Bostadsmarknadsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsmarknadsanalys"

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys för Lunds kommun 2014 Bilaga till Utbyggnads- och boendestrategi 2025 (Version )

2

3 INNEHÅLL BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR LUNDS KOMMUN Inledning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Befolkning och bostäder... 3 Befolkning... 3 Befolkningsförändringar... 4 Befolkningen i stadsdelar och tätorter... 5 Åldersfördelning... 6 Befolkning i framtiden... 7 Bostäder... 7 Bostadsbestånd Bostadsbyggandet Nya bostäder i stadsdelar och tätorter Taxeringsvärden Behov och efterfrågan Inledning Bostadsmarknaden i regionen Lunds bostadsmarknad Har Lund bostäder som svarar mot behov/efterfrågan? Vad är rätt fördelning? Bostadsbehov bostadsefterfrågan Hyresrätten Bostadsbehov och utbud, särskilda grupper Sammanfattande kommentarer Lunds bostadsmarknad Demografin MAX IV och ESS Boendeplanering KÄLLOR Bilaga: Stadsdels och tätortsbeskrivning 1

4 2

5 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR LUNDS KOMMUN 2014 Inledning Denna rapport ingår i mark- och boendestrategin för Lunds kommun. Den skall belysa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i enlighet med de mål som formuleras i uppdraget. I rapporten diskuteras förutsättningarna för behovs- och efterfrågebedömningar för att ge vägledning för planering och beslutsfattande. Bakgrund Mark- och boendestrategin ska utgöra kommunens strategi för boendeplanering/bostadsförsörjning i enlighet med av kommunfullmäktige beslutade riktlinjer för att öka bostadsbyggandeti Lunds kommun 1. Som lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar(2000:1383, rev 2013:866)säger, utgör strategin kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning. Mål för bostadsutvecklingen (bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet) ska sättas för olika delar av kommunen. Kommunens planerade insatser för att uppnå målen ska beskrivas. Uppgifterna ska grundas på analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Metod Genomgång och analys av förutsättningar som påverkar bostadsbehov och bostadsbyggande görs för kommunen som helhet och för olika delområden. I staden studeras stadsdelar enligt den indelning som antogs av KS Utanför staden är det tätorterna Stångby, Södra Sandby, Revingeby, Dalby, Torna Hällestad, Veberöd och Genarp som ingår i studien. Genomgången omfattar befolkningsutveckling, bostadsbestånd, tillbakablick på bostadsbyggandet samt taxeringsvärden för villatomter. Ett uttalat mål för den kommunala planeringen är en mångsidig sammansättning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar i olika delar av kommunen. Därför är det relevant att se på bostadsbeståndets sammansättning i olika områden för att ge underlag för bedömningar av behovet att komplettera bostadsbeståndet. Utifrån uppgifter om befolkningsutveckling kan antaganden göras om hur efterfrågan och behov av olika typer av bostäder kommer att se ut i olika områden. Till exempel kan i ett område med stor del villor, där många äldre bor flyttkedjor starta. Beroende på vilket utbud som finns i området samt hur stor önskan är att flytta till en annan stadsdel kan behov av och efterfrågan på andra typer av bostäder i området uppkomma. Befolkning och bostäder Befolkning Lunds befolkning (nuvarande gränser) har ökat sedan 1920-talet, från en befolkning 1920 på invånare till invånare 2013, se figur nedan. Lund har varit relativt opåverkad av olika utflyttningstrender, som till exempel 1970-talets Gröna vågen 3. 1 Antagna av Kommunfullmäktige 28 november Centrala staden, Möllevången, Norra Fäladen, Tuna, Östra Torn/Mårtens Fälad, Linero, Järnåkra/Nilstorp, Klostergården, Väster, Värpinge, Kobjer, Gunnesbo och Nöbbelöv. 3 Gröna vågen var en trend som innebar att många unga familjer i Sverige under 1970 talet flyttade från storstäderna och ut på landsbygden som en del i en ruraliseringsvåg, och för första gången minskade storstädernas invånarantal och ökade landsbygdens. 3

6 Inv OBS! Figur 1. Befolkningsutveckling i Lunds kommun sedan1920, nuvarande gränser Befolkningsförändringar De senaste tio åren har kommunens folkmängd ökat med i medeltal 1,2 procent, eller personer per år. Bakom folkökningen ligger födelseöverskott och flyttnetto. Födelseöverskottet har under perioden varit i snitt 500 per år och har nästan fördubblats på 2000-talet. Antalet födda har varit stort och var år 2012, den högsta nivån sedan Flyttnettot har dock ökat i betydelse, även om Lunds kommun har haft överskott i flyttningarna sedan Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som tidigare funnits mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt idag. Trots att bostadsbyggandet minskat under åren har befolkningen ökat kraftigt. Ökningen kan till största delen förklaras av en stor inflyttning till Lund från utlandet. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar dock fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år det byggs över 500 bostäder ( och ) är det inrikesflyttnettot positivt. Efter bottenåret 2009 avseende bostadsbyggande då det endast färdigställdes 259 bostäder i Lunds kommun, har byggandet ökat tre år i rad: 2010 (411 bostäder), 2011(583 bostäder) och 2012 (735 bostäder). Trenden bröts 2013, med 566 färdigställda bostäder. Sambandet mellan bostadsbyggandet och inrikesflyttnetto tycks dock hålla: inrikesflyttnettot 2009 var 0 och 2010 negativt, 73. Åren var det inrikes flyttnettot positivt och mer än 500 bostäder färdigställdes (se figur 2). 4

7 2000 Utrikesflyttnetto 1500 Inrikesflyttnetto Färdigställda bostäder Figur 2 Utrikes och inrikes flyttnetto och bostadsbyggande Befolkningen i stadsdelar och tätorter Kommunens befolkning är fördelad på drygt invånare i stadens 13 stadsdelar och drygt i de sju tätorterna utanför staden. Stadsdelar och tätorter redovisas nedan i storleksordning. Stadsdel inv Tätort Inv Centrala staden Södra Sandby Norra Fäladen Dalby Väster Veberöd Östra torn/mårtens fälad Genarp Linero Stångby Järnåkra/Nilstorp Torna Hällestad 578 Klostergården Revingeby 564 Tuna Gunnesbo Nöbbelöv Möllevången Värpinge Kobjer Staden Figur 3. Folkmängd 2013 i stadsdelar och tätorter i Lunds kommun Återstående befolkning bor utanför tätorterna, ca personer. Stadsdelar och tätorter presenteras närmare i stadsdels-/tätortsbeskrivningen i del 2. 5

8 Åldersfördelning Lunds kommuns befolkning är ung, jämförd med rikets, med en högre andel av befolkningen mellan 20 och 34 år (2013). Även i jämförelse med de största kommunerna i landet 4 och med två andra studentkommuner, Uppsala och Umeå, har Lund högre andel i de åldrarna. Också i åldrarna år, har Lunds kommun med 22 procent, högre andel än de ovan jämförda kommunerna. Av kommuner i omgivningen, är det bara Malmö som kommer i närheten, med ca 17 procent. Till exempel har grannkommunerna Kävlinge, Lomma och Staffanstorp mellan sju och nio procent i dessa åldrar. I staden(de tretton stadsdelarna tillsammans) är drygt en fjärdedel av befolkningen år (26 procent). För barnåldrarna, under 15 år, utmärker sig Lunds kommun genom en påtagligt lägre andel, ca 16 procent, jämfört med grannkommunernas andelar kring procent. De största kommunerna är mer lika Lund vad avser de yngre, med ca 17 procent under 15 år. Hela åldersfördelningen illustreras av befolkningspyramiden, som visar procentandelen i respektive åldersgrupp med vågräta staplar och åldersklasserna längs lodrät axel. För riket visar blå stapel andel män och röd stapel andel kvinnor. Gul stapel visar motsvarande värden för Lunds kommun. Figur 4. Åldersfördelning i Lunds kommun 2013 och riket, femårsklasser Åldersfördelning i stadsdelar och tätorter Åldersstrukturen varierar påtagligt mellan de olika stadsdelarna och tätorterna. Andelen åringar är högst i Tuna (ca 42 procent), Centrala staden och Norra Fäladen (nära 35 procent), samt Järnåkra/Nilstorp och Väster (ca 30 procent). Detta är stadsdelar med stort antal studentbostäder. Ingen 4 Kategorin de största kommunerna är en summering av uppgifter avseende de större kommunerna enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) definition och omfattar de 31 största kommunerna näst efter de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. 6

9 av tätorterna utanför staden kommer i närheten av dessa nivåer. Högst andel åringar har Dalby med ca nio procent. När det gäller yngre åldrar är förhållandena omvända mellan stad och övriga tätorter. Andelen under 15 år är mellan 20 och 25 procent i alla tätorterna utom Stångby, som har hela 34 procent unga. Endast Östra Torn bland stadsdelarna når över 20 procent. Genomsnittet för staden är knappt 15 procent. För åldersgruppen 65 år och äldre har Södra Sandby, Nöbbelöv, Veberöd och Genarp högst andel, runt 20 procent. Även Klostergården, Centrum och Tuna har andelar uppemot 20 procent. Här rör det sig också om stora antal, med exempelvis drygt i Centrala Staden, drygt i Södra Sandby och ca i Dalby. I takt med att medelåldern ökar, växer gruppen 80 år och äldre. Störst antal av de äldsta finns i Centrala staden, ca 750, följt av Östra Torn/Mårtens Fälad med drygt 450 och Järnåkra/Nilstorp med ca 300. Även i Dalby (ca 275), Veberöd (ca 225) och Genarp (drygt 130) bor relativt många äldre och gruppen 80 år och äldre utgör ca fem procent av befolkningen här. Åldersfördelningen i respektive stadsdel och tätort illustreras i befolkningspyramider i stadsdels- /tätortsbeskrivningarna i del 2. Befolkning i framtiden Lunds befolkning förväntas växa stadigt under prognosperioden , enligt kommunens officiella befolkningsprognos Närmast väntas ca invånare kommande årsskifte, varefter en något högre ökningstakt väntas ge en befolkning överstigande år 2017 och nära år De närmaste tio åren väntas särskilt åringarna öka, mot bakgrund av förväntat ökat bostadsbyggande. Gruppen åringar ökar markant, som en följd av att de som tillhör de höga födelsekullarna på 1940-talet når upp i 70-årsåldern. Också 0-18-åringarna blir påtagligt fler, till följd av höga födelsetal och ökat bostadsbyggande. De äldsta, 80 år och äldre väntas också öka, särskilt från Hur detta påverkar bostadsbehov och bostadsefterfrågan diskuteras längre fram. Bostäder Bostadsbestånd 2013 I Lunds kommun fanns 2013 totalt bostäder (SCB). Av dem utgjordes av lägenheter i småhus, lägenheter i flerbostadshus, 728 lägenheter i övriga hus och i specialbostäder. (Lägenhet används här synonymt med bostad; således är en lägenhet en bostad i en friliggande villa, såväl som en bostad i ett flerbostadshus.) Med övriga hus menas hus som rymmer bostäder, men inte egentligen är bostadshus. Som exempel nämns hus för verksamhet eller allmänt ändamål. Som specialbostad räknas bostäder särskilt för äldre/funktionshindrade samt studentbostäder. Den redovisning av bostadsbeståndet som Statistiska centralbyrån nu gjort är mer detaljerad än tidigare och bygger på uppgifter ur det nationella lägenhetsregistret. För att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden, har i denna rapport specialbostäder och övriga hus räknats till kategorin flerbostadshus, vilket bedömts ge god överensstämmelseför jämförelser. Merparten av bostäderna i övriga hus och specialbostäder utgörs av hyresrätter. Eftersom SCB nu räknar in alla studentrum i specialbostäderna och inte bara korridorrum som tidigare, kan jämförelser bakåt i tidenpå den detaljnivån vara osäker.av de drygt specialbostäderna är ca studentbostäder och ca bostäder för äldre och funktionshindrade. Ca 150 finns i tätorterna utanför staden. Fördelning på hustyp Andelen lägenheter i olika hustyper i Lunds kommun framgår av tabellen nedan. Flerbostadshus m fl rymmer således både kategorierna övriga hus och specialbostäder. Andelen lägenheter i småhus i Lunds kommun är drygt 30 procent och i flerbostadshus m fl närmare 70 procent. 7

10 Småhus Flerbostadshus m fl Lund 31% 69% Riket 43 % 57 % De största kommunerna 39 % 62% Uppsala Umeå Malmö 28 % 33 % 17 % 72% 67 % 83 % Kävlinge 71 % 29 % Lomma 66 % 34 % Staffanstorp 69% 31% Figur 5. Fördelning på hustyper i riket och olika kommuntyper 2013 Lunds bostadsbestånd skiljer sig från såväl kommuner i jämförbar storleksklass, som betydligt mindre kommuner i grannskapet. ( De största kommunerna se fotnot sida 4.) Grannkommunernas bestånd kan ses snarast som en spegelbild av Lunds, med en stor andel småhuslägenheter. Malmö avviker, som storstad, genom sin betydligt större andel flerbostadshus. Lund har den högsta andelen specialbostäder (17 procent), även i jämförelse med andra studentstäder som Uppsala (14 procent) och Umeå (12 procent). Närmare 90 procent av Lunds specialbostäder är studentbostäder. Malmö har en förvånande låg andel specialbostäder, med tanke på högskolan (specialbostäder ej redovisade för sig i tabellen). Fördelning på upplåtelseform Jämförelsen av fördelningen på upplåtelseform görs med specialbostäder inräknade och förda till kategorin hyresbostäder. Lund har ca 45 procent hyresrätter, 30 procent bostadsrätter och 25 procent äganderätter. 25% 45% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 30% Figur 6. Fördelning på upplåtelseform i Lunds kommun 2013 Lunds andel hyresrätter är högre än rikets, men i nivå med de största kommunernas Malmö och Umeå. Umeå har nära hälften bostäderna i hyresrätt. Uppsala, som studentstad, skiljer ut sig, genom enbart 36 procent hyresrätter, lägre än riksnivån. Lunds andel äganderätter är låg, enbart en fjärdedel endast Malmö har lägre andel. Efter Uppsala har Lund den jämnaste fördelningen på upplåtelseform. 8

11 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Lund 45% 30% 25% Riket 38% 22% 40% De största kommunerna 44% 21% 35% Uppsala 36% 38% 26% Umeå 48% 20% 32% Malmö 46% 39% 15% Kävlinge 26% 14% 60% Lomma 10% 26% 63% Staffanstorp 23% 14% 63% Figur 7. Fördelning på upplåtelseform i riket och olika kommuntyper 2013 Cirka 35 procent av hyresrätterna i kommunen (ca lägenheter) ägs av allmännyttan, Lunds kommuns fastighets AB (LKF). Utöver detta har LKF merparten av kommunens särskilda boenden samt servicelägenheter och gruppbostäder, ca 1000 lägenheter eller boendeenheter. LKF:s bestånd fördelar sig på följande sätt mellan kommunens tätorter: Tätort: Lund Dalby S Sandby Genarp Veberöd Revinge Stångby Antal lgh Figur 8. LKF:s bostadsbestånd 2013 i tätorterna Studentbostäderna är ca och är huvudsakligen hyresrätter. Ca 20 olika aktörer tillhandahåller studentbostäder, av vilka stiftelsen AF Bostäder har nära bostäder. Återstående hyresrätter i kommunen, studentbostäderna oräknade, har privata ägare, bolag eller enskilda. Genom ombildning av hyresrätter har totalt lägenheter blivit bostadsrätter under perioden I genomsnitt är det 144 lägenheter per år. De flesta ombildningarna genomfördes 2008 och 2010, med 539 resp 245 lägenheter. Lägst antal genomfördes 2011 och 2012, med 34 resp 28 lägenheter. Ombildningarna utgör knappt tre procent av det genomsnittliga beståndet Bostäderna i stadsdelar och tätorter Bostadsbeståndet i staden och tätorterna utanför skiljer sig påtagligt åt. När det gäller hustyper i staden, är andelen lägenheter i småhus ca 18 procent, i tätorterna utanför staden är andelen 85 procent. Vad avser upplåtelseform är ca hälften av beståndet i staden hyresrätter, medan 70 procent av beståndet i tätorterna utanför staden är äganderätter. Antalet bostäder totalt i staden är mer än fyra gånger så stort som det totala antalet i tätorterna utanför. Trots det är antalet lägenheter i småhus endast något större i staden (8 279 mot 7 452) och antalet äganderätter i staden endast något större än i tätorterna (6 380 mot 6 096). Det finns betydande skillnader i bostadsbeståndet mellan delområdena. Lägst andel småhus i kommunen finns på Klostergården knappt två procent, följt av Centrum ca fyra procent samt Möllevången och Väster med knappt tio procent vardera. Bland tätorterna utanför staden är andelen småhus särskilt stor i Genarp, Torna Hällestad och Stångby, med procent. Eftersom orterna är relativt små blir dock antalet relativt lågt. När det gäller upplåtelseform finns högst andel hyresrätter i Norra Fäladen och Centrala staden med ca 70 respektive 60 procent. Bostadsrätterna är vanligast i Möllevången, 65 procent, medan Nöbbelöv har störst andel äganderätter i staden, med nära 35 procent. Diagrammet nedan visar fördelningen på upplåtelseform i Lunds kommuns olika delar. 9

12 Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn M Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv STADEN Stångby Södra Sandby Revingeby Dalby Torna Hällestad Veberöd Genarp KOMMUNEN Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur9. Fördelning på upplåtelseform i stadsdelar och tätorter i Lunds kommun 2013, procent Områdena beskrivs utförligare i stadsdels-/tätortsbeskrivningen i del 2. Bostadsbyggandet Under den senaste tioårsperioden, från 2004 till 2013 har kommunens mål om 900 färdigställda lägenheter per år infriats endast 2006, då bostäder färdigställdes. Årsgenomsnittet under perioden ligger på 606 lägenheter. Totalt färdigställdes drygt nya bostäder i Lunds kommun Av dem var drygt lägenheter i småhus, 30 procent. Av de nya bostäderna var nära hälften hyresrätter, nära 30 procent bostadsrätter och ca 25 procent äganderätter. Till hyresrätt räknas specialbostäderna, av vilka drygt 900 var studentbostäder. Fördelningen av de senaste tio årens nyproduktion illustreras i nedanstående diagram Flerbostadshus Småhus Figur 10. Nya bostäder i Lunds kommun , årsvis och fördelat på hustyp 10

13 24% 28% 48% Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Figur 11. Nyproduktionens fördelning på upplåtelseform, kommunen Under den studerande tioårsperioden har drygt 400 lägenheter tillkommit genom ombyggnad. Om ombyggnad räknas in i det totala nytillskottet av bostäder har bostadsbeståndet under den studerade perioden ökat med lägenheter. Ombyggnaderna utgör ca sex procent. De berörs inte ytterligare i denna rapport. Nya bostäder i stadsdelar och tätorter Av de drygt nya bostäderna tillkom nära bostäder i staden Lund och ca bostäder i tätorterna utanför staden. Utanför tätorterna tillkom knappt 200 bostäder, drygt tre procent. Drygt 15 procent av de nyproducerade bostäderna i staden var lägenheter i småhus. Fördelningen på upplåtelseform var 53 procent hyresrätter, 33 procent bostadsrätter och 14 procent äganderätt. I de övriga tätorterna har nyproduktionen en annan inriktning, med nära 90 procent småhus. Fördelningen på upplåtelseform där, var 26 procent hyresrätter, fem procent bostadsrätter och 68 procent äganderätter. Fördelning på orter redovisas i diagrammet nedan Genarp Veberöd Dalby Södra Sandby Stångby Lund Figur 12. Färdigställda nya bostäder i större tätorter i Lunds kommun Bostadsbestånd och bostadsbyggande i stadsdelar och tätorter beskrivs närmare i del 2, stadsdels- och tätortsbeskrivning. 11

14 Taxeringsvärden Taxeringsvärdena, som fastställs av Skatteverket ger en grov bild av attraktiviteten i kommunens olika delar. Värdena består av två delar, ett byggnadsvärde och ett värde för tomten. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde två år före fastighetstaxeringen. Marknadsvärdet är det sannolika försäljningspriset vid en försäljning på den allmänna marknaden. Det sannolika försäljningspriset grundas på statistiska analyser och marknadsvärderingar av fastighetsförsäljningar, som Skatteverket gör tillsammans med Lantmäteriet. Dessa värden, fastställda för , är således grundade på försäljningar Eftersom priset för fastigheter skiljer sig mellan olika områden, har skatteverket delat in landet i geografiska områden, så kallade värdeområden. I varje sådant är värdet på likartade fastigheter i allt väsentligt enhetligt, Riktvärdena för marken skall således kunna ge en indikation på hur marknadspriserna skiftar mellan olika delar av kommunen. Skatteverkets riktvärden fastställs för olika fastighetstyper, men redovisningen här har begränsats till värderingen av friliggande småhus. Som framgår av tabellen är riktvärdet för en normaltomt högst i Lund, Professorsstaden i stadsdelen Tuna 3,6 milj kr. Därnäst följer Margretedal och Centrum, båda belägna i Centrala staden. Lägsta värden har områden utanför staden, där närheten till staden kan motivera placeringen för Vallkärra och Stångby, före övriga tätorter i öster. Riktvärdena för marken här, är som högst en tredjedel av toppvärdet och, som lägst en niondel. Områdena är i tabellen ordnade från högsta riktvärde till lägsta. (Källa: Skatteverket) 12

15 Område Ingår i Stadsdel/ Tätort Normaltomtens riktvärde (tkr) Normaltomtens storlek kvm Korrigeringsbelopp, kr/kvm 044 Professorsstaden Tuna Margretedal Centrala Staden Lunds centrum Centrala Staden Möllevången Möllevången Papegojlyckan Väster Klosterhusen Väster Skultelyckan Klostergården (+ del av Cstaden) Nilstorp Järnåkra Nilstorp Galjevången Tuna Rådmansvången Väster Radhus, Rådmansvången, norra Väster Värpinge värpinge Klostergården Klostergården Mårtens Fälad Östra Torn/Mårtens Fälad St Laurenti kyrka Järnåkra Nilstorp Lund, östra ringen Östra Torn/Mårtens Fälad Brunnshög Östra Torn/Mårtens Fälad Klosters fälad Väster Vipelyckan Östra Torn/Mårtens Fälad Nöbbelöv Nöbbelöv Norra Fäladen Norra Fäladen Utsättaregränden (N Fäladen) Norra Fäladen Nya Linero Linero Östra Torn, Spexaren Östra Torn/Mårtens Fälad Gunnesbo Gunnesbo Stora Råby Linero Norra Gunnesbo Gunnesbo Norra Fäladen, norra Norra Fäladen Lund, Sandbyvägen, Thulehemsv. Östra Torn/Mårtens Fälad Vallkärra Linero Linero Stångby Stångby Torna Hällestad Torna Hällestad Dalby Dalby Södra Sandby Södra Sandby Genarp Genarp Idala Veberöd Revinge by Revingeby Veberöd Veberöd Södra Sandby, Näktergalsvägen Södra Sandby Figur 13. Taxeringsvärde (riktvärde) för normaltomt för friliggande villa i olika värdeområden i Lund, enligt fastighetstaxering Gränserna för värdeområdena avviker från stadsdelarnas gränser. För att underlätta jämförelser har en kolumn med stadsdelsnamnet lagts till i tabellen. Områdesnumren återfinns på kartan, då med kommunnumret 1281 före. (Kartan är hämtad från Skatteverket) 13

16 Figur 14. Karta över värdeområdena i staden Värdenas karaktär av grova mått bör understrykas, men de indikerar inte desto mindre skillnader i värdet på småhustomter i kommunen. Värdenivåerna för villatomterna kan bilda utgångspunkt för en analys med hjälp av Tobins q. Denna är en investeringsteori där marknadsvärdet för småhus i ett område divideras med produktionskostnaden i samma område. Ett tal över 1,0 visar att det lönar sig att bygga i det området (Boverket). Det innebär således att på platser med höga marknadsvärden är det lättare att bygga nytt. Relationen mellan taxeringsvärden i olika stadsdelar kan således indikera i vilka stadsdelar/tätorter det är lönsammare att bygga. Behov och efterfrågan Inledning Bra bostäder och god boendemiljö är grundläggande kvaliteter av betydelse för såväl den enskilda människan som för den enskilda kommunens utveckling. Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen är reglerat i en särskild lag (Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, SFS 2000:1383, ändrad 2013:866, gällande från januari 2014.). Kommunerna kan agera dels genom planläggning och markförsörjning för bostadsbyggande, dels genom individuellt riktade insatser för att stärka människors position på bostadsmarknaden. I den senare rollen kan kommunen, med utgångspunkt i bostadsbehovet, stärka svagare gruppers ställning på bostadsmarknaden. Detta beskrivs närmare i avsnittet bostäder för särskilda behov. Bostadsmarknaden i regionen Lunds kommun är en del av Öresundsregionen, som har 3,7 miljoner invånare, varav 1,2 miljoner bor i Skåne. I bostadsmarknadshänseende är det kanske i första hand sydvästra Skåne, de elva kommunerna i Malmö-Lundregionen, som utgör en gemensam bostadsmarknad. Denna har ca 0,7 miljoner invånare. 14

17 Kommunerna är olika stora, med skiftande förutsättningar och har sammantaget ett varierat bostadsbestånd. Malmö och Lund, med sitt mer storskaliga boende, dominerat av flerbostadshus, kompletteras av de mindre kommunernas småskaligare bostadsbestånd med huvudsakligen småhus. Det utbyggda kommunikationsnätet gör bostadsmarknaden tillgänglig för många människor, som inte tvingas begränsa sökandet av bostad till arbetsorten, utan också kan se till andra önskemål om bostad. De senaste tio åren har Skånes bostadsmarknad haft brist på vissa typer av bostäder. Det är framförallt hyresrätter i de större städerna som det råder brist på. En bidragande orsak till bostadsbristen är att befolkningen ökar kraftigt. Skåne ökar med ca invånare per år, mest beroende på en hög nettoinflyttning från andra län och från utlandet. Främst är det unga vuxna i årsåldern som söker arbete, asyl eller vill läsa vid universitet eller högskolor. Den rådande trenden är att man helst vill bo i större städer. Enligt befolkningsprognos år kommer Skånes åldersstruktur förändras påtagligt. Antalet barn i förskole- och grundskoleåldern väntas öka på grund av det ökade barnafödandet. De stora barnkullarna som föddes i slutet av 1990 lämnar gymnasieåldern och går vidare till högre studier, arbete och till att bilda familj. Antalet i arbetsför ålder år förväntas öka, delvis på grund av inflyttningen till länet. Gruppen som är äldre, mellan år, förväntas också öka med nästan 20 procent fram till år Fler lever allt längre, vilket gör att även gruppen som är 80 år eller äldre ökar i antal. Lunds bostadsmarknad Lunds kommun visar, som vi sett ovan, delvis detta mönster hög inflyttning, ökning av 0-15-åringar, unga vuxna (20-30 år), gruppen 70 år och äldre, samt ett bostadsbyggande under målnivån. Bostadsbyggandet i Lunds kommun har dock den senaste tioårsperioden varit högre än Skånes, räknat i färdigställda bostäder per invånare. Ett undantag är 2009, då bottennoteringen 259 nya bostäder, placerade Lund efter Malmö och Helsingborg. Lund Skåne Malmö Helsingborg ,6 3,4 4,0 3, ,0 3,5 4,2 1, ,0 4,3 3,9 4, ,9 4,5 5,7 3, ,2 3,5 3,6 4, ,4 2,4 3,2 3, ,7 2,0 2,2 2, ,2 2,3 2,4 1, ,5 3,2 3,7 3, ,0 3,1 3,3 4,4 Snitt ,6 3,2 3,6 3,2 Figur 15. Bostadsbyggande per invånare i Lund och Skåne Genom sitt bostadsbyggande bidrar Lund, till att möta bostadsefterfrågan i regionen, samtidigt som bostäder i andra delar av regionen kan vara just vad som efterfrågas av bostadssökanden från Lund. Även i Lunds kommun råder en stor efterfrågan på bostäder, särskilt hyresrätter. Ett mått på den stora efterfrågan på hyresrätter utgör den stadigt växande bostadskön hos allmännyttan, LKF. De senaste fyra åren har antalet i bostadskön varierat och var (januari 2011) (januari 2012) (januari 2013) och (januari 2014). Det ger långa kötider och högt antal sökande per lägenhet. Ett annat uttryck är den höga uthyrningsgraden som LKF uppvisar. Den har legat över 99 procent under hela 2000-talet. Under första halvåret 2014 var mediankötiden för att få en lägenhet hos LKF 5 år. Tiden varierar mellan områden i kommunen. Som exempel kan nämnas att i centrum var mediankötiden 6,1 år, på Väster var den 5,6 år, på Norra Fäladen och Linero/Mårtens Fälad var den 4,3 år och i Dalby var den 3,6 år. Bostadskön är dock inte alltid en bra indikator på efterfrågan eftersom många väljer att köa för ett möjligt framtida behov. LKF mäter därför även hur många som söker lediga lägenheter. Andra kvartalet 2014 hade LKF ca unika sökande till de lägenheter som blev lediga i LKFs bestånd. 15

18 Har Lund bostäder som svarar mot behov/efterfrågan? Behov och efterfrågan påverkas av befolkningens storlek och demografiska sammansättning. Även attityder till boendet, hushållsbildning, konjunktur, kostnader för boendet och tillgången på bostäder vad är rimligt att efterfråga? påverkar efterfrågan. För att alla ska ha en chans att finna en bostad som passar deras livssituation behövs en variation i upplåtelseform, storlek och läge. Lunds kommun har nära bostäder (lägenheter), varav i småhus (31 procent). Staden dominerar stort med nära bostäder mot tätorternas Däremot är småhusandelen utanför staden så hög, att tätorter och områden utanför tätorterna, tillsammans har fler småhuslägenheter än staden ca Staden och tätorterna utanför har således bostadsutbud som kompletterar varandra. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 82% 18% Staden 15% 85% Övriga tätorter Övriga hus Småhus Figur 16. Andel lägenheter i småhus och övriga hus i staden och övriga tätorter 2013 Detta mönster känns nästan igen när det gäller upplåtelseformer. Mönstret bryts något av att andelen småhus är högre än andelen äganderätter. Detta beror på att det blivit alltmer vanligt att upplåta småhus framförallt radhus med hyresrätt. 100% 90% 14% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 35% 51% 70% 10% Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 10% 21% 0% Staden Övriga tätorter Figur 17. Andel lägenheter i olika upplåtelseformer i staden och övriga tätorter 2013 Slutsatsen är att bostadsutbudet varierar mellan staden och tätorterna utanför, samt också inom staden, som beskrivningen i del 2 visar. 16

19 Vad är rätt fördelning? Som stadsdels- och tätortsbeskrivningarna visar, finns betydande skillnader i bostadsbeståndets sammansättning i olika områden. Det gör att olika bostadsbehov kan tillgodoses olika lätt på olika håll. Bostadsbeståndets sammansättning har stor betydelse för attraktionen och för befolkningssammansättningen i ett område. Homogent bostadsbestånd ger homogen befolkning. Homogenitet har med sammansättningen av bostadsbeståndet att göra. Mångsidig sammansättning av t.ex. hustyper och upplåtelseformer än ett vanligt mål. Vad mångsidig sammansättning egentligen innebär, har diskuterats mindre ofta. Mångsidig innebär att många sidor är representerade, d v s det ska finnas såväl småhus som flerbostadshus, samt både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Men i vilken sammansättning och i staden som helhet, i varje stadsdel eller i varje tätort? Mångsidig sammansättning, jämn fördelning, eller balans kan innebära lika stor andel lägenheter av varje hustyp hälften småhus, hälften övriga hus. För upplåtelseform motsvarar det en tredjedel av lägenheterna av varje. Med ett annat perspektiv kan man utgå ifrån behovet av en ekonomisk insats för åtkomst till bostaden. Bostadsrätt och äganderätt kräver insatt kapital, hyresrätt kräver inte det. Också när det gäller att flytta från bostaden är det enklare för hyresgästen. Hyresrätten är bra för rörligheten det är enklare att flytta. Utifrån villkoren för till- och frånträde, kan två kategorier urskiljas å ena sidan hyresrätt och å den andra, bostadsrätt och äganderätt. En jämn fördelning efter den linjen skulle säga 50 procent hyresrätter samt 50 procent bostads- och äganderätter tillsammans. I vilken geografisk skala skall utbudet vara mångsidigt bostadsområde, stadsdel eller tätort? Med tanke på mångsidighetens, eller variationens effekter på befolkningssammansättningen skulle mångsidigheten definierad på något av sätten ovan komma till uttryck på en geografisk nivå som sammanfaller med skolupptagningsområde. Det skulle möjliggöra för skolbarn från olika bostadsförhållanden att träffas i skolan och bidra till att motverka segregationens negativa effekter. Verkligheten är många gånger en annan såväl i stadens olika stadsdelar, som i de olika tätorterna utanför staden. Betydande skillnader finns i bostadsutbud och andra kvaliteter i bostädernas närhet. Varje område, stadsdel och ort har utvecklats under lång tid, med egenskaper som styrt efterfrågan och varit avgörande för de boendes bosättningsval. Att påtagligt förändra den rådande fördelningen mellan hustyper och upplåtelseformer i en stadsdel eller tätort vid byggandet av nya bostäder, bör därför föregås av särskilda överväganden för att säkra befintliga kvaliteter som gör ett område attraktivt. Även andra förhållanden i ett område än ovanstående kan kräva uppmärksamhet. Ökande krav på markhushållning kan till exempel begränsa ett från balanseringssynpunkt motiverat tillskott av småhus i en annars tät stadsdel. Sammanfattningsvis kan det vara värdefullt att precisera vad mångsidighet skall innebära i olika delar av kommunen. Bostadsbehov bostadsefterfrågan Behov och efterfrågan är begrepp som används mer eller mindre parallellt. Det är dock långt ifrån alltid som bostadsbehov leder till effektiv efterfrågan, som resulterar i ett köpe- eller hyreskontrakt. I själva verket är betalningsförmåga den enskilt viktigaste faktorn bakom åtkomst till bostad. Andra faktorer är begränsade kunskaper och erfarenheter av bostadsmarknaden och/eller avsaknad av kontaktnät som kan underlätta tillgång till bostad. Därutöver kan nämnas en diskriminerande faktor för människor som flyttat till Sverige och där det på grund av namn, brister i svenska språket, annorlunda hudfärg med mera framgår att man har en annan etnisk bakgrund än svensk. Studier från Boverket visar exempelvis att invandrare och nyanlända ofta granskas hårdare av hyresvärdar än etniska svenskar. Hyresrätten Hyresrätten är viktig för den som inte kan eller vill köpa sin bostad. NUTEK säger att sambandet är starkt mellan tillväxt, bostadsmarknad och arbetskraftens rörlighet. Det är viktigt att hushållen enkelt kommer in på bostadsmarknaden för ekonomiskt svaga hushåll är hyresrätten ofta den enda möjligheten att komma in. Det gäller särskilt de som är nya på bostadsmarknaden unga, invandrande. Undersökningar har också visat att arbetslösa hellre flyttar till hyrd bostad. 17

20 När det gäller framtida bostadsefterfrågan som följd av etableringen av ESS och MAX IV, har en studie som Region Skåne gjorde 2009 bedömt en efterfrågeökning till följd av etableringarna på totalt ca 500 bostäder per år fram till Av dessa beräknades mellan 150 och 250 behövas i Lunds kommun. Efterfrågan på ett flexibelt boende väntas bli stort, främst i Lund och Malmö. De som kommer att vara verksamma vid anläggningarna fördelas på anställda (totalt ca 800), användare (ca per år) samt gästforskare och studenter. Det flexibla boendet utgörs sannolikt av hyresbostäder. Det är rimligt förvänta sig att personal som mer eller mindre kortvarigt är engagerade vid forskningsanläggningarna i högre grad efterfrågar hyresrätten som boendeform. Trots att hyresrätter dominerar i Malmö och Lund, väntas de inte räcka till för det kommande behovet. Även efterfrågan på lägenhetshotell, småhus att hyra, samt inneboende väntas öka. Undanträngningseffekter befaras, genom att de nya bostadssökande antas ha god ekonomi. Det kan försvåra t.ex. för studenter att hyra vanliga bostäder (se Tyréns studie 2011). Sedan 2000 har andelen hyresrätter i rikets bostadsbestånd gått ned från 41 till 34 procent I Lunds kommun har utvecklingen gått i andra riktningen. Lunds bostadsbestånd innehöll 43 procent hyresrätter år 2000 och 45 procent 2013.Under den senaste tioårsperioden har andelen nybyggda hyresrätter i riket varit i snitt 33 procent av det totala bostadsbyggandet. För Skånes del är genomsnittsandelen något högre, 36 procent. För Lunds del var andelen hyresrätter i nyproduktionen 48 procent för tioårsperioden. Tyréns rapport (2011) visade på mycket lågt intresse för byggande av hyresrätter (intervjuer med de största aktörerna). Detta bidrar till bristen på hyresrätter. Därför får allmännyttiga bostadsföretag en ännu viktigare roll framöver. I Sverige svarar allmännyttan för nära 18 procent av bostadsmarknaden, i Lund drygt 15. Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) har enligt sina ägardirektiv bl.a. som ändamål med sin verksamhet att erbjuda kommuninvånarna bostäder och bostadskomplement med god kvalitet i god miljö till rimlig hyra, samt bidra till att planering och byggande anpassas efter efterfrågan. Bolaget ska i samverkan med Lunds kommun medverka till att tillgodose bostadsbehovet i kommunen och förbinder sig att träffa avtal om att tillhandahålla bostadslägenheter till kommunens förtursbehov. Till och med november 2014 upplät LKF 55 lägenheter genom förtur till bl.a. flyktingar samt via insatsenheten. När det gäller bostadsavtal hade LKF tecknat 205 avtal med kommunen. Därutöver hade socialförvaltningen gått i borgen för 174 stycken. LKF hyr också ut totalt 35 gruppboenden till kommunen med mellan 6 och 48 lägenheter i varje totalt ca boendeenheter.. Mellan januari och november 2014 har LKF tillhandahållit 56 lägenheter till kommunen. Bolaget skall administrera en kö för bostadssökande och erbjuda bostadslägenheter med utgångspunkt från kötid. Personer med anknytning till Lunds kommun skall prioriteras. LKF har inget särskilt uppdrag att minska hemlösheten, men accepterar försörjningsstöd som inkomst. LKF har som mål att bygga lägenheter per år. Bostadsbehov och utbud, särskilda grupper Bostadsbehovet och bostadsefterfrågan skiljer sig för olika grupper. Även förutsättningarna för att få tag på en adekvat bostad skiljer sig åt. Nedan beskrivs situationen för några av de grupper som har särskilda behov eller särskilt svårt att få tag på en lämplig bostad i Lund. Unga I en utredning Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Malmö och Lund 2013 från Hyresgästföreningen 2013, har de ungas bostadssituation, bland annat i Malmö och Lund kartlagts. Utifrån enkätsvaren konstateras att nästan hälften av åringarna i Malmö och Lund bor i egen bostad med förstahandskontrakt. Det är påtagligt färre än 2003 då nära 65 procent hade egen bostad. I takt med att allt färre unga vuxna har eget boende ökar andelen som bor hos sina föräldrar respektive bor i osäkra boendeförhållanden. Som osäker boendeform räknas bland annat studentbostaden, andrahandsboende, delad bostad med kompis. Om man ser till svarande från Lund så är det enbart 38 procent som bor i egen bostad och 18 procent vardera i hyresrätt och bostadsrätt. Populäraste 18

21 boendeformen är hyresrätt, med 36 procent svarande från Malmö och Lund. Bostadsrätt kommer inte så långt efter, med 29 procent. Den främsta anledningen till att bostadsbrist slår hårt mot unga är att de har begränsade ekonomiska resurser. Studenter Vid Lunds universitet studerar studenter heltid. Uppskattningsvis 60 procent bor i Lunds kommun. Studenterna är inte en homogen grupp som alla efterfrågar samma typ av bostäder. Korridorboenden är till exempel mest efterfrågade bland internationella studenter och de äldre studenterna efterfrågar lägenheter. LKF har en stor efterfrågan på hyreslägenheter från studenter. Anledningen är att studenterna kan bo kvar efter studierna samt att de inte är beroende av studiekravet. I Lund finns studentbostäder som är fördelat på studentlägenheter, pentryrum och korridorrum. Med studentbostad menas att det är ett krav på antagning till högre utbildning för att få teckna kontrakt, samt krav att ta ett visst antal poäng per termin för att få bo kvar i bostaden. Dessa krav gör att studentbostäderna är en form av kategoriboende. 21 aktörer har studentbostäder i Lunds kommun. Alla aktörerna finns inom Lunds stad och det finns inga studentbostäder i tätorterna utanför staden (undantag: 40 elevbostäder i Flyinge). Det är en varierad grupp aktörer med merparten bedriver studentbostäderna i stiftelseform. Störst är studentbostadsstiftelsen AF Bostäder med nära bostäder. Sedan 2011 är det även möjligt för Lunds universitet att hyra ut och förmedla bostäder till alla sina studenter. Tidigare har det bara varit möjligt att bedriva sådan verksamhet gentemot internationella studenter. Efterfrågan på studentbostäder i framtiden är svår att förutspå. Den är beroende av hur många studieplatser universitet har och det är i sin tur beroende av tilldelningen av statliga medel genom politiska prioriteringar. Lunds universitet är det universitet i Sverige som tar emot flest internationella studenter (5 000 per år). Lund är ett av Sveriges populäraste universitet med högt söktryck, så studentantalet förutspås inte minska, men heller inte öka i samma takt som de senaste åren. Seniorer Under de senaste 100 åren har Sverige fått en förändrad åldersstruktur. Med ökad medellivslängd och lägre barnafödande har vi i dagsläget en åldersfördelning, där en allt större andel tillhör den äldre delen av befolkningen. År 2013 var 12 procent av befolkningen i landet yngre än tio år, medan 19 procent av befolkningen var 65 år eller äldre. För Lunds kommun som helhet var motsvarande siffror för de yngsta, 10 procent och för de äldre 16procent. Lunds befolkning betecknas ändå som ung jämfört med rikets, mycket beroende på den stora andelen mellan 20 och 34 år. Förhållandet gäller inte heller för alla delar av kommunen, som framgår av områdesbeskrivningarna. Hur gruppen äldre väljer att bo påverkar hela bostadsmarknaden. För äldre handlar det framför allt om att bostäderna behöver vara tillgängliga. De flesta äldre bor i det ordinarie bostadsbeståndet. Det har pågått en utveckling under lång tid mot att allt färre bor i äldreboende, samtidigt som allt fler bor kvar i det egna hemmet och får hemtjänst. Av de som är över 80 år har 14 procent plats i särskilt boende (avser riket). Det befintliga bostadsbeståndet är inte välplanerat för en åldrande befolkning. Många bostäder saknar till exempel hiss. Under de närmaste årtiondena kommer antalet äldre att öka. Inte minst kommer de allra äldsta att öka sin andel, vilket i sin tur kommer att öka vårdbehovet. Trygghetsbostäder och seniorbostäder är så kallade mellanboendeformer som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg. Trygghetsbostäder och seniorbostäder kräver inte biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen från kommunen. 19

22 Trygghetsbostäder är en relativt ny boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre, som önskar det, tillgång till större gemenskap och trygghet. Det är bostäder som riktar sig tillpersoner över 70 år och där det dagligen finns personal som på olika sätt kan stödja de boende. Bostäderna kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Seniorbostäder är vanliga bostäder som är ute på marknaden och som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet. När de boende behöver vård och omsorg får de det på samma villkor som äldre som bor i ordinärt boende, det vill säga genom hemtjänst och hemsjukvård. Ett tillskott av seniorbostäder och trygghetsbostäder ökar rörligheten i stort och fler tillgängliga bostäder kan skjuta upp behovet av en plats i särskilt boende. (Boverkets hemsida) Äldre, särskilda boenden För äldre med särskilda behov träder kommunen in för att tillgodose bostadsbehoven. Lunds befolkning växer totalt sett och den äldre befolkningens andel ökar de närmaste åren, antalet äldre blir större. I särskilda boenden finns det 805 lägenheter som vård- och omsorgsförvaltningen disponerar. Därutöver finns medel avsatta för köp av 14 platser i lägenheter av enskilda vårdhem, i flera fall utanför kommunens gränser. Särskilda boenden finns geografiskt med 645 lägenheter i centrala Lund, 50 lägenheter i Södra Sandby, 41 lägenheter i Veberöd, 27 lägenheter i Genarp och 42 lägenheter i Dalby. Antalet disponibla lägenheter i särskilda boenden har motsvarat behoven de senaste åren. Det finns dock en brist på lägenheter med inriktning för brukare med behov av demensvård. Vård- och omsorgsförvaltningen har därför ett uppdrag från vård- och omsorgsnämnden att utifrån invånarnas behov fortlöpande anpassa antalet lägenheter med inriktning mot demensvård. Det är allt fler brukare som får stöd och hjälp i hemmet i form av service- och omvårdnadsinsatser men även hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är en utveckling som pågått i ett antal år och bedömningen är att stöd och hjälp i hemmet kommer att fortsätta att utvecklas. Fler kommer att vilja bo kvar hemma i sin invanda miljö eftersom boendestandarden förbättras och fler tekniska hjälpmedel utvecklas liksom fler mobila tjänster tillkommer i verksamheten. Fler som får stöd och hjälp i hemmet medför sannolikt att behovet av lägenhet i särskilt boende uppstår något senare jämfört med tidigare. Vård- och omsorgsförvaltningen ser ett behov av ytterligare lägenheter, dels för ersättning av särskilda boenden som inte lever upp till dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö dels för volymökning Vuxna och barn med behov av särskilt stöd enligt LSS Ett LSS-boende är en insats enligt LSS(Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Under det senaste decenniet har antalet disponibla lägenheter ökat kraftigt för de aktuella målgrupperna. Antalet lägenheter i gruppboenden är 137 och i serviceboende 134 i början av Behovet av boende med särskild service enligt LSS beräknas av vård- och omsorgsförvaltningen till 20 lägenheter per år. I en blandning av serviceboenden och gruppboenden vilket motsvarar två till tre boenden per år. Förutom behovet av nya lägenheter finns behov av att ersätta boende som inte lever upp till dagens krav på boendestandard och arbetsmiljö. Övriga bostadsbehov socialförvaltningens behov av bostäder Bostadsbrist är ett problem för vissa grupper i Lunds kommun t.ex. de mer utsatta grupperna i samhället. Till socialförvaltningen vänder sig personer som står utan bostad och som inte får bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Vidare vänder sig personer med behov av stöd i sin vardag till 20

23 socialtjänsten. Det rör sig om personer med olika former av social problematik, t ex missbruk och/eller psykisk ohälsa. Socialförvaltningen arbetar utifrån socialtjänstlagen (2001:453). I portalparagrafen konstateras att samhällets socialtjänst, på demokratins och solidaritetens grund, skall främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Bistånd beviljas enligt 4 kap 1 där det framkommer att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Målgruppen inom vuxenstöd och socialpsykiatri lever tack vara medicinska framsteg längre och en större grupp har behov av äldreomsorg det rör sig då om personer med missbruks- och/eller psykisk ohälsa eller allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Socialförvaltningen har ett fortsatt stort behov av bostäder till andrahandsuthyrning, antingen i form av stödbostad eller i form av bostad med särskild service. Tillgången täcker idag inte behovet utan det finns en kö. Det finns inget som tyder på att behovet skulle minska, tvärtom kan man anta att behovet kommer att öka i takt med att fler grupper ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Det kommer också finnas att ett ökat behov av bostäder för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Sammantaget finns det inför 2015 ett behov av drygt 100 lägenheter för flyktingar, ensamkommande flyktingbarn (ny grupp), ungdomar, våldutsatta kvinnor och vuxna med psykosocial problematik. Sammanfattande kommentarer Lunds bostadsmarknad Lund är en del av Malmö-Lundregionen, med ett bostadsbestånd som, tillsammans med Malmös, kompletterar och kompletteras av beståndet i flera av de mindre grannkommunerna. På liknande sätt kan man tala om att bostadsbeståndet i Lunds stad och övriga tätorter kompletterar varandra. Bostadsbeståndet i tätorterna respektive i olika stadsdelar inom staden, har en variation som kan tillgodose olika önskemål om såväl hustyp som upplåtelseform. Det som inte finns på en ort eller i en stadsdel står till buds i en annan. Problemet för många bostadssökande är att det råder brist i synnerhet på hyresrätter. Demografin Lund har en i vissa avseenden avvikande befolkningsstruktur, som framförallt i staden utmärks av markant hög andel unga vuxna, år och i synnerhet år. Detta beror på Lunds roll som universitets- och studentstad. Det bostadsbehov som skapas av dessa, mer eller mindre permanenta, stora ålderskullar är framförallt hyresrätter. I en situation där merparten byggherrar anser det mindre lönsamt att bygga hyresrätter, får kommunen lita till sitt allmännyttiga bostadsbolag, LKF och studentbostadsstiftelserna samt till möjligheten att använda eget markinnehav för att villkora försäljning till hyresrättsbyggande. Trots att Lunds befolkning totalt betecknas som ung, är delar av befolkningen i åldrar som gör att ett generationsskifte på bostadsmarknaden förestår. Många i den generationen är småhusboende, bor i tätorterna utanför staden. Flera av dem kan förväntas vilja byta sin villa eller sitt radhus mot en bekväm bostad i hyresrätt men stanna kvar på orten. Om sådana hus byggs kan större småhus komma ut på marknaden och förvärvas av yngre, nybildade familjer med barn. Därmed uppnås en välkommen ökad åldersblandning på orten eller i stadsdelen. I gynnsamma fall kan en ledig stor lägenhet ge upphov till flyttkedjor och ge flera hushåll tillfälle till byte. Åldersgruppen år kommer att öka markant de närmaste tio åren, vilket kräver uppmärksamhet på utbudet av särskilda boenden. 21

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012

Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Datum 2012-06-11 Dnr 405-1889-12 1(14) Samhällsbyggnadsenheten Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Regional bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2012 Kvarteret Kolgården i Visby. Foto: Elin Sander POSTADRESS

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005

Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 KOMMUNKONTORET Staben 2006-04-26 Bengt-Åke Leijon Georgios Iliadis Boende i sex nya bostadsområden i Lund år 2005 Efterfrågan på nya bostäder i Lund är relativt stor. Spörsmålet om vilken hustyp och upplåtelseform

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Befolkning i Nyköpings kommun 2012

Befolkning i Nyköpings kommun 2012 Datum 213-5-2 Befolkning i Nyköpings kommun 212 Samhällsbyggnad Strategienheten Magnus Eriksson Innehållsförteckning Hela kommunen 3 Befolkningsmängd och åldersfördelning 3 Födda och döda 5 Flyttningar

Läs mer

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020

Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i Värmlands och Örebro län Maria Pleiborn, Örebro, 2016-05-18 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Bostäder för studenter

Bostäder för studenter Bostäder för studenter Rapport i projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Handläggare Datum Johanna Andersson 2011-11-18 Susanne Eriksson Bostäder för studenter Vi har undersökt

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37

www.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 2016-02-01 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2015:548 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Remiss införande av kommunalt bostadstillägg för personer med

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm

Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i Stockholm Remissvar Dnr 2012/3.2.2/63 Sid. 1(12) 2012-06-01 Handläggare: Susanna Höglund Telefon: 08-508 29 758 Till Stadsbyggnads- och idrottsroteln Remiss av Motion (2012:6) om inrättande av kombolägenheter i

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009. Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2009 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008

Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Kommunstyrelsen 2008-04-14 74 187 Plan- och tillväxtutskottet 2008-03-25 30 53 Dnr 08.204-21 aprilks19 Uppföljning av Inriktning för boendeplanering, Luleå kommun 2007-2012 för år 2008 Ärendebeskrivning

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län.

PM med. Fakta om ungdomar. med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. PM med Fakta om ungdomar med fokus på ungdomar mellan 20-30 år i Jämtlands län. Rapporten är ett baspaket av fakta till Vill framtiden bo i Jämtlands län?, en förstudie av ungdomar och deras situation

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3

Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013. Rapport 2013:3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 Rapport 2013:3 Rapporten Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 vänder sig till kommuner, byggföretag och andra som intresserar sig för bostadsmarknadens

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

2016-01-12. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta det framtagna bostadsförsörjningsprogrammet gå ut på samråd.

2016-01-12. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta det framtagna bostadsförsörjningsprogrammet gå ut på samråd. TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-12 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se am för Nykvarns kommun KS/2015:448 Bostadsförsörjningsprogr Förvaltningens förslag till

Läs mer

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden

Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden Rapport: 2015-10 Läget på bostadsmarknaden i Dalarnas län 2015 Omslagsbild: Fasad från Gruvgatan i Falun målad av f.d. stadsarkitekt Håkan Olsson. Foto: Irené Svedjelöv Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012

REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 REGIONAL BEDÖMNING AV BEHOVET AV NYA BOSTÄDER Remissversion 3/10 13/11 2012 Uppdrag om att viss utrednings- och samordningsverksamhet ska avse bostadsbyggandet i Stockholms län (S2012/4203/PBB) Regeringens

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33)

Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (Ds 2015:33) KOMMUNLEDNINGSKONTORET ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Lagerkvist Monika Eva Egnell Datum 2015-09-24 Diarienummer KSN-2015-1292 Kommunstyrelsen Yttrande över av departementspromemorian: Ett gemensamt

Läs mer

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden

Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Motverka hemlöshet och underlätta inträdet på bostadsmarknaden Hemlösheten berör alla Tillgång till en bostad är en mänsklig rättighet och en förutsättning för ett gott liv. Men hemlöshet och utestängning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016

Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 Samrådshandling 2016-02-23 1 Projektägare: Torsten Helander (Stadsarkitekt) Projektledare och författare: Julia Göransson (Samhällsplanerare) Layout: Julia

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro

Äldrepolitiskt program för. Upplands-Bro Kaleva seniorer Äldrepolitiskt program för Upplands-Bro Från halvdålig till mönsterkommun Ett samhälles omsorg om sina allra svagaste invånare är ett bra mått på den kunskap, omsorg, empati som de kommunalpolitiskt

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder

Läs mer

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1

FAGERSTA KOMMUN Datum Kommunledningskontoret 2004-09-28 Maria Westberg. Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1 FAGERSTA KOMMUN Datum 2004-09-28 Maria Westberg Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta 1 1. Övergripande mål och syfte Målet för bostadsförsörjningsplaneringen i Fagersta är att alla kommuninvånare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN

BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN BOSTADSMARKNADSANALYS 2013 KRONOBERGS LÄN Bostadsmarknadsanalys 2013 Kronobergs län ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2013:05 Text: Patrik Karlsson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Foto: Lennart Grimsbo Utgiven

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4

Åland. hyresbostad, procent 26,1 42,7 12,8 15,4 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 213:2 17.12.213 Bostäder och boendeförhållanden 212 Det fanns 15 4 bostäder på Åland vid utgången av 212. Av dessa var drygt 13 1 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Riktlinjer - Sociala bostäder

Riktlinjer - Sociala bostäder TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/122-IFN-004 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer

Läs mer

Befolkningsprognos 2016-2019

Befolkningsprognos 2016-2019 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2016-04-12 Befolkningsprognos 2016-2019 Inledning Sveriges befolkning ökade med 103662 personer 2015. Folkökningen är den största någonsin. Främsta skälet är en

Läs mer

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer November 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS Osäkerhet och bolånetak bromsar bostadsbyggandet Återigen minskar bostadsbyggandet. Efter finanskrisen

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden 2007-12-31 2017-12-31 i...

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden 2007-12-31 2017-12-31 i... STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BEFOLKNING Prognos 08 delområden S 2008:10 Stefan Ström 2008-07-01 Tel: 508 35 051 Denna rapport redovisas prognoser för Stockholms befolkning för åren 2007-2017.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Överenskommelse om förmedling av lägenheter

Överenskommelse om förmedling av lägenheter Bilaga 1 Överenskommelse om förmedling av lägenheter Mellan Stockholms Stads Bostadsförmedling AB ("Bostadsförmedlingen") och AB Familjebostäder, AB Svenska Bostäder samt AB Stockholmshem ( Bostadsbolagen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022

BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 Budget och planer för år 2014-2018 2013-05-07 BEFOLKNINGS- PROGNOS 2013-2022 2 (6) Sektorn för samhällsbyggnad Zeljko Skakic BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR ÅREN 2013-2022 Bakgrund Befolkningsprognosen är en del

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016. Hyresgästföreningen Luleå BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 Hyresgästföreningen Luleå 1 Hyresgästföreningen: en rörelse för bostäder på rimliga villkor Hyresgästföreningen är en demokratisk och partipolitiskt obunden medlemsorganisation.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013

Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013. Västmanland. Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Bostadsmarknadsenkäten 2013 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2013 Västmanland Boverket och länsstyrelsen februari 2013 Resultat - kopia.xlsx Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget i kommunerna

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

Norrköpingsfakta. Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014. Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET Norrköpingsfakta Rapport nr 2015:2 31 mars 2015 Norrköpings befolkning och befolkningsförändringar 2014 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET SIDA 2 AV 46 Om Norrköping och Norrköpingsborna Visste du att.. Norrköpings

Läs mer

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning 2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun

Befolkningsprognos. Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad. för Umeå kommun Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Befolkningsprognos Aktuella siffror Tema: arbetsmarknad för Umeå kommun feb 29 INLEDNING Prognos 29 som presenteras nedan utgör ett underlag för 29 års verksamhetsplanering.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad MÖJLIGHETERNAS TÄBY Bostad Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Täby kommer under de kommande åren att fortsätta en dynamisk förändringsprocess. Invånarantalet planeras att öka med omkring

Läs mer

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster...

1. INLEDNING... 4. 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5. 2:2 Flyttmönster... Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 2009-2011 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 1:1 Mål för bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun... 4 2. KOMMUNENS UTVECKLING OCH OMVÄRLD... 5 2:1 Befolkningsutveckling

Läs mer

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun

Befolkningsplan 2015-2028. Trelleborgs kommun Befolkningsplan 2015-2028 Trelleborgs kommun 2015-02-21 Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år.

Läs mer