Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Palo Kultur & Utbildning Sörmland KN-KUS Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S D A T U M Uppföljning och utvärdering KKN 2013 Förslag till beslut Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslutar 1. Godkänna slutrapporten med utvärdering 2. Avsluta projektet avseende KKN (kulturella och kreativa näringar) i den form det genomförts under Föreslå landstingsledningsstaben och den planerade enheten för regional utveckling att överta det regionala utvecklingsarbetet kring kulturella och kreativa näringar, i samverkan med Kultur & utbildning och andra landstingsinterna och externa parter som berörs. Sammanfattning Projektet KKN Sörmland har drivits gemensamt av Landstinget Sörmland, Regionförbundet och länsstyrelsen, med Kultur & Utbildning som projektägare. Projektet har följts upp under 2012, och har nu utvärderats slutligt. I den nu föreliggande utvärderingen konstateras att det finns ett behov av att sektorn blir en permanent del av den regionala utvecklingen i länet. Frågeställningar som behöver lösas berör ett gemensamt syfte, avgränsningar, huvudmannaskap, samverkansparter och former, aktörsmedverkan etc. Utvärderingen lämnar också förslag på teoretiskt uppbyggda arbetsmodeller att ta in i ett fortsatt arbete. Förvaltningen delar bedömningen att det finns ett värde att permanenta verksamheten, och anser att problemet kring olika intressen och perspektiv avseende ett huvudmannaskap för KKN kan lösas genom att det blir en del av ett samlat regionalt utvecklingsarbete utan ett sektorsintresse, tillsammans med flera berörda samarbetsparter. Därför föreslås att arbetet med KKN bör bli en del av landstingets regionala utvecklingsarbete i den nya enheten för detta. Bakgrund KKN Sörmland är ett projekt som genomförts under , med tre samarbetspartners, Landstinget Sörmland genom Kultur & utbildning, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Under delfinansierade Tillväxtverket projektet inom ramen för den nationella handlingsplanen för Kulturella och kreativa näringar. Projektet har haft som syften att lyfta möjligheterna för aktörer inom den kulturella och kreativa sektorn att få in Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\kn-kus Uppföljning och utvärdering KKN _2_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 1(3) :55

7 ett näringsperspektiv i sina verksamheter, att synliggöra aktörerna i länet, och att skapa förutsättningar för en ökad förståelse för sektorns utvecklingsbehov och potential. Projektet följdes upp med en delrapport 2012, vilket ledde till en förlängning under 2013 med mål kring kompetens och utbildning för alla aktörer, mötesplatser, kommunikation och betydelse för den regionala utvecklingen. Projektet har nu slututvärderats, med resultat enligt bilaga. Ärendebeskrivning Utifrån den nationella handlingsplanen kring kulturella och kreativa näringar har KKN Sörmland genomförts i projektform. Löpande under projektet har resultaten utvärderats. Arbetet har koncentrerats och avgränsats till att avse det senaste året. Frågor som har belysts avser inriktning på den kulturella och kreativa sektorns förutsättningar, behov och potential, liksom dess betydelse för den regionala utvecklingen. Därutöver har frågor om tillhörighet till branschinriktning, huvudmannaskap, organisationsformer och möjliga utvecklingsvägar tagits in. Likaså har problematiken och frågan kring perspektiven kultur- eller näringsliv berörts. Slutsatsen är att det finns ett behov av att integrera arbetet i ett sammanhang, och att en form för att möjliggöra detta bör tas fram inom ett för regionen lämpligt arbetssätt. Alternativt skulle arbetet inom KKN-området avvecklas, och den kreativa sektorn därmed inte tillmätas en betydelse eller utvecklingspotential för länet. Utvärderingen pekar på att det inte vore lämpligt, men menar att den otydlighet kring olika intressen och verksamhetsinriktningar som funnits hittills behöver lösas genom att verksamheten hanteras utanför de befintliga strukturerna och intressesfärerna. Därför föreslår förvaltningen att KKN blir en del av det regionala utvecklingsarbetet också framöver, men i en annan samverkansform än under projektet. Konsekvenser Arbetet med KKN Sörmland behöver föras till den regionala utvecklingsenheten inom landstinget, som behöver ta fram förutsättningar och förslag till arbetsformer i samverkan och samråd med de hittills berörda parterna i projektet samt andra som arbetar med regionala utvecklingsfrågor. Inrättandet av denna enhet möjliggör också att utgångspunkten för ett sådant arbete inte blir präglat av verksamhetsinriktningar och organisationstillhörighet, utan av ett samordnat och övergripande regionalt utvecklingsperspektiv. Ärendets beredning Ärendets har beretts inom Kultur & utbildning, med grund i erfarenheter och den uppföljning och utvärdering som genomförts inom ramen för projektet. ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\kn-kus Uppföljning och utvärdering KKN _2_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 2(3) :55

8 Beslutsunderlag Kulturella och kreativa näringar i komplicerade gränssnitt: En extern utvärderingsrapport av KKN Sörmland. Beslutet expedieras till Landstingsdirektör Jan Grönlund Regionförbundet, Göran Norberg Regionförbundet, Catharina Frändberg Länsstyrelsen, Agneta Wikblom Kultur & utbildning, Ulrika Westin Akten ORG NR \\edil.dd.dll.se\360users\cache\dlld2\lenste\kn-kus Uppföljning och utvärdering KKN _2_0.DOCX Utskriftsdatum: SID 3(3) :55

9 Kulturella och kreativa näringar i komplicerade gränssnitt: En extern utvärderingsrapport av KKN Sörmland 1

10 Executive Summary Denna utvärderingsrapport av KKN Sörmland består av en enkätstudie och en intervjustudie. Den första, som har en underordnad betydelse i rapporten, undersöker nöjdheten och behovsuppfyllnaden hos deltagande KKN-aktörer och har visat ett huvudsakligen positivt resultat (se bilaga för detaljer). Den senare undersöker om intervjuade anser att verksamheten bör läggas i en reguljär verksamhet och i så fall hur ett gränssnitt för en sådan fortsättning bör utformas. Tre principmodeller presenteras i rapportens slut som beslutsunderlag: Kulturmodellen, kommersmodellen och hybridmodellen. Svaren om huruvida KKN Sörmland bör upptas i reguljär verksamhet och i så fall med vilket gränssnitt har varit skiftande och tvekande. De som tillfrågats är primärt tjänstemän i inblandade offentliga organisationer och studien har genomförts genom 15 semistrukturerade djupintervjuer. Några centrala slutsatser är: KKN Sörmland upplevs arbeta med frågor som både har med kultur och näring att göra, samt bedöms ha ett komplicerat gränssnitt mellan olika offentliga organisationer med inriktning mot antingen näring eller kultur. Några intervjuade talar om att ett upptagande i reguljär verksamhet blir ett vägval mellan att å ena sidan ge det en kulturpolitisk profil för att läggas under Landstinget Sörmland eller ge det en näringspolitisk profil för att läggas under Regionförbundet Sörmland. Andra efterlyser en organisering som bättre kan beskrivas som en gränsöverskridande hybrid mellan kultur och näring. Generellt finns dock ingen klar uppfattning om vilken typ av organisering av en eventuell fortsättning av KKN Sörmland som vore att föredra, eller ens vilka alternativ som man kan se framför sig, vilket gör principiella klargöranden viktiga nu när projektet går mot sitt slut. Intentionen i denna utvärdering har varit att insamla åsikter om i vilken form arbetet med KKN Sörmland skulle kunna organiseras framgent för att skapa en långsiktigt hållbar lösning. Även om några sådana tydliga organisationsmodeller för fortsatt arbete inte har funnits i intervjumaterialet har utvärderaren, som nämnts, föreslagit tre principmodeller för fortsatt arbete. Skiljelinjerna mellan dessa principmodeller finns sammanfattade sist i rapporten. De tre modeller som föreslås är en modell med fokus på kulturområdet, en modell med fokus på näringslivsområdet och en hybridmodell som istället för att inrymmas under en huvudmans ordinarie verksamhetslogik betonar kulturens egenvärde samtidigt som en skarpare avgränsning görs mot de KKN-aktörer som inte har tillräcklig ekonomisk potential för att bedömas kunna bli egenfinansierade. Andra distinktioner mellan dessa principmodeller gäller målgrupp, vilken förstahandsfinansiering man eftersträvar, vilken relevant omvärld man ser sig verka inom, vilka avgränsningar man vill göra och hur man motiverar dessa, samt på vilka olika sätt man ser på projektets bidrag till regional tillväxt. Ett principiellt ställningstagande och ett tydliggörande av sådana aspekter förefaller i projektets fall vara nödvändiga för att samla alla inblandade kring ett gemensamt mål. 2

11 Inledning Denna externa utvärderingsrapport är resultatet av ett arbete som utförts under september och oktober månad Den inkluderar en inledande enkätundersökning riktad mot KKNutövare som varit delaktig i en eller flera verksamheter inom KKN. Därpå utfördes en serie semistrukturerade djupintervjuer med 16 informanter, företrädesvis med tjänstemän i offentlig sektor. Alla, utom Ulrika Westin och Lena Appel, har intervjuats enskilt, vilket medför att det totala antalet intervjuer har varit 15 till antalet. Den inledande enkätstudien och intervjustudien har haft delvis olika fokus. Enkätstudien har haft ett tillbakablickande fokus där respondenterna har fått utvärdera hur nöjda de varit med verksamheter inom KKN Sörmland och vilka upplevda hinder de har för tillväxt. Intervjuerna har haft ett mer framåtblickande fokus på och handlat om KKN Sörmlands eventuellt fortsatta arbete bör organiseras i projektform eller upptas i reguljär verksamhet, vilken organisation som bör vara huvudman och vilka gränssnitt och avgränsningar som anses lämpliga. De intervjuade har till exempel tillfrågats om vilka möjligheter och hinder de ser för de kulturella och kreativa näringarnas tillväxt i Sörmland, hur de fortsättningsvis tycker att verksamheten inom de kulturella och kreativa näringarna bör organiseras i regionen och länet, hur man bör arbeta med detta begrepp i förhållande till andra sektorindelningar som nya näringar och innovationsnäringar, samt om de tycker att KKN Sörmlands verksamhet har bidragit till en djupare förståelse av de kulturella och kreativa näringarna. Utöver dessa enkäter och intervjuer har en deltagande observation vid en presentation och diskussion av tre KKN-utövares företagande genomförts på Regionförbundet Sörmlands kontor på eftermiddagen den 10 oktober i Nyköping. I uppdragsbeskrivningen ingår att undersöka om den regionala samverkan inom KKN bidragit till fördjupad förståelse för kulturella och kreativa näringars roll inom framtidens tillväxt och det regionala utvecklingsarbetet i Sörmland, samt ge en rekommendation för hur arbetet skulle kunna organiseras framgent för att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet i linje med de behov som kan skönjas i undersökningen. Upplevelsen hos individer om en fördjupad förståelse av de kulturella och kreativa näringarnas roll inom framtidens tillväxt och det regionala utvecklingsarbetet kommer att belysas senare i rapporten. Rekommendationen för hur arbetet skulle kunna organiseras framgent lämnas i rapportens avslutande del. Fokus i uppdragsbeskrivningen har varit på intervjustudien, vilket format utformningen av denna rapport genom att denna del fått större utrymme i den löpande texten än vad enkätundersökningen har fått. Rapporten disponeras så ett första avsnitt kort kommentarer rapportens metoder. Därefter presenteras sammanfattande enkätresultatet. I ett tredje avsnitt kommer intervjustudien att redovisas, följt av en reflekterande del om rekommendationer, där resultaten analyseras ytterligare. Sedan följer ett inspel till beslutsunderlag om vilka tänkbara principmodeller som kan vara aktuella för en fortsättning av projektet. Allra sist presenteras rapportens bilagor. Denna externa utvärdering har genomförts av Erik Wikberg, doktorand i organisationsteori vid Handelshögskolan i Stockholm, med särskild inriktning mot konstvärlden och de kulturella och kreativa näringarna. 3

12 En kort kommentar om metod Syftet med denna utvärdering har primärt varit att undersöka om inblandade personer i projektet anser att verksamheten bör fortgå och i så fall under vilka former. Den inledande enkäten kan ses ha en underordnad betydelse till intervjustudien, i så måtto att den har avsett att kunna ge en kort bakgrund och inspel till de intervjuade om hur projektdeltagarna har uppfattat KKN Sörmland och om nuvarande verksamheter har haft den måluppfyllnad som eftersträvats. Enkätresultaten kommer därför inledningsvis att summeras översiktligt. I Bilaga 1 följer dock en omfattande redovisning av enkätens resultat. Vad gäller såväl enkät- och intervjustudien har denna utvärdering haft en tydlig karaktär av uppdragsforskning. I uppdraget har metoderna, respondenterna och informanterna varit givna från start av uppdragsgivaren. Likaså har enkätfrågor och intervjuguide framtagits i nära samråd med uppdragsgivaren. Utformningen av par enkätfrågor har exempelvis följt av en tidigare enkät inom KKN Sörmland. Vad gäller enkätstudien har respondenterna som enkäten skickats till syftat till att ge en bred och representativ bild av de deltagare som i olika omfattning har deltagit i KKN Sörmland. Insamlingen av respondenters e-postadresser har löpande skett under KKN Sörmlands olika verksamheter. Målsättningen har varit att insamla alla deltagares e-postadresser, men eftersom verksamheterna skiftat i karaktär och deltagare inkommit från allt från anmälningar till kurser via e-post till fysiska spontana besök på öppet hus, är det möjligt att alla verksamheter inte i lika hög grad levt upp till denna målsättning. Eftersom listan på respondenter har varit given på förhand är det svårt att kommentera ett sådant eventuellt bortfall. En bedömning gjord av projektledare med god överblick över deltagarna på de olika verksamheterna är dock att representativiteten är god. Även om intervjustudien omfattar en stor del av de personer som varit involverade i organiserandet av KKN Sörmland samt de olika offentliga och andra organisationer som haft del i projektet, har den underliggande logiken till metodvalet primärt varit en annan: Istället för att söka ett urval som är så representativt för populationen som möjligt har de intervjuade utvalts för att ge en så hög kontrastverkan som möjligt, genom att representera en så stor bredd av aktörer och roller som möjligt inom KKN Sörmland. Urvalet av informanter har varit given på förhand av uppdragsgivaren, med andrahandsalternativ för vissa roller i de fall då ett förstahandsalternativ inte velat eller kunnat delta. Majoriteten av de som tillfrågats som förstahandsalternativ har deltagit, om än ibland med åsikten om att de har haft begränsad involvering och begränsad kunskap om KKN Sörmland. Värt att notera är dock att ett antal tillfrågade (politiker, tjänstemän och andra) har tackat nej till att intervjuas, därför att de ansett att de inte varit tillräckligt involverade, trots att projektet i vissa fall har legat inom deras formella ansvarsområde. Andra har ställt upp på en intervju men betonat att deras utvärderingar begränsas av att de bara varit med på och känner till en mindre del av projektets alla verksamheter. Skälen till varför personer inte ansett sig vara tillräckligt informerade för att göra en intervju har inte utretts ytterligare, men en av många tänkbara förklaringar kan vara att KKN Sörmland har ett komplicerat gränssnitt mellan organisationer och ansvarsområden, vilket denna rapport ska återkomma till. Eftersom KKN Sörmland har pågått under så länge som tre år kan den bristande kännedomen om projektet också tänkbart ses som ett tecken på att projektet inte har fått ett högt intresse internt i de involverade organisationerna och/eller att kommunikationen och spridningen av KKN Sörmland har 4

13 brister som bör adresseras. En ytterligare förklaring kan vara att metoden med urvalet av föreslagna informanter har tagit sikte på personer med övergripande ansvarsområden, som kan uppleva sig obekväma med att på ett mer detaljrikt plan diskutera ett enskilt projekt under en längre, fördjupande intervju. Sammanfattande resultat från enkätsvar De respondenter mot vilken denna enkät har riktats har deltagit i en eller flera av KKN Sörmlands verksamheter. Enkäten har riktats mot 107 respondenter och har en svarsfrekvens på 33 procent. Med tanke på svarsfrekvensen bör svaren tolkas med viss försiktighet. För detaljer om respondenter och beräkning av svarsfrekvens, se Bilaga 1. I bilaga framgår också att de som besvarat enkäten har haft ett genomsnittligt deltagande på 2,6 verksamheter per person. En samlad bild av svaren från de som besvarat enkäten är att åsikterna och omdömena har varit övervägande positiva, även om det finns en förbättringspotential. Detta gäller såväl omdömen om KKN Sörmland som helhet och i svaren avseende avgränsade verksamhetsdelar. Fler än 70 procent har exempelvis varit ganska eller mycket nöjda med verksamheterna i sin helhet och skulle troligen eller helt klart rekommendera en fortsättning av verksamheterna. Bland svaren till de frågor som berört upplevda hinder för tillväxt kan noteras att brist på informationsutbyte och fysiska möten mellan kultur- och näringslivsaktörer var det vanligast upplevda hindret (62 procent), följt av brist på offentliga bidragsmedel (56 procent). De hinder som minst andel respondenter upplevde var att låna pengar (6 procent), följt av brist på kännedom om goda exempel inom KKN samt brist på digitala mötesplatser för KKN-utövare (18 procent, respektive). I bilagan redovisas svar från en fråga där deltagarna fritt kunde skriva sina kommentarer. En observation från dessa svar är att de som tagit tillfället i akt att besvara denna fråga exempelvis har haft en åsikt om finansiering som inte återspeglats i majoritetens svar i enkäten. I dessa friare svar kan en mer positiv inställning skönjas till att göra KKN-utövare mindre beroende av offentliga bidragsmedel, genom annan typ av finansiering. Generellt kan dock noteras att det förefaller som att de som besvarat enkäten i första hand ser att tillväxt för dessa näringar bör finansieras med externt, offentligt kapital; i andra hand med externt, privat kapital och i tredje hand med egna lån. En inte alltför djärv tolkning av detta enkätresultat är att de som besvarat enkäten ser att andra än dem själva i hög grad bör stå den ekonomiska risken om deras verksamheter är förlustbärande. Detta aktualiserar frågan om motprestation och gränsdragningarna mellan bidrag, mecenatskap och riskkapital. Gränssnittet för KKN Sörmland kan därvidlag sägas vara komplicerat inte bara på grund av de många offentliga aktörerna inblandade i projektet utan också på grund av att villkoren för den finansiering man talar om är långt från vedertagna i detta sammanhang. Det finns naturligtvis många tänkbara förklaringar till varför respondenter har besvarat enkäten som de har gjort. Några tolkningar och kommentarer till enkätsvaren från de djupintervjuer där informanter översiktligt fått ta del av enkätsvaren kommer att återges i kommande avsnitt. Intervjustudie Den intervjustudie som genomförts till denna utvärdering har, som redan nämnts, haft ett delvis annat fokus än den nyss redovisade enkätstudien. I början av intervjuerna har 5

14 informanterna informerats om att det huvudsakliga intresset för intervjun är att få ta del av deras åsikter om och i så fall i vilken form projektet KKN Sörmland bör drivas framgent. De som intervjuats har haft olika involvering i projektet och representerar flera olika organisationer. Urvalet av vad som återges från intervjumaterialet nedan syftar till att ta upp variationer och viktiga skillnader mellan hur de intervjuade svarat på dessa frågor. Komplicerat gränssnitt om projektets organisation, styrning och ägandeskap KKN Sörmland är ett projekt som är inne på sitt tredje år. Projektet har finansierats på olika sätt under åren. I år har det finansierats av Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland. Under delfinansierade Tillväxtverket projektet till 50 % inom ramen för den nationella handlingsplanen för Kulturella och kreativa näringar. Huvudman för projektet är Kultur och utbildningsförvaltningen på Landstinget Sörmland. En rad andra offentliga organisationer har emellertid inblandning i projektet, genom dess olika verksamheter, sin finansiering och sin styrgrupp. Exempelvis har främjare, företagsrådgivare (inklusive en kooperativ företagsgivare), nyföretagarorganisationer och kulturkonsulenter varit involverade. I styrgruppen ingår under 2013 Catharina Frändberg som är näringslivsansvarig på Regionförbundet Sörmland, Agneta Wikblom som är stabschef på Länsstyrelsen i Södermanlands län, samt Ulrika Westin och Lena Appel som utgör projektledning. Under utgjordes styrgruppen av Ulrika Westin och Lena Appel, samt länsråd, regionförbundsdirektör och förvaltningschef för Kultur och utbildning. Carina Sohl, en av de deltagare som blev inbjudna för att presentera sitt företag för olika offentliga organisationer på Regionförbundet Sörmlands kontor den 10 oktober i Nyköping, säger i en senare intervju att hon har svårt att se vad dessa olika aktörer har för olika roller. Hennes upplevelse är att KKN-aktörer generellt inte har någon insyn i hur olika offentliga organisationer skiljer sig åt och upplever dem som svagt samordnade. Under presentationstillfället på Regionförbundet Sörmlands kontor framgick också att denna upplevelse delades av andra inbjudna KKN-aktörer. Lena Appel säger att hon märkt av att KKN-aktörer upplevt att de offentliga organisationerna har kunnat vara bättre samordnade. Hon menar att de offentliga organisationernas olika roller och olika erbjudanden kan skapa irritation, samt att KKN-utövare kan uppleva att varje offentlig organisation enbart gör vad som ligger i deras egenintresse. Södermanlands regionala satsning på de kulturella och kreativa näringarna ska ses i ljuset av utvecklingen på nationellt plan där regeringen under hösten 2009 la fram en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Denna satsning omfattade 73 miljoner kronor under perioden Den involverade på ett nationellt plan både Kulturdepartementet och Näringsdepartementet, samt en rad nationella myndigheter inom både det kultur- och näringspolitiska området. I Södermanland har Landstinget Sörmland ingen verksamhet med inriktning på näringslivsfrågor. Det regionala utvecklingsansvaret för de näringspolitiska frågorna ligger på Regionförbundet Sörmland. Landstinget Sörmland har däremot ansvaret för den regionala kulturpolitiken, vilket medför att Kultur och utbildningsförvaltningen har fått detta i uppdrag. Därvidlag blir det intressant att fråga sig vilken roll kulturområdet spelar för näringslivsområdet, samt vilka överlappningar och motsättningar dessa områden har. Flera intervjuade i ledande ställningar inom de involverade offentliga aktörerna landstingsdirektören, förbundsdirektören på Regionförbundet och förvaltningschefen inom 6

15 Kultur och utbildningsförvaltningen på Landstinget Sörmland menar alla att de ser att kulturområdet är viktigt för den ekonomiska tillväxten i regionen. De menar att detta är ett rimligt antagande och att det finns forskning som stödjer detta. I detta sammanhang citeras ofta professor Richard Florida, vars bärande tes är att städer med hög koncentration av högteknologiarbetare, konstnärer, homosexuella och bohemer uppvisar ett samband med ekonomisk tillväxt. Dessa olika grupper benämner Florida den kreativa klassen. (Florida, 2002). Detta resonemang kommer rapporten att återkomma till senare, i samband med att dess rekommendationer framläggs, eftersom resonemanget kan belysa upplevda beroendeställningar mellan kultur- och näringslivsområdet. Ofta får man intryck av att det är kulturområdet som upplevs stå i beroendeställning till näringslivet, men om Richard Florida har rätt förefaller det rimligt att tolka det motsatsvis, det vill säga att näringslivet i själva verket står i beroende till kulturlivet. Vilken världsbild man anlägger i dessa frågor och vilka antaganden man gör om den komplexa värld vi lever i kommer att ha betydelse för KKN Sörmlands framtid, till exempel i fråga om hur man motiverar, legitimerar och utformar sina verksamheter inom kulturområdet. När de olika intervjuade fått frågan om vilken huvudman de tycker bör ansvara för KKN Sörmland, samt om projektet ska upptas i reguljärt arbete, är det få som vill eller kan lämna ett tydligt svar. Ett undantag som bekräftar regeln är den miljöpartistiske politikern Gunnar Söderberg som säger att han föredrar att det förläggs till en organisation med ansvar för kultur. Många säger att de inte har den nödvändiga kunskapen för att göra en sådan bedömning. Andra talar om att det blir ett vägval mellan att å ena sidan ge det en kulturpolitisk profil för att läggas under Landstinget Sörmland eller ge det en näringspolitisk profil för att läggas under Regionförbundet Sörmland. En samlad bedömning av de intervjuades svar ger således att den gränsöverskridande inriktning och omfattning som projektet har haft kan anses hotad, om den ska läggas i en offentlig organisation med ansvar för kultur eller näring. På frågan om de intervjuade ser KKN Sörmland i sin nuvarande form som en kulturpolitisk och/eller näringspolitisk fråga, så svarar dock majoriteten att de ser det som både och. Detta är exempelvis projektledningen och styrgruppen enade om. Det gäller också för intervjuade personer i ledande ställningar på Regionförbundet Sörmland och Landstinget Sörmland. De som mer lutar åt att beskriva KKN Sörmland som antingen hemmahörande i kulturområdet eller i näringslivsområdet har framförallt talat om det som tillhörande det senare. Lennart Larsson, chef på Sörmlands sparbank, säger exempelvis återkommande att han inte tycker att man ska skilja på KKN-utövare och andra företagare. Ett liknande intryck kan man också få av Catharina Frändbergs intervju. Vad tycker de intervjuade om KKN Sörmlands framtid? Vad de intervjuade anser om KKN Sörmlands framtid har i viss mån redan avhandlats i tidigare avsnitt. I tillägg kan sägas att flertalet intervjuade har en i grunden positiv inställning till att fortsätta verksamheten i KKN Sörmland samt anser att den bör förläggas i en reguljär verksamhet. Vilken huvudman och vilket gränssnitt en sådan fortsättning bör ha är emellertid otydligt. Agneta Wikblom, stabschef på Länsstyrelsen och medlem i styrgruppen, säger: Om man skulle lägga det i Sörmlands museum så krävs det att man har ett skarpt entreprenörskapstänk. Säger man att det blir en fråga för ALMI så kanske man tappar 7

16 en del av aktörerna, men fångar fler duktiga entreprenörer. Jag känner att det är en svårighet. Regionförbundet har ju drivit turistfrågorna ett antal år, där kanske det finns erfarenheter. Men det blir inte tillräckligt långsiktigt att fortsätta driva det i projektform, i alla fall inte om det sker år till år. Catharina Frändberg, näringslivsansvarig på Regionförbundet Sörmland samt medlem i styrgruppen, håller med om att verksamheten bör drivas som reguljär verksamhet: Jag tycker att vi har drivit det här i projektform på olika sätt. Det är onekligen dags att det ska in i det ordinarie systemet. De ordinarie företagsfrämjarna ska in och ta sin roll när det gäller KKN-företag. Det var bland annat det som detta sista år skulle handla om. Catharina Frändberg säger att hon ser KKN Sörmland som både en fråga för kultur- och näringslivsområdet. Det blir en näringslivsfråga när man startar företag, säger hon. Hennes idé om hur man ska fortsätta arbeta med dessa frågor fokuserar dock på näringslivsområdet och ger intryck av att inte nämnvärt skilja på kulturella och kreativa näringar och andra näringar: När det gäller näringslivsutveckling på kommunal nivå, så det är respektive kommun som ska främja sitt näringsliv. Sedan finns det ju Nyföretagarcentrum, Almi, Coompanion och så vidare som kan driva mer specifika frågor. Jag tycker att främjandedelen ska gå in i det ordinarie arbetet. Är man ett företag, oavsett bransch, i ett nystartsläge, så vänder man sig till Nyföretagarcentrum. Är man i ett skede där man söker mer finansiering så kanske man vänder sig till Almi. Jag tycker inte att man ska ha ett spår för en viss bransch. Frågan om vad Landstinget ska ha för roll är lite svår, för de kan ha en mobiliserande roll, de kommer ju i kontakt med personerna när de arbetar med kulturinitiativ. De skulle ju kunna vara mobiliserande och se att aktörerna vänder sig till rätt aktör. Men det är dags att vi ska avsluta den här typen av kortvariga projekt. Mikael Palo, förvaltningschef på Landstinget Sörmland, belyser att man har arbetat med de kulturella och kreativa näringarna på olika sätt i regionerna runt Mälardalen. Han säger att Stockholm, Södermanland och Västmanland har olika förutsättningar och arbetar på olika sätt, även om det funnits en önskan om att arbeta mer samordnat. Mikael Palo var med och startade KKN Sörmland, men har det senaste året inte haft någon operativ inblandning alls i projektet. Han säger att han det senaste året märkt en ökad efterfrågan att ha ett Mälardalsperspektiv på kulturella och kreativa näringar. Att hitta en modell för hur man ska arbeta med dessa frågor bedöms dock vara svårt. Detta gäller mellan olika regioner, men också i Sörmland som enskilt exempel. Det vi behöver är att hitta en modell där man kan arbeta oavsett vem som har huvudansvaret. Är det här en permanent verksamhet, oavsett vem som är huvudman? I dag är det för många inblandade, det är landsting, kommunförbund, Almi och regionförbund. Det stökar till det, samtidigt som man vill att man ska arbeta politiskt över gränser. Göran Norberg, förbundsdirektör på Regionförbundet Sörmland, säger att han starkt tror på de kulturella och kreativa näringarnas framtid och utvecklingspotentialer. På frågan om i vilken form man bör organisera en eventuell fortsättning, säger han: Det beror på. Regionförbundet är en projektorganisation som försöker ta upp det som är bra i ordinarie verksamheten. Det blir inte seriöst för omvärlden om man alltid bedriver det som projekt. Men om man ska föra in något en i ordinarie verksamhet så beror det väldigt mycket på vad man ska föra in. Det beror på hur långt steget är till att bli företagare. Riskkapitalföreträdare, Almi, och så vidare är inte mogna för att se 8

17 Han säger vidare: detta som en mogen bransch. Det kan behöva skyddas som ett projekt. Vi tänker inte heller detta som en kulturförvaltning. Om man lägger in det i ordinarie kulturverksamhet, så blir det mer i skyddad verkstad, så det måste ut i kommersiella arenor. Jag tycker själv att detta både är en kultur- och näringslivsfråga. Det finns talanger och kompetens i den här grenen som man inte bara kan kommersialisera. Så det finns en kulturaktivitet. Jag har ingen patentlösning. Jag tror att man kanske måste dela på ansvaret, både de som arbetar med näringsliv och kultur. Men det är en svår fråga. Vi har försökt på ett liknande sätt med kvinnors företagande. Det finns en hel del organisationer som vill hjälpa kvinnors företagande. Då blir svaret ofta att det är för många organisationer och att det borde finnas en. Så jag ser ingen patentlösning. Göran Norberg ger sammanfattningsvis uttryck för en ambivalent inställning till hur projektet bör fortleva, även om han har en grundläggande positiv inställning om att KKN Sörmlands verksamhet bör fortsätta. Han säger vidare att han ser att det finns ett värde i att se KKN Sörmland som en verksamhet både inom kultur- och näringslivsområdet. Gör man inte det utestänger man antingen talanger för att komma in och omvänt: Om enbart kulturförvaltningen ska laborera inom ett näringslivsområde så agerar de inom ett område där de inte har sin kompetens. Gunnar Söderberg, miljöpartistisk politiker med flera pågående politiska uppdrag, säger: Det är kultursidan eller näringslivssidan som måste bli huvudman. Om den hamnar på näringslivssidan så tror jag att man tappar kulturens egenvärde. Jag tror att det är bättre att gå andra vägen, att kulturen måste sig att lära sig näringslivet istället för tvärtom. Jag tycker att kulturens egenvärde och kvalitet måste ligga i botten, där finns en väldigt stark kärna. En tolkning av Gunnar Söderbergs svar är att uttalandet har sin grund i tanken om att slå vakt om kulturens egenvärde. Om han inte skulle anta att kulturen har ett egenvärde, är det tänkbart att han skulle vara öppnare för att föreslå att en huvudman bortom kulturområdet. På det här sättet skymtar en motsättning som finns mellan kultur- och näringslivsområdet fram, nämligen att det förstnämnda antar att kulturen har ett egenvärde, vilket näringslivsområdet avfärdar eller i varje fall inte bedömer som relevant i näringslivssammanhang. Naturligtvis finns situationer när dessa motsättningar aldrig aktualiseras och där både de som anser och de som inte anser att kultur har ett egenvärde kan mötas. Ett företag med en stor mängd inarbetat ekonomiskt och kulturellt kapital skulle vanligen till exempel inte behöva förfäkta egenvärdet av sin konstnärliga verkshöjd och skulle kunna uppmuntras av både kultur- och näringslivsområdet. Det är först när det gäller ett företag med inarbetat högt kulturellt kapital, men utan ekonomiska förutsättningar, som åsikterna kan börja gå isär. En styrka med att tidigt lyfta denna distinktion, som vissa kanske kan uppleva som alltför hypotetisk för att ha praktisk relevans, är att den kan föregripa meningsskiljaktigheter när situationer av detta slag aktualiseras. En sådan diskussion kan med fördel också inrikta sig på de situationer där det kulturella och ekonomiska kapitalet inte går hand i hand, eftersom en diskussion om andra situationer där man drar slutsatsen att det inte finns någon motsättning mellan dessa värden kan ge en bild av ett falskt samförstånd. Om KKN Sörmland ska ha fortsatt verksamhet som inkluderar olika KKN-utövare med olika konstnärliga verkshöjder, som i konkurrens med varandra tävlar om resurser, är det relevant att tydliggöra verksamhetens principiella ingång och värdegrund. 9

18 Johanna Skantze, vd på Generator, berättar om vad hon ser att projekt av KKN Sörmlands slag bör ha för gränssnitt: Rent generellt så ser jag att förankring är väldigt viktigt. Att ha en bred gruppering av människor som står bakom det här projektet, inom det privata, det offentliga och inom akademien och att ha se det som en kultur- och näringslivsfråga. Det handlar inte bara om att utveckla den här sektorn i sig utan att öppna upp andra marknader, andra branscher och att se de mervärden som den kreativa sektorn kan vara med och skapa. Det gränsöverskridande är väldigt viktigt. Hon efterlyser vidare en mäklarfunktion mellan olika aktörer, i näringsliv, kulturliv och akademien: Vi lever i en tid då samhälle och ekonomi blir alltmer komplex. Gränser flyter samman i ett myller av outgrundliga kombinationer. Då behövs det människor som kan ta sig fram i det offentliga systemet, som kan tala med och göra sig förstådda i näringslivet och akademien, som kan ha en omvärldsbevakande funktion och som kan sätta människor i samband med varandra. Jan Grönlund är landstingsdirektör för Landstinget Sörmland sedan 1 mars 2013 och har av den anledningen haft begränsad insyn och involvering i KKN Sörmland. Merparten av hans tid har dessutom varit inriktad på hälso- och sjukvårdsfrågor. Han säger därför att han inte har tillräcklig inblick i projektet för att kunna säga vilken huvudman och vilket gränssnitt som vore det optimala, men ser positivt på att sträva efter att uppta projektet i reguljär verksamhet och att låta Landstinget Sörmland stå kvar som huvudman. Han menar också att arbetet i detta projekt berör både kultur- och näringsliv och att en utmaning som måste övervinnas är att hitta en modell som inte drar alltför skarpa gränser mellan organisationer och ansvarsområden. Av detta kan möjligheten att lägga KKN Sörmland direkt under landstinget som en separat verksamhet, och inte som en verksamhet under kultur- och utbildningsförvaltningen, torna fram. Jag kan tänka mig att det är lätt att förlora sig i resonemang om vart gränserna ska gå. Det är väldigt mycket en fråga som berör både kultur och näringsliv. Vi har en uppdelning i Sörmland där Landstinget har en given uppgift inom kultur, till skillnad från Regionförbundet, som istället har en naturlig koppling till näringslivsfrågor. Men det finns en stark önskan om att jobba nära med Regionförbundet och inte dra upp några onödiga gränser. ( ) Den stora och intressanta utmaningen är att arbeta gränsöverskridande oavsett vem som formellt är huvudman. Annars är det lätt att man förlorar sig i revirdiskussioner. Jan Grönlund talar om att han vill att man ska se regional utveckling i ett bredare perspektiv. För att få kraft i regional utveckling så kan man inte bara tänka på utbildningsplatser, arbetstillfällen och så vidare. Hur man satsar på kultur stödjer också regional utveckling. Tricket blir att koppla ihop olika de olika delarna till en helhet. Man tänker nog generellt lite för traditionellt. Man tänker på traditionell näringslivsutveckling. I intervjuerna har många tänkbara kandidater till ett huvudmannaskap för en eventuell fortsättning omnämnts: Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland, Sörmlands museum, och olika konstellationer av dessa och andra. Värt att notera är att många har svarat att de känner att det är en svår fråga, att de känner sig osäkra på vad de ska ha för åsikt i frågan, att det beror på ännu icke bestämda avgränsningar och inriktningar, samt att det viktiga inte är organisationstillhörighet utan att en fortsättning hamnar hos individer som har rätt kompetens och drivkraft att göra det bästa av detta arbetsområde. 10

19 Begreppet KKN något som avskiljer eller sammanbinder? Begreppsmässigt kan de kulturella och kreativa näringarna inrymma en variationsrik skara människor, med vitt skilda bevekelsegrunder för sitt företagande. De kan till exempel vara idédrivna, pragmatiska, utpräglat kommersiella, konstnärligt kompromisslösa, stora, små, lokala eller internationella och skilja sig åt i en rad andra avseenden. Pernilla Conley Pettersson säger att KKN är ett väldigt brett begrepp, vilket är en fördel eftersom diskussioner med en sådan bredd kan få en rik bas av erfarenheter, samtidigt som det är en nackdel om man inte har tillräckligt mycket gemensamt. Hon säger att det är två sidor av samma mynt och fortsätter: Det finns ju väldigt många olika näringar inom KKN, från arkitektur till turism. Det blir fel att tänka att arkitekter och turistnäringen arbetar likadant. Jag vet inte vad som förenar dem. Vad är det egentligen som förenar dem? Vad är det som är unikt för dessa näringar? Att de skapar? Men de som bygger badrum skapar ju också badrum. Vad sammanbinder dem? Om jag är författare och skriver böcker så är ju det annorlunda än att göra mat. Jag känner att jag behöver lite grundläggande utbildning i ämnet. Även om Pernilla Conley Pettersson känner att det finns ett kvarstående behov av kompetensutveckling rörande de kulturella och kreativa näringarna, är det många informanter som menar att KKN Sörmland har bidragit till en ökad förståelse och ett ökat intresse för dessa näringar. KKN Sörmland beskrivs ha satt dessa näringar på kartan. Många informanter säger dock att det finns övergående trender i vilka begrepp som används. Berit Christoffersson säger att begreppet besöksnäring och begreppet KKN i stor utsträckning går in i varandra. Max Valentin säger att det framöver kan finnas en pragmatisk poäng att tala om de kreativa näringarna istället för de kulturella och kreativa näringarna. Nästa ramprogram inom EU ska heta Creative Europe och pågå i sju år med start år Det kan vara bra ur skattebetalarsynpunkt att matcha den strukturen, för att kunna få strukturmedel som går direkt mellan regional nivå och Bryssel. Andra talar om att det inte finns något grundläggande behov att överhuvudtaget särskilja de kulturella och kreativa näringarna från andra näringar. Lennart Larsson, chef på Sörmlands Sparbank, säger att han i grunden inte tror på att särskilja de kulturella och kreativa näringarna från andra näringar alls. Han säger exempelvis att KKN-aktörer skulle kunna ingå i branschföreningen Företagarna istället för att ha en egen branschorganisation och jämför med turistnäringen: Förut, för 10 och 20 år sedan, talade man mycket om att man dels hade de som jobbade med näringslivsfrågor och dels de som jobbade med turism. Nu har man börjat inse att turism är en bransch. Så nu börjar man behandla turistföretagare som vilka som helst. Om jag hyr ut kanoter eller har hotell så är det vilket företagande som helst. Ofta ligger det under näringslivet. Jag tror att där måste man hamna med detta också, att man inte ser det som en satellit. Allt är näringsliv och entreprenörskap. Lennart Larsson säger vidare: Jag har lite svårt att definiera vad som är kultur och vad som är näringsliv. Ska man vara lite elak kan man säga att kultur är det man inte vill betala för. ( ) Ofta ligger KKN någonstans mellan en näring och en privat hobby. Är det en privat hobby kan man ju ta lån för att finansiera sin hobby och där finns det ju pengar. Är det ett företag så måste man se det som vilket företag som helst, med krav på kassaflödesanalys, affärsplaner och avkastningspotentialer. 11

20 En tolkning av Lennart Larssons svar, för att knyta an till en tidigare diskussion, är att han inte anser att kultur har ett egenvärde. Vad mer är att han inte överhuvudtaget skiljer på kulturproduktion och annan produktion. Därför kan gränsdragningen till hobby bli mer aktuell än gränsdragningen mot konstnärlig verksamhet, som är den gränsdragning som många andra talar om. Fältet för kulturproduktion inkluderar marknader, men har ett bredare omfång än att enbart inkludera dessa. Till skillnad från en marknad, som (huvudsakligen) består av köpare och säljare och har ekonomisk profit som främsta mål, lägger ett fält för kulturproduktion vikt vid kritiker, media, kulturella institutioner och andra intermediärer som inte agerar i försäljningsled och inte i strikt mening har intresse av den ekonomiska prisbild som finns knuten till denna produktion. Till skillnad från en marknad, som sätter ekonomisk profit i första rummet, strävar aktörer på ett fält för kulturproduktion i första hand efter inflytelse över vad som betraktas som god kulturproduktion. Detta skiljer vanligen kulturproduktion från en hobby, även om de båda inte nödvändigtvis behöver sträva efter ekonomisk lönsamhet. Om tolkningen stämmer att Lennart Larsson enbart ser marknader, där andra ser ett fält för kulturproduktion, kan detta tjäna som ett illustrativt exempel på hur de gränsdragningar vi gör är direkt avhängiga av vår grundläggande världsbild oavsett förstås om vi å ena sidan väljer att se marknader, eller å andra sidan väljer att utgå från fält för kulturproduktion (Bourdieu, 1983), konstvärldar (Danto, 1964, Dickie, 1971, Becker 1982), konstsystem (Luhmann, 2000), organisationsfält (DiMaggio, 1991) eller något helt annat. Regina Westas, regionchef på Coompanion, är mycket positiv till syftet och verksamheterna inom KKN Sörmland. Det är väldigt svårt att stoppa in de kulturella och kreativa näringarna i ett fack, antingen i näringsliv eller kultur. Sörmland är också knepigt på det sättet att man gärna vill skilja de här begreppen åt. Jag vet inte riktigt vart man ska lägga det bäst. Jag tror det skulle bli mer seriöst mottaget om det låg under någon form av näringslivsenhet. Det kunde få andra att se dem som seriösa företag och näringsidkare. Idag har man ett problem inom KKN att man inte uppfattas ha riktiga företag. Någon som väljer att kunna balansera sin livssituation och inte arbetar heltid behandlas inte seriöst och det är en problematik. Carina Sohl menar att det finns ett stort behov av att skilja på de kulturella och kreativa näringarna och andra näringar såsom till exempel industrinäringen. Hon utgår från en behovsorienterad syn på rättvisa och argumenterar för en positiv särbehandling av KKNföretagare. Eftersom KKN-aktörer är annorlunda så tror jag att det behövs en aktör som ser till våra intressen. Det tar ofta längre tid, och man jämförs med ordinarie företag med skruvar och muttrar, och det är de som formar kriterierna. Det behövs någon som förstår att det är andra förutsättningar att driva ett kulturföretag. ( ) Jag kan tänka mig att KKN-företag till exempel har svårare att låna pengar på banken, för att det är så speciella verksamheter som man inte förstår eller är insatt i. Det är här KKN bör komma in tycker jag, där man kan komma in och informera och kanske inte ställa riktigt samma krav. Man önskar kanske att det fanns någon annan aktör på marknaden, andra än banker, som var till för kulturföretagen, där man skulle kunna låna pengar på andra villkor, på lite generösare villkor, eftersom det är svårare och tar längre tid. Kommentarer och tolkningar av enkätresultat Den punkt där informanterna i intervjustudien och respondenterna i enkäten tycks ha störst meningsskiljaktigheter gäller frågan om vilka hinder för tillväxt man ser inom området finansiering. Som tidigare redovisats svarade 56 procent i enkäten att brist på offentliga 12

Kulturella och kreativa näringar i komplicerade gränssnitt: En extern utvärderingsrapport av KKN Sörmland

Kulturella och kreativa näringar i komplicerade gränssnitt: En extern utvärderingsrapport av KKN Sörmland Kulturella och kreativa näringar i komplicerade gränssnitt: En extern utvärderingsrapport av KKN Sörmland 1 Executive Summary Denna utvärderingsrapport av KKN Sörmland består av en enkätstudie och en intervjustudie.

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum

Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Landstingsstyrelsen Tjänsteutlåtande HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Nicholas Prigorowksy Ekonomidirektör 2011-03-28 LS-LED11-290 Upphandling av lokaler för Sörmlands museum Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut

FÖRSLAG. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED09-675 148 Samverkan kring upphandling med Landstinget Västmanland Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Beslutet expedieras till Juridiska enheten Förvaltningschef Eva Andrén Akten

Beslutet expedieras till Juridiska enheten Förvaltningschef Eva Andrén Akten Eva Andrén TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Palo 2014-12-17 KN-KUS14-093-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-04-01 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppdrag och organisation för Malmö Live STK-2013-1125 Sammanfattning

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:71 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Betalning för multifokala linser vid starroperation Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Maria Antonsson-Anderberg Enhetschef 040-675 32 22 Maria.Antonsson-Anderberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-11-17 Dnr 1301426 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Återrapportering:

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kulturstipendier år 2013, förslag

Kulturstipendier år 2013, förslag TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) Marita Karlsson Stab (Kultur & Utbildning Sörmland) +46155247088 2013-09-06 KN-KUS13-007-33 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö T E S

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353

MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 MISSIV 1(2) 2014-03-11 LJ 2014/353 Landstingsstyrelsen Enterprise Europé Network - EEN Med anledning av regionbildning görs i enlighet med regionbildningskommitténs förslag en översyn av sex organisationer

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer