Bilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM
|
|
- Rolf Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVERSION 1 Bilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM Behovs- och marknadsanalys 1/23
2 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar...4 Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv...4 Befolkningsutveckling och prognos...5 Befolkningsförändringar Nyanlända...6 Antal hushåll...6 Hushållens boende...7 Förskola och skola...7 Sysselsättning och pendling...8 Sysselsättning, näringslivsstruktur...8 Pendling Infrastruktur och kommunikationer...9 Bredband Bostadsmarknaden i Tidaholm Kartläggning av befintligt bostadsbestånd Nybyggnation talet fördelat på flerfamiljshus och småhus Allmännyttan (TBAB) Boende i Tidaholms kommun år Tillgänglighet i flerfamiljshus Bostadsanpassning Förmedling av bostäder Flyttkedjor Analys av bostadsmarknaden Boverkets bostadsmarknadsanalys Bostadsbyggande i kommuner Kommunens analys av bostadsmarknaden Vakanta lägenheter i flerbostadshus år Trygghets- och serviceboende Nya förutsättningar för bolån Behovsanalys Efterfrågan och behov för olika grupper LSS boende Särskilt boende för barn Äldreboende (särskilt boende) Ungdomar /23
3 Efterfrågan från medelålders personer och äldre Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden Nyanlända Överenskommelse anvisningsbosättning Egenbosättning nyanlända flyktingar Ensamkommande flyktingbarn Framtida behov/utmaningar Efterfrågan på villor och villatomter Prisutveckling på bostäder Kommunal mark Kommunägd mark i Tidaholms centrum Kommunägd mark i Tidaholms centralort Kommunägd mark i hela kommunen /23
4 1 Planeringsförutsättningar Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv Västra Götalandsregionen Skaraborgs delregion Jönköpings län Tidaholm är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen och en av 15 kommuner i delregionen Skaraborg. Kommunen gränsar i söder till Jönköpings län och kommunerna Habo och Mullsjö. Tidaholm har ett relativt bra geografiskt läge. Inom en radie på 5 mil nås större delen av kommunerna i delregionen Skaraborg. Till Jönköpings LA-region 1 är det 3-5 mil. Tidaholm ingår i Skaraborgs kommunalförbund, ett av fyra i Västra Götaland, där en viktig uppgift är att arbeta med tillväxt och utvecklingsfrågor. Tidaholm har bra förutsättningar att med sitt läge utmed riksväg 26 dra nytta av Skövdes och Jönköpings starka tillväxt. En av förutsättningarna är att 26:an håller en hög standard och framkomlighet och att kollektivtrafiken stödjer pendling till arbete och studier. Enligt strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland är visionen Det goda livet och målet är att Ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektiv-trafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. För 2020 är målet att nio av tio hushåll ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s vid nedladdning. Tidaholms kommun är en av de kommuner som inte kunnat dra fördelar av en regionförstoring. Skövde och Lidköping tillhör de stora vinnarna i delregionen Skaraborg, både genom befolkningstillväxt och en stor efterfrågan på bostäder och planlagd mark. Under 2015 har Tidaholm märkt en ökad efterfrågan på bostäder från boende i Skövde. Marknaden har tidigare inte vågat satsa i Tidaholm, men under 2015/2016 verkar det finnas en tilltro till Tidaholm som boendeort, vilket även visade sig vid kommunens rundaborssamtal med marknadens aktörer LA-region = Lokal Arbetsmarknadsregion 4/23
5 Befolkningsutveckling och prognos Från december 1990 till december 2015 har antalet invånare minskat från till , en minskning med 515 invånare. De senaste åren har antalet invånare legat på mellan och personer. Den stora befolkningsminskningen från början av 1990-talet hänger bland annat samman med rationaliseringar inom tillverkningsindustrin samt att ungdomar flyttade till högskoleorter för studier och vidare till arbete i andra kommuner. Befolkningsutvecklingen har från 2010 visat på en positiv befolkningsutveckling. Enligt SCB:s befolkningsstatistik för år 2015 var genomsnittsåldern i Tidaholm 2,2 år högre än riket och andelen personer äldre än 65 år var 22,8 % att jämföras med riket 19,5 % År Totalt Ovanstående tabell visar den demografiska utvecklingen i Tidaholm. Av prognosen 2 går att utläsa en prognostiserad ökning från 2015 till 2020 med 283 personer. Antalet åringar beräknas minska med 124 personer från 2015 till 2020 och antalet åringar öka med 196 personer. Antalet äldre än 80 år förväntas öka med 60 personer från 2015 till Befolkningsförändringar Nedanstående tabell visar hur befolkningsförändringar sett ut från Från 2015 visas prognostiserade förändringar Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkmängd Befolkningsförändringarna beror främst på skillnaden mellan antalet födda och avlidna, (födelsenetto) men även på skillnaden mellan antalet personer som flyttat in till kommunen och de som flyttat ut (flyttnettot). Flyttnettot kan ses som en indikator på hur attraktiv en kommun är. Av tabellen går att utläsa att kommunen var attraktiv 1990, en tid när det fanns gott om arbete och det byggdes många nya lägenheter. 2 Befolkningsprognos Statisticon 5/23
6 Nyanlända Under tiden nyanlända väntar på asylprövning och beslut om uppehållstillstånd finns de inte med i Skatteverkets befolkningsregister och därmed inte i SCB:s statistik över kommunens invånare. Det innebär en osäkerhet om hur många nyanlända som finns i kommunen. Kommunen har gjort en bedömning av hur många nyanlända som finns i kommunen och kommit fram till 500 personer, varav 310 via anvisning, 102 egenbosättare, 10 kommunens åtagande och 79 ensamkommande barn. Orange färg visar ensamkommande barn och grön färg asylsökande vuxna och barnfamiljer. Antal hushåll Antalet hushåll uppgick i december 2012 till hushåll och i december 2014 till hushåll en ökning med 76 hushåll, vilket indikerar på att behovet av lägenheter ökat de senaste åren. Antalet personer som bor i en-, två- och trepersonshushåll har ökat mest med 130 personer, medan antalet personer som bor i fyra- och fempersonhushåll har minskat med 132 personer och antalet personer som bor i sexpersons- och större hushåll har ökat med 93 personer. Tabellen visar hur många personer som bor i en- till sjupersoners hushåll. Tabellen även visar att antalet en- och tvåpersonshushåll är den största gruppen. 6/23
7 Hushållens boende SCB:s statistik över hushållens boende visar att av kommunens hushåll 31 december 2014 bor 64,3 % i småhus, 32,4 % i flerbostadshus varav 17,6 % i hyresrätt och 14,8 i bostadsrätt, 2,1 % i specialbostad och 1 % i övrigt boende. Nedanstående tabell redovisar en jämförelse mellan de olika boendena i de kommuner som gränsar till Tidaholm. Habo och Mullsjö ligger i Jönköpings län. Vid jämförelse med Skövde kommun bor en större andel (64,3 %) av hushållen i Tidaholm i småhus. Andelen hushåll som bor i hyresrätter är lägre i Tidaholm jämfört med Skövde. Kommun Småhus Flerfamiljshus Specialbostäder Övrigt Hyresrätter Bostadsrätter Tidaholm 64,3 % 17,6 % 14,8 % 2,1 % 1,0 % Skövde 45,4 % 31,3 % 15,2 % 6,0 % 2,1 % Falköping 57,6 % 29,9 % 8,0 % 2,6 % 1,6 % Hjo 67,1 % 24,6 % 4,8 % 2,0 % 1,5 % Habo 68,1 % 21,7 % 6,3 % 1,4 % 1,0 % Mullsjö 76,5 % 18,4 % 0,8 % 2,6 % 1,7 % Uppgifterna är hämtade från SCB:s statistikdatabas över hushållens boendeformer 31 december Förskola och skola Antalet barn i förskoleålder 1-5 år beräknas öka under perioden , från ca 700 barn till ca 750 barn. Andelen barn som väljer att gå i förskola är för närvarande 81 %, vilket innebär att det år 2020 behöver finnas plats för 600 barn. Tidaholm har år 2015 plats för 568 barn i förskolan. Behovet av förskoleplatser påverkas av flera osäkra faktorer. T ex antal barn som föds, in- och utflyttning av barnfamiljer, förändrad sysselsättningsgrad samt nationella politiska reformer. Även förändringar i flyktingmottagande påverkar förskolan. Grundskolorna kommer att påverkas av befolkningsutvecklingen under perioden Framförallt de lägre åldrarna, åk f-3, där stora årskullar år 2016 och år 2018 kommer att börja i förskoleklass. För att möta de stora barnkullarna i åldrarna 1-5 år och därmed behovet av nya förskoleplatser har kommunen under de senaste två åren byggt till en förskola med två nya avdelningar. En ny förskola med fem avdelningar är under uppförande inom Södra Hellidsområdet och kommer att stå klar till hösten Större elevkullar leder till ökat behov av skollokaler. Skolorganisationen för elever i förskoleklass och grundskola i Tidaholms stad består för närvarande av två f-9 skolor; Forsenskolan och Hökensåsskolan. Båda skolorna kommer hösten 2016 att kompletteras med hyrda skolmoduler. Utredning pågår om hur kommunen ska tillhandahålla skollokaler då de stora barnkullarna blir elevkullar i förskolan, på fritids och i grundskolan. 7/23
8 Sysselsättning och pendling En bra offentlig service och ett gott näringslivsklimat är viktiga faktorer för att Tidaholm ska utvecklas till en bra kommun att bo och leva i. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och en hållbar tillväxt. Företagen kräver att det finns bra kommunala förutsättningar inom förskola, skola och bostäder med goda boendemiljöer. Även attraktionskraften i regionen påverkar den enskilda kommunens möjligheter för tillväxt. Sysselsättning, näringslivsstruktur Tidaholm tillhör Skövdes lokala arbetsmarknadsregion (LA Skövde) med cirka invånare och arbetstillfällen. I LA Skövde ingår Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. Tidaholm gränsar till även till Jönköpings arbetsmarknadsregion med bland annat kommunerna Habo, Mullsjö och Jönköping. Tabellen visar Tidaholms näringslivsstruktur, där de största näringsgrenarna är tillverkningsindustrin, vårdoch omsorg samt utbildning. Antalet arbetstillfällen har från 2010 till 2014 ökat från till 4 818, en ökning med 120 arbetstillfällen. Tidaholms kommun är beroende av Skövdes arbetsmarknadsregion samt att Skövdes näringsliv och Högskolan i Skövde utvecklas i positiv riktning. Tidaholms kommun hör till gruppen varuproducerade kommuner där 34 procent eller mer av den bofasta befolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. I Tidaholms kommun finns ca företag, från enmansföretag till medelstora företag. Kommunen arbetar med att ge förutsättningar för befintliga företag att växa och utvecklas, men även med att antalet nya företag ska öka. Tillväxt och en arbetsmarknad i balans är viktiga faktorer för Tidaholms kommun. Med ett gott näringslivsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Kommunen blir en mer dynamisk och attraktiv plats att bo på om arbetsmarknaden, utbudet i näringslivet och företagsamheten samt ett starkt civilsamhälle frodas på landsbygden och i staden. 8/23
9 Pendling Pendlingsavstånden mätta i tid är för Tidaholm korta i jämförelse med storstadsregionerna. Till Skövde och Falköping tar det mindre än 30 minuter med bil och till Jönköping min. De största pendlingsströmmarna gick 2014 till Skövde med 767, Falköping med 543 samt till Jönköping, Habo och Mullsjö med 277 personer. Utpendlingen från Tidaholm har från 1990 till 2014 ökat med knappt 48 %. Utpendlingen från kommunen uppgick 2014 till personer och inpendling till 847 personer. Det ger en indikation på att många väljer att bo kvar i Tidaholm och pendla till arbete i andra kommuner. Män pendlar i högre utsträckning till arbete i andra kommuner än kvinnor. Tabellen visar att utpendlingen till andra kommuner har ökar kontinuerligt från 1990 till Även inpendlingen till kommunen visar en svag ökning. Infrastruktur och kommunikationer Tidaholm är med sitt geografiska läge och avsaknaden av järnväg beroende av att riksväg 26 mot Skövde och riksväg 26/47 mot Jönköping håller hög standard och framkomlighet för att korta ner restiderna. Tidaholm är även beroende av en väl fungerande kollektivtrafik som svarar upp mot efterfrågan. Den främsta utvecklingen av kollektivtrafikstråk är Tidaholm Skövde, som visar på en ständig ökning av antalet resenärer. Utifrån vilka behov som uppstår mot Falköping kan även det stråket öka på sikt. Med X 2000 tar det ca två timmar från Skövde till Stockholm. Från Falköping tar det ca en timme med regionaltåg till Göteborg. Mål 2025 för kollektivtrafiken i Skaraborg är att främja en regional samsyn som gynnar den regionala utvecklingen för Skaraborg. De tre målbilderna är att: Skaraborg ska utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare, att Skaraborg ska utvecklas till en region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från Skaraborg samt att Skaraborg ska utvecklas till en region med hållbar tillväxt. Strategin 3 för Tidaholms kommun är att kollektivtrafiken ska stödja arbete, studier och fritidsaktiviteter. 3 Fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd /23
10 När Europabanan med höghastighetståg är utbyggd till Jönköping kan Tidaholm få positiva fördelar som bostads- och pendlingsort genom att pendlingstiden till Jönköping blir mindre än en timme. Höghastighetstågen kan snabbt ta passagerare från Europa till Stockholm och Göteborg- Oslo. Jönköping kommer att vara knutpunkt för höghastighetsbanan vilket är en fördel för såväl näringslivet som boende i Tidaholms kommun. Det är av strategisk betydelse för Tidaholm att det finns bra kollektivtrafikförbindelse mot Mullsjö och Jönköping. Eftersom resandeunderlaget är för litet har bussen till Jönköping dragits in. Nu finns möjlighet att åka buss till Mullsjö för byte till tåg mot Jönköping. Alternativet är att pendla med bil. Bredband Tidaholms invånare och företag har idag ett flertal alternativa tjänsteleverantörer att välja på när det gäller bredband. Tidaholms Energi AB arbetar tillsammans med Tibro, Hjo och Karlsborgs kommuner i ett gemensamt bredbandbolag, Bredband Östra Skaraborg AB. Strandpromenaden och Bruksvilleparken utmed Tidan 10/23
11 2 Bostadsmarknaden i Tidaholm Kartläggning av befintligt bostadsbestånd I Tidaholms kommun fanns vid utgången av 2010 sammanlagt bostäder fördelat på i småhus och lägenheter i flerbostadshus. Av lägenheterna utgjordes av hyresrätter och av bostadsrätter. Av hyresrätterna ägdes 280 lägenheter (23,3 %) av Tidaholms Bostads AB. Redovisningen av bostadsbeståndet gäller hela kommunen. Referens SCB:s Bostadspak Från 2011 till 2015 har det byggts 10 hyreslägenheter och 15 småhus. Procentuell fördelning av upplåtelseform ,50% Tabellen visar äganderätt i småhus, hyresoch bostadsrätter. Källa SCB:s statistik Bostadspak Bostäder som tillkommit efter 31 december 2010 redovisas inte i tabellen. 19,80% 17,70% Nybyggnation talet fördelat på flerfamiljshus och småhus I början av 1990-talet minskade nyproduktionen av bostäder vilket bland annat berodde på att bidrag till bostadsbyggande drogs in, att räntan var hög och att antalet arbetstillfällen minskade Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus Småhus Tabellen visar nybyggda bostäder i hela kommunen från 1951 till Den största nybyggnationen av lägenheter skedde under 1960-talet när 40-talisterna flyttade till eget boende. När dessa sedan bildade familj flyttade de som regel till egen villa, vilket går att utläsa av antalet nybyggda småhus under och 1980-talen Allmännyttan (TBAB) I Tidaholm finns ett bolag med allmännyttiga bostäder, Tidaholms Bostads AB (TBAB). Allmännyttan äger enbart lägenheter i Tidaholms tätort och TBAB förvaltar idag 280 lägenheter i Tidaholms centralort. Samtliga lägenheter är anslutna till fjärrvärme. TBAB:s plan är att installera fiber i samtliga lägenheter inom bostadsbeståndet. Bostadsbolagets bostadsbestånd byggdes till större delen från 1950 till 1970-talet. TBAB:s senaste tillskott av lägenheter uppfördes i slutet av 1980-talet i kvarteret Manhem med sextio lägenheter med hög tillgänglighet och kvarteret Drott med fem marklägenheter. Båda kvarteren ligger centralt. 11/23
12 I början på 2000-talet förvaltade bostadsbolaget 408 lägenheter varav antalet vakanta lägenheter i oktober samma år uppgick till 97 lägenheter (23,7 %). Med bidrag från Bostadsakuten år 2002 rev TBAB cirka 63 lägenheter och 54 lägenheter såldes som bostadsrätter till Norsk Frid. TBAB förband sig därmed att inte bygga nya lägenheter på tio år, avtalet gick ut Efter rivningen minskade antalet vakanta lägenheter från nitton lägenheter år 2003 till noll år från 2005 och framåt. Bostadsbolaget har en egen intresselista med cirka 200 personer. Väntetiden för att få lägenhet är två till tre år beroende på vilken lägenhetsstorlek som efterfrågas. Boende i Tidaholms kommun år 2012 Tätorter Antal inv Småhus Lgh Befintlig service Tidaholms centralort Offentlig och kommersiell Ekedalen tätort Förskola, F-6 skola och äldreboende Madängsholm tätort Förskola Fröjered tätort Förskola, F-6 skola Folkabo tätort Förskola, F-6 skola Övrig landsbygd Kooperativt daghem i Daretorp Totalt Av kommunens invånare bodde 64 % i Tidaholms tätort, 10 % i Ekedalen, Madängsholm, Fröjered och Folkabo och 26 % på landsbygden. Kartan visar kommunen med Tidaholms centralort och mindre tätorter och byar. Diagrammet visar en procentuell fördelning boende stad/land. Tillgänglighet i flerfamiljshus Av antalet lägenheter i flerfamiljshus i centralorten är cirka 260 lägenheter (12 %) tillgängliga med hiss. Dessa lägenheter är de mest attraktiva för personer som är 55 år och äldre. En konsekvens av att relativt få lägenheter är tillgängliga med hiss, är att personer med lättare funktionsnedsättning, både yngre och äldre, har svårigheter att komma ut och delta i olika aktiviteter. Det handlar såväl om tillgänglighet med hiss som till entréer och utemiljön. En av anledningarna till att bostadsbeståndet i Tidaholm är dåligt tillgängliga kan vara att en stor del av bostadsbeståndet är byggda mellan 1950 och 1970-talet, innan kravet om tillgänglighet fanns i den byggda miljön. Det nyare lägenhetsbeståndet har oftast hiss. 12/23
13 Bostadsanpassning Bidrag till bostadsanpassning har som syfte att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. I Tidaholm handlägger miljö- och byggkontoret bidrag till bostadsanpassning och kommunstyrelsen är ytterst ansvarig. Det är främst de som bor i småhus som söker bostadsanpassningsbidrag. Vanligaste åtgärden är montering av ramper till entréer och borttagning av trösklar. Förmedling av bostäder Efterfrågan på bostäder har inte varit av den omfattningen att det funnits behov av en bostadsförmedling. För de som söker lägenhet finns en lista med hyresvärdar och bostadsrättsföreningar på kommunens hemsida. Tidaholms Bostadsbolag har en egen intresselista. De som söker bostad ringer runt till fastighetsägarna och sätter upp sig på en intresselista till de lägenheter som ligger centralt. Enligt uppgifter från fastighetsägarna uppskattar de att cirka 200 personer står i kö för att byta lägenhet eller komma in på bostadsmarknaden. De tre största privata fastighetsägarna är Byggfast med 234 lägenheter, Sigurd Lasson med 169 lägenheter och Svensk Fastighetsförvaltning med drygt 200 lägenheter. I Tidaholm finns det 21 bostadsrättsföreningar. HSB och Riksbyggen är de största föreningarna med 255 respektive 195 lägenheter. De tre fastighetsförmedlare som finns i Tidaholm är: Svensk Fastighetsförmedling, Mäklarbyrån Andersson och Andersson samt Länsförsäkringar. Flyttkedjor En flyttkedja uppstår när ett hushåll flyttar och lämnar sin bostad till den reguljära bostadsmarknaden. Studier visar på att nyproduktion av småhus och lägenheter ökar rörligheten mest. Flyttkedjor leder till att bostäder frigörs till andra grupper än den som nyproduktionen vänder sig till. Tidaholms kommun har inte gjort någon studie av hur omflyttning påverkar flyttkedjorna och tillgängligheten på bostads- marknaden. Lediga småhus är det som generar största flyttkedjorna. 3 Analys av bostadsmarknaden Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015 Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2015 visar brist på bostäder i drygt 60 % av landets kommuner. Drygt 80 % av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömt att de har underskott på lägenheter. I analysen för 2015 uppger 46 av länets 37 kommuner, enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten, att det är ett underskott på bostäder totalt sett i kommunerna. Tidaholms kommun svarade att det var stor brist i Tidaholms centralort och i övrigt var det balans. Behovet av hyresrätter i storleken 2-3 rum och kök är störst, vilket även stämmer i Tidaholm. Bostadsbyggande i kommuner Många kommuner har planer och förhoppningar om ett omfattande bostadsbyggande vilket framkommit i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter. I tillväxtkommunerna handlar det om att bereda bostäder för en ökad befolkning, förutom att bygga ifatt en eftersläpning på grund av en låg nyproduktion under flera år. I andra kommuner arbetar man för man skapa attraktiva boendemiljöer som tillsammans med satsningar på näringslivet kan attrahera inflyttare eller dämpa utflyttningen. Ett fåtal kommuner i länets mer perifera delar och med en svag demografisk utveckling är avvaktande när det gäller behoven av att nyproducera de närmaste två åren. 13/23
14 Kommunens analys av bostadsmarknaden Sedan avregleringen av bostadsmarknaden i början 1990-talet och avvecklingen av de statliga stöden har kommunen haft små möjligheter att styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Fastighetsägarna har inte vågat bygga lägenheter av rädsla för höga produktionskostnader med höga hyror som följd, vilket innebär att lägenheterna är svåra att hyra ut. Smärtgränsen för hyreskostnaden har höjts från att vara 5000 kr/mån till kr/mån. Från början av 2000-talet till 2009 var det obalans i utbud och efterfrågan på lägenheter, för att därefter övergått till brist och 2016 till akut brist på bostäder i centrala Tidaholm och balans i kommunen som helhet. I Tidaholms centralort har ca 200 personer anmält intresse av en lägenhet i närheten av Gamla Torget. För att få en lägenhet hos Tidaholms Bostadsbolag är väntetiden 2-3 år. De mest attraktiva lägenheterna ligger inom stadskärnan eller drygt 500 meter från Gamla Torget. En anledning till att det är attraktivt att bo i centrum är närheten till service som apotek, vårdcentral, dagligvaror, resecentrum och kollektivtrafik, samt att det känns tryggt att bo centralt. En annan anledning till att många vill bo centralt är att slippa gå i trappor och slippa bilen. Lägenheter som efterfrågas är lägenheter med hiss och i markplan. Inom 500 meters radie bor drygt 20 % (1 694) av stadens invånare. Av dessa bor (66,7 %) i flerbostadshus. Andelen över 60 år och uppåt är 39,7 %. För att få ett större utbud av lägenheter i flerbostadshus måste dessa göras tillgängliga med i första hand hiss. Ett bostadsutbud med större tillgänglighet gör att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. För att skapa trygga och attraktiva boendemiljöer finns behov av att utveckla och göra äldre lägenheter i flerfamiljshus attraktivare, bland annat genom att installera hiss, men även genom att skapa attraktivare utemiljöer. Vakanta lägenheter i flerbostadshus år I slutet av 1990-talet fanns 110 vakanta lägenheter i hyresrätter och bostadsrätter, varav andelen vakanta i bostadsrätt uppgick till 54,5 %. Antalet lediga lägenheter var störst år 2000, då det fanns 252 lägenheter, fördelade på 28 privatägda hyreslägenheter, 127 bostadsrätter och 97 lägenheter hos TBAB. Under revs 57 lägenheter i TBAB:s bostadsbestånd. 14/23
15 Tabellen nedan visar antalet lediga lägenheter fördelat på upplåtelseform och det totala antalet lägenheter Hyresrätter TBAB Totalt År Från att ha varit ett stort överskott på vakanta lägenheter mellan är det 2016 en akut brist på lägenheter. Trygghets- och serviceboende Inom kommunen finns inga trygghets- eller serviceboende. Enligt uppgifter från en privat fastighetsägare är deras inriktning att bara ha hyresgäster över 70 år. Fastigheten gränsar till Gamla Torget. Nya förutsättningar för bolån Hösten 2010 började nya regler att gälla för bostadslån, som innebär att nya bostadslån inte bör överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde. Syftet med bolånetaket är att stävja en osund utveckling på kreditmarknaden. 4 Behovsanalys Efterfrågan och behov av bostäder påverkas av många faktorer, där den demografiska utvecklingen är en viktig faktor. Även faktorer som arbete, inkomstnivåer, ränteutveckling och boendekostnader styr efterfrågan på bostäder. Generellt råder det en stor brist på hyreslägenheter inom Tidaholms centralort och en akut brist på lägenheter i en radie på 500 meter från Gamla Torget. Den grupp som har svårast att komma in på bostads-marknaden är ungdomar, medelålders par och pensionärer som vill flytta till en mindre och bekvämare bostad. Även stora barnfamiljer som väljer att bo i lägenhet eller inte kan köpa hus har svårt att få tag på en lägenhet. Det finns även ett stort behov på lägenheter för nyanlända. 15/23
16 En konsekvens av att det inte byggts lägenheter på många är att ungdomar och äldre konkurrerar om samma lägenheter i centrum. Om det inte byggs nya lägenheter kan de ungdomar som söker sin första lägenhet få svårt att hitta en bostad, vilket i förlängningen kan leda till att de flyttar från kommunen. Konsekvensen kan bli att andelen äldre ökar ytterligare i kommunen. Resultatet av att det inte finns ett tillräckligt attraktivt utbud av bostäder kan bli att några personer väljer att flytta till andra kommuner eller de bor kvar i sina villor längre. Därmed minskar rörligheten på villamarknaden. 40-talisterna är en stor grupp som kommer att påverka bostadsmarknaden oavsett om de väljer att byta bostad eller att bo kvar. Många 40-talister vill bo centralt med hiss, men även få loss kapital för att förverkliga sina drömmar. För att skapa flyttkedjor i befintligt bostadsbestånd är det av stort samhällsekonomiskt intresse att förutsättningar ges att bygga fler lägenheter, så att äldre personer kan flytta från sina villor. Därigenom frigörs bostäder för bland annat personer i familjebildande ålder och det gynnar också barnfamiljer som inte har råd att bygga nytt. Enligt uppgifter från fastighetsägarna efterfrågar äldre personer 2:or och 3:or med hiss så nära Gamla Torget som möjligt. Även yngre personer vill bo centralt. De ungdomar som idag har lägenhet och vill byta till 2:or och 3:or, samt yngre som söker sin första lägenhet och efterfrågar små lägenheter (1:or), har svårt att få den lägenhet som efterfrågas. Barnfamiljer efterfrågar större lägenheter, 3:or till 5:or. Det finns även en efterfrågan från de som bor på landsbygden att flytta till staden. För att möta de krav som ställs från de som söker lägenhet måste antalet lägenheter med hiss öka. Att efterfrågan på större lägenheter har ökat något kan bero på att det krävs en större egen insats vid köp och nyproduktion av villa. Efterfrågan och behov för olika grupper Kommunens inriktning är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett lika bra liv som övriga medborgare och på lika villkor. LSS boende I begreppet särskild service för vuxna inryms både gruppbostäder och servicebostäder. Lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS, reglerar rättigheter där bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Inom omvårdnadsförvaltningen finns olika boendeformer med olika förutsättningar. De flesta boenden ligger integrerat i vanliga hyreslägenheter i Tidaholms tätort. Kommunens inriktning är att personer med funktionsnedsättning ska bo i eget boende. Kommunen hyr med förstahandskontrakt lägenheter i Thule (6 lgh), Manhem (7 lgh) och i Klockan (8 lgh). För personer med behov av mer stöd finns 5 lägenheter i Solstigen (Stallängen). För personer med stödboende finns ett framtida behov av lägenheter i det ordinarie längenhetsbeståndet. Inom de närmaste åren planeras för ett nytt LSS boende. 16/23
17 Särskilt boende för barn Inom kommunen finns barn och ungdomar med olika former av funktionsnedsättning som så småningom behöver permanenta boende som bör ligga i Tidaholms tätort. För barn och ungdomar som på grund av stort omvårdnadsbehov inte kan bo hos sina föräldrar kan krav komma att ställas på att skapa alternativa boende som stödboende och stöd i egen lägenhet. Äldreboende (särskilt boende) Det blir allt fler äldre personer i befolkningen, samtidigt minskar andelen äldre som bor i särskilda äldreboenden. Det är viktigt att hålla isär de olika bostadsbehoven som kan knytas till äldre. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett ansvar att det finns särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. Dessa boendeformer redovisas nedan. I Tidaholms kommun finns tre äldreboenden i centralorten (Solvik, Hellidshemmet och Midgård) och ett i Ekedalen (Lindängen). Sammanlagt finns 178 platser inklusive kortvård och växelvård. Kommunen har under de senaste åren genomfört omfattande ombyggnader av fastigheter som inrymmer särskilda boendeformer för äldre. För kommunen är det viktigt att kunna använda befintliga boendeplatser flexibelt för de behov som finns för närvarande. De två senaste åren har tillgången på boendeplatser varit större än efterfrågan. Ytterligare 10 platser kommer att tillfälligt stängas under mars månad Uppstår efterfrågan kan dessa platser öppnas med kort varsel. Under kommande tioårsperiod kommer antalet personer som är 65 år (idag 22,8 %) och äldre att öka gradvis. Under samma period ökar antalet som är 80 år och äldre med ca 10 %. Runt år 2020 blir antalet personer som är 80 år och äldre betydligt fler varför vi kan anta att det är först då som kommunen kan se en snabbare ökning av behovet av insatser. I första hand efterfrågas anhörigstöd och hemvårdsinsatser. I andra hand äldreboenden. Seniorboende och trygghetsboende ligger inte inom socialnämndens ansvarsområde utan dessa boendeformer ska tillgodoses inom den ordinarie bostadsförsörjningen. Ungdomar Ur ett nationellt perspektiv har ungdomar under de senaste decennierna valt att bo kvar längre hos sina föräldrar än vad som tidigare varit normalt. Anledningarna kan vara många, dels brist på mindre lägenheter, dels svårigheter för ungdomar utan utbildning att få arbete. Ungdomar som vill etablera sig på bostadsmarknaden har generellt sett en sämre ekonomisk situation än när tidigare generationer etablerade sig på bostadsmarknaden. De ungdomar som fortsätter med högre studier flyttar oftast till studieorten. De ungdomar som bor kvar i Tidaholm efterfrågar mindre lägenheter med ett centralt läge och låg hyra. Hiss är inget krav för yngre personer. Det viktiga är närheten till resecentrum och nöjen. För de ungdomar som vill byta till en större lägenhet finns svårigheter att hitta lämplig storlek. 17/23
18 Efterfrågan från medelålders personer och äldre Personer från 55 år och uppåt efterfrågar lägenheter i centrala Tidaholm. Av efterfrågan framgår att de inte kan flytta från sina villor på grund av att det inte finns lägenheter med acceptabelt avstånd till Gamla Torget och lägenheter med hiss, vilket är en central fråga för de som söker lägenhet. Enligt hyresgästföreningen vågar de som har en lägenhet inte säga upp den med risk att bli utan bostad. Det ökade behovet av lägenheter för personer som är 55 och äldre måste till stora delar tillgodoses genom nyproduktion. Det är även nödvändigt med ombyggnad och anpassning av det befintliga bostadsbeståndet. Enligt uppgifter från mäklare har de värderat ca 100 villor där främst äldre personer vill sälja sin villa för att flytta till centrum. Det som lockar i centrum är främst ett bekvämare boende med tillgång till hiss samt närheten till service som apotek, dagligvaruhandel och annan service. Eftersom det är få lägenheter i Tidaholm som har hiss är det liten omflytting inom befintligt lägenhetsbestånd. Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden Inom kommunen finns det idag inga socialt utsatta bostadsområden, däremot finns det ett antal socialt utsatta fastigheter spridda i kommunen. I kommunen är det inte vanligt förekommande att personer är bostadslösa. Om behov skulle uppstå handlar det oftast om personer som har problem med missbruk och/eller kriminalitet. Ett sätt att fånga upp socialt utsatta personer är genom samarbete mellan kommunen, hyresvärdarna och individen. Nyanlända Tillföljd av oroligheter runt om i världen är flyktingströmmarna till Sverige för närvarande mycket höga. Många är ensamkommande flyktingbarn. Liksom i övriga Sverige råder stor brist på bostäder för nyanlända. Det kommer i framtiden att finnas ett stort behov av bostäder för nyanlända som placeras i kommunen. Kommunens ansvar för flyktingmottagandet är bland annat bostadsförsörjning och praktisk hjälp i samband med bosättning. För att undvika segregation är det nödvändigt att det blir en spridning av boende i olika geografiska områden. Det bör även finnas en väl genomtänkt strategi för att ta emot flyktingar så att de får ett bra boende, vilket bör utformas i riktlinjerna i det bostadsstrategiska programmet för Social- och omvårdnadsnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att utarbeta en integrationspolicy. Överenskommelse anvisningsbosättning Tidaholms kommun har en överenskommelse med Migrationsverket om att årligen via anvisning ta emot tio personer. Det är både familjer och ensamstående som kommer via anvisning, där större delen utgörs av familjer. Om man kalkylerar med att en normal familj är två vuxna och två barn skulle behovet vara två till tre lägenheter/år med 3-4 rum och kök. Egenbosättning nyanlända flyktingar Varje år kommer ett antal egenbosättare till Tidaholm, 2014 var det cirka 150 personer som flyttade till Tidaholms kommun. Så länge Migrationsverkets anläggningsboende med 156 platser på helårsbasis finns i kommunen kommer det att vara ett stadigt egenbosättande i kommunen. Utöver Migrationsverkets anläggningsboende finns under vinterhalvåret cirka 150 platser på Hökensås Camping & Stugbys anläggning. En rimlig bedömning är att antalet egenbosättare de närmaste åren kommer att ligga någonstans mellan personer/år. Det innebär ett ytterligare behov av åtta till tio lägenheter/år, om vi gör samma antagande som med anvisningsbosättningen. Migrationsverkets prognos avseende egenbosättare säger 102 personer för /23
19 På längre sikt kommer även egenbosättningen att öka, i första hand beroende på att det kan bli en del anhöriginvandring till de nyanlända som bosätter sig i kommunen. Det är svårt att bedöma behovet. En bedömning är att om det kommer personer/år finns ett behov av ytterligare åttatio lägenheter/år. (Detta är i dagsläget mycket svårbedömt, regeringen föreslår i en proposition att det ska bli svårare för anhöriga att återförenas med de som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige). Kommunen har idag dålig kännedom om hur många lägenheter privata fastighetsägare hyr ut genom avtal med Migrationsverket. Ensamkommande flyktingbarn Sedan 1 januari 2014 är det tvingande för alla kommuner att ta emot ensamkommande barn. Länsstyrelsen har med utgångspunkt från Migrationsverkets prognoser fördelat ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn till länets kommuner. För Tidaholms kommuns del innebär fördelningen att kommunen ska tillhandahålla 79 platser för asylsökande barn Migrationsverket anvisade 79 barn till Tidaholm under Social- och omvårdnadsnämnden har i februari 2016 ansvar för 93 ensamkommande barn. Under 2016 blir nio av de mottagna barnen, som har permanent uppehållstillstånd, 18 år. Dessa bedöms vara i behov av boende i utslussningslägenheter alternativt eget boende. Om länsstyrelsens beräkningar är korrekta samt att världssituationen inte drastiskt förändras den närmsta tiden förväntas tillflödet av ensamkommande barn ge ett behov av ca tjugo nya lägenheter varje år med start under Framtida behov/utmaningar Utifrån den överenskommelse Tidaholms kommun tecknat med Migrationsverket om mottagande av nyanlända är behovet av lägenheter minst tio lägenheter/år i varierande storlekar. Därutöver är det uppskattade behovet av bostäder för flyktingar enligt vad som redovisats ovan, cirka 40 lägenheter per år de närmaste två åren med start 2016 till och med Sammanlagt blir det uppskattade behovet cirka 50 lägenheter per år. Därefter finns en osäkerhet av hur stort behovet av lägenheter för nyanlända kommer att bli. En uppskattning är att behovet kommer att trappas ner under programperioden. Kommunen har idag dålig kännedom om hur många lägenheter som privata fastighetsägare hyr ut genom avtal med Migrationsverket. Behovet av bostäder för personer som bor hos privata fastighetsägare är därför svårt för kommunen att bedöma. Tidaholms kommun har på grund av akut brist på lägenheter svårt att följa det lagstadgade ansvaret kommunen ålagts genom Migrationsverket krav på mottagning via anvisning. Den stora utmaningen för kommunen blir att hitta lämplig mark som det går att bygga bostäder på, så att det kan bli en omflyttning i befintligt bostadsbestånd för en naturlig integrering av nyanlända. Efterfrågan på villor och villatomter Den akuta bristen på lägenheter får konsekvenser på villamarknaden genom att det finns få småhus till salu vilket innebär en tröghet på marknaden, med obefintliga omflyttningar (flyttkedjor) i det befintliga bostadsbeståndet. Idag finns en efterfrågan på begagnade småhus men bristen på lägenheter innebär att de äldre som söker lägenhet inte kan flytta från sina villor. Lediga småhus är det som i störst utsträckning generar en ökad omsättning på bostadsmarknaden. Den senaste tiden har det märkts en ökad efterfrågan på tomter som ligger på landet med cykelavstånd till stadens service. Drygt tio personer har tecknat sig i kommunens tomtkö. Enligt uppgifter från mäklare är det lätt att sälja småhus som ligger på landet nära staden och villor som är till salu med bra pendling till Skövde, vilket visat sig i ett ökat intresse för lediga villor i Ekedalen och Kungslena. Där finns även en svag efterfrågan på möjlighet att bygga villor. 19/23
20 Ekedalen har ett strategiskt bra läge utmed ett kollektivtrafikstråk mellan Tidaholm och Skövde. Kungslena ligger nära Skövde, men saknar kollektivtrafik. Kommunen saknar idag lämplig mark att bygga bostäder på i Ekedalen. Prisutveckling på bostäder Vid en jämförelse av sålda villor i Tidaholm och grannkommunerna Skövde och Falköping är kvadratmeterpriset i Skövde cirka 40 % högre 4 och i Falköping cirka 6 % högre än i Tidaholm. I Hjo är villapriserna ca 4,5 % lägre. Genomsnittspriset på en villa i Tidaholm är drygt en miljon kronor och i Skövde 1,8 miljoner. Snittpriset på villor har från februari 2014 ökat från kr/kvm till kr/kvm i februari 2016, en ökning med ca 28,5 %. Även priserna på bostadsrätter har ökat från att för några år sedan vara en krona till att det idag är budgivning på bostadsrätter med rätt läge. Vintern 2016 såldes en bostadsrätt för kr i kvarteret Kullen. Enligt uppgifter från mäklare har de sålt små bostadsrätter till studenter från Skövde. I Skövde är det en helt annan prisbild på bostadsrätter och svårt att få tag på små lägenheter. 5 Kommunal mark I Tidaholms centrala delar är byggbar kommunal mark en bristvara. Kommunens markinnehav i centrala Tidaholm består förutom av Kungsbroområdet av allmänplats mark som Nya Torget, Gamla Torget, Stadsparken, Bruksvilleparken och Strandpromenaden samt grön- och lekområden och gator. Kommunen äger även mark i Ekedalen, Kungslena, Folkabo och Fröjered. I Ekedalen och Kungslena har övervägande delen av kommunens markinnehav någon form av skydd. Långt ifrån all mark är lämplig att bygga på eller önskvärd att ta i anspråk för exploatering av nya bostadsområden. Viss mark får inte bebyggas samtidigt som behovet av exploateringsbar mark konkurrerar med behovet av mark för andra ändamål, som till exempel jordbruk samt natur-, kultur-, idrotts- och friluftsaktiviteter av olika slag. 4 Uppgifter enligt Svensk Mäklarstatistik 20/23
21 Kommunägd mark i Tidaholms centrum Lila färg visar kommunägd mark. 21/23
22 Kommunägd mark i Tidaholms centralort Rosa färg redovisar kommunens markinnehav. 22/23
23 Kommunägd mark i hela kommunen Blå färg visar kommunägd mark 23/23
KALLELSE Kommunala rådet för funktionshindersfrågor
1/2 KALLELSE Kommunala rådet för funktionshindersfrågor Dag och tid: 2016-05-12 kl 18:00 Plats: Sessionssalen Justerare: Maritha Dahlqvist (RSMH) Kallade Ledamöter Lotta Carlsson (DHR), Annelie Källkvist
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merBilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM
Bilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM 2017-2020 Behovs- och marknadsanalys Miljö- och byggnadsförvaltningen, december 2016 Reviderad i december 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-29 65 1 2 3 Innehåll
Läs merBefolkningsutveckling
Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för
Läs merBostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.
Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012
Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs mer1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster...
Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2009-2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5 2:1 Befolkningsutveckling
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merBostadspolitiskt program för Heby kommun
1 (18) Datum Reviderad 110125, enligt Kf 216/2010 Bostadspolitiskt program för Heby kommun HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Plusgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merStrategiskt program för boendeplanering
Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merBostäder för studenter
Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt
Läs merHÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
Läs merBostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014
Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,
Läs mer3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige
3. KOMMUNEN IDAG 3.1. Alvesta kommun en central del av Sydsverige Alvesta kommun ligger i gamla Värendsriket i Småland och är till stora delar gammal bondebygd med kulturhistoriska rötter långt tillbaka
Läs merAnalys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3
Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 Rapport 2013:3 Rapporten Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 vänder sig till kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknadens
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016
Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Samrådshandling 2016-02-23 1 Projektägare: Torsten Helander (Stadsarkitekt) Projektledare och författare: Julia Göransson (Samhällsplanerare) Layout: Julia
Läs merRapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden
Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 Omslagsbild: Fasad från Gruvgatan i Falun målad av f.d. stadsarkitekt Håkan Olsson. Foto: Irené Svedjelöv Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merBefolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun
Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.
Läs merArbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat
Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet
Läs merFAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1
1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs mer5. Boende. *Karta som tillhör detta kapitel finns i kartbilagan.
5. Boende Sammanfattning Karlskoga och Degerfors ska erbjuda attraktiva boenden, i varierade lägen, med olika upplåtelseformer och för livets olika skeden. Centrumnära boende och boende med anknytning
Läs merBefolkningsprognos 2014-2017
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från
Läs merPROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG
PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se
Läs merUppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008
Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning
Läs mer2016-01-12. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta det framtagna bostadsförsörjningsprogrammet gå ut på samråd.
TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-12 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se am för Nykvarns kommun KS/2015:448 Bostadsförsörjningsprogr Förvaltningens förslag till
Läs merRiktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019
Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merHässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson
Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013
Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna
Läs merUnder arbetets gång har samråd skett med Hebys grannkommuner, intressenter inom kommunen, Länsstyrelsen och Regionförbundet i Uppsala län.
Innehåll 1. INLEDNING... 1 1.1 Syfte... 1 2. NULÄGE... 1 2.1 Heby kommun i korthet... 1 2.2 Befolkning... 3 2.3 Kommunplan 2013 Översiktsplan för Heby kommun... 4 2.4 Regional utvecklingsstrategi för Uppsala
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merBostadsmarknadsanalys
Bostadsmarknadsanalys för Lunds kommun 2014 Bilaga till Utbyggnads- och boendestrategi 2025 (Version 2014 12 08) INNEHÅLL BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR LUNDS KOMMUN 2014... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merStatistiskt bakgrundsmaterial för SSSV
Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003
Läs merStatistik 2014. Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1
Statistik 2014 B ef o l k ningsutve ckling i Mariestad Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1 Utgivare: Mariestads kommun, Utvecklingsenheten Bearbetning och registrering: Camilla Pärleborn
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merBefolkningsprognos 2016-2019
1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merEn ny översiktsplan har fastställts Ett samarbete för att öka etableringarna i Karlstadsregionen Karlstad Business Alliance har inletts
Tillväxt Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor.
Läs merMotverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden
Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merRemiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm
Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2014
Datum 2014-06-10 1(28) Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2014 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén 4 010-2239000
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merAnalys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014
Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2014 Förord I sammanställningen Analys av befolkningsutvecklingen i Skövde kommun 2003-2013 redogörs för befolkningsutvecklingen i Skövde kommun under
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merBefolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län
Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms
Läs merbygg med närodlad tillväxt
bygg med närodlad tillväxt stämmoprogram Partistämman 2015 Bygg med närodlad tillväxt En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande företag och resultat för miljön förutsätter att det finns
Läs merSBN 2014-09-16 1 2014-09-11. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden
SBN 2014-09-16 1 2014-09-11 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden SBN 2014-09-16 2 2014-09-11 SBN 2014-09-16 3 2014-09-11 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merArbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren
Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merBilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät
Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet
Läs merBOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN
BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN Bostadsmarknadsanalys 2013 Kronobergs län ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2013:05 Text: Patrik Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Foto: Lennart Grimsbo Utgiven
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott
Läs merSocialnämndens lokalförsörjningsplan 2016
Socialnämndens lokalförsörjningsplan 2016 Sammanfattning Förändringen av förvaltningslokalerna på Sidenvägen 7 D är påbörjad och om- och tillbyggnationen kommer avslutas i november 2016. Boendeverksamheterna
Läs merSÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merUnderlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån
Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras
Läs merBEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022
Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merMÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.
Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS
Läs merATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun
ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder
Läs merPressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde
1 2010-04-13 Kommunstyrelsen Pressinformation inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 19 Majoriteten kommer inte att tillstyrka förslaget till beslut, utan kommer att föreslå kommunstyrelsen att miljönämnden
Läs merFoto: Pernilla Bylund, Länsstyrelsen Gävleborg. Sammanställning av. Bostadsmarknadsenkäten 2014. Gävleborgs län
Foto: Pernilla Bylund, Länsstyrelsen Gävleborg Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2014 Gävleborgs län INLEDNING Varje år skickas en enkät ut till alla kommuner i hela Sverige för att följa upp
Läs merFörslag till Bostadsförsörjningsplan för perioden 2016-2020
Förslag till Bostadsförsörjningsplan för perioden 2016-2020 Kvarteret Städet i centrala Värnamo. Skiss: Vilborg Arkitekter VILBORG varteret Städet Värnamo Perspektiv från sydöst 160212 CC Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merREGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012
REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens
Läs merBefolkningsprognos Vä xjo kommun
Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos
Läs merBengt Eriksson 2010-01-18
BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merRapport till Boverket
Rapport till Boverket Inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet i Sandviken - Wikman-konsult - www.wikman-konsult.se Förord I Sverige blir vi allt fler äldre. Snart är mer än
Läs merBilagor Boendeplan NF 2016-2020
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merNyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.
8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2013
Datum 2013-06-15 1(29) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2013 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBBPLATS 621 85 VISBY Visborgsallén
Läs merRegeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)
1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder
Läs merSundsvall och omvärlden
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merRapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12
Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder
Läs merProgram för boendeplanering Mariestads kommun 2013-2030 ANTAGEN
Program för boendeplanering Mariestads kommun 2013-2030 ANTAGEN 2013-04-29 Programförfattare: Adam Johansson, planarkitekt Mariestads kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund 4 Syfte 4 Disposition
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret
Läs merÖverenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,
Läs merFörutsättningar på bostadsmarknaden
Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP
Läs merÖverenskommelse om förmedling av lägenheter
Bilaga 1 Överenskommelse om förmedling av lägenheter Mellan Stockholms Stads Bostadsförmedling AB ("Bostadsförmedlingen") och AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder samt AB Stockholmshem ( Bostadsbolagen
Läs mer