KALLELSE Kommunala rådet för funktionshindersfrågor

Transkript

1 1/2 KALLELSE Kommunala rådet för funktionshindersfrågor Dag och tid: kl 18:00 Plats: Sessionssalen Justerare: Maritha Dahlqvist (RSMH) Kallade Ledamöter Lotta Carlsson (DHR), Annelie Källkvist (SRF), Jonny Lejonberg (HRF), Pär- Ola Olausson (RBU), Marita Dahlqvist (RSMH Hoppet), Göte Johansson (Strokeföreningen), Anna-Karin Skatt (KS) Tjänstgörande ersättare Ersättare Lennart Lundell (DHR), Maria Campell (SRF), Annelie Aspensten (HRF), Anna Nordh Svensson (RBU), Lilian Dahlqvist (RSMH Hoppet), Bengt Söderstedt (Strokeföreningen), Ingemar Igge Johansson (KS) ÄRENDEN 1 Godkännande av dagordning 2 Återrapportering föregående protokoll 2016/27 3 Information från Lena Ask, kvalitets- och utvecklingsstrateg 4 Beslut om yttrande bostadstrategiskt program /160 5 Rapport från föreningar 2016/28 6 Rapport från kommunstyrelsen och nämnder 2016/29 7 Rapport från ritgranskningsgruppen 2016/30 8 Rapport från Nätverket för tillgänglighet 2016/31 9 Inkomna inbjudningar till kurser och konferenser 2016/32 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 1

2 2/2 10 Inkomna protokoll/skrivelser/rapporter 2016/33 11 Information om planprogram för villabegyggelse vid Bälteberga, Tidaholms tätort 2016/ Inför nästa KRF 2016/34 13 Övrigt 2016/35 Kommunstyrelsen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset, Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: tidaholm@tidaholm.se 2

3 Remiss bostadstrategiskt program , Tidaholms kommun Miljö- och byggnadsnämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett underlag till Bostadsstrategiskt program för samrådsremiss. Samrådstid Programmet innehåller riktlinjer som, i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, grundas på en analys av bostadsmarknaden, efterfrågan och demografin i kommunen. Utöver lagkravet redovisas i programmet även relevanta kommunala, regionala och nationella mål, planer och program samt förslag till åtgärder för att hantera bostadsförsörjningen Av analysen framkommer bland annat att det finns ett akut behov av lägenheter cirka meter från Gamla torget samt att kommunen inte äger lämplig mark att bygga bostäder på i centrala Tidaholm. Det är även en stor efterfrågan på lägenheter med hiss. Under programperioden uppskattas behovet av lägenheter till cirka tvåhundra lägenheter varav cirka småhustomter. Det finns även en efterfrågan på geografiskt spridda småhustomter, både i staden och på landsbygden och då framförallt i Ekedalen och i Kungslena. Eventuella synpunkter på programmet ska framföras skriftligt till Miljö- och byggkontoret, Tidaholms kommun Tidaholm, senast fredagen den 20 maj Miljö- och byggnadsnämnden beräknar att programmet kan godkännas i juni. Därefter skickas det vidare till kommunstyrelsen för beredning innan det slutligen antas av kommunfullmäktige. Målet är att programmet kan antas av kommunfullmäktige under hösten ElsieMarie Sjögren Handläggare Miljö- och byggnadsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Postadress: Tidaholm Besöksadress: Stadshuset Torggatan 26A Telefon: Fax: E-post: miljo.bygg@tidaholm.se 3

4 REMISSVERSION 1 Bilaga till BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM Behovs- och marknadsanalys 1 4

5 2 5

6 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar... 5 Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv... 5 Befolkningsutveckling och prognos... 6 Befolkningsförändringar Nyanlända... 7 Antal hushåll... 7 Hushållens boende... 8 Förskola och skola... 8 Sysselsättning och pendling... 9 Sysselsättning, näringslivsstruktur... 9 Pendling Infrastruktur och kommunikationer Bredband Bostadsmarknaden i Tidaholm Kartläggning befintligt bostadsbestånd Nybyggnation talet i flerfamiljshus och småhus Allmännyttan (TBAB) Boende Tidaholms tätort och landsbygd Förmedling av bostäder Flyttkedjor Analys av bostadsmarknaden Boverkets bostadsmarknadsanalys Bostadsbyggande i kommuner Kommunens analys av bostadsmarknaden Vakanta lägenheter i flerbostadshus år Trygghets- och serviceboende Nya förutsättningar för bolån Behovsanalys Efterfrågan och behov för olika grupper LSS boende Särskilt boende för barn Äldreboende (särskilt boende) Ungdomar Efterfrågan medelålders personer och äldre Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden Nyanlända Överenskommelse anvisningsbosättning

7 Egenbosättning nyanlända flyktingar Ensamkommande flyktingbarn Efterfrågan villor och villatomter Prisutveckling på bostäder Kommunal mark Kommunägd mark Tidaholms centralort Kommunägd mark centrala Tidaholm Kommunägd mark hela kommunen

8 1 Planeringsförutsättningar Tidaholms kommun i ett regionalt perspektiv Tidaholm är en av 49 kommuner i Västra Götalandsregionen och en av 15 kommuner i delregionen Skaraborg. Kommunen gränsar i söder till Jönköpings län och kommunerna Habo och Mullsjö. Tidaholm har ett relativt bra geografiskt läge. Inom en Västra Götalandsregionen radie på 5 mil nås större delen av kommunerna i delregionen Skaraborg. Till Jönköpings LA 1 region lokal arbetsmarknad är det 3-5 mil. Jönköpings län Tidaholm ingår i Skaraborgs kommunalförbund, ett av fyra i Västra Götaland, där en viktig uppgift är att arbeta med tillväxt och utvecklingsfrågor. Tidaholm har bra förutsättningar att med sitt läge utmed riksväg 26, dra nytta av Skövdes och Jönköpings starka tillväxt. En av förutsättningarna är att 26:an håller en hög standard och framkomlighet, och kollektivtrafik stödjer arbetspendling och studier. Skaraborgs delregion För Västra Götaland 2020 (RUP) 2 är visionen Det goda livet och målet att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektivtrafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. För 2020 är målet att nio av tio hushåll ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbits/s vid nedladdning. Tidaholms kommun är en av de kommuner som inte kunnat dra fördelar av en regionförstorning. Skövde och Lidköping tillhör de stora vinnarna i delregionen Skaraborg, både genom befolkningstillväxt och en stor efterfrågan på bostäder och planlagd mark. Under 2015 har Tidaholm märkt en ökad efterfrågan på bostäder från boende i Skövde. Marknaden har tidigare inte vågat bygga i Tidaholm, men under 2015/2016 verkar det finnas en tilltro till Tidaholm som boendeort, vilket även visade sig vid kommunens rundaborssamtal med marknadens aktörer LA region lokal arbetsmarknadsregion 2 Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling (RUP) 5 8

9 Befolkningsutveckling och prognos Från december 1990 till december 2015 har antalet invånare minskat från till , en minskning med 515 invånare. De senaste åren har antalet invånare legat på mellan och personer. Den stora befolkningsminskningen från början av 1990-talet hänger bland annat samman med rationaliseringar inom tillverkningsindustrin samt att ungdomar flyttade till högskoleorter för studier och arbete i andra kommuner. Befolkningsutvecklingen har under från 2010 visat på en positiv befolkningsutveckling. Enligt SCB:s befolkningsstatistik för år 2015 var genomsnittsåldern i Tidaholm 2,2 år högre än riket och andelen personer äldre än 65 år var 22,8 % att jämföras med riket 19,5 %. År w Totalt Ovanstående tabell visar den demografiska utvecklingen i Tidaholm. Av prognosen 3 går att utläsa en prognostiserad ökning från 2015 till 2020 med 283 personer. Antalet åringar beräknas minska med 124 personer från 2015 till 2020 och antalet åringar ökar med 196 personer. Antalet äldre än 80 år ökar med 60 personer från 2015 till Befolkningsförändringar Nedanstående tabell visar hur befolkningsförändringar sett ut från Från visas prognostiserade förändringar Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkmängd Befolkningsförändringarna beror främst på skillnaden mellan antalet födda och avlidna, (födelsenetto) dels skillnaden mellan antalet personer som flyttat in till kommunen och de som flyttar ut (flyttnettot). Flyttnettot kan ses som en indikator på hur attraktiv en kommun är. Av tabellen går att utläsa att kommunen var attraktiv 1990, den tid som det fanns gott om arbete och det byggdes många nya lägenheter. 3 Befolkningsprognos Statisticon 6 9

10 Nyanlända Under tiden nyanlända väntar på asylprövning och beslut om uppehållstillstånd finns de inte med i Skatteverkets befolkningsregister och därmed inte i SCB:s statistik över kommunens invånare. Det innebär en osäkerhet om hur många nyanlända som finns i kommunen. Kommunen har gjort en bedömning av hur många nyanlända som finns i kommunen och kommit fram till 500 personer, varav 310 via anvisning, 102 egenbosättare, 10 kommunens åtagande och 79 ensamkommande barn. Orange färg visar ensamkommande barn och grön färg asylsökande vuxna och barnfamiljer. Antal hushåll Antalet hushåll uppgick i december 2012 till 5617 hushåll och i december 2014 till 5693 hushåll en ökning med 76 hushåll, vilket indikerar på att behovet av lägenheter ökat de senaste åren. Antalet personer som bor i en-, två- och trepersonshushåll har ökat mest med 130 personer, medan antalet personer som bor i fyra- och fempersonhushåll har minskat med 132 personer och antalet personer som bor i sexpersons och större har ökat med 93 personer. Tabell visar hur många personer som bor i en- till sjupersoners hushåll. Tabellen även visar att antalet en- och tvåpersonshushåll är den största gruppen. 7 10

11 Hushållens boende SCB:s statistik över hushållens boende visar att av kommunens 5693 hushåll 31 december 2014 bor 64,3 % i småhus, 32,4 % i flerbostadshus varav 17,6 % i hyresrätt och 14,8 i bostadsrätt, 2,1 % i specialbostad och 1 % i övrigt boende. Nedanstående tabell redovisas en jämförelse mellan de olika boendena i de kommuner som gränsar till Tidaholm. Habo och Mullsjö ligger i Jönköpings län. Vid jämförelse med Skövde kommun bor en större andel (64,3 %) av hushållen i småhus i Tidaholm än i Skövde. Andelen hushåll som bor i hyresrätter är lägre i Tidaholm jämfört med Skövde. Se tabell nedan. Kommun Småhus Flerfamiljshus Special- Övrigt bostäder Hyresrätter Bostadsrätter Tidaholm 64,3 % 17,6 % 14,8 % 2,1 % 1,0 % Skövde 45,4 % 31,3 % 15,2 % 6,0 % 2,1 % Falköping 57,6 % 29,9 % 8,0 % 2,6 % 1,6 % Hjo 67,1 % 24,6 % 4,8 % 2,0 % 1,5 % Habo 68,1 % 21,7 % 6,3 % 1,4 % 1,0 % Mullsjö 76,5 % 18,4 % 0,8 % 2,6 % 1,7 % Uppgifterna hämtade från SCB:s statistikdatabas över hushållens boendeformer 31 december Förskola och skola Antalet barn i förskoleålder 1-5 år beräknas öka under perioden , från ca 700 barn till ca 750 barn. Andelen barn som väljer att gå i förskola är för närvarande 81 %, vilket innebär att det år 2020 behöver finnas plats för 600 barn. Tidaholm har år 2015 plats för 568 barn i förskolan. Behovet av förskoleplatser påverkas av flera osäkra faktorer. T ex antal barn som föds, in- och utflyttning av barnfamiljer, förändrad sysselsättningsgrad samt nationella politiska reformer. Även förändringar i flyktingmottagande påverkar förskolan. Grundskolorna kommer att påverkas av befolkningsutvecklingen under perioden Framförallt de lägre åldrarna åk f-3 där stora årskullar år 2016 och år 2018 kommer att börja i förskoleklass. För att möta de stora barnkullarna i åldrarna 1-5 år och därmed behov av nya förskoleplatser har kommunen under de senaste två åren byggt till en förskola med två nya avdelningar. En ny förskola med fem avdelningar är under uppförande inom Södra Hellidsområdet som kommer att stå klar till hösten Större elevkullar leder till ökat behov av skollokaler. Skolorganisationen för elever i förskoleklass och grundskola i Tidaholms stad består för närvarande av två f-9 skolor; Forsenskolan och Hökensåsskolan. Båda skolorna kommer hösten 2016 att kompletteras med hyrda skolmoduler. Utredning pågår om hur kommunen skall tillhandahålla skollokaler då de stora barnkullarna blir elevkullar i förskoleklass, fritids och grundskola. 8 11

12 Sysselsättning och pendling En bra offentlig service och ett gott näringslivsklimat är viktiga faktorer för att Tidaholm ska utvecklas till en bra kommun att bo och leva i. Nya och växande företag är en förutsättning för att skapa sysselsättning och en hållbar tillväxt. Företagen kräver att det finns bra kommunala förutsättningar inom förskola, skola och bostäder med goda boendemiljöer. Även attraktionskraften i regionen påverkar den enskilda kommunens möjligheter för tillväxt. Sysselsättning, näringslivsstruktur Tidaholm tillhör Skövdes lokala arbetsmarknadsregion (LA Skövde) med cirka invånare och arbetstillfällen. I LA Skövde ingår Falköping, Gullspång, Hjo, Karlsborg, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm och Töreboda. Tidaholm gränsar till även till Jönköpings arbetsmarknadsregion med bland annat kommunerna Habo, Mullsjö och Jönköping. Tabellen visar Tidaholms näringslivsstruktur, där de största näringsgrenarna är tillverkningsindustrin, vård- och omsorg och utbildning. Antalet arbetstillfällen har från 2010 till 2014 ökat från 4698 till 4818, en ökning med 120 arbetstillfällen. Tidaholms kommun är beroende av Skövdes arbetsmarknadsregion samt att Skövdes näringsliv och Högskolan i Skövde utvecklas i positiv riktning. Tidaholms kommun hör till gruppen varuproducerade kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. I Tidaholms kommun finns ca 1400 företag, från enmansföretag till medelstora företag. Kommunen arbetar dels med att ge förutsättningar för befintliga företag att växa och utvecklas, men även att antalet nya företag ska öka. Tillväxt och en arbetsmarknad i balans är viktiga faktorer för Tidaholms kommun. Med ett gott näringslivsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Kommunen blir en mer dynamisk och attraktiv plats att bo på om arbetsmarknaden, utbudet i näringslivet och företagsamheten samt ett starkt civilsamhälle frodas på landsbygden och i staden. 9 12

13 Pendling Pendlingsavstånden mätta i tid är för Tidaholm korta i jämförelse med storstadsregionerna. Till Skövde och Falköping tar det mindre än 30 minuter med bil och till Jönköping mellan 50 till 60 min. De största pendlingsströmmarna gick 2014 till Skövde med 767, Falköping med 543 och till Jönköping, Habo, Mullsjö med 277 personer. Utpendlingen från Tidaholm har från 1990 till 2014 ökat med knappt 48 %. Utpendlingen från kommunen uppgick 2014 till 2038 personer och inpendling till 847 personer. Det ger en indikator på att många väljer att bo kvar i Tidaholm och pendlar till arbete i andra kommuner. Män pendlar i högre utsträckning till arbete i andra kommuner än kvinnor. Tabellen visar att utpendlingen till andra kommuner har ökar kontinuerligt från 1990 till 2014 även inpendlingen till kommunen visar en svag ökning för Infrastruktur och kommunikationer Tidaholm är med sitt geografiska läge och avsaknaden av järnväg beroende av att riksväg 26 mot Skövde och riksväg 26/47 mot Jönköping håller en hög standard och framkomlighet för att korta ner restiderna. Tidaholm är även beroende av en väl fungerande kollektivtrafik som svarar upp mot efterfrågan. Den främsta utvecklingen av kollektivtrafikstråk är Tidaholm Skövde, som visar på en ständig ökning av antalet resenärer. Utifrån vilka behov som uppstår mot Falköping kan även det stråket öka på sikt. Med X 2000 tar det ca två timmar från Skövde till Stockholm. Från Falköping tar det ca en timme med regionaltåg till Göteborg. Mål 2025 för kollektivtrafiken i Skaraborg är att ska främja en regional samsyn som främjar den regionala utvecklingen för Skaraborg. De tre målbilderna är att: Skaraborg skall utvecklas till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region för boende, näringsliv och besökare, att Skaraborg skall utvecklas till en region med god tillgänglighet till arbete och studier, såväl inom som till och från Skaraborg, att Skaraborg skall utvecklas till en region med hållbar tillväxt. Strategin 4 för Tidaholms kommun är att kollektivtrafiken skall stödja arbete, studier och fritidsaktiviteter. 4 Fördjupad översiktsplan för Tidaholm stadsbygd

14 När Europabanan med höghastighetståg är utbyggd till Jönköping kan Tidaholm få positiva fördelar som bostads- och pendlingsort genom att pendlingstiden till Jönköping är mindre än en timme. Höghastighetstågen ska snabbt ta passagerare från Europa till Stockholm och Göteborg- Oslo. Jönköping kommer att vara knutpunkt för höghastighetsbanan vilket är en fördel för såväl näringslivet som boende i Tidaholms kommun. Av strategisk betydelse för Tidaholm är det att det finns bra kollektivtrafikförbindelse mot Mullsjö och Jönköping. Eftersom resandeunderlaget är för litet har bussen till Jönköping dragits in. Nu finns möjlighet att åka buss till Mullsjö för byte till tåg mot Jönköping. Alternativet är att pendla med bil. Bredband Tidaholm invånare och företag har idag ett flertal alternativa tjänsteleverantörer att välja på när det gäller bredband. Tidaholms Energi AB arbetar tillsammans med Tibro, Hjo och Karlsborgs kommuner i ett gemensamt bredbandbolag, Bredband Östra Skaraborg AB. Strandpromenaden och Bruksvilleparken utmed Tidan 11 14

15 2 Bostadsmarknaden i Tidaholm Kartläggning befintligt bostadsbestånd I Tidaholms kommun fanns vid utgången av 2010 sammanlagt bostäder fördelat på 3717 i småhus och lägenheter i flerbostadshus. Av antalet lägenheter utgörs lägenheter av hyresrätt och av bostadsrätt. Av hyresrätterna ägs 280 lägenheter (23,3 %) av Tidaholms Bostads AB. Redovisning av bostadsbeståndet gäller hela kommunen. Referens SCB:s Bostadspak Från 2011 till 2015 har det byggts 10 hyreslägenheter och 15 småhus. Procentuell fördelning av upplåtelseform ,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 62,50% Tabellen visar äganderätt i småhus (äganderätter)och hyres- och bostadsrätter. Källa SCB:s statistik Bostadspak Bostäder som kommit till efter 31 0,1 0 19,80% 17,70% december 2010 har inte redovisats i tabellen. Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Nybyggnation talet i flerfamiljshus och småhus Tabellen visar nybyggda bostäder i hela kommunen från 1951 till 2000 och framåt. Den största nybyggnation av lägenheter skedde under 1960-talet när 40-talisterna flyttade till eget boende. När 40- talister sedan bildade familj flyttade de som regel till egen villa, vilket går att utläsa av antalet nybyggda småhus under och 1980-talet Bostadsbyggande fördelat på småhus och flerbostadshus Småhus Flerfamiljshus I början på 1990-talet minskade nyproduktionen av bostäder vilket bland annat berodde på att bidrag till bostadsbyggande drogs in, räntan var hög och antalet arbetstillfällen minskade inom näringslivet. Allmännyttan (TBAB) I Tidaholm finns ett bolag med allmännyttiga bostäder, Tidaholms Bostads AB (TBAB). Allmännyttan äger enbart lägenheter i Tidaholms tätort. Tidaholms Bostads AB förvaltar idag 280 lägenheter i Tidaholms centralort. Samtliga lägenheter är anslutna till fjärrvärme. TBAB:s plan är att installera fiber till samtliga lägenheter inom bostadsbeståndet. Bostadsbolagets bostadsbestånd byggdes till större delen från 1950 till 1970-talet. TBAB:s senaste tillskott på lägenheter uppfördes i slutet av 1980-talet i kvarteret Manhem med sextio lägenheter med hög tillgänglighet och kvarteret Drott med fem marklägenheter. Båda kvarteren ligger centralt

16 I början på 2000-talet förvaltade bostadsbolaget 408 lägenheter varav antalet vakanta lägenheter i oktober samma år uppgick till 97 lägenheter (23,7 %). Med bidrag från Bostadsakuten år 2002 rev TBAB cirka 63 lägenheter och 54 lägenheter såldes som bostadsrätter till Norsk Frid. TBAB förband sig därmed att inte bygga nya lägenheter på tio år, avtalet gick ut Efter rivningen minskade antalet vakanta lägenheter från nitton lägenheter år 2003 till noll år från 2005 och framåt. Bostadsbolaget har en egen intresselista på cirka 200 personer. Väntetiden för att få lägenhet är två till tre år beroende på vilken lägenhetsstorlek som efterfrågas. Boende Tidaholms tätort och landsbygd Tätorter Antal inv Småhus Lgh Befintlig service 2012 Tidaholms centralort Offentlig och kommersiell Ekedalen tätort Förskola, F-6 skola och äldreboende Madängsholm tätort Förskola Fröjered tätort Förskola, F-6 skola Folkabo tätort Förskola, F-6 skola Övriga mindre byar och landsbygd Kooperativt daghem i Daretorp Totalt Av kommunens invånare bor 64 % i Tidaholms tätort, 10 % i Ekedalen, Madängsholm, Fröjered och Folkabo och 26 % på landsbygden. Kartan visar kommunen med Tidaholms centralort och mindre tätorter och byar. Diagrammet visar en procentuell fördelning boende stad/land. Tillgänglighet i flerfamiljshus Av antalet lägenheter i flerfamiljshus i centralorten är cirka 260 lägenheter (12 %) tillgängliga med hiss. Dessa lägenheter är de mest attraktiva för personer som är 55 år och äldre. En konsekvens av att relativt få lägenheter är tillgängliga med hiss, är att personer med lättare funktionsnedsättning, både yngre och äldre, har svårigheter att komma ut och delta i olika aktiviteter. Det handlar såväl om tillgänglighet med hiss som till entréer och utemiljön. En av anledningarna till att bostadsbeståndet i Tidaholm är dåligt tillgängliga kan vara att en stor del av bostadsbeståndet är byggda mellan 1950 och 1970-talet, innan kravet om tillgänglighet ställdes i den byggda miljön. Det nyare lägenhetsbeståndet har oftast hiss

17 Bostadsanpassning Bidrag till bostadsanpassning har som syfte att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. I Tidaholm handlägger miljö- och byggkontoret bidrag till bostadsanpassning och kommunstyrelsen är ytterst ansvarig. Det är främst de som bor i småhus som söker bostadsanpassningsbidrag. Vanligaste åtgärden är borttagning av ramper till entréer och borttagning av trösklar. Förmedling av bostäder Efterfrågan på bostäder har inte varit av den omfattningen att det funnits behov av bostadsförmedling. För de som söker lägenhet finns en lista med hyresvärdar och bostadsrättsföreningar på kommunens hemsida. Tidaholms Bostadsbolag har en egen intresselista. De som söker bostad ringer runt till fastighetsägarna och ställer sig i en intresselista till de lägenheter som ligger centralt. Enligt uppgifter från fastighetsägarna uppskattar de att cirka 200 personer står i kö för att byta lägenhet eller komma in på bostadsmarknaden. De tre största privata fastighetsägarna är Byggfast med 234 lägenheter, Sigurd Lasson med 169 lägenheter och Svensk Fastighetsförvaltning med drygt 200 lägenheter. Tidaholms Bostadsbolag äger 280 lägenheter. I Tidaholm finns det 21 bostadsrättsföreningar. HSB och Riksbyggen är de största föreningarna med 255 respektive 195 lägenheter. I Tidaholm finns tre fastighetsmäklare: Svensk Fastighetsförmedling, Mäklarbyrån Andersson och Andersson och Länsförsäkringar. Flyttkedjor En flyttkedja uppstår när ett hushåll flyttar och lämnar sin bostad till den reguljära bostadsmarknaden. Studier visar på att nyproduktion av småhus och lägenheter ökar rörligheten mest. Flyttkedjor leder till att bostäder frigörs till andra grupper än den som nyproduktionen vänder sig till. Tidaholms kommun har inte gjort någon studie av hur omflyttning påverkar flyttkedjorna och tillgängligheten på bostadsmarknaden. Lediga småhus är det som generar största flyttkedjorna. 3 Analys av bostadsmarknaden Boverkets bostadsmarknadsanalys 2015 Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2015 visar brist på bostäder i drygt 60 % av landets kommuner. Drygt 80 % av Sveriges befolkning bor i kommuner som bedömt att de har underskott på lägenheter. En uppmaning och slutsats är kommunerna upprätthåller byggandet för ungdomarnas situation på bostadsmarknaden. Att kommuner som tecknat överenskommelse med Migrationsverket att ta emot nyanlända flyktingar, som ett följd beslut måste ett visst antal lägenheter/år prioriteras för målgruppen. I analysen för 2015 uppger 46 av länets 37 kommuner, enligt kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten att det är ett underskott på bostäder totalt sett i kommunen. Tidaholms kommun svarade att det var stor brist i Tidaholms centralort i övrigt var det balans. Behovet av hyresrätter o storleken 2-3 rum och kök är störst, vilket även stämmer med Tidaholm

18 Bostadsbyggande i kommuner Många kommuner har planer och förhoppningar om ett omfattande bostadsbyggande vilket framkommit i de senaste årens bostadsmarknadsenkäter. I tillväxtkommunerna handlar det om att bereda bostäder för en ökad befolkning, förutom att bygga ifatt en eftersläpning på grund av en låg nyproduktion under flera år. I andra kommuner arbetar man för man skapa attraktiva boendemiljöer som tillsammans med satsningar på näringslivet kan attrahera inflyttare eller dämpa utflyttningen. Ett fåtal kommuner i länets mer perifera delar och med en svag demografisk utveckling är avvaktande när det gäller behoven av att nyproducera de närmaste två åren. Kommunens analys av bostadsmarknaden Sedan avregleringen på bostadsmarknaden i början 1990-talet och avvecklingen av de statliga stöden har kommunen haft små möjligheter att styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Fastighetsägarna har inte vågat bygga lägenheter av rädsla för höga produktionskostnader med höga hyror som följd, som innebär att lägenheterna är svåra att hyra ut. Smärtgränsen för hyreskostnaden har höjts från att vara 5000 kr/mån till kr/mån. Från början av 2000-talet till 2009 var det obalans i utbud och efterfrågan på lägenheter, för att därefter övergått till brist och 2016 på akutbrist på bostäder i centrala Tidaholm och balans i kommunen som helhet. I Tidaholms centralort har ca 200 personer anmält intresse av en lägenhet i närheten av Gamla torget. För att få en lägenhet i Tidaholms Bostadsbolag är väntetiden 2-3 år. De mest attraktiva lägenheterna ligger inom stadskärnan eller drygt 500 meter från Gamla Torget. En anledning till att det är attraktivt att bo i centrum är närheten till service som Apotek, Vårdcentralen, dagligvaror, Resecentrum och kollektivtrafik, samt att det känns tryggt att bo centralt. En annan anledning till att många vill bo centralt är att slippa gå i trappor och slippa bilen. Lägenheter som efterfrågas är lägenheter med hiss och i markplan, samt mark lägenheter nära centrum. Inom 500 meters radie bor drygt 20 % (1694) av stadens invånare. Av dessa bor 1129 (66,7 %) i flerbostadshus. Andelen över 60 år och uppåt är 39,7 %. För att få ett större utbud av lägenheter i flerbostadshus måste dessa göras tillgängliga med i första hand hiss. Ett bostadsutbud med större tillgänglighet gör att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. För att skapa trygga och attraktiva boendemiljöer finns behov av att utveckla och göra äldre lägenheter i flerfamiljshus attraktivare genom bland annat med hiss men även skapa attraktivare utemiljöer. Vakanta lägenheter i flerbostadshus år I slutet av 1990-talet fanns 110 vakanta lägenheter i hyresrätter och bostadsrätter, varav andelen vakanta i bostadsrätt uppgick till 54,5 %. Antalet lediga lägenheter var störst år 2000, då det fanns 252 lägenheter, fördelade på 28 privatägda hyreslägenheter, 127 bostadsrätter och 97 lägenheter i TBAB. Under revs 57 lägenheter i TBAB:s bostadsbestånd

19 Tabellen nedan visar antalet lediga lägenheter fördelat på upplåtelseform och det totala antalet lägenheter Hyresrätter Bostadsrätter TBAB Totalt 0 År Från att ha haft ett stort överskott på vakanta lägenheter mellan är det 2016 en akut brist på lägenheter. Det finns inga lägenheter att få tag på. Trygghets- och serviceboende Inom kommunen finns inga trygghets- eller serviceboende. Enligt uppgifter från en privat fastighetsägare är deras inriktning att bara ha hyresgäster över 70 år. Fastigheten gränsar till Gamla torget. Nya förutsättningar för bolån Hösten 2010 började nya regler att gälla för bostadslån, som innebär att nya bostadslån inte bör överstiga 85 % av bostadens marknadsvärde. Syftet med bolånetaket är att stävja en osund utveckling på kreditmarknaden. 4 Behovsanalys Efterfrågan och behov av bostäder påverkas av många faktorer, där den demografiska utvecklingen är en viktig faktor. Även faktorer som arbete, inkomstnivåer, ränteutveckling och boendekostnader styr efterfrågan på bostäder. Generellt råder det en stor brist på hyreslägenheter inom Tidaholms centralort och en akut brist på lägenheter i en radie på 500 meter från Gamla torget. Den grupp som har svårast att komma in på bostadsmarknaden är ungdomar, medelålders par och pensionärer som vill flytta till en mindre och bekvämare bostad. Även stora barnfamiljer som väljer att bo i lägenhet eller inte kan köpa hus har svårt att få tag på en lägenhet. Det finns även ett stort behov på lägenheter för nyanlända

20 En konsekvens av att det inte byggts lägenheter på många är att ungdomar och äldre konkurrerar om samma lägenheter i centrum. Om det inte byggs nya lägenheter kan de ungdomar som söker sin första lägenhet få svårt att hitta en bostad, som i förlängningen kan leda till att de flyttar från kommunen. Konsekvensen kan bli att andelen äldre ökar ytterligare i kommunen. Konsekvensen av att det inte finns ett tillräckligt attraktivt utbud av bostäder kan bli att några personer väljer att flytta till andra kommuner eller de bor kvar i sina villor längre. Därmed minskar rörligheten på villamarknaden. Andelen 40-talister är en stor grupp som kommer att påverka bostadsmarknaden oavsett om de väljer att byta bostad eller att bo kvar. Många 40-talister vill bo centralt med hiss, men även få loss kapital för att förverkliga sina drömmar. För att skapa flyttkedjor i befintligt bostadsbestånd är det av stort samhällsekonomiskt intresse att förutsättningar ges att bygga fler lägenheter, så att äldre personer kan flytta från sina villor. Genom det frigörs bostäder för bland annat familjer i familjebildande ålder och barnfamiljer som inte har råd att bygga nytt. Enligt uppgifter från fastighetsägarna hösten 2012 och 2015 efterfrågar äldre personer 2:or och 3:or med hiss så nära Gamla torget som möjligt. Även yngre personer vill bo centralt. De ungdomar som idag har lägenhet och vill byta till 2:or och 3:or och yngre som söker sin första lägenhet efterfrågar små lägenheter (1:or) har svårt att få den lägenhet som efterfrågas. Barnfamiljer efterfrågar större lägenheter, 3:or till 5:or. Det finns även en efterfrågan från de som bor på landsbygden att flytta till staden. För att möta de krav som ställs från de som söker lägenhet måste antalet lägenheter med hiss öka. Att efterfrågan på större lägenheter har ökat något kan bero på att det krävs en större egen insats vid köp och nyproduktion av villa. Det gör att barnfamiljer inte har råd att köpa eller att bygga egen villa. Det kan även finnas en osäkerhet och oro över hur räntan ska utvecklas. Även nyanlända familjer som fått uppehållstillstånd söker större lägenheter. Efterfrågan och behov för olika grupper Kommunens inriktning är att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett lika bra liv som övriga medborgare och på lika villkor. LSS boende I begreppet särskild service för vuxna inryms både gruppbostäder och servicebostäder. Lagen om stöd och service till personer med funktionsnedsättning, LSS, reglerar rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad ingår. Inom omvårdnadsförvaltningen finns olika boendeformer med olika förutsättningar. De flesta boenden ligger integrerat i vanliga hyreslägenheter i Tidaholms tätort. Kommunens inriktning är att personer med funktionsnedsättning ska bo i eget boende. Kommunen hyr som förstahandskontrakt lägenheter i Thule (6 lgh), Manhem (7 lgh) och i 17 20

21 Klockan (8 lgh). För personer med behov av mer stöd finns 5 lägenheter i Solstigen (Stallängen). För personer med stödboende finns ett framtida behov av lägenheter i det ordinarie längenhetsbeståndet. Inom de närmaste åren planeras för ett nytt LSS boende. Särskilt boende för barn Inom kommunen finns barn och ungdomar med olika former av funktionsnedsättning som så småningom behöver permanenta boende som bör ligga i Tidaholms tätort. För barn och ungdomar som på grund av stort omvårdnadsbehov inte kan bo hos sina föräldrar kan krav komma att ställas på att skapa alternativa boende som stödboende och stöd i egen lägenhet. Kommunen anar att det kan finnas ett framtida behov av barn för dessa grupper. Äldreboende (särskilt boende) Det blir allt fler äldre personer i befolkningen, samtidigt minskar andelen äldre som bor i särskilda äldreboenden. Det är viktigt att hålla isär de olika bostadsbehoven som kan knytas till äldre. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett ansvar att det finns särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. Dessa boendeformer redovisas nedan. I Tidaholms kommun finns tre äldreboenden i centralorten (Solvik, Hellidshemmet och Midgård) och ett i Ekedalen (Lindängen). Sammanlagt finns 178 platser inklusive kortvård och växelvård. Kommunen har under de senaste åren genomfört omfattande ombyggnader av fastigheter som inrymmer särskilda boendeformer för äldre. För kommunen är det viktigt att kunna använda befintliga boendeplatser flexibelt, för de behov som finns för närvarande. De två senaste åren har tillgången på boendeplatser varit större än efterfrågan. Ytterligare 10 platser kommer att tillfälligt stängas under mars månad Uppstår efterfrågan kan dessa platser öppnas med kort varsel. Under kommande tioårsperiod kommer antalet personer som är 65 år (idag 22,8 %) och äldre att öka gradvis. Under samma period ökar antalet som är 80 år och äldre med ca 10 %. Runt år 2020 blir antalet personer som är 80 år och äldre betydligt fler varför vi kan anta att det är först då som kommunen kan se en snabbare ökning av behovet av insatser. I första hand efterfrågas anhörigstöd och hemvårdsinsatser. I andra hand äldreboenden. Seniorboende och trygghetsboende ligger inte inom socialnämndens ansvarsområde utan dessa boendeformer ska tillgodoses inom den ordinarie bostadsförsörjningen

22 Ungdomar Ur ett nationellt perspektiv har ungdomar under de senaste decennierna valt att bo kvar längre hos sina föräldrar än vad som tidigare varit normalt. Anledningarna kan vara många, dels brist på mindre lägenheter, dels svårigheter för ungdomar utan utbildning att få arbete. Ungdomar som vill etablera sig på bostadsmarknaden har generellt sett en sämre ekonomisk situation än när tidigare generationer etablerade sig på bostadsmarknaden. De ungdomar som fortsätter med högre studier flyttar oftast till studieorten. De ungdomar som bor kvar i Tidaholm efterfrågar mindre lägenheter med ett centralt läge och låg hyra. Hiss är inget krav för yngre personer. Det viktiga är närheten till Resecentrum och nöjen. För de ungdomar som vill byta till en större lägenhet finns svårigheter att hitta lämplig storlek. Efterfrågan medelålders personer och äldre Personer från 55+ och uppåt efterfrågar lägenheter i centrala Tidaholm. Av efterfrågan framgår att de inte kan flytta från sina villor på grund av att det inte finns lägenheter med acceptabelt avstånd till Gamla Torget och lägenheter med hiss, vilket är en central fråga för de som söker lägenhet. Enligt hyresgästföreningen vågar de som har en lägenhet inte säga upp den med risk att bli utan bostad. Det ökade behovet av lägenheter för 55 + och äldre måste till stora delar tillgodoses genom nyproduktion. Det är även nödvändigt med ombyggnad och anpassning av det befintliga bostadsbeståndet. Enligt uppgifter från mäklare har de värderat ca 100 villor där främst äldre personer vill sälja sin villa för att flytta till centrum. Det som lockar i centrum är främst ett bekvämare boende med tillgång till hiss samt närheten till service som Apotek, dagligvaruhandel och annan service. Eftersom det är få lägenheter i Tidaholm som har hiss är det liten omflytting inom befintligt lägenhetsbeståndet. Bostäder för personer med svag ställning på bostadsmarknaden Inom kommunen finns det idag inga socialt utsatta bostadsområden, däremot finns det ett antal socialt utsatta fastigheter spridda i kommunen. I kommunen är det inte vanligt förekommande att personer är bostadslösa. Om behov skulle uppstå handlar det oftast om personer som har problem med missbruk och/eller kriminalitet. Ett sätt att fånga upp socialt utsatta personer är genom samarbete mellan kommunen, hyresvärdarna och individen. Nyanlända Tillföljd av oroligheter runt om i världen är flyktingströmmarna till Sverige för närvarande mycket höga. Många är ensamkommande flyktingbarn. Liksom i övriga Sverige råder stor brist på bostäder för nyanlända. Det kommer i framtiden att finnas ett stort behov av bostäder för nyanlända som placeras i kommunen. Kommunens ansvar för flyktingmottagandet är bland annat bostadsförsörjning och praktisk hjälp i samband med bosättning

23 För att undvika segregation är det nödvändigt att det blir en spridning av boende i olika geografiska områden. Det bör även finnas en väl genomtänkt strategi för att ta emot flyktingar så att de får ett bra boende, vilket bör utformas i riktlinjerna i det bostadsstrategiska programmet för Socialoch omvårdnadsnämnden har uppdrag från kommunfullmäktige att utarbeta en integrationspolicy. Överenskommelse anvisningsbosättning Tidaholms kommun har en överenskommelse med Migrationsverket om att årligen via anvisning ta emot tio personer. Det är både familjer och ensamstående som kommer via anvisning, där större delen utgörs av familjer. Om man kalkylerar med att en normal familj är två vuxna och två barn skulle behovet vara två till tre lägenheter/år med 3-4 rum och kök. Egenbosättning nyanlända flyktingar Varje år kommer ett antal egenbosättare till Tidaholm, 2014 var det cirka 150 personer som flyttade till Tidaholms kommun. Så länge Migrationsverkets anläggningsboende med 156 platser på helårsbasis finns i kommunen kommer det att vara ett stadigt egenbosättande i kommunen. Utöver Migrationsverkets anläggningsboende finns under vinterhalvåret cirka 150 platser på Hökensås semesterby. En rimlig bedömning är, att antalet egenbosättare de närmaste åren kommer att ligga någonstans mellan personer/år, vilket innebär ytterligare behov av mellan åtta- tio lägenheter/år, om vi gör samma antagande som med anvisningsbosättning. Migrationsverkets prognos avseende egenbosättare säger 102 personer för 2016 På längre sikt kommer även egenbosättningen att öka, i första hand beroende på att det kan bli en del anhöriginvandring till de nyanlända som bosätter sig i kommunen. Det är svårt att bedöma behovet. En bedömning är att om det kommer personer/år finns ett behov av ytterligare åtta-tio lägenheter/år. (Detta är i dagsläget mycket svårbedömt, regeringen föreslår i proposition att det ska bli svårare för anhöriga att återförenas med de som fått PuT i Sverige) Kommunen har idag dålig kännedom om hur många lägenheter privata fastighetsägare hyr ut genom avtal med Migrationsverket. Ensamkommande flyktingbarn Sedan 1 januari 2014 är det tvingande för alla kommuner att ta emot ensamkommande barn. Länsstyrelsen har med utgångspunkt från Migrationsverkets prognoser fördelat ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn till länets kommuner. För Tidaholms kommuns del innebär fördelningen att kommunen ska tillhandahålla 79 platser för asylsökande barn Migrationsverket anvisade 79 barn till Tidaholm under Social- och omvårdnadsnämnden har i februari 2016 ansvar för 93 ensamkommande barn. Under 2016 blir nio av de mottagna barnen, som har permanent uppehållstillstånd 18 år. Dessa bedöms vara i behov av boende i utslussningslägenheter alternativt eget boende. Om länsstyrelsens beräkningar är korrekta samt att världssituationen inte drastiskt förändras den närmsta tiden förväntas tillflödet av ensamkommande barn ge ett behov av ca tjugo nya lägenheter varje år med start under

24 Framtida behov/utmaningar Utifrån den överenskommelse Tidaholms kommun tecknat med Migrationsverket om mottagande av nyanlända är behovet av lägenheter minst tio lägenheter/år i varierande storlekar. Därutöver är det uppskattade behovet av bostäder för flyktingar enligt vad som redovisats ovan, under nyanlända cirka 40 lägenheter per år de närmaste två åren med start 2016 till och med Sammanlagt blir det uppskattade behovet cirka 50 lägenheter per år. Därefter finns en osäkerhet av hur stort behovet av lägenheter för nyanlända kommer att bli. En uppskattning är att behovet kommer att avtrappas under programperioden. Kommunen har idag dålig kännedom om hur många lägenheter som privata fastighetsägare hyr ut genom avtal med Migrationsverket. Behovet av bostäder för personer som bor hos privata fastighetsägare är därför svårt för kommunen att bedöma. Tidaholms kommun har på grund av akut brist på lägenheter svårt att följa det lagstadgade ansvaret kommunen ålagts med Migrationsverket om mottagning via anvisning. Den stora utmaningen för kommunen blir att hitta lämplig mark som det går att bygga bostäder på, så att det kan bli en omflyttning i befintligt bostadsbestånd för en naturlig integrering av nyanlända. Efterfrågan villor och villatomter Den akuta bristen på lägenheter får konsekvenser på villamarknaden genom att det finns få småhus till salu, som innebär en tröghet med obefintliga omflyttningar (flyttkedjor) i det befintliga bostadsbeståndet. Idag finns en efterfrågan på begagnade småhus men bristen på lägenheter innebär att de äldre som söker lägenhet inte kan flytta från sina villor. Lediga småhus är det som i störst utsträckning generar en ökad omsättning på bostadsmarknaden. Den senaste tiden har det märkts en ökad efterfrågan på tomter som ligger på landet med cykelavstånd till stadens service. Drygt tio personer har tecknat sig i kommunens tomtkö. Enligt uppgifter från mäklare är det lätt att sälja småhus som ligger på landet nära staden och villor som är till salu med bra pendling till Skövde, vilket visat sig i ett ökat intresse för lediga villor i Ekedalen och Kungslena. Det finns även en svag efterfrågan om möjlighet att bygga villor i Ekedalen och Kungslena. Ekedalen har ett strategiskt bra läge utmed ett kollektivtrafikstråk mellan Tidaholm och Skövde. Kungslena ligger nära Skövde, men saknar kollektivtrafik. Kommunen saknar idag lämplig mark att bygga bostäder på i Ekedalen. Prisutveckling på bostäder Vid en jämförelse av sålda villor i Tidaholm och grannkommunerna Skövde, och Falköping är kvadratmeterpriset i Skövde cirka 40 5 % högre och i Falköping cirka högre 6 % högre än Tidaholm. I Hjo är villapriserna ca 4,5 % lägre. Genomsnittspriset på en villa i Tidaholm är drygt en miljon kronor och Skövde 1,8 miljoner. Snittpriset på villor har från februari 2014 ökat från 7779 kr/kvm till 10070kr/kvm (ca 28,5 %) i februari Uppgifter enligt Svensk Mäklarstatistik AB 21 24

25 Även priserna på bostadsrätter har ökat från att för några år tillbaka vara en krona är det idag budgivning på bostadsrätter med rätt läge. Vintern 2016 såldes en bostadsrätt för kr i kvarteret Kullen. Enligt uppgifter från mäklare har de sålt små bostadsrätter till studenter från Skövde. I Skövde är det en helt annan prisbild på bostadsrätter, och svårt att få tag på små lägenheter. 5 Kommunal mark I Tidaholms centrala delar är kommunal byggbar mark en bristvara. Kommunens markinnehav i centrala Tidaholm består förutom av Kungsbroområdet av allmänplats mark som: Nya torget och Gamla torget, Stadsparken, Bruksvilleparken och, Strandpromenaden, grön- och lekområden och gator. Kommunen äger även mark i Ekedalen, Kungslena, Folkabo och Fröjered. I Ekedalen och Kungslena har övervägande delen av kommunens markinnehav någon form av skydd. Långt ifrån all mark är lämplig att bygga på eller önskvärd att ta ianspråk för exploatering av nya bostadsområden. Viss mark får inte bebyggas samtidigt som behovet av exploateringsbar mark konkurrerar med behovet av mark för andra ändamål som till exempel jordbruksmark och natur- och kultur-, idrotts- och friluftsaktiviteter av olika slag. Kommunägd mark Tidaholms centralort 22 25

26 Kommunägd mark centrala Tidaholm Blå färg visar kommunägd mark

27 Kommunägd mark hela kommunen Blå färg redovias kommunens markinnehav

28 25 28

29 REMISSVERSION 1 BOSTADSSTRATEGISKT PROGRAM RIKTLINJER Remiss april 2016 Antagen av kommunfullmäktige xx-xx

30 Bostadsstrategiskt program ElsieMarie Sjögren Peter Lann Kjell Jonsson Bengt Höglander Anna-Lena Skatt Mattias Andersson Annika Andersson Programsamordnare och skrivare Miljö- och byggchef Teknisk chef Socialchef Omvårdnadschef VD Tidaholms Bostadsbolag Tidaholms Bostadsbolag Privata fastighetsägare, Andersson & Andersson Mäklarbyrå, Svensk Fastighetsförmedling 2 30

31 Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen Varför bostadsstrategiskt program?... 7 Uppdrag... 7 Kommunens ansvar... 7 Syftet... 7 Kommunala verktyg... 7 Aktiv markpolitik... 8 God planberedskap... 8 Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad... 8 Kommunens allmännyttiga bostadsbolag... 8 Varför riktlinjer för bostadsförsörjning Mål, strategier och riktlinjer... 9 Relevanta nationella mål... 9 Kommunens vision och målområden... 9 Strategin för Tidaholms Bostads AB Riktlinjer bostadsförsörjning Planering- och exploatering En god service till byggherrar Kommunens markinnehav och beredskap Social hållbarhet Attraktiv och hållbar kommun Demokrati och jämställdhet Uppföljning av mål och riktlinjer Genomförandestrategier programperiod Var ska vi bygga? Marknadsföring Antagna / godkända detaljplaner Nya detaljplaner Pågående planprogram Ounyttjade byggrätter i gällande detaljplaner Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram

32 7 Kommunägd mark Tidaholms tätort Landsbygden

33 Inledning För att möta framtida behov av bostäder och kommunens ansvar för bostadsförsörjning har mål och riktlinjer tagits fram som grundar sig i lagen om kommunalt bostadsförsörjningsansvar. Lagen fick en ny lydelse den 1 januari , som innebär att förutom att redovisa den lokala bostadsförsörjningen, även ska redovisa förutsättningarna hur hänsyn tagits till regionala och nationella mål, planer och program som är relevanta för bostadsförsörjning. Riktlinjerna ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Det bostadsstrategiska programmet är ett av kommunens verktyg för en långsiktig utveckling av bostäder i Tidaholms kommun. Riktlinjerna ska fungera som ett stöd vid strategiska ställningstaganden kring fysisk planering och stadsutvecklingsprojekt. För att öka rörligheten och tillgången på bostadsmarknaden måste utbudet av bostäder möta efterfrågan på såväl lägenheter med hiss som lägenhetsstorlek i attraktiva lägen och med goda möjligheter till täta turer med kollektivtrafik. Det tillsammans är av stor betydelse för att Tidaholm ska betraktas som en attraktiv plats att bo och leva i. På grund av Tidaholms geografiska läge och möjlighet till kvalificerade arbetstillfällen är det svårt att konkurrera på den regionala bostadsmarknaden. Det är därför av stor betydelse att kommunen arbetar målinriktat med att skapa trivsamma bostadsmiljöer, attraktiva fysiska miljöer och mötesplatser som ett konkurrensmedel för att behålla kommunens invånare men även att locka nya invånare. Ett målområde i fördjupad översiktsplan för Tidaholms stadsbygd 2020 är att Tidaholms skall utvecklas till en attraktiv stad att bo i. Bostadsplanering handlar även om att möta invånarnas behov av bostäder och hur det ska tillgodoses i livets olika skeden. Det handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan lika mycket om att höja attraktiviteten i befintliga bostadsområden som ökad tillgänglighet till boendet och att skapa sociala ytor för samvaro i utemiljön. Som underlag för det bostadsstrategiska programmet har uppgifter hämtats från SCB och SCB:s Bostadspak. Därutöver har kommunen en gång per år från 1998 fört egen statistik över tillgång och efterfrågan på lägenheter. Statistiken har grundats på årliga kontakter med fastighetsägare och mäklare. För att få referenser vid samma tidpunkt har varje år samma frågor ställts; som antalet vakanta lägenheter, efterfrågan på lägenheter, vilka lägenhetsstorlekar som efterfrågas, vilken ålderskategori som efterfrågar lägenhet, samt var i kommunen de söker lägenhet. Kommunen har genom de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare skaffat sig en bra kartläggning av efterfrågan på lägenheter och kommit fram till att efterfrågan är störst inom en radie på 500 meter från Gamla torget, vilket det varit sedan 5-6 år tillbaka. Kommunen har även bjudit in till rundabordssamtal med fastighetsägare, byggherrar, mäklare, banker och hyresgästföreningen. Vid dessa möten har även presidierna i kommunstyrelsen, miljö- och byggnadsnämnden, social- och omvårdnadsnämnden och tekniskanämnden deltagit. 1 Lag 2013:

34 1. Sammanfattning av planeringsunderlaget och analysen Behovs- och marknadsanalysen (bilaga) kan sammanfattas i att det råder en akut brist på lägenheter i centrala Tidaholm, samt att det finns en efterfrågan av geografiskt spridda och attraktiva tomter för villor, både i staden och på landsbygden och då framför allt i Ekedalen och Kungslena. SCB:s befolkningsstatisik visar att Tidaholms kommun från 31 december 2014 till 2015 ökat med 52 personer. Befolkningsprognosen visar en ökning med ca 55 personer per år fram till Under prognostiden ökar antalet personer mellan år och personer över 65 år. Från att ha en haft negativt nettoinflyttning var det en positiv nettoinflyttning med 28 personer Antalet hushåll har ökat med 76 hushåll där en- och tvåfamiljshushållen utgör 70,9 % av det totala antalet hushåll. Antalet hushåll och flyttnettot ger en indikator på hur många lägenheter som behövs. Lägenheter behövs för ungdomar, äldre, barnfamiljer och nyanlända. För att få omflyttning i befintligt bostadsbestånd måste nya lägenheter byggas, vilket frigör lägenheter och småhus i det äldre bostadsbeståndet. Antalet personer som pendlar till andra kommuner är hög, samtidigt som det visar på att många väljer att bo i Tidaholm och pendla för att arbeta i en annan kommun. För att möta den stora efterfrågan på lägenheter med hiss finns ett behov av att tillsammans med fastighetsägarna inventera tillgängligheten till bostaden och hur den kan anpassas för att möta den stora efterfrågan. Till följd av oroligheter i världen och en ökad ström av asylsökande kommer det att finnas ett stort behov av bostäder för nyanlända som placeras i kommunen. Enligt behovsanalysen uppskattas behovet av lägenheter för nyanlända till ca 50 lägenheter/år under de två närmaste åren. Utmaningen i kommunen liksom de flesta kommuner är det stora antalet äldre som präglar befolkningsstrukturen och den stora påverkan de har på bostadsmarknaden. En stor del av de äldre bor idag i småhus. Småhus som kommer ut till försäljning leder i stor utsträckning till en ökad omsättning på bostadsmarknaden. Idag finns inget behov av att bygga särskilda boende för äldre. Efterfrågan har minskat vilket innebär att avdelningar har stängts tillfälligt. Eftersom kommunen inte äger lämplig mark att bygga på i centrala Tidaholm har kommunen små möjligheter att påverka en bebyggelseutveckling som motsvarar efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm. Enligt marknads- och behovsanalysen kan det sammanlagda behovet av lägenheter och villor under programperioden uppskattas till mellan 175 till 200 lägenheter varav 20 till 25 småhustomter. Att antalet småhustomter inte har uppskattas högre beror bland annat på att när nya lägenheter tillskapas blir äldre småhus till salu, samt genom erfarenheter av tomtförsäljning bakåt i tiden. För att Tidaholm ska vara ett alternativ som boendeort till Jönköping är det av stor betydelse att riksväg 26/47 håller en hög standard. Riksväg 26/47 är även av stor betydelse för fjärrtransporter något som kräver att vägen ges en hög prioritet i det nationella vägsystemet. Det är även betydelsefullt att riksväg 26 mot Skövde håller en hög framkomlighet och standard. Bra kollektivtrafikförbindelser är en förusättning för att Tidaholm ska utvecklas som en alternativ boendeort i regionen. 6 34

35 2. Varför bostadsstrategiskt program? Varje kommun ska med riktlinjer planera för en god bostadsförsörjning som möter efterfrågan på bostäder. Syftet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder samt att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. Uppdrag Kommunstyrelsen gav i 178 miljö- och byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett utkast till ett bostadsstrategiskt program. Målet är att det bostadsstrategiska programmet kan antas av kommunfullmäktige hösten I maj 2014 presenterades ett utkast till komunstyrelsen, som var mycket nöjda med underlaget. I maj 2014 bjöd kommunen även in till ett rundabordssamtal och presentation av behovs- och marknadsanalysen, samt pågående planarbete. Vid mötet deltog politiker, fastighetsägare, mäklare, banker och Hyresgästföreningen. Kommunens ansvar Enligt lagen om bostadsförsörjning ska alla kommuner planera för en bostadsförsörjning så att alla invånare har tillgång till goda bostäder. Från 1 januari 2014 gäller reviderad och tydligare lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjning. En nyhet i lagen är bland annat att bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet införs som ett allmänt intresse i plan- och bygglagen 2 (PBL) samt att länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig. Kommunen har även ett ansvar enligt socialtjänstlagen (Sol) och lagen om stödet och service för vissa funktionshinder (LSS) att tillgodose behovet av bostäder för utsatta grupper. Syftet Riktlinjernas främsta syfte är att tydliggöra kommunens inriktning för planering av bostäder och utveckling av befintligt bostadsbestånd enligt plan- och bygglagen 2 kap 3 punkt 5. Det interna syftet är att skapa en gemensam plattform för kommunala nämnder, styrelser och bolag. Det externa syftet är att visa kommunens intentioner för marknadens aktörer. Programmet skall även vara vägledande vid bostadsfrågor i kommande översiktsplan så att mål och riktlinjer harmoniserar. Ett syfte är även att få en helhetsbild över utveckling av bostadsmarknaden. Kommunala verktyg De verktyg kommunen kan arbeta med i bostadsplaneringen är: En aktiv markpolitik genom markförvärv och markanvisning. God planberedskap i form av översiktsplaner, fördjupade översiksplaner och detaljplaner. Samarbete mellan förvaltningar, nämnder, Tidaholms Bostads AB och privata fastighetsägare. Kunskap och information om bostadsmarknaden och befolkningsutvecklingen i kommunen. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad. Tidaholms kommunala bostadsbolag TBAB 2 PBL 2 kap 3 PBL 7 35

36 Aktiv markpolitik Kommunens markinnehav utgör ytterligare ett verktyg för att påverka bostadsmarknaden och bostadsbyggandet. Kommunens markinnehav och satsning på nya markförvärv i strategiska lägen påverkar kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet. Idag saknas en framförhållning och riktlinjer vid försäljning, köp av mark och markanvisning. Det saknas även en tydlig ansvarsfördelning om vem kunderna ska vända sig till vid kontaker med kommunen. Tillgången på kommunal mark är på många sätt en grundläggande förutsättning för samhällsutvecklingen. Ett annat skäl till att kommunen ska äga mark är att tillgodose allmän rekreation samt att bevaka särskilda natur- och kulturvärden. Men även att erbjuda planlagd tomtmark för företag, mark för bostäder och infrastruktur samt att kunna tillgodose mark för särskilda boendeformer. Kommunen har idag ett stort markinnehav i direkt anslutning till Tidaholms tätort. Kommunen äger därutöver mark i Ekedalen och endast mindre områden i övriga tätorter och på landsbygden, sid 20. God planberedskap En viktig utgångspunkt vid planering av bostäder är att kommunen inte ensam ansvarar för en god bostadsförsörjning till kommunens invånare. Det är kommunen som genom sin planering (planmonopolet) ger marknaden förutsättningar och ramar för kunna bygga bostäder. Därefter är det kommunens bostadsbolag och övriga aktörer på bostadsmarknaden som står för att bygga lägenheter. Kommunens planmonopol är av stor vikt för att bedriva lokal bostadspolitik och planera för goda bostadsområden vilket ska avspegla sig i mål och riktlinjer, vilket kommer att tas fram i detta bostadsstrategiska program. Kommunen har idag ingen aktuell kommunomfattande översiktsplan men kommer under hösten 2016 att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. För Tidaholms stadsbygd finns en fördjupad översiktsplan antagen av kommunfullmäktige i december I planen finns bland annat mål och riktlinjer för boende och grönstruktur, samt utpekade utbyggnadsområden för bostäder. Offensiv och aktiv marknadsföring av kommunen som boendeort och familjestad Tidaholms kommun kan genom en aktiv marknadsföring skaffa sig fördelar som en bra kommun att bo i för barnfamiljer och studenter. Kommunens allmännyttiga bostadsbolag För Tidaholms kommun är Tidaholms Bostads AB ett viktigt redskap i bostadsförsörjningen, både genom att företaget har ett stort socialt ansvar men även för samhällsutvecklingen genom direktiv från kommunen när det är en stor brist på lägenheter. Allmännyttiga bostadsbolag i Sverige ska helt eller till större delen ägas av kommunen och verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer. Att bygga bostäder till rimliga priser för alla, oavsett inkomstgrupp eller samhällsklass är allmännyttans ursprungliga och mest grundläggande uppgift. Varför riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjerna är av strategisk betydelse för kommunens förutsättningar att skapa goda bostäder för alla. Som underlag för att ta fram riktlinjer har kommunen tagit fram ett planeringsunderlag med behovsoch marknadsanalys av bostadsmarknaden, som omfattar såväl befintligt bostadsbestånd som behov av nya bostäder. 8 36

37 Riktlinjerna ska dels utgöra ett internt underlag för politiker och tjänsteman som ett externt underlag för fastighetsägare och byggherrar. Det bostadsstrategiska programmet innehåller en bedömning av hur många nya bostäder som måste byggas för att möta efterfrågan, samt när de planeras att byggas och riktlinjer. 3. Mål, strategier och riktlinjer Det finns nationella, regionala och kommunala mål som tillsammans med lagen om bostadsförsörjning utgör utgångspunkt för kommunernas arbete med bostadsförsörjning. Relevanta nationella mål Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett behov av bostäder som svarar mot behoven. Regeringsmål för samhällsbyggande är att: En hållbar samhällsplanering ska ge förutsättningar för en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden och en långsiktig god hushållning med naturresurser och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt. Det finns nationella mål och delmål för integration och diskriminering. Ett delmål som är relevant för fysisk planering är: Ett effektivt system för mottagande och introduktion för nyanlanda. En positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap. För Västra Götaland (RUP) är visonen Det goda livet och målet att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för män och kvinnor. Den strategiska inriktningen för Tillgång till kommunikation för arbete, utbildning och livskvalitet är att bygga ut kollektivtrafiken som ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet och möta behoven där efterfrågan är störst, i nät som knyter samman lokala arbetsmarknader. Kommunens vision och målområden I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Figuren redovisar kommunens fem målområden antagna av kommunfullmäktige Västra Götaland 2020 Strategi för tillväxt och utveckling (RUP) 4 Tidaholms kommun Strategisk plan

38 Kommunens inriktningsmål för Boende är Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. I Strategisk plan är målområdet för Boende och dess inriktning nedbrutet i: Effektmålet att öka antalet lägenheter/villor med målvärde att antalet inflyttningsklara lägenheter/ villor ska öka med 45 från Strategin är att: Ta fram ett underlag för framtidens boende i Tidaholm samt en översiktsplan (ÖP) genom bland annat genomföra medborgardialoger. Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga områden för exploatering ska lyftas fram. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras. Strategi är att: Uppdatera strategin för tillgänglighetsarbetet i Tidaholms kommun. Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Som utgångspunkt för det Bostadsstrategiska programmet ska även målområdet Attraktiv kommun beaktas som är: Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Effektmålet inom området är att andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att leva och bo i ska öka och strategin för arbetet är: För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln, samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. Målen utgör en utgångspunkt och önskat läge för nämndernas arbete med verksamhetsplanering och även det Bostadsstrategiska programmet Strategin för Tidaholms Bostads AB Strategin för Tidaholms Bostads AB är att arbeta aktivt för utbyggnaden av hyresrätter i Tidaholm och vara den ledande fastighetsförvaltaren i Tidaholm. Målet är 100 lägenheter

39 4. Riktlinjer bostadsförsörjning Riktlinjer är framtagna enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjning 5, Tidaholms strategiska plan och fördjupad översiktsplan 7. Även behovs- och marknadsanalysen ligger som grund för riktlinjerna. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser, samt hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. En långsiktig hållbar planering och byggande ska känneteckna det framtida bostadsbyggandet i Tidaholm. De fyra dimensionerna ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbarhet ska vara utgångspunkten (FÖP). Vid planering av nya bostadsområden ska hänsyn tas till barnperspektivet. För att vara en del Skövdes tillväxt och ett alternativ som boendekommun i Skaraborg bör de bostäder som byggs vara attraktiva och erbjuda en boendemiljö som tilltalar nya invånare att flytta till Tidaholm. 1 Planering- och exploatering 1. Kommun ska ha en god framförhållning i planarbetet och ha laga kraftvunna detaljplaner för bostäder som täcker behovet av cirka 200 nya bostäder (lägenheter och småhus) inom programperioden Det innebär att förutom byggrätter i antagna detaljplaner (ca 140 lgh) måste nya detaljplaner tas fram för ytterligare cirka 45 lägenheter och småhustomter. 2. För att uppnå behovet av lägenheter och småhus ska kommunen vara öppen för att fler aktörer visar intresse av att bygga lägenheter som Tidaholms Bostads AB och andra byggföretag. Det kan ske genom en förtätning i befintliga områden och t ex att bygga på en våning på befintliga flerbostadshus. För att möjliggöra det måste gällande detaljplaner ändras. 3. Tidaholms kommun ska i ett tidigt skede i planprocessen informera och marknadsföra pågående planer i syfte att i ett tidigt skede vara attraktiv för byggherrar. 4. För att motsvara efterfrågan på lägenheter ska kommunen arbeta för att nya lägenheter byggs inom en radie på 700 meter från centrum och småhusområden i stadens utkanter. 5. Tidaholms kommun ska vara positiv till att markanvändningen ändras för tomma lokaler, som ligger i attraktiva lägen, och med möjlighet att omvandlas till bostäder. Under genomförandestrategier på sidan 15 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner. Ett problem i planprocessen är när antagna detaljplaner överklagas, vilket kan i det i de flesta fall leda till en fördröjning av planens genomförande. 5 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjning ändrad 6 Strategiskplan Framtidsplan för Tidaholms stadsbygd antagen av kommunfullmäktige dec

40 2 En god service till byggherrar 1. Tidaholms kommun ska fortsätta att ge en god service till byggherrar och andra aktörer i planoch byggprocessen. Det innebär att det ska finnas tydliga vägar in till kommunen samt att kommunen är serviceinriktad, tillgänglig och ledtiderna för kommunens handläggning ses över. 2. Tidaholms kommun ska genom en bra dialog och samarbete med privata fastighetsägare, medverka till att efterfrågan på centrala bostäder tillgodoses inom en radie på cirka 500 till 700 meter från Gamla torget, genom smidiga och flexibla planprocesser. 3. Tidaholms kommun ska underlätta för privata initiativ i byggandet och ser positivt på att bygga på landsbygden och då särskilt med komplettering av bebyggelse i anslutning till befintlig sammanhållen bebyggelse och byar. 3 Kommunens markinnehav och beredskap 1. Tidaholms kommun ska genom markförvärv i strategiska och attraktiva lägen skapa förutsättningar för utveckling av en god bostadsförsörjning. Idag har kommunen inte ett markinnehav som möjliggör för kommunen att planlägga mark för nya bostäder. 2. För att underlätta för framtida försäljning av kommunal mark och korta ner handläggningstiderna mot kunderna bör en markpolicy tas fram med riktlinjer för försäljning, köp av mark och markanvisning. 4 Social hållbarhet 1. Tidaholms kommun ska genom ett nära samarbete med Tidaholms Bostadsbolag och andra fastighetsägare, arbeta för att kunna tillgodose behovet av bostäder för grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för. 2. Personer med funktionsnedsättning och långvarigt sjuka ska, om de önskar kunna bo kvar i sin bostad genom att bostaden anpassas beroende på vilket behov som uppstår. 3. Tidaholms kommun ska sträva efter en ökad tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet, genom att i samarbete och dialog med Tidaholms Bostadsbolag och privata fastighetsägare väcka intresset för att inventera tillgängligheten i befintliga flerfamiljshus. (Mall Boverket) 4. Tidaholms kommun eftersträvar ett integrerat och mångkulturellt boende med blandade åldrar och behov. Kommunens inriktning är att skapa ett integrerat boende för olika åldersgrupper och etnicitet. 5. Kommunens invånare ska oavsett ålder eller funktionshinder ha tillgång till ett skiftande utbud av grönområden för rekreation och naturupplevelser i nära anslutning till bostaden. 5 Attraktiv och hållbar kommun 1. Tidaholms kommun ska eftersträva nytänkande och kvalité i boendeformer och gestaltning för att inspirera nya invånare att välja Tidaholm som bostadsort. Stadens miljöer ska utformas så att de inbjuder till mötesplatser som ger ett rikt vardagsliv och plats för social- och kulturell samvaro samt fysisk aktivet. 2. Kommunen ska arbeta med att skapa attraktiva boendeformer som attraherar såväl befintliga som nya invånare. Det skall skapas boendeformer som är anpassade för kommuninvånarnas olika livssituationer och livets olika skeende. 3. Kommunens inriktning är att att nya flerbostadshus i första hand bör planeras i lägen som bidrar till att stärka underlaget för kollektivtrafik och övrig infrastruktur och lägen som gynnar handeln

41 4. För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva på ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, verka för ett varierat bostadsutbud, värna om den lokala handeln, samt ha en skola och omsorg med hög kvalité. 5. Stadens parker, grönområden och närmaste omgivande landsbygd ska ingå som en del av stadens ekologiska miljö. 8 6 Demokrati och jämställdhet 1. Tidaholms kommun ska aktivt skapa delaktighet hos medborgare bland annat genom medborgardialog och råd 9 5. Uppföljning av mål och riktlinjer Utöver de årliga kontakterna med fastighetsägare och mäklare och den årliga redovisning som getts till kommunstyrelsen har kommunen ingen systematisk uppföljning av hur bostadsmarknaden förändrats över tid. Ett av syftet med det bostadsstrategiska programmet är att skapa en bättre bild av kommunens åtagande för bostadsförsörjningen samt ange mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen samt vilka effekter de får. Uppföljning av mål och riktlinjerna bör göras två gånger per mandatperiod och redovisas i ett särskilt dokument till kommunstyrelsen. Visar uppföljningen att antagna riktlinjer är svåra att följa upp eller utvärdera ska nya riktlinjer tas fram och åtgärder vidtas. Även om inte riktlinjerna inte behöver revideras eller ändras ska enligt lagstiftningen riktlinjerna antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. 6. Genomförandestrategier programperiod Under programperioden har behovet av nya bostäder uppskattats till mellan lägenheter och småhus. Det kan vara i underkant med hänsyn till att uppskattningen är att det finns ett behov av lägenheter/år de två närmaste åren för nyanlända. Det är framförallt i centrum som tillskott på lägenheter behövs. En viktig del i genomförandestrategin är att utarbeta en markpolicy med riktlinjer, vilket även anges i riktlinjerna under mark- och planberedskap. I centrala Tidaholm äger kommunen förutom Kungsbroskolan ingen lämplig mark att bygga på i centrala Tidaholm. För öka attraktiviteten och utveckla befintliga flerbostadsområden ska tillgängligheten till lägenheterna inventeras (hiss, entreer m m). Boverket har en mall som kan användas. Se under social hållbarhet punkt 4. För att nå 200 lägenheter måste ytterligare detaljplaner tas fram och då framförallt för lägenheter i flerfamiljshus, men även för småhusbebyggelse. För att motsvara efterfrågan på lägenheter i centrala Tidaholm är bedömningen att cirka 100 lägenheter helst skulle vara klara för inflyttning under 2016, vilket inte kan uppfyllas. Däremot 8 Framtidsplan Tidaholms stadsbygd Strategiplan : Medborgaren i fokus

42 bedömer kommunen att, med de detaljplaner som tagits fram under 2014/2015 (Kungsbroområdet) 10 och 2015/2016 (Järnskog) kan det vara möjligt att cirka 30 lägenheter kan påbörjas under hösten 2016 för inflyttning senhösten Genomförandestrategin är bland annat att med stöd av antagna detaljplaner till en del kunna tillgodose behovet av bostäder under programperioden. På sidan 15 och 16 redovisas antagna och lagakraft vunna detaljplaner samt planer med outnyttjade byggrätter både i Tidaholms centralort och på landsbygden. Var ska vi bygga? Tillskott på lägenheter kommer behövas inom en radie på cirka 700 meter från Gamla torget och småhus något längre från centrum som Bälteberga. I kommunens Strategiplan är strategin under boende att: Planlägga ny tomtmark på olika ställen inom kommunen samt anlägga gatu- och parkmark som ger en attraktiv miljö. Utöver Bälteberga bör det finnas ytterligare ett planlagt område för småhusbebyggelse i kvarteret Alpklockan m fl, Södra Helliden etapp III,. Med anledning av den svaga efterfrågan på bostäder i de mindre tätorterna bedömer kommunen att det under programperioden endast kommer att byggas småhus i mindre omfattning och då framförallt i Ekedalen och Kunglena där det finns en liten efterfrågan. Marknadsföring Tidaholms kommun bedömer att kommunens strategiska läge utmed riksväg 26 och mellan högskoleorterna Jönköping och Skövde har förutsättnigar att utgöra ett komplement till bostadsmarknaden i dessa kommuner. Därtill kommer fördelaktiga hyror i hyresrätter, billiga bostadsrätter och prisvärda villor vilket kan göra att barnfamiljer väljer Familjestaden Tidaholm som en möjlig kommun att bo i. Tidaholm kan även vara en möjlig kommun att bo i för studenter, där Tidaholm har konkurrensfördelar i form av billiga hyresrätter och bostadsrätter. Men även att Tidaholm har bra kollektivtrafikförbindelser till Skövde. Kommunerna i Skaraborg bör även arbeta för att skapa en gemensam marknadsföring av bostäder via en gemensam webbsida. 10 Planen är överklagad

43 Antagna / godkända detaljplaner Antal lägenheter Antal tomter Status Kungsbroområdet 45 alt 56 lägenheter Antagen av kf , överklagad. Järnskog Ca 50 lägenheter Antagen av kf Kungsbrområdet Detaljplanen har överklagats till länsrätten (6 mån) och är nu överklagad till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (kan eventuellt behandlas innan sommaren 2016). Kommer planen att överklagas i högre instans är det svårt att säga när detaljplanen kan vinna laga kraft. Nya detaljplaner En privat fastighetsägare har visat intresse av att bygga sex marklägenheter inom en 500 meters radie från Gamla torget och fått ett positivt planbesked. Miljö- och byggnadsnämnden gav 16 mars 2016 miljö- och byggförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en detaljplan. Pågående planprogram Ett planprogram för Bälteberga har tagits fram som beräknas för 100 till 140 småhus beroende på om det är grupphus eller enbart småhus som kommer att byggas. Planprogrammet ska ut för samråd våren Planarbetet kommer att påbörjas under hösten

44 Ounyttjade byggrätter i gällande detaljplaner Mindre tätorter, se översiktskarta landsbygden, sidan 17 Var Ägare Antal tomter Byggrätt Folkabo Privat 10 Småhus Folkabo Kommunen 1 Småhus Fröjered Privat Grupphus- bebyggelse- B I: Bostäder en våning exploatering 1300 kvm. Madänsgsholm Privat Tidaholms tätort, se översiktskarta tätort, sidan 16 Var Ägare Antal tomter Byggrätt Kv Fiskaren Kommunen 1 BÖ II, 1/3 får bebyggas Kv Kornetten (Brogatan) Privat 1 BF II, högst 1/5 får bebyggas (ca 400 kvm) Stallängen Kommunen 1 Bostäder I, särskilt boende Kv Björnen Tidaholms 1 Bostäder III vån, ca 750 kvm Bostads AB 1 ca 27 lägenheter Hagaområdet Kommunen 2 Småhustomter Alpklockan m fl Kommunen 11 Småhustomter Kungslena, uppdrag att upprätta planprogram Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i december 2015 att ett planprogram för Kungslena ska tas fram, cirka 3-5 tomter. Beslutet att ta fram planprogram är för att i ett tidigt skede kommunicera med länsstyrelsen eftersom att Kungslena bland annat omfattas av landskapsbildsskydd och riksintressen

45 17 45

46 Falköping Skövde kommun Habo, Mullsjö, Jönköping 18 46