörja sin utredning för medicinsk könskorrigering innan de är 18, vilket förlänger en redan lång process. En statlig utredning som presenterades 2015 föreslår 15 år som åldersgräns för medicinsk könskorrigering. Sverige har blivit omsprunget av långt mer konservativa länder såsom Tyskland och Australien som har instiftat ett tredje juridiskt kön. Idag har Sverige ett felaktigt juridiskt system som vilar på föreställningen om att det endast finns två kön. På grund av detta diskrimineras transpersoner dagligen i allt från registreringen hos myndigheter såsom skatteverket till att de blir nekade tjänster av försäkringsbolag. Det är dags att vi gör så som många andra länder och inför ett tredje juridiskt kön. Socialdemokraterna borde låta varje individ vara fri nog att få vara sig själv. Det är dags att Sverige tar kampen mot förtrycket mot transpersoner på allvar och tar nya steg mot ökad jämlikhet. Därför yrkar Stockholms Läns SSU-distrikt åldersgränsen för juridisk könskorrigering avskaffas åldersgränsen för medicinsk könskorrigering sätts vid 15 års ålder Sverige inför ett tredje juridiskt kön Inskickad av Nadja Yusuf Styrelsens förslag: Bifall
9 9 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J1 till J5 Föredragande: Tove Sander Inledningsvis vill distriktsstyrelsen tacka motionärerna för en viktig motion. Det är viktiga men oerhört svåra frågor som motionärerna tar upp. Viktig eftersom de berör en grupp som på många sätt behöver samhällets stöd för att kunna leva i jämlikhet utan att ständigt drabbas av sociala och juridiska hinder som leder till utanförskap och känsla av att inte passa in. Samtidigt är det svåra frågor. Var drar vi gränsen mellan den egna beslutanderätten över den egna kroppen och vuxenvärldens ansvar för att det inte görs kroppsliga ingrepp som inte går att ångra. Det är enkelt för oss att säga att minderåriga inte får tatuera sig utan målsmans medgivande för en tatuering är inte livsavgörande och kan vänta. För den som är 15 och säker på att leva i fel kropp och med fel kön tycker vi tvärtom att det vore orimligt om målsman ensam var den som skulle avgöra om det är rimligt at påbörja medicinsk könskorrigering. Regeringen tillsatte i februari 2014 en statlig utredning med uppdrag att se över bestämmelserna om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet i könstillhörighetslagen. På regeringens hemsida går att läsa att utredningens förslag är att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya lagar, en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Lagen om ändring av juridiskt kön ska reglera förutsättningarna för en ändring av en persons juridiska kön i folkbokföringen, som innebär att en person tilldelas ett nytt personnummer. Utgångspunkten är att den som önskar ska ha möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Utredningens bedömning är att unga som har fyllt 15 år själva ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön. Utredningen föreslår att ett krav för att en ung person ska ges tillstånd till ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna är att vederbörande har fyllt 15 år. den unge har fyllt 15 år är emellertid inte detsamma som att tillstånd kommer att beviljas av Socialstyrelsen. Andra förutsättningar för tillstånd är att det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdnadshavaren samtycker och att den unge har tillräcklig mognad att själv samtycka till ingreppet. Utredningens förslag är således att juridisk och medicinsk könskorrigering regleras i två olika lagar. Vad gäller juridisk könskorrigering är utredningens förslag att den som är 15 år på egen hand ska kunna ansöka om ändring av sitt juridiska kön. För den som är mellan 12 och 15 år finns möjligheten att tillsammans med vårdnadshavaren ska kunna ansöka om ändring av juridiskt kön. Distriktsstyrelsen anser att det är en rimlig hållning. Även om de flesta transpersoner redan i tidig ålder vet vilket kön de tillhör är det rimligt att man genomgått puberteten innan man på egen hand fattar juridiska beslut om sin könstillhörighet. I alla andra sammanhang förväntar vi oss en viss ålder och mognad innan barn och ungdomar ges mandat att ensamma fatta beslut av avgörande betydelse. den som är yngre än 15 år tillsammans med vårdnadshavaren kan ansöka om en ändring redan från 12 års ålder menar distriktsstyrelsen är rimligt eftersom det givetvis kommer att vara ett välgrundat beslut när barn och vårdnadshavare gör en ansökan gemensamt. Givetvis skulle man kunna tänka sig ett avskaffande av åldersgränsen med motiveringen att inga familjer skulle göra en ansökan som inte är genomtänkt. Å andra sidan är det kanske omotiverat att genomföra könsbyten innan man puberterat varför 12-årsgränsen kan ses som rimlig. Ett alternativ vore givetvis att som motionärerna förslår införa ett tredje juridiskt
10 10 (17) kön vilket skulle öppna möjligheten att för de unga transpersonerna möjliggöra ett stegvis juridiskt könsbyte även innan puberteten. Vad avser motionärens förslag om att åldersgränsen för medicinsk könskorrigering ska sättas vid 15 års ålder är det helt i överensstämmelse med utredningens förslag och distriktsstyrelsen delar helt uppfattningen att 15 år är en rimlig gräns. Vad avser införandet av ett tredje juridisk kön är det distriktstyrelsens uppfattning att det är det enda rimliga om vi vill att Sverige ska vara ett land där ingen diskrimineras på grund av sitt kön. Givetvis kommer det innebära ett omfattande lagstiftningsarbete för att anpassa övrig lagstiftning till helt nya förutsättningar men det menar vi är ett nödvändigt arbete som bör initieras snarast. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå att-sats 1, samt att bifalla att-sats 2 och 3. Motion J6 Dödshjälp - enskild Det är hemskt att se närstående gå bort i sjukdomar som Parkinsons, Alzheimers och cancer. Likaledes är det hemskt att se människor som är drabbade av dessa och andra, terminala sjukdomar i dag tvingas genomlida ett ofta utdraget och destruktivt sjukdomsförlopp utan hopp om bot eller bättring. Vi måste ha förståelse för de döende människor som, fullt medvetna om sina egna handlingar, vill avsluta sina liv innan de blir helt förlamade, kvävs av förtvinade muskler eller förlorar sig själva. Det gäller oss inte bara som politiskt aktiva, utan också som kännande medmänniskor. Det handlar om att människor ska kunna välja tid och plats själva och vara säkra på att ha sagt farväl till nära och kära. avbryta livsuppehållande behandling är tillåtet i Sverige. Liksom nedsövning, så kallad palliativ sedering. Det är även tillåtet att ge symtomlindrande behandling i sådana doser att det är en förutsedd effekt av behandlingen att döden påskyndas. Detta innebär att läkare i dag kan stänga av maskiner eller ge preparat som resulterar i döden. Samtidigt är aktiv dödshjälp förbjudet. Det riskerar att skapa gråa utrymmen där människor hjälps att dö utan reglering, insyn eller kontroll. Alternativt så tvingas människor som vill avsluta sina liv att resa till Schweiz. Vi tycker att det förstnämnda alternativet är skadligt, det andra ovärdigt för lidande människor. Dödshjälp, rätt utformad, är vård i syfte att lindra smärta Frågan är av förståeliga skäl otroligt känslig. Vi har stor respekt för dem som oroar sig för att urholka läkaryrkets roll att bota och hjälpa. Vi har också förståelse för oron att dödshjälp skulle kunna skapa påtryckningar på människor. Det vore skräckscenarier. Turligen nog har inga sådana effekter påvisats i de västländer där dödshjälp har tillåtits och reglerats. Dödshjälp är i dag tillåtet i delar av Europa och USA. En stor majoritet av Sveriges befolkning är för att tillåta reglerad dödshjälp. Enligt Karolinska institutet så vill 73 procent av allmänheten och en tredjedel av läkarkåren tillåta dödshjälp. Det är en utveckling som politiken måste ta på allvar.
11 11 (17) Med anledning av detta yrkar jag: * partidistriktet ska verka för att Dödshjälp för terminalt sjuka vuxna ska bli tillåtet. Niklas Ängelid, Tyresö Arbetarekommunstyrelsens utlåtande Styrelsen för Socialdemokraterna i Tyresö delar motionärens ståndpunkt att frågor om dödshjälp är otroligt känsliga. Det finns starka skäl både för och emot dödshjälp. Å ena sidan lever vi i ett samhälle där vi under vårt liv har en i princip obegränsad rätt till vår egen kropp, å andra sidan finns många komplicerande faktorer kopplat till aktiv dödshjälp eller eutanasi. Frågan om dödshjälp har utretts och varit en del av det offentliga samtalet i Sverige under de senaste decennierna, utan att frågan riktigt har avgjorts. Precis som motionären skriver råder ingen tvekan om att olika former av dödshjälp praktiseras i Sverige idag. 1 En filosof som diskuterat frågan ingående i flera böcker 2 är Torbjörn Tännsjö, som är en uttalad förespråkare för dödshjälp och han kategoriserar fyra typer av dödshjälp, enligt tabellen nedan. 3 I enlighet med praxis i Sverige sker dödshjälp enligt typerna 2-4. I praktiken innebär det att patienter kan erhålla smärtlindring som leder till döden, även om så inte är avsikten. Vidare avbryts livsuppehållande behandling för att påskynda döden, till tider. 4 Historiskt är kanske det så kallade Kirunafallet, som just handlade om att en behandling kan avbrytas om den anses meningslös. 5 Även om den typ av dödshjälp som motionen handlar om, typ 1, är kontroversiell, så är det mycket som tyder på att den beröringsskräck som allmänt funnits kring frågor om dödshjälp har lett till godtycklighet inom hela området. Ett av problemen i detta landskap är att individens rättigheter till vård betingas av den enskilde läkarens syn på detta vårdetiska problem och inte av fastställda patienträttigheter. Det är inte heller omöjligt att aktiv dödshjälp sker i det fördolda. I det offentliga samtal som förs kring dödshjälp finns många olika åsikter. Det är dock en brist att politiken inte tydligt deltar i det. Uttalanden som Svenska politiker är livrädda för döden 6 verkar i mångt och mycket riktiga. 1 Se bland annat: Se bland annat: Tännsjö, Torbjörn. Vårdetik. 3 uppl. Stockholm: Thales, Se även: Tännsjö, Torbjörn. Döden är förhandlingsbar. Stockholm: Liber, Tännsjö, Vårdetik. S Ibid.S
12 12 (17) Precis som motionären nämner förefaller det folkliga stödet vara starkt för aktiv dödshjälp. En undersökning som Synovate Temo gjorde 2008 på tidningen Fokus uppdrag pekar på att enbart 11 procent av befolkningen är helt emot aktiv dödshjälp. 7 I en artikel i Dagens Medicin påpekas att 80 % av presumtiva patienter att aktiv dödshjälp införs. 8 Arbetarekommunstyrelsen menar sammanfattningsvis att det finns tre starka skäl för att bifalla motionen. För det första leder dagens regler till godtycklighet och osäkerhet, för det andra leder reglerna till stort lidande bland obotligt sjuka i livets slutskede och avslutningsvis finns ett starkt folkligt stöd för dödshjälp. Förslag till beslut: bifalla motion. motionen sänds till distriktsårskongressen som arbetarekommunens egen. Stockholms läns partidistrikt skickar motionen till länsriksdagsgruppen. Tyresö Arbetarekommuns medlemsmöte beslutade att skicka motionen som enskild till Stockholms Läns partidistrikts ordinarie distriktskongress 2016 Marita Bertilsson, protokollförare Mathias Tegnér, ordförande Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J6 Föredragande: Anna Ljungdell anna.ljungdell@nynashamn.se Aktiv dödshjälp är kanske den svåraste etiska frågan att hantera politiskt. De huvudsakliga argumenten för aktiv dödshjälp är att det ger mindre lidande för den enskilde och att varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv. ett omfattande regelverk, där flera oberoende läkare avgör med hänsyn till patientens situation, skulle garantera att dödshjälpen inte missbrukas. De huvudsakliga argumenten emot är att det strider mot vårdens huvuduppgift att bota och lindra. det skulle kunna leda till att forskningen inom palliativ vård och smärtlindring i stället nedprioriteras. Det finns också en oro att den sjuke kan utsättas för påtryckningar att avsluta sitt eget liv för att inte ligga anhöriga eller vården till last. Ingen kan säkert säga hur man upplever sin livsvilja vid sjukdom när man är frisk och vården utvecklar också bromsmediciner och nya behandlingar som kan vara svåra att överblicka som enskild. Frågan har varit föremål för politiska diskussioner i riksdagen vid ett flertal tillfällen och har vid samtliga tillfällen avslagits, i huvudsak med hänvisning till vårdens huvuduppdrag att bota och lindra. Vårdens etiska riktlinjer har därför i någon mån givits företräde framför individens självbestämmande över sitt eget liv
13 13 (17) Statens medicinsk-etiska råd avlämnade den 13 november 2008 yttrandet Avgöranden i livets slutskede (dnr 14/08) till regeringen. Efter modell från det tyska rådets betänkande urskiljer rådet ett antal livsslutssituationer som ställer krav på svåra och potentiellt kontroversiella avgöranden. Det handlar om beslut att: 1) avstå från att inleda livsuppehållande behandling, 2) avbryta livsuppehållande behandling, 3) erbjuda palliativ behandling och palliativ sedering, 4) erbjuda läkarhjälp vid förskrivning av läkemedel vid ett självvalt livsslut, och att 5) erbjuda aktiv läkarhjälp vid självvalt livsslut. Rådet konstaterar att avgöranden enligt de första tre punkterna kan träffas inom ramen för gällande regelverk. Någon oklarhet kan dock anses råda kring de närmare förutsättningarna för palliativ sedering. Beslut enligt de två sistnämnda punkterna är inte förenliga med svensk rätt och rådet menar därför att det är angeläget att etiska och rättsliga aspekter kring dessa situationer ges ytterligare belysning. Av slutordet i yttrandet framgår följande: Det är angeläget att den oklarhet som råder om de rättsliga betingelserna för beslut i olika livsslutssituationer snarast skingras. Det behöver således utredas i vilken mån man kan öka patienters inflytande över beslut i livets slutskede. Detta gäller särskilt patientens möjlighet att begära palliativ sedering. En majoritet i Rådet anser dessutom att läkares möjligheter att i speciella fall förskriva läkemedel vid ett självvalt livsslut bör utredas. Det finns således flera signaler om att vården efterfrågar tydligare riktlinjer om hur patienter ska ges större inflytande vid vård i livets slutskede och det finns skäl för Socialdepartementet att ta initiativ till en sådan utredning om det ännu inte gjorts. Eftersom det fortfarande finns en hel del frågor som kräver ytterligare belysning föreslår Distriktsstyrelsen att motionen avslås. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att motionen avslås. Motion J7 Rätt till sin hyresrätt vid brand - enskild Om en hel fastighet brinner ner har inte hyresgästerna rätt att få flytta tillbaka om fastigheten byggs upp igen. Om bara en lägenhet brinner ner oavsett anledning har man heller inte rätt till att få flytta tillbaka. En bostad kan brinna av olika anledningar och det behöver inte vara hyresgästens fel att den blir totalskadad.
14 14 (17) Det är stor bostadsbrist i Sverige. När man bor i en hyresrätt har man ofta inte en kontantinsats till en bostadsrätt sparat på sitt bankkonto. Var ska alla personer bo som förlorar sin bostad bara för att man inte har rätt att flytta tillbaka till sin hyresrätt? Jag yrkar på att Diana Hildingsson Det tillsätts en utredning om att stärka hyresgästens rätt till sin lägenhet Det tillsätts en utredning om att stärka hyresgästens rätt till sin lägenhet vid brand vid ej uppsåtlig brand ska man ha rätt till att få flytta tillbaka till sin hyresrätt SIB styrelsen avger följande utlåtande över motionen Är man orsak till branden på grund av oaktsamhet kan man förlora sitt hyreskontrakt. Hyresgäster kan dock generellt bli av med sina hyresavtal om fastigheten brinner upp, oaktat vad som orsakat branden. Avtalet förfaller med andra ord om lägenheten inte längre kan brukas för avsett ändamål. En tämligen sträng regel. När det gäller bränder har fastighetsägaren ingen skyldighet att anvisa ersättningsboende. Det brukar hyresgästerna kunna lösa med sin hemförsäkring. Fastighetsägare kan dock bli återbetalningsskyldiga för redan inbetald hyra om lägenheten inte kan brukas. - Kapitel 12 jordabalken: 10 när det gäller lägenheter som blivit förstörda och där avtalet kan upphöra oaktat vållandefråga. - Uppsägning pga. vårdslöshet finns i både 42 och 46, beroende på om fasighetsägaren säger upp till avtalets utgång eller omgående. SIB styrelsen föreslår SIB mötet besluta: Motionen sänds till Distriktskongressen 2016 som enskild. Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J7 Föredragande: Anna Ljungdell anna.ljungdell@nynashamn.se Diana Hildingsson från Botkyrka Arbetarekommun lyfter i sin motion att hyresgästens besittningsskydd försvinner om en lägenhet är blir så förstörd att den inte kan användas och föreslår en utredning i syfte att stärka hyresgästens besittningsskydd. Denna lag handlar om rätten för en fastighetsägare att själv kunna bestämma vad som ska byggas på sin fastighet om den tidigare fastigheten blivit förstörd. Denna fråga behandlades i Hyreslagsutredningen. Utredningen kom med ett delbetänkande, Frågor om hyra och bostadsrätt
15 15 (17) (SOU 2008:47), och i den föreslogs att den bestämmelsen ska förses med ett undantag beträffande bostadslägenheter. Ett bostadshyresavtal ska enligt undantagsbestämmelsen bestå om hyresgästen, utan att ha varit vållande till händelsen, motsätter sig att avtalet upphör att gälla och hyresvärden avser att återställa eller har återställt lägenheten för samma ändamål som den hade före händelsen. Förslagen bereds för närvarande inom regeringskansliet Med anledning av ett en utredning redan gjorts och att dess förslag är helt i linje med motionärens förslag föreslår Distriktsstyrelsen att motionen avslås. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion J8 Förslag till ändringar i arvslagen angående bröstarvingar och arvingar i släktträdet - enskild Släktträdet och bröstarvinges laglott bör ändras då nuvarande lag är föråldrad och bör ses över då världsutvecklingen ser helt annorlunda ut i denna moderna samhällsutveckling. Borde inte vara självklart att bröstarvingar har rätt till sin arvslott. Inte givet att bröstarvingen är berättigad sin föräldraarvslott. Föräldrar samt alla i släktled skall kunna bestämma över sitt kapital medans de är i livet och kunna testamentera sin egendom och bestämma själva vem som skall ärva dem. Skrivet testamente som är godkänt med vittne och daterat och uppföljning skall inte kunna överklagas. Den avlidnes skrivna testamente skall inte kunna överklagas så släkttvister uppstår. Syskon, syskonskara och halvsyskon skall inte heller kunna överklaga ett testamente. Föräldrars skyldigheter till sina barn är tills de är myndiga alltså 18 år med undantag då barnet går i skolan tills dom är fyllda 21 år. För föräldrar som har ett hjärta och empati är det givet med trygghet för sina bröstarvingar ävenledes släktträdet. Men som världsbilden ser ut idag finns det idag många föräldrar samt släktingar med stor hjärtesorg enligt arvslotten och arvsrättighet. Önskvärt att detta respekteras i samband med samhällsutvecklingen. Bröstarvingar har inga skyldigheter gentemot sina föräldrar då de är myndiga. att en översyn av arvslagen påbörjas och att utredning tillsätts Anita Andersson Vattman Upplands Väsby arbetarekommun har beslutat att skicka in motionen som enskild.
16 16 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J8 Föredragande: Tove Sander Samhället utvecklas och förändras och nya familjekonstellationer växer fram. Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det finns anledning att se över Ärvdabalken men tycker att motionären är alltför begränsad i sin syn på varför och i vilken riktning lagstiftningen bör förändras. Distriktsstyrelsen skulle vilja se en betydligt mer öppen och progressiv utredning av lagstiftningens behov och möjligheter. Vidare har distriktskongressen inte möjlighet att besluta om var sig översyner av lagstiftning eller tillsättning av utredningar. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att avslå motionen. Motion J9 Motion om advokaters ersättning S i Botkyrka Bakgrund Idag kräver advokater betalt för arbetade timmar utan att specificera vem som utfört arbetet. Ibland kan det se ut som att advokater arbetar orimligt många timmar och de som faktiskt har gjort jobbet riskerar att bli bortglömda. Förtroendet för rättsväsendet skadas när det verkar som att advokater missbrukar systemet och kräver betalt för mer arbete än de rimligen kan ha utfört och domstolarna accepterar detta. Genom tydligare redovisning kan dessa problem lösas. Mot bakgrund av detta yrkar jag Socialdemokraterna verkar för att reglerna ändras så att advokater specificerar vem som utfört det arbete de kräver betalt för. Urban Koistinen, Alby S-förening SIB styrelsens yttrande över motion om advokaters ersättning Motionärens krav på klarläggande vem som utfört nödvändigt utredningsarbete är fullt berättigat. Rättsäkerhetsskäl kräver att advokater redovisar vilka som deltagit i samarbetet med olika brottsmål. Tydligt blir också att även advokater arbetar rimlig arbetstid. SIB styrelsen föreslår SIB mötet anta motionen som egen Mötet beslutade att anta motionen som egen och skicka den till Distriktkongressen
17 17 (17) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion J9 Föredragande: Lars Bryntesson Socialdemokratin värnar vårt rättssystem. Vi värnar även den goda arbetsmiljön, fri från orimliga krav och tärande stress. Motionen beskriver situationen för landets advokater och domstolar gällande hur de redovisar utredningstid. Idag krävs ingen tydlig redovisning kring vem eller vilka som deltagit i en rättsutredning. Endast antalet timmar redovisas. Idag kan det se ut som om den enskilde advokaten har en orimlig arbetssituation. Detta är något som motionären vill ska belysas. Motionären menar vidare att förtroendet för rättsväsendet riskeras då man idag inte ser vilka som de facto utfört arbetet kring en rättsutredning. Motionären föreslår därför att inte enbart timmar ska redovisas utan även vilka som utfört själva arbetet. En advokat tillförordnas, enligt lag. Det är advokaten som ansvarar för arbetet som har gjorts och är också den person som begär att få ersättning för antalet nedlagda timmar. Det är upp till varje domstol att bedöma huruvida ersättningskravet är rimligt eller inte. Det är inte ovanligt att advokater skickar sina biträdande jurister i sitt ställe vid polisförhör. Detta ska klienten givetvis få godkänna. Inte heller är det ovanligt att advokater i enklare fall ber om att få sätta annan i sitt ställe vid förhandling. Detta är då något domstolen godkänner och hanterar. Det är oklart huruvida motionären i sitt förslag syftar på medarbetare som direkt företräder en klient i den tillförordnade advokatens ställe, eller de medarbetare i övrigt som kan vara inblandade i handläggningen av ett ärende, t ex administrativ personal. Oavsett vilket är det viktigt att understryka att det alltid är den tillförordnade advokaten som har det fulla ansvaret för ärendets handläggning. Frågan huruvida redovisningen, så som den ser ut idag, kan förbättras för att öka förtroendet för rättsväsendet, kan vara intressant att utreda närmare. Det bör dock inte vara en fråga för politiken, utan snarare göras av berörda/a myndighet/er. Kan redovisningen göras, utan alltför administrativt betungande krav, på ett tydligare sätt så välkomnar vi det. Vår bedömning är att detta ligger i motionens anda, även om det inte var exakt detta motionären föreslog. Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta att att överlämna motionen med dess utlåtande till länsriksdagsgruppen för bevakning, samt anse motionen besvarad.
2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen
www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram
Läs merTjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merUpphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet
Socialutskottets betänkande 2012/13:SoU24 Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet Sammanfattning I betänkandet behandlas proposition 2012/13:107 Upphävande av kravet på sterilisering
Läs merStockholm den 30 november 2015
R-2015/1260 Stockholm den 30 november 2015 Till Socialdepartementet S2015/4694/FST Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över slutbetänkandet Barns
Läs merMigrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26
Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med
Läs merDOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg
Avdelning 1 DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Sida 1 (9) KLAGANDE Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli
Läs merBESLUTSUNDERLAG 1/1. 2015-07-10 Dnr: RS 2015-393. Ledningsstaben Lena Banck
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Lena Banck 2015-07-10 Dnr: RS 2015-393 Beslutsunderlag Yttrande över Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering, SOU 2014:91, Betänkande av Utredningen om åldersgränsen
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet
Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-01-28 Närvarande: justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, f.d. kammarrättspresidenten Jan Francke. Enligt en lagrådsremiss den 19
Läs merFråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.
HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av
Läs merINTERPELLATION TILL STATSRÅD
Till statsrådet Gabriel Wikström (S) Från Riksdagsförvaltningen 2016-02-04 Besvaras senast 2016-02-25 2015/16:372 Utredning om dödshjälp Frågan om individens frihet att vid svåra lidanden i livets slutskede
Läs merYttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-06 LS 2015-0474 Landstingsstyrelsen Yttrande över Klagomålsutredningens delbetänkande Sedd, hörd och respekterad (SOU 2015:14)
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merSocialstyrelsens yttrande över betänkandet Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd (SOU 2015:100)
Yttrande 2016-05-11 Dnr 10.1-4922/2016 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Jonas Widell jonas.widell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande
Läs merStockholms läns landsting 1 (2) Yttrande över betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Landstingsstyrelsen
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-06-10 LS 2015-0596 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Föredragande
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-05-03 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. En ny lag om personnamn Enligt en lagrådsremiss
Läs merRegeringens proposition 2008/09:27
Regeringens proposition 2008/09:27 Ökade möjligheter till andrahandsuthyrning Prop. 2008/09:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 2008 Fredrik Reinfeldt
Läs merYttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)
1 (7) Yttrande över remiss S2015/06250/FS Organdonation en livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) Landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland,
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merRemiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter
1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merRemissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM
Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler
Läs merRemissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Läs merMotion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m.
Motion till riksdagen 1989/90:Bo424 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) Återvinning av hyresrätt, m.m. En oroväckande utveckling under senare år är att det har blivit allt svårare för utsatta grupper att finna
Läs merPostadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00
2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merAnmälan mot Konungariket Sverige
Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 1998:319 Utkom från trycket den 12 juni 1998 utfärdad den 28 maj 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2
Läs merStockholm den 28 oktober 2015
R-2015/1368 Stockholm den 28 oktober 2015 Till Socialdepartementet S2015/3232/SF Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Skapa tilltro
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merFrågor och svar om barns försörjning
Dokumentbeteckning 2015-03-03 Dnr x.x-xxxxxxxxxx/xxxx 1(12) Namn på avdelning Namn på avsändare Avsändarens e-postadress Frågor och svar om barns försörjning Familjeekonomiska stöd Vilka regler gäller
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merRapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet
1/6 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03293 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-11-29, kl. 19.30, inslag om skönhetsingrepp; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden
Läs merYttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,
Läs merTIPSLISTAN om trans på lajv
TIPSLISTAN om trans på lajv På Prolog 2015 samlades 17 stycken lajvare med transerfarenheter på utvecklingsforumet Att lajva utanför könsnormerna. Där skapade vi bland annat den här listan med grundläggande
Läs merRegeringens proposition 2009/10:192
Regeringens proposition 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:192 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 april 2010
Läs merAvstående från besittningsskydd
Bostadsutskottets betänkande 2005/06:BoU3 Avstående från besittningsskydd Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens förslag i proposition 2005/06:13 Avstående från besittningsskydd jämte
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merJämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen
Lagrådsremiss Jämkning av avgift för färdiglagad mat och andra sociala tjänster inom äldre- och handikappomsorgen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 december 2003 Lars Engqvist
Läs merverkställighet av beslut som rör ensamkommande barn
1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta
Läs merJO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm
1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse
Läs merRegeringens proposition 1998/99:10
Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)
Läs merLåt ditt livsverk fortsätta. En broschyr om att skriva
Låt ditt livsverk fortsätta En broschyr om att skriva T E STA M E N T E VARFÖR ska jag skriva testamente? Ett testamente är ett bra sätt att berätta vad du vill ska hända med dina pengar och dina ägodlar
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merI inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):
Föreningen RSMH-Livets yttrande över Psykiatrilagsutredningens betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Allmänna reflektioner Vi kan till att börja med konstatera,
Läs merUtvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter
Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet
Läs merI Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Läs merJuridiska Nämnden BESLUT
Juridiska Nämnden BESLUT meddelat av Juridiska Nämnden den 29 juli 2011 i överklagade ärenden enligt 14 kap Riksidrottsförbundets (RF) stadgar (dnr 6/2011 JurN 6-14 och 7/2011 JurN 7-14) KLAGANDE OCH MOTPART
Läs merAnmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Läs merDagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...
Utskrivet av: Region Jamtland Harjedalen den 14 mars 2016 14:09:50 Namn: Dagens tema 20160312: "För hälso- och sjukvården är det sjä... Sidan 1 av 7 Från: "Ulf Bittner" den 12 mars
Läs merRättsutredning 2016-03-21
Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merNy inriktning behövs inom familjevården, vi måste arbeta för fler svenska adoptioner - svar på remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PLANERINGSAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2008-04-04 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny inriktning behövs inom familjevården,
Läs merFÖRORD. Ulf Holmberg ulf.holmberg@wwf.se Testamentsansvarig Världsnaturfonden WWF
FÖRORD Ibland får vi frågor om hur man upprättar ett testamente. Frågorna gäller både testamenten rent allmänt och hur man utformar en lydelse med Världsnaturfonden WWF som förmånstagare. Det är oftast
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merYttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att
Läs merBetänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Läs merBESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm
KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merUndervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet
1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende
Läs merBilagor Boendeplan NF 2016-2020
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merÄndringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011
Promemoria 1 (14) Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Lagen om ändring av jordlegolagen och lagen om upphävande av 25 kap. 1 b 4 mom. i ärvdabalken trädde i kraft 1.2.2011. I det följande
Läs merA Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och
Läs merKOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN
KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merLagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:
Läs merEn Sifoundersökning om attityder kring att åldras
En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa
Läs merDs 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Läs merBilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 september 2007 T 672-06 KLAGANDE Staten genom Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Ombud: Byråchefen HR MOTPARTER 1. IA 2. LA
Läs merAsylsökande, Papperslösa och EU-migranter
Vård för Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen www.lakareivarlden.org Disposition 1.Läkare i Världen 2.Lagar, konventioner och etiska riktlinjer 3.Asylsökande
Läs merGenerella synpunkter på utredningen
YTTRANDE 1(7) Tillsynsavdelningen Ellen Ringqvist ellen.ringqvist@socialstyrelsen.se 2012-02-07 Dnr 1.4-39364/2011 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Överklagande
Läs mer10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar.
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merAtt få sin sak prövad av en opartisk
Högsta domstolen Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Här avgörs brottmål, familjerelaterade
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merYttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 mars 2007 Ö 430-07 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat BL SAKEN Överlämnande
Läs merKartläggning av islamism Motion (2015:37) av Maria Danielsson (-)
Utlåtande 2016:91 RVI (Dnr 106-896/2015) Kartläggning av islamism Motion (2015:37) av Maria Danielsson (-) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:37) av Maria Danielsson
Läs merSocialdepartementet. Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet lämnar här sina synpunkter på rubricerad remiss.
Lund den 30 september 2015 Socialdepartementet YTTRANDE Remiss Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Rapport 2014:38 Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Boverket december
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merKvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Läs merBarns delaktighet i familjerättsliga processer
Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart
Läs merBehov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten
Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Tjänsteskrivelse 1(11) Jessica Nilsson 046-35 59 32 jessica.nilsson3@lund.se Behov av förändring av lagstiftning som berör överförmyndarverksamheten Sammanfattning
Läs merEn demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merUtredningsförslag om vissa frågor om hyra och bostadsrätt
Rune Thomsson Chefsjurist Fastighetsägarna Sverige 2008-05-12 Utredningsförslag om vissa frågor om hyra och bostadsrätt En pågående statlig utredning, Hyreslagsutredningen, har i uppdrag att göra en genomgripande
Läs mer