Läkemedel en jämförelse baserad på Socialstyrelsens läkemedelsregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedel 2007 - en jämförelse baserad på Socialstyrelsens läkemedelsregister"

Transkript

1 Läkemedel en jämförelse baserad på Socialstyrelsens läkemedelsregister Region Skåne Stockholms läns landsting Västra Götalandsregionen Landstinget i Östergötland Maj 2008

2 Förord 1 Sammanfattning 3 Del 1 Bakgrund 5 Introduktion till läkemedelsmarknaden 5 Läkemedelsförmån 7 Landstingens arbete samordning läkemedelskommittéer 10 Kostnadsansvar 12 Öppna jämförelser kvalitetsfokus 15 Mått och mål för läkemedel 15 Aktuellt 17 Del 2 Nya metoder nya möjligheter 19 Uppföljningsmöjligheter 19 Traditionella mätetal 21 Individdata 23 Var finns datakällan 24 Nya mätetal 24 Del 3 Översikt över läkemedelskonsumtion Läkemedelskonsumtionen i öppen & sluten vård 31 Läkemedelsförsäljning i de fyra länen 32 Sluten vård - rekvisition 37 Prevalens & incidens per läkemedelsgrupp 47 Del 4 - Specifika mått 57 Behandlingstryck vid regelbunden användning protonpumpshämmare 58 Samtidig behandling med olika & introduktion av nytt läkemedel antiobesitasmedel 63 Samtidig behandling med olika läkemedel & behandlingstid trombocythämmare 72 Behandlingsordning & behandling av särskild patientgrupp ACE-i och ARB 78 Behandlingsordning & genomsnittlig faktisk behandlingsdos statiner 86 Storkonsumenter triptaner 95 Samtidig behandling med läkemedel till särskild grupp psykofarmaka till äldre 100 Behandlingsval vid nyinsättning antidepressiva läkemedel 107 Samtidig behandling med olika doser & väntetidsfördelning bronkdilaterande medel 114 Antal produkter per substans byten på individnivå 125 Källor 131

3 Förord Ledningarna för Stockholms läns landsting (SLL), Region Skåne (RS) och Västra Götalandsregionen (VGR) har lämnat ett uppdrag till respektive landsting/region att tillsammans genomföra benchmarking inom läkemedelsområdet. Sedan tidigare finns ett etablerat samarbete inom den så kallade 4-länsgruppen där även Landstinget i Östergötland (LiÖ) ingår. Benchmarkingarbetet har därför bedrivits inom denna samverkan. Ett gemensamt syfte med arbetet har varit att analysera eventuella skillnader i läkemedelskonsumtion och låta framtaget material utgöra kunskapsunderlag för fortsatt lokalt arbete. Uppdragsgivare har varit 4- länsgruppen och huvudsaklig målgrupp tjänstemän inom läkemedelsområdet samt läkemdelskommittéerna. Arbetet har bedrivits med stöd från NEPI Stiftelsen för nätverksepidemiologi ( Det gemensamma benchmarkingarbetet har tidigare resulterat i en rapport (Rapport Benchmarking Läkemedel) publicerad I rapporten konstateras påtagliga skillnader mellan länen inom flera av de undersökta områdena men även att flera viktiga frågeställningar inte kan besvaras med den läkemedelsstatistik landsting/regioner har tillgång till. I rapporten påtalas att läkemedelsstatistik på individnivå är nödvändig för utvecklad och fördjupad kunskap om läkemedelsanvändning och läkemedelsförskrivning. I denna nya rapport baseras huvuddelen av de jämförelser mellan länen som gjorts på data från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Från och med juli 2005 finns även personnummer kopplade till läkemedelsutköpen i registret. Detta innebär att Socialstyrelsen utan att röja enskild individs identitet kan beskriva antalet individer som köper ut läkemedel samt hur receptbelagda läkemedel köps ut över tid. Registret ger härmed nya och förbättrade möjligheter till jämförelse vilket arbetsgruppen i denna rapport försökt utnyttja. Vid utsökning av data har samtliga landsting/regioner i Sverige inkluderats och arbetsgruppens förhoppning är att detta material även kan vara till nytta för övriga landsting. I rapporten redovisas dock endast data för riket och de fyra länen som deltar i benchmarkingarbetet. Som denna rapport visar kan information om läkemedels användning och kostnader se olika ut beroende på från vilka källor data hämtas och utifrån vilket perspektiv de presenteras. De övergripande data kring läkemedelskostnader och utvecklingen av dessa i denna rapport är därför inte direkt överensstämmande med de nyckeltal i ekonomisk uppföljning som respektive landsting/region följer. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Region Skåne: Maj Carlsson Stockholms läns landsting: Ulf Bergman, Björn Wettermark Västra Götalandsregionen: Christina Edward, Anna Lindhé Landstinget i Östergötland: Mikael Hoffmann, Mikael Svensson Apoteket AB: Elin Dahlén, Anna-Maria Fagrell, Sten Ronge, Max Wirén Arbetsgruppen vill särskilt tacka Andrejs Leimanis, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen samt Åke Karlsson, Sveriges Kommuner och landsting, tidigare Stockholms läns landsting, för värdefull hjälp med utsökning och bearbetning av data från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Arbetsgruppen i maj

4 Brasklapp Vi som har arbetat med att ta fram denna rapport har fokuserat på att pröva de nya möjligheterna till uppföljning som Socialstyrelsens läkemedelsregister innebär. Arbetet har haft karaktären av pilotprojekt och många olika idéer och sätt att belysa frågeställningarna har prövats under arbetets gång. Vi har strävat efter att få en djupare förståelse för såväl möjligheterna som begränsningarna med materialet samtidigt som vi lärt oss en hel del om att ställa frågor och följdfrågor. I största möjliga mån har vi försökt att validera resultaten. Ändå är det viktigt att påpeka att arbetets pilotkaraktär har inneburit att fel kan ha smugit sig in i enskilda delar och det är därför viktigt att inte utifrån enskilda resultat i denna rapport dra alltför långt gående slutsatser. De specifika indikatorer som presenteras i rapporten ska inte ses som färdiga kvalitetsmått utan är exempel på olika metoder att ta fram möjliga mått på uthämtade läkemedel förskrivna på recept som kan användas för att stimulera ett förbättringsarbete i sjukvården. Bilden visar en staty skapad av Karl-Olov Björk i Linköpings Stifts- och landsbibliotek föreställande biskop Hans Brask. Biskop Brask satt i riksdagen år 1517, när man beslöt att straffa den utpekade förrädaren biskop Gustav Trolle och riva fästningen Stäket. Brask ska i hemlighet ha stuckit en lapp där han protesterade mot beslutet under sitt sigill på domen. På lappen stod det: "Härtill är jag nödd och tvungen" då han menade att han blivit tvingad att vara med om beslutet. Tre år senare vid rättegången som föregick Stockholms blodbad sägs det att Biskop Brask klarade sig undan en dödsdom, genom att plocka fram sin lapp ur sigillet. 2

5 Sammanfattning Bakgrund Tidigare studier har visat att de geografiska skillnaderna i läkemedelsanvändningen varierar mer än den kända sjukligheten. I Sverige har forskning visat på betydande regionala skillnader i läkemedelskostnader och volymer, samt till följsamheten till behandlingsrekommendationer inom flera viktiga terapiområden. Den läkemedelsstatistik som landsting/regioner har tillgång till ger dock begränsade möjligheter att dra slutsatser om dessa skillnaders medicinska betydelse eller att följa upp kvaliteten i behandlingen. Sedan juli 2005 finns motsvarande data på individnivå i ett register hos Socialstyrelsen vilket gör det möjligt att utan att röja enskild individs identitet beskriva antalet individer som köper ut läkemedel samt hur receptbelagda läkemedel kombineras eller köps ut över tid. Registret ger därmed nya möjligheter att studera läkemedelsanvändningen i befolkningen och att utveckla nya intressanta kvalitetsmått. Denna rapport utnyttjar det nya läkemedelsregistrets möjligheter att jämföra läkemedelsanvändningen i Stockholms län, Skåne, Västra Götaland och Östergötland med riket. Då flera viktiga förändringar skett inom läkemedelsområdet de senaste åren omfattar rapporten även en allmän introduktion till läkemedelsmarknaden med viktiga begrepp och termer. Resultat Rapporten består av fyra delar; en bakgrund om läkemedelsmarknaden, ett avsnitt om möjligheter till uppföljning av läkemedelsanvändningen med individdata och traditionell statistik, en översikt av läkemedelskonsumtionen i öppen- och slutenvård i de fyra länen 2007 samt en djupdykning inom ett tiotal terapiområden åskådliggjorda genom ett femtontal nya individbaserade mått på användningen av receptförskrivna läkemedel. Under 2007 uppgick den totala kostnaden (alla försäljningssätt) per invånare till kr i Skåne, kr i Stockholm, kr i Västra Götaland och kr i Östergötland. Skillnaden mellan länen kan förklaras med olika åldersstruktur men också av skillnader i förskrivningsmönster och landstingens arbete med läkemedelsfrågor. Läkemedelskostnaderna var lägst i Östergötland inom alla terapiområden utom blod- och blodbildande organ där Västra Götaland hade den lägsta kostnaden. Stockholm och Skåne hade omväxlande de högsta kostnaderna per invånare. Det går inte att utifrån enbart aggregerad statistik dra slutsatser om vad som är en rimlig kostnad. Höga kostnader kan t ex vara en följd av onödigt dyra läkemedelsval medan låga kostnader kan vara en följd av underbehandling, men skillnader i den diagnostiserade sjukligheten kan också förekomma. Under 2007 köpte knappt två tredjedelar av alla män och drygt tre fjärdedelar av alla kvinnor receptförskrivna läkemedel på apotek. Många köpte ut enbart ett läkemedel (en substans), men ett omfattande bruk av många olika läkemedel förekommer speciellt hos de äldre. De nya måtten antydde i flera fall en mer rationell och kostnadseffektiv behandling i Öster- götland än i de andra länen. Måtten behöver dock utvecklas och valideras för att kunna användas för uppföljning av kvaliteten i delar av läkemedelsanvändningen. Slutsatser Det finns betydande variationer i läkemedelsanvändningen mellan Stockholms län, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Socialstyrelsens läkemedelsregister har gett nya intressanta möjligheter att utveckla kliniskt användbara kvalitetsmått. 3

6 4

7 Del 1 Bakgrund I denna rapport avser Skåne Region Skåne Stockholm Stockholms läns landsting, SLL Västra Götaland Västra Götalandsregionen, VGR Östergötland Landstinget i Östergötland, LiÖ respektive Östergötlands län Substansnamn skrivs generellt med liten begynnelsebokstav, handelsnamn med stor bokstav. Introduktion till läkemedelsmarknaden Den svenska läkemedelsmarknaden genomgår stora förändringar. Utvecklingen påverkas bland annat av ny kunskap om arvsmassan och hur sjukdomar uppstår. Det har lett till en allt snabbare terapeutisk utveckling och förändrad syn på läkemedelsterapin inom olika områden. Många läkemedel har godkänts för behandling av sjukdomar som tidigare saknat behandlingsmöjligheter. Många nya läkemedel erbjuder väsentliga fördelar jämfört med tidigare existerande terapi. Andra har en marginell effekt och kan mer betraktas som första steget i en utvecklingsprocess mot fullgod terapi. Många nya läkemedel, t ex inom onkologin, är monoklonala antikroppar med en mycket hög behandlingskostnad. Att finansiera dessa läkemedel är en utmaning med de begränsade resurser som finns inom hälso- och sjukvården och kan kräva en diskussion om överföring av resurser mellan olika samhällssektorer. Införandet av generiskt utbyte på apotek 2002 bidrog till att 90-talets trend med årliga kostnadsökningar på i storleksordningen 10 % bröts. På senare tid har såväl Socialstyrelsen som Stockholms läns landstings specialläkemedelsprojekt konstaterat att en sannolik utveckling är en på nytt högre ökningstakt för läkemedelskostnaderna 1,2. Denna utveckling drivs av både ökande volym och nya terapeutiska alternativ. Läkemedelsmarknadens utveckling påverkas även av en mängd andra faktorer som, förändringar i befolkningens åldersstruktur, Läkemedelsförmånsnämndens beslut om förmånsregler och läkemedelsföretagens marknadsföring inklusive ökade aktiviteter riktade direkt mot patienter och allmänhet. På senare tid har kostnaderna för läkemedel som beställs på rekvisition till vårdenheterna ökat påtagligt hos flera landsting. Under 2005 ökade kostnaderna för läkemedel till slutenvården med 18 % medan kostnaderna för läkemedelsförmånen minskade med 0,2 %. Förklaringen till detta är att många av de nya läkemedel som lanseras är avancerade och oftast kommer till användning vid sjukhusen. Det har även under flera år pågått ett aktivt arbete i de flesta landsting med att föra över läkemedel som administreras vid sjukhus från recept till rekvisition (s.k. switchar, se nedan). De minskade kostnaderna för förmånen förklaras även till stor del av generikareformen som medfört stora besparingar genom prissänkningar för patentutgångna läkemedel. Under 2007 ökade dock kostnaderna åter för förmånen, vilket förklaras av minskade effekter av generikareformen (inga stora patent gick ut under året) samt introduktionen av flera nya läkemedel som riktar sig till breda befolkningsgrupper (bl.a. nya bantningsmedel, rökavvänjningsmedel och smärtstillande medel). Det har även skett många andra förändringar på läkemedelsmarknaden på senare år såsom Läkemedelsreformen 1997 med ökade satsningar på läkemedelskommittéerna och överföring av kostnadsansvaret till landstingen. Utvecklade möjligheter att följa upp läkemedelsanvändningen (med tillskapandet av egna uppföljningssystem i landstingen och införandet av 5

8 obligatoriska arbetsplatskoder vid receptförskrivning) har också förändrat sjukvårdens möjligheter att höja kvalitén i läkemedelsförskrivningen. Några av dessa förändringar beskrivs mer i detalj längre fram i rapporten. Framtiden Läkemedelsutvecklingen är intensiv. Efter några års produkttorka ökade antalet nya läkemedel kraftigt Befolkningsutvecklingen och behovet av stora försäljningsvolymer gör att läkemedelsindustrin satsar mest resurser på forskning inom psykiatri, onkologi, hjärta-kärl, luftvägar, infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och hormonella medel. Det är inom dessa områden som de flesta nya medel kommer att återfinnas under den kommande årsperioden. Ett område med kraftig tillväxt är också så kallade särläkemedel (engelska orphan drugs ), läkemedel som utvecklats för diagnostik och behandling av sällsynta sjukdomar. Därutöver kommer det att lanseras ett stort antal olika patentbevarande produkter som kombinationspreparat, enantiomerer, depåberedningar, aktiva metaboliter och nya beredningsformer för de befintliga läkemedel vars patent är på väg att löpa ut. Ett ökat genomslag för läkemedelskommittéernas rekommendationer i kombination med en ökad kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna har dock resulterat i att dessa läkemedels betydelse begränsats. I landstingen och nationellt utvecklas nu modeller för att bättre bedöma vilka läkemedel som är på väg att introduceras på marknaden samt att bedöma en trolig kostnadsutveckling för dem. Vem väljer läkemedlet? Från och med oktober 2002 gäller i praktiken att förskrivaren (oftast en läkare) väljer substans som patienten ska behandlas med medan expedierande farmaceut väljer preparat (tillverkare/tillhandahållare av den aktuella substansen). Expeditionen av läkemedlet styrs hårt av den lagstiftning som Apoteket AB har att tillämpa. Den innebär att den billigaste utbytbara synonyma läkemedelsprodukt som apoteket har i lager normalt ska lämnas ut för att läkemedelsförmånen ska gälla. För nyare läkemedel som fortfarande omfattas av patentskydd innebär läkarens val av substans i praktiken även ett val av tillverkare/tillhandahållare då det oftast bara finns ett alternativ. Särskilda företag kan dock tillhandahålla läkemedlet från originaltillverkare genom att importera det från ett annat land, byta förpackning och namn på företag. Detta kallas parallellimport. I sådana fall innebär visserligen läkarens val av substans att patienten kommer få denna substans enbart från en tillverkare, däremot kan smärre skillnader på namn, utseende och förpackningens utformning förekomma. För läkemedel som inte längre är patentskyddade kan den aktuella substansen finnas tillgänglig från flera olika tillverkare (generika), samt dessutom via olika parallellimportörer. Sådant utbyte som då sker på apotek benämns generisk substitution. Vilka alternativ som expedierande farmaceut kan välja mellan bestäms av Läkemedelsverket som upprättar en särskild lista över utbytbara läkemedelsprodukter (omfattande såväl parallellimporterade läkemedelsprodukter som generika). Utbytbara läkemedel kan ha smärre skillnader i tillsatsämnen. Om det finns särskilda medicinska skäl kan läkaren på receptet ange att utbyte ej får ske på apotek. I detta fall expedieras läkemedlet inom läkemedelsförmånen, även om det finns billigare utbytbara läkemedel att tillgå. Patienten kan själv välja att behålla det läkemedel som 6

9 läkaren förskrivit även i de fall läkaren inte utnyttjat möjligheten att hindra utbyte. I dessa fall får patienten betala hela mellanskillnaden själv. Läkemedelsförmån Med läkemedelsförmånen avses ett skydd mot höga kostnader vid inköp av läkemedel och vissa andra varor (vissa förbrukningsartiklar och vissa livsmedel till barn under 16 år) i öppen vård. Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) beslutar om vilka läkemedel och andra varor som skall ingå i förmånssystemet och om särskilda villkor skall gälla. Förmånerna innebär att patientens kostnad reduceras stegvis under en tolvmånadersperiod. Det högsta belopp som en patient kan få betala under en tolvmånadersperiod är kronor. Den del av kostnaden för läkemedel och andra förmånsberättigade varor som betalas av patienten benämns egenavgift och den del som bekostas av samhället benämns förmån. Läkemedelsförmånerna bekostas i princip av landstingen men kostnaden subventioneras genom statsbidrag enligt avtal mellan staten och landstingen. LFN är en statlig myndighet, som inrättades den 1 oktober Myndighetens främsta uppgift är att pröva om ett läkemedel eller en förbrukningsartikel ska ingå i läkemedelsförmånerna och därigenom subventioneras av samhället. Att en statlig myndighet beslutar om vilka läkemedel och förbrukningsartiklar som ska subventioneras beror bland annat på att läkemedelsförmånerna ska vara lika för alla i hela landet. När LFN beslutar om ett läkemedel ska få subvention tar LFN bland annat ställning till om läkemedlet är kostnadseffektivt, eller enklare uttryckt om läkemedlet är prisvärt - om behandling med läkemedlet kostar en för samhället rimlig summa pengar i förhållande till den nytta det gör. LFN måste också ta hänsyn till människovärdesprincipen, som innebär att vården ska ge respekt för alla människors lika värde, samt till behovs- och solidaritetsprincipen som innebär att de som har störst behov ska ges företräde i vården. Utöver löpande beslut ska LFN systematiskt revidera läkemedelsförmånen för alla läkemedelsgrupper. Det innefattar läkemedel som har varit subventionerade sedan tiden före LFNs tillkomst Varje läkemedel inom ett område prövas var för sig med resultat att läkemedlet behåller eller förlorar sin subvention. Förutom för de två första pilotgenomgångarna bestäms turordningen utifrån försäljningsvärdet för respektive läkemedelsgrupp. Totalt är det 49 grupper som ska vara reviderade till årsskiftet 2009/2010. Under 2008 planeras genomgångar av läkemedel mot depression, höga blodfetter, reumatism, benskörhet samt smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel. Fram till och med 2007 har grupperna läkemedel mot migrän, medel mot magsyrarelaterade symtom samt läkemedel mot astma, KOL och hosta gåtts igenom. Under februari 2008 presenterades en genomgång av läkemedel mot högt blodtryck. Genomgångarna har hittills inneburit att ett mindre antal läkemedel förlorat sin förmån samt att några företag valt att sänka sitt pris på vissa produkter för att hamna inom ett av LFN för varje genomgång definierat acceptabelt spann på kostnadseffektivitet. Att effekterna av genomgångarna hittills har varit begränsade beror framförallt på tre faktorer: Företagens möjlighet att fördröja ikraftträdande av för dem negativa beslut genom att överklaga till rättslig instans. De genomgångna områdenas karaktär. 7

10 Svårigheter att nå fram till förskrivarna både i efterutbildning samt i förskrivningssituationen i de fall då förmånen begränsats till vissa indikationer eller särskilda krav ställts upp för att läkemedlet av läkaren ska kunna förskrivas inom förmånen. Från och med halvårsskiftet 2007 gäller dock att LFN:s beslut i samband med genomgångar av terapiområden i normalfallet träder i kraft även om företagen överklagar beslutet. LFNs beslut om blodtryckssänkande medlen medför en stor besparingspotential eftersom flera av de läkemedel fick begränsad subvention (fr a ARB och betablockerare) används i stor omfattning. Det är dock oklart hur i praktiken beslutet kommer att implementeras. Flera journalsystem saknar tillgång till subventionsstatus, vilket försvårar läkarnas kontroll av att kraven för subvention är uppfyllda. Särläkemedel För läkemedel mot ovanliga sjukdomar (färre än 5 per invånare inom EU = färre än sjuka i Sverige) så finns det sedan några år tillbaka särskilda regler, som t ex ensamrätt på marknaden i tio år, för att det skall vara motiverat för företag att satsa på forskning och utveckling inom detta område. Bland annat ställs lägre krav på omfattningen av dokumentation av effekt och säkerhet för registrering samt på kostnadseffektivitet för beslut om subvention. Vidare kan ansökande företag få särskild hjälp av registreringsmyndighet vid ansökningsförfarandet. De nya reglerna är lyckade så till vida att ett stort antal särläkemedel för ovanliga sjukdomar är på väg att nå patienterna. Sedan år 2000 har kring 500 preparat klassificerats som särläkemedel men hittills har endast 36 fått försäljningstillstånd 3. Man beräknar att 10 nya produkter per år skall godkännas för marknadsföring under de närmaste tre åren. EU-förordningen om Orphan Drugs slår fast att patienter med sällsynta sjukdomar har samma rätt till säkra och effektiva läkemedel som andra patienter och Kommissionen förväntar att medlemsstaterna skall skapa förutsättningar för tillgång till särläkemedel. Särläkemedel måste skiljas från läkemedel förskrivet eller ordinerat på licens. Särläkemedel är registrerade läkemedel. Licensläkemedel är läkemedel där Läkemedelsverket måste fatta särskilt beslut för att licensläkemedlet skall kunna användas hos enskild patient eller under vissa förutsättningar vid vissa mottagningar till särskilda patientgrupper. För särläkemedel måste läkemedelsföretagen ta ut hela sina utvecklings- och tillverkningskostnader på ett fåtal patienter vilket innebär att priserna ibland blir mycket höga, särskilt när tillverkningskostnaderna är betydande. I andra fall handlar särläkemedel om att registrera gamla, välkända och billiga substanser för vilka vetenskapen upptäckt nya användningsområden. På detta sätt kan företag som tar ansvar för att göra en substans tillgänglig för en mindre grupp patienter få exklusivitet på marknaden under en viss tid. Årskostnaden för de särläkemedel som idag finns på marknaden spänner mellan kr och 10 miljoner kr per patient och år. Flertalet särläkemedel är avsedda att ges genom sjukvårdande behandling vid mottagningar eller på avdelningar. Behandlingar med dessa särläkemedel finns då inte alls, eller bara delvis, registrerade i Socialstyrelsens läkemedelsregister som bara omfattar receptförskrivna läkemedel. Denna rapport har inte studerat särläkemedel specifikt. För förskrivning av särläkemedel på recept krävs att Läkemedelsförmånsnämnden prövat frågan om subvention för att läkemedlet skall kunna omfattas av läkemedelsförmånen. Någon motsvarande nationell prövning för användning av läkemedel, eller särläkemedel, vid mottagning eller på avdelning finns inte. 8

11 Solidariskt finansierade läkemedel Begreppet solidariskt finansierade läkemedel avser i dag enbart läkemedel inom läkemedelsförmånen. Vid redovisning av kostnaderna för läkemedel/läkemedelsförmånen kan solidariskt finansierade läkemedel hanteras på olika sätt vilket gör att olika källor inte alltid stämmer överens. I samband med att Läkemedelsreformen trädde ikraft 1997 beslöts att blödarpreparat i öppenvården skulle finansieras solidariskt. Finansieringen innebar att alla landsting betalade den genomsnittliga kostnaden i kronor per invånare för blödarpreparat oavsett kostnaden i det egna landstinget. Socialdepartementet och Landstingsförbundet enades i december år 2001 om ny modell för statens ersättningar till landstingen för läkemedelsförmånens kostnader för åren I modellen som fördelar statsbidraget till landstingen beaktas befolkningens sammansättning med avseende på kön, ålder och vissa socioekonomiska variabler. I enlighet med överenskommelsen kom parterna också överens om att mycket dyra läkemedel där patienterna är ojämnt fördelade mellan landstingen skulle finansieras solidariskt med ett enhetligt belopp per invånare. En expertgrupp med medlemmar från Sveriges Kommuner och Landsting, Socialdepartementet och Apoteket AB avgjorde utifrån kriterierna vilka läkemedel som skall finansieras på detta sätt. Expertgruppens principiella bedömningsgrund för att ett läkemedel skall kunna omfattas av den solidariska finansieringen är att det skall föreligga en kombination av: mycket dyrt läkemedel mycket ojämn fördelning av patienter mellan landstingen en betydande belastning på ett landstings budget Dessutom skall läkemedlet vara dokumenterat effektivt. Sedan 2002 omfattas blödarpreparat, HIV-läkemedel samt preparatet Cerezyme (mot Gauchers sjukdom) av solidarisk finansiering. I överenskommelsen om statens ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna åren finns det en särskild bilaga som hanterar de solidariskt finansierade läkemedlen. Den samlade kostnaden för de solidariska läkemedlen året innan ligger till grund för beräkningen av ersättningen. Ersättningen utgår sedan 2005 enligt en trappmodell vilken är konstruerad enligt följande: kostnader upp till riksgenomsnittet ger inget bidrag kostnader mellan genomsnittet och 150 kronor per invånare ersätts till 85 procent kostnader över 150 kronor per invånare ersätts till 90 procent. I massmedia har under 2007 de höga kostnaderna för behandling med särläkemedlet mot Hunters sjukdom varit en omdiskuterad fråga. En vanlig fråga är varför detta läkemedel inte omfattas av överenskommelsen kring solidariskt finansierade läkemedel. Svaret på frågan är att läkemedlet inte ingår i läkemedelsförmånen och därför inte kan hanteras inom ramen för den aktuella överenskommelsen mellan sjukvårdhuvudmännen som endast avser läkemedel som receptförskrivs och enligt beslut av LFN omfattas av läkemedelsförmån. I den nya överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting kring statsbidrag för läkemedel i öppen vård 2008 ingår en principöverenskommelse kring att se på samtliga läkemedel, oavsett distributionsform, samlat. Detta kan innebära en översyn över begreppet solidariskt finansierade läkemedel. 9

12 Smittskyddsläkemedel Läkemedel som har förskrivits av läkare mot en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom och som läkaren bedömer minska risken för smittspridning är kostnadsfria för patienten (Smittskyddslag 2004:168, 7 kap 1 ). Vilka sjukdomar som omfattas finns förtecknade i två särskilda bilagor till lagen. Landstinget är kostnadsansvarigt för läkemedel förskrivna enligt Smittskyddslagen. Läkemedel som förskrivs enligt Smittskyddslagen förskrivs i vissa situationer utan angivande av personnummer vilket innebär att kostnaderna inte kan föras via folkbokföringsregistret till personens hemlän. I stället faktureras totalbeloppet normalt i dessa situationer det landsting i vilket förskrivande läkare är verksam. Läkemedel mot bland annat HIV och Hepatit C omfattas sedan 2005 av Smittskyddslagen och har således avförts från läkemedelsförmånens kostnader men betalas även i fortsättningan av landstingen. Observera att HIV-läkemedel inte bara är smittskyddsläkemedel utan även solidariskt finansierade läkemedel i öppen vård. De särfaktureras vid förskrivning enligt Smittskyddslagen och förs till landsting via arbetsplatskod om personnummer saknas. Eftersom de är solidariskt finansierade så är fakturering från Apoteket AB inte detsamma som respektive landstings slutliga kostnader för HIV-läkemedel. Landstingens arbete samordning läkemedelskommittéer Läkemedelsreformen 1997 innebar bland annat att en ny Lag (1996:1157) om läkemedelskommittéer tillkom. Denna föreskriver att det inom varje landsting skall finnas en eller flera läkemedelskommittéer. Enligt lagen är läkemedelskommitténs uppgift att: genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna skall vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. (3 ) göra de påpekanden som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa brister i läkemedelsanvändningen som kommittén identifierat. (4 ) i den omfattning som behövs samverka med andra läkemedelskommittéer samt med berörda myndigheter, universitet och högskolor. (5 ) Landstinget skall (6 ) utfärda ett reglemente med de föreskrifter om en läkemedelskommittés verksamhet och arbetsformer som behövs. Läkemedelskommittéer startades under 60- och 70-talen vid de flesta sjukhus och från början var fokus på läkemedelsfrågor inom sluten vård, inklusive val av substans och tillverkare 4. Verksamheten handlade till stor del om att hantera övergripande läkemedelsrelaterade frågeställningar som upphandling, ordinationslistor, hanteringsinstruktioner etc. Det var vanligt att merparten av det praktiska arbetet bedrevs av företrädare för det lokala sjukhusapotek som innan och under Apoteket AB:s första verksamhetsår oftast var landstingsdrivet. Successivt började läkemedelskommittéerna att arbeta även med val av läkemedel inom öppen vård i syfte att ge bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen samt undvika onödiga kostnader för samhället. I samband med detta var det naturligt att representanter för öppen vård, särskilt primärvård, engagerade sig i arbetet. Läkemedel kan både vara ett komplement och alternativ till annan åtgärd inom sjukvården. En central utgångspunkt för reformerna på läkemedelsområdet var att de samlade resurserna för hälso- och sjukvården skulle användas så effektivt som möjligt. Genom att föra 10

13 över kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen till landstingen fick landstingen ett samlat kostnadsansvar för all hälso- och sjukvård. Därigenom skapades förutsättningar för att väga läkemedelsbehandling och andra sjukvårdande insatser mot varandra på likvärdiga villkor. År utredde Socialstyrelsen konsekvenserna av den nya lagen om läkemedelskommittéer. Goda förutsättningar för läkemedelskommittéarbete sammanfattades som: 1. Vision och kompetens för förändringsarbete med klart och tydligt stöd från den politiska ledningen. 2. Väl utvecklad interaktiv kontakt med förskrivare. 3. Väl utvecklat datasystem med förskrivarstöd och bra support. 4. Tillgång till obunden information och fortbildning i gemensamt ansvar mellan arbetsgivare och förskrivare. 5. Relevanta och realistiska uppföljningssystem. 6. Fungerande kommunikation med allmänhet, patienter och patientorganisationer. I och med att en särskild Lag om läkemedelskommittéer trädde i kraft 1997 skedde en samordning och ökad satsning på läkemedelskommittéerna inom respektive landsting. Skälet till att en lokal (landstingsbaserad) verksamhet föredrogs framför en nationell var framförallt att när ett kunskapsunderlag skall omsättas till praktisk sjukvårdsverksamhet är det nödvändigt att ta hänsyn till de resurser som finns, vilka gränsdragningar som görs mellan olika vårdnivåer och hur sjukvårdsorganisationen ser ut. De flesta sjukvårdshuvudmän valde att behålla endast en övergripande läkemedelskommitté inom sitt geografiska område. Ett annat väsentligt syfte var att öka kvaliteten i läkemedelsförskrivningen genom läkemedelskommittéernas arbete och förskrivarnas kvalitetssäkringsarbete. Möjligheterna för förskrivare och läkemedelskommittéerna att följa förskrivning och användning av läkemedel förbättrades genom inrättande av ett nytt recept- och förskrivarregister. Att hjälpa förskrivare och verksamhetsansvariga att analysera den egna verksamhetens användning av läkemedel ur olika perspektiv har blivit en viktig del i läkemedelskommittéernas verksamhet. Det allra viktigaste uppdraget är dock att utarbeta evidensbaserade läkemedelsrekommendationer, erbjuda oberoende värderingar av nyheter inom läkemedelsområdet och fungera som en resurs för förskrivare, verksamhetsansvariga och politiker inom hälso- och sjukvården. Det lokala reglementet för läkemedelskommittéerna varierar liksom sammansättningen av desamma. Detta speglar de olika behoven som finns hos sjukvårdshuvudmännen beroende på storlek, organisation och hur kostnadsansvaret för läkemedel i öppen vård hanteras inom organisationen. En del sjukvårdshuvudmän har valt att bygga upp egna kompetenscentrum med experter inom klinisk farmakologi, farmaci, ekonomi, kommunikation och IT-frågor. Andra förlitar sig på inhyrd kompetens från Apoteket AB som historiskt spelat en stor roll för läkemedelskommittéarbetet. De senaste åren har setts en samordning av läkemedelsarbetet inom redan etablerade regioner (Stockholm, Skåne, Västra Götaland) samt inom regionsamarbete i övriga Sverige. Utredningsuppdrag, informationsarbete, analys av läkemedelsmarknaden har varit sådana vanliga samverkansområden. Bildande av gemensamma regionala expertgrupper och i vissa fall sammanslagning av läkemedelskommittéer har också förekommit. Detta får i första hand ses som en logisk följd av en generellt ökad samverkan inom de olika regionerna. Att ha en lokal process kring värdering och kommunikation kring nya läkemedel och ny kunskap kring gamla läkemedel beskrivs ofta av icke insatta som ett onödigt dubbelarbete. I själva verket är det naturligtvis så att lokala specialister som är verksamma inom ett terapiområde ändå alltid måste studera och förhålla sig till ny kunskap. Det vore då dumt att inte utnyttja lokalt kända kolleger för att mer effektivt förmedla de överväganden och ställningstaganden som ändå görs lokalt. 11

14 Ökad samverkan med patientföreningar och direkt kommunikation med allmänheten kring övergripande läkemedelsfrågor har också ökat, mest utpräglat genom särskilda versioner av rekommendationer riktade mot allmänheten och riktade mediakampanjer kring enskilda läkemedelsfrågor. Kostnadsansvar Kostnadsansvaret för läkemedel inom läkemedelsförmånerna fördes över från staten till landstingen Sedan 1998 har landstingen successivt utvecklat budget- och incitamentsmodeller. Från och med 2002 har landstingen haft kostnadsansvar för läkemedelsförmånen samtidigt som ett särskilt statsbidrag för läkemedel i öppen vård givits. I praktiken har detta inneburit att fr o m 2002 är en krona mer för läkemedelsförmånen en krona mindre för annan vård i landstingets regi och vice versa. En betydelsefull förändring av förutsättningarna för landstingen kom den 1 oktober 2002 då lagen om läkemedelsförmåner ändrades så att arbetsplatskod på recepten blev obligatoriskt för expedition inom ramen för läkemedelsförmånerna. Genom den obligatoriska arbetsplatskoden ökade frekvens och kvalitet på arbetsplatskoderna till en nivå som i högre utsträckning säkerställde möjligheten att följa upp förskrivningar och att fördela kostnader. Utvecklingen av modeller för decentralisering av kostnadsansvar har fortsatt på senare år. Både direkta budgetar och incitamentsmodeller förekommer. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har i två rapporter 2003 samt 2006 beskrivit utvecklingen 6,7 I den första kartläggningen som gjordes 2002/2003 hade 11 landsting endast central hantering av kostnaderna och 10 landsting någon form av decentralisering. I den uppföljande rapporten från år 2006 hade 3 landsting endast central hantering av kostnader och 18 landsting någon form av decentralisering av kostnadsansvaret. Förskrivaransvar, befolkningsansvar och kombinationer Två huvudsakliga principer finns för uppbyggnad av modeller för kostnadsansvaret förskrivar- eller befolkningsansvar. Förskrivaransvar innebär vanligtvis att den enhet varifrån läkemedlet förskrivs har det fulla kostnadsansvaret för uthämtning på apotek inom förmånen. Befolkningsbaserade modeller bygger på att primärvården har kostnadsansvar för läkemedelskostnader till den befolkning man har ansvar för enligt listning eller geografisk indelning. Kostnadsansvaret omfattar i regel inte samtliga läkemedel som förskrivits till primärvårdens population utan endast de läkemedel som av landstinget definierats som så kallade allmänläkemedel. Dessa läkemedel är i regel vanligt förekommande läkemedel (t ex mot folksjukdomar som hypertoni, diabetes) oftast med en relativt låg behandlingskostnad. Volymmässigt kan dessa läkemedel stå för % av totala förbrukningen. Övriga läkemedel definieras som så kallade klinik- eller specialläkemedel och för dessa gäller ofta att förskrivande klinik på sjukhus har kostnadsansvaret. Detta är då ett exempel på förskrivarbaserat ansvar och principen för ett sådant är att en vårdenhet endast ansvarar för enhetens egna förskrivningskostnader. Varianter och kombinationer av dessa system förekommer. 12

15 Incitamentsmodeller Ungefär hälften av landstingen hade under 2006 utformat mer eller mindre omfattande incitamentsavtal/modeller. Avsikten med dessa avtal är att uppnå kostnadseffektivare förskrivning eller att uppnå vissa kvalitetsmål. Följsamhet till uppsatta förskrivningsmål, följsamhet till rekommendationslista eller budget förekommer och kombineras ofta med någon form av ekonomisk ersättning vid måluppfyllelse. Vid ett fullt genomfört decentraliserat ansvar för kostnader för samt kvaliteten i läkemedelsförskrivning/ordination, är separata incitamentsmodeller för läkemedel baserat på kostnadseffektiva val överflödiga eftersom enheten då får ta del eller bära effekterna av kostnadsansvaret. Med ett decentraliserat kostnadsansvar ökar behovet av att utveckla och implementera indikatorer som beskriver kvaliteten i läkemedelsanvändningen, helst i form av uppnådda hälsoeffekter. Modeller för kostnadsansvar i de fyra landstingen/regionerna De landsting/regioner som omfattas av denna rapport har alla arbetat med olika former av decentralisering av kostnadsansvar för läkemedel. Ett flertal påtagliga skillnader föreligger i hur arbetet bedrivits och hur kostnadsansvaret byggts upp. I nedanstående tabell sammanfattas grundläggande uppgifter om kostnadsansvaret för läkemedel för de landsting/regioner som omfattas av benchmarkingrapporten. Effekter av decentraliserat kostnadsansvar Det finns få systematiska studier som utvärderat vilka effekter ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel har på ekonomi och kvalitet. En nyligen publicerad Cochranerapport visar att läkemedelsbudgetar kan minska läkemedelskostnaderna, främst genom minskade volymer och ökad generikaanvändning 8. Långtidseffekterna på kvaliteten och kostnaderna i läkemedelsförskrivningen är dock dåligt studerade. Införande av budgetar har i andra länder visats ha både positiva och negativa konsekvenser 9. På många håll har läkemedelsbudgetar och ekonomiska incitament bidragit till en ökad vårdkvalitet och ett effektivare resursutnyttjande. Om de hanteras på ett felaktigt sätt finns det dock en risk för en försämrad vårdkvalitet genom en minskad kontinuitet, minskad prevention och övervältring av patienter mellan olika vårdgivare 10. Oro har också väckts kring risken för ett försämrat förtroende mellan läkare och patient samt negativa långtidseffekter om effektiviseringar minskar läkarnas tid för undervisning och forskning. 13

16 Tabell 1. Översikt över modeller för kostnadsansvar för läkemedel Landsting/ region Stockholms läns landsting Beskrivning av modell för kostnadsansvar för läkemedel Strategi/handlingsprogram för läkemedel inklusive modell där vårdproducenter kan ta del av överskott via avtal Avtal tecknade med c:a 80 % av primärvård (PV) och vissa sjukhuskliniker. Samma villkor för privat och offentliga Vårdenheterna åläggs att värdera och kommentera sin förskrivning i ett årligt kvalitetsbokslut. Förskrivarbaserad modell Region Skåne Kostnadsansvar på förvaltningar som beslutar om decentralisering. Västra Götaland Landstinget i Östergötland 9 av 21 förvaltningar har decentraliserat ansvaret vidare till vårdcentral/klinik (2006). Privatläkare med avtal omfattas inte (en tredje del av PV). Förskrivarbaserad modell Beställarnämnderna avtalar med utförarna om läkemedelersättning. Alla förvaltningar har kostnadsansvar enligt förskrivarbaserad modell. Förvaltningar kan besluta om vidare decentralisering till vårdcentraler och kliniker. Läkemedel är integrerat med övrig budgetposter. Inriktningen är att vårdavtal med privata vårdgivare skall omfatt läkemedel. Särskild rutin för prognos och ersättning för nya specialläkemedel mellan ägare och utförare. Fullt decentraliserat kostnadsansvar till VC och klinik sedan 1 januari 2002 Integrerat med övrig ersättning till vårdenheter. Ingen särskild rutin för nya läkemedel utan integrerat i övrig rutin för prioritering, beställning och uppföljning Befolkningsbaserad för allmänläkemedel (läkemedel som av LiÖ definierats som sådana som primärvården har kostnadsansvar för); förskrivarbaserad för klinikläkemedel (läkemedel där förskrivande sjukhusklinik inom LiÖ har kostnadsansvar för sin egen förskrivning) Totalkostnad (förmånskostnad + egenavgift), dvs inte förmånskostnad är bas för kostnadsansvar och ersättning Incitaments-modell/avtal Ja. Bonus kopplat till följsamhet till Kloka Listan och del av överskott i skuggbudget samt möjlighet till ersättning för utvecklingsprojekt Förvaltningarna ansvarar för över-/resp underskott via budgetmodellen Möjlighet till målrelaterad ersättning via beställare. Särskilda incitamentsavtal finns med privata vårdgivare med avtal. Nej. Vårdenheterna behåller över-/resp. underskott via ersättningsmodellen Ingår i ordinarie avtals- och uppföljningsprocess för vård 14

17 Öppna jämförelser kvalitetsfokus De senaste åren har fokus ökat på uppföljning och utvärdering av kvaliteten i vården. Det har möjliggjorts genom uppbyggnaden av databaser i landstingen samt ett sextiotal nationella kvalitetsregister och Socialstyrelsens hälsodataregister. Till en början har registren använts för forskning och återkoppling till hälso- och sjukvårdspersonal som ett viktigt verktyg i förbättringsarbetet. På senare år har i ökad utsträckning kvalitetsmått kopplats till ekonomiska incitament och gjorts tillgängliga för allmänheten. Sedan två år publicerar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 11. Rapportens syfte är att stimulera till fördjupade analyser och diskussioner, både i landstingen och i den offentliga hälso- och sjukvårdsdebatten i stort samt att stimulera landstingen och sjukvården till förbättringar. Jämförelserna ska ställa krav på, men också inspirera och stödja landstings- och sjukvårdsledningar i deras arbete för effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. De mått som följs har valts från redan existerande datakällor som nationella kvalitetsregister, hälsodataregister och vårdbarometern. Jämförelserna avser flera olika perspektiv på kvalitet och effektivitet; medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet samt kostnader och produktivitet. I rapporten presenteras data för riket totalt och respektive landsting. I senaste versionen av öppna jämförelser finns 11 läkemedelsmått 11 : andelen äldre med 10 eller fler läkemedel andelen äldre med tre eller fler psykofarmaka andel äldre med läkemedel med risk för D-interaktioner andel kvinnor behandlade med kinoloner vid urinvägsinfektioner andel klopidogrelbehandlade patienter vid icke ST-höjningsinfarkt andel patienter med blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt andel strokepatienter med hjärtflimmer med blodförtunnande behandling andel diabetiker med blodtryckssänkande läkemedelsbehandling andel diabetiker med blodfettssänkande läkemedelsbehandling andel omeprazolbehandling vid magsår andel val av lågkostnadsstatiner vid blodfettssänkande behandling Några av dem kommenteras i anslutning till de data och nya mått som presenteras i denna rapport. Mått och mål för läkemedel Definition Enligt Socialstyrelsen är en kvalitetsindikator ett mått som speglar kvaliteten och som kan användas som underlag för verksamhetsutveckling samt för öppen redovisning av hälso- och sjukvårdens och omsorgens kvalitet 11. En kvalitetsindikator bör vara/ha: 1. Relevant 2. Hög validitet / evidensbaserad 3. Mätbar 4. Möjlig att påverka 5. Tolkningsbar / entydig 15

18 Mått eller mål? Skilj på mått och mål! En kvalitetsindikator är ett mått. Ett mål är något vi sätter upp för oss själva eller andra för att följa förändringar i det vi mäter. Ett mål kan ha två helt olika roller: Styrning och uppföljning. Ett uppifrån-ned perspektiv där vissa mål sätts upp för att åstadkomma en förändring eller garantera en kvalitet hos andra. Kvalitetsarbete. När de närmast berörda sätter upp mål för den egna verksamheten. Ett mål kan vidare vara långsiktigt det här är bra kvalitet eller kortsiktigt hit kan vi nå det närmaste året. Vid stor skillnad mellan dagens situation och den önskvärda är det ofta önskvärt att ha kortsiktiga mål för att kunna motivera förändringsarbete. Det är viktigt att vara tydlig med om ett målvärde är uppsatt utifrån styrning/uppföljning eller kvalitetsarbete, samt om målvärdet representerar önskvärd eller god kvalitet eller är ett operativt och tidsatt delmål på vägen till god kvalitet. Olika typer av kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer för läkemedel kan delas in i läkemedelsspecifika, sjukdomsspecifika och patientspecifika indikatorer 12,13. Utifrån grad av komplexitet kan följande nivåer beskrivas: 1. Läkemedelsspecifika indikatorer UTAN individdata t ex klassiska följsamhetskvoter, expositionsdata i form av DDD/1000 inv och dygn 2. Läkemedelsspecifika indikatorer MED individdata t ex samtidiga läkemedelsbehandlingar, behandlingstidens längd, antal behandlade individer, behandlingdos 3. Diagnos/sjukdomsspecifika indikatorer t ex andelen diabetiker med statinbehandling, hjärtsviktspatienter med ACE-hämmare 4. Patientspecifika indikatorer i vilken grad behandlingen är optimal för en enskild patient utifrån hans/hennes sjukdomshistoria, samtidiga sjukdomar och andra läkemedel Ökad grad av klinisk information ökar sannolikheten att hälso- och sjukvårdspersonal ska acceptera måtten som kliniskt relevanta och speglande kvalitet men innebär samtidigt större metodologiska svårigheter och ökad tidsåtgång för insamling, sammanställning och tolkning av fynden. Ett annat sätt att se på olika typer av kvalitetsindikatorer är en uppdelning i struktur-, processsamt resultatmått (bearbetad från Wettermark et al 12 ): Tabell 2. Översikt över olika typer av kvalitetsindikatorer utifrån olika perspektiv. Typ Visar Exempel Läkemedelsspecifikt exempel Strukturmått Förutsättningarna för god hälso- och sjukvård/omsorg Processmått Vad som faktiskt görs i vården / omsorgen, när, var och hur Resultatmått Vård- och omsorgsresultat och effekter på hälsa och välbefinnande Kompetens, bemanning, utrustning, dokumentation Screening, tid från diagnos till åtgärd, insatt behandling Mortalitet, morbiditet, livskvalitet eller intermediära mått som speglar detta Tillgång till elektroniskt förskrivarstöd Program för kontinuerlig producentobunden produktinformation Förekomst av kvalitetsprogram/audit kring läkemedelsfrågeställning Andelen hjärtinfarktpatienter behandlade med statiner vid utskrivningen Andelen diabetiker med statinbehandling Andelen rapporterade farmakologiska läkemedelsbiverkningar (typ A) Andelen diabetiker som når behandlingsmål mätt i HbA1c 16

19 Mått för kvalitet i läkemedelsförskrivningen En rad olika läkemedelsspecifika mått används i Sverige idag 13. Viktiga aktörer är de nationella kvalitetsregistren 14, Socialstyrelsen 15, Medicinska kvalitetsrådet 16 samt Kvalitetsrådet inom Svensk Förening Allmänmedicin (SFAM-Q) 17. Arbetet inom läkemedelskommittéer med att ta fram indikatorer för läkemedelsanvändning har huvudsakligen fokuserat på specifika substansers andel av relevant läkemedelsgrupp (mätt som förskrivning alternativt uthämtning från apotek) eller totala volymen som använts av en viss substans eller läkemedelsgrupp inom viss population. För att kunna mäta, beskriva och påverka kvaliteten i läkemedels förskrivning och användning måste en rad indikatorer som uppfyller ställda krav på kvalitetsindikatorer tas fram och valideras. Sådana mått bör ansluta till andra mått beskrivande vårdens kvalitet som tagits fram och funnit acceptans inom yrkesorganisationer och patientföreningar, t ex SFAM-Q:s Mål & mått i allmänmedicin 12,13. Aktuellt Patientdatautredningen Patientdatautredningen har i sitt andra delbetänkande Patientdata och läkemedel mm SOU 2007:48 lämnat förslag bland annat till en översyn av Lag (1996:1156) om receptregister. Förslagen syftar till att ge förbättrade förutsättningar för landstingen att utöva det ansvar för en likvärdig och god hälso- och sjukvård som åläggs dem i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt förslagen ska sjukvårdshuvudmännen ges möjlighet att använda uppgifter om individers uttag av förskrivna läkemedel hos Apoteket AB i sin verksamhet för uppföljning av förskrivning och användning av läkemedel i respektive landsting. Möjligheten skall omfatta alla uttagna läkemedel, inklusive dem som förskrivits av privata vårdgivare. Alla uppgifter om patienters identitet, såsom namn, personnummer etc. skall emellertid vara krypterade redan när de lämnas ut från Apoteket AB, så att de registrerades identitet skyddas vid överföringen till landstingen. Även uppgifter om patientens identitet som hämtas från vården inom ett landsting för att sammanställas med uppgifterna om läkemedelsuttag skall vara krypterade när de används för uppföljning. Förslagen innebär, om de genomförs enligt utredaren, betydligt förbättrade förutsättningar att följa upp kostnader och nytta med läkemedelsförskrivning. För att infria detta krävs dock att sjukvårdshuvudmännen genomför en kraftfull satsning på uppföljning av läkemedel och andra insatser i vården. Ny överenskommelse mellan stat och sjukvårdshuvudmän I januari 2008 slöts en ny ettårig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting om statens ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna. Överenskommelsen innebär att ersättningen till landstingen för 2008 blir 21,6 miljarder som ska fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen enligt den fördelningsmodell som tidigare använts. 17

20 I överenskommelsen anges också att i vidare avstämning inte utgå från läkemedelsförmånskostnaden utan den samlade kostnadsutvecklingen för läkemedel i läkemedelsförmånerna och läkemedel beställda på rekvisition. En rad punkter med syfte att förbättra styrning och uppföljning på läkemedelsområdet, förbättra kunskap på läkemedelsområdet samt förbättra läkemedelsanvändningen lyftes också fram som ett gemensamt ansvar för parterna i överenskommelsen. En särskild arbetsgrupp ska tillsättas. Apoteksmarknadsutredningens två betänkanden Apoteksmarknadsutredningen har lämnat två betänkanden, delbetänkandet Sjukhusens läkemedelsförsörjning SOU 2007:53 samt huvudbetänkandet Omreglering av apoteksmarknaden SOU 2008:4. Delbetänkande och lagrådsremiss kring Sjukhusens läkemedelsförsörjning Enligt delbetänkandet från utredningen bör både offentliga och privata vårdgivare ges en ökad frihet att organisera läkemedelsförsörjningen inom eller till sjukhusen. Det ska vara möjligt för vårdgivare att själva helt eller delvis kunna ombesörja läkemedelsförsörjningen eller välja vem eller vilka som ska utföra tjänster inom sådan verksamhet. Det bör inte längre ställas krav på att det ska finnas sjukhusapotek för att tillgodose läkemedelsförsörjningen. Varje vårdgivare ska till sitt förfogande ha en chefsfarmacevt med tillräcklig erfarenhet och tillräckligt inflytande som fortlöpande ansvarar för att läkemedelsförsörjningen inom eller till sjukhusen sker på ett säkert och effektivt sätt med bibehållande av läkemedlens kvalitet och en hög patientsäkerhet. Apoteket AB:s skyldighet att tillhandahålla information, uppgifter och statistik bör bestå till dess att det är beslutat hur tillhandahållande av information, uppgifter och statistik ska organiseras vid en omreglering av apoteksmarknaden i dess helhet. Det bör i Läkemedelsverkets föreskrifter under en övergångsperiod regleras att den som levererar läkemedel till sjukhusen ska lämna uppgifter till Apoteket AB om vilka volymer av läkemedel och vilka produkter som levereras samt kostnaden för dessa. Regeringen har i ett förslag till propositionstext lämnad till lagrådet föreslagit att förändringarna ska träda i kraft från och med den 1 september Förslaget från regeringen innebär en del förändringar jämfört med utredningen, bland annat ska vårdgivaren anmäla till Läkemedelsverket hur verksamheten för läkemedelsförsörjning till eller inom sjukhuset ska vara organiserad. Om det uppstår eller riskerar att uppstå allvarliga brister i läkemedelsförsörjningen ska vårdgivaren snarast anmäla detta till Läkemedelsverket. Vårdgivaren ska alltså ha ansvar för läkemedelsförsörjningen till eller inom sjukhus. För att vårdgivaren ska kunna fullgöra detta ansvar ska det finnas sjukhusapotek. Samtidigt försvinner krav på en särskild tjänst som chefsfarmaceut. Huvudbetänkandet Omreglering av apoteksmarknaden I sitt huvudbetänkande lämnar apoteksmarknadsutredningen långt gående förslag i en omreglering av apoteksmarknaden med bland annat en uppbrytning av Apoteket AB:s detaljhandelsmonopol. I dag ansvarar Apoteket AB för infrastrukturen av en rad databaser och informationssystem som viktiga för en effektiv drift, kontroll och överblick över läkemedelsanvändning och kostnader samt som underlag för forskning och utveckling. Förslaget från utredningen innebär att denna infrastruktur skiljs från Apoteket AB och drivs vidare i statlig ägo med konkurrensneutralt förhållningssätt till alla apoteksaktörer. 18

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet? Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666

Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Registrator vid Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Stiftelsen NEPI välkomnar

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånerna Läkemedelskommittén Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Landstingssubventionerade läkemedel 4.0 Rutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Landstingsdirektörens stab 2016-01-01 Utfärdande enhet:

Läs mer

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

LIF föreslår följande förändringar för att patienter snabbare ska få tillgång till nya läkemedel:

LIF föreslår följande förändringar för att patienter snabbare ska få tillgång till nya läkemedel: Inspel gällande SLL:s ersättningsmodeller LIF de forskande läkemedelsföretagen har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på SLL:s ersättningsmodeller för att stödja utvecklingen av värdebaserad vård,

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister

Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister Överenskommelse om samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting och industrins företrädare rörande Nationella Kvalitetsregister 1.1 God samverkan med industrin leder till bättre vård I Sverige förekommer

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läkemedelsförmånsnämnden 643/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 643/2006 FÖRETAG AstraZeneca Sverige AB 151 85 SÖDERTÄLJE SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande.

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande. Konsoliderad föreskrift TLVFS 2008:2 1 Konsoliderad föreskrift TLVFS 2008:2 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:2) om ansökan och beslut om läkemedel och varor

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-19

BESLUT. Datum 2011-12-19 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-04-18

BESLUT. Datum 2016-04-18 BESLUT 1 (8) Datum 2016-04-18 Vår beteckning PART Kronans Droghandel Apotek AB (org. nr. 556787-2048) Box 30094 104 25 Stockholm SAKEN Sanktionsavgift enligt 25 a första stycket 1 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Uppdraget en översyn av existerande nationella system för övervakning

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening

Läs mer

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland Regional strategi för ehälsa i Västernorrland En vägledning för det fortsatta arbetet med införandet av nationella ehälsotjänster i länets kommuner i samverkan med Landstinget och andra vårdgivare. Förord

Läs mer

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård 2012 11 22 1 1 Bakgrund... 3 2 Ny ersättningsmodell... 3 3 Ersättning... 4 3.1 Fördelning...4 4 Generell ersättning... 4 4.1 Vårdpeng...4 4.1.1

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi 1 2015-10- 23 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss S2011/8290/FS Rapport från Läkemedelsverket Insatser för att förbättra patientsäkerheten

Läs mer

Koncernkontoret Läkemedelsenheten

Koncernkontoret Läkemedelsenheten Läkemedelsenheten Maria Landgren Läkemedelschef Datum 2011-03-03 1 (5) Till Förskrivare i Apoteksaktörer Förskrivning och fakturering av läkemedel och liknande produkter med särskild landstingssubvention

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Avtal mellan organisationerna:

Avtal mellan organisationerna: Avtal mellan organisationerna: * nedan kallat organisationen och Landstinget i *namnge på raden ovan den kommun, det landsting eller den privata vårdgivaren det gäller Jönköpings län nedan kallat registerhållare

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se 1 (6) Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna har beretts möjlighet att lämna

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Behövs läkemedelskommittén?

Behövs läkemedelskommittén? TEMA Läkemedelskommittéer God Jul & Gott Nytt År! MiX MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 4 DECEMBER 2014 Behövs läkemedelskommittén? Med jämna mellanrum ifrågasätts behovet av lokala

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun

Revisionsrapport. 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson. Arvika kommun Revisionsrapport 0500601 Granskning av Enhetlighet i biståndsbedömning för försörjningsstöd Christina Svensson Arvika kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning/bakgrund...3 2.1 Metod/genomförande...3

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Mie Claesson Magnell 040-33 26 66 mie.claessonmagnell@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-13 Dnr 0900176 1 (10) Rekvisition hörapparat en valfrihetsmodell Ordförandens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Kommittédirektiv Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Om TLV 2015 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Generaldirektör Sofia Wallström Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en statlig myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL

Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 rekommenderade läkemedel i SLL Dokumentbeteckning: Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för upprättande av Kloka Listan 2016 Datum: 2015-06-10 Anvisningar till Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-06-22. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

BESLUT. Datum 2016-06-22. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen) BESLUT 1 (8) Datum 2016-06-22 Vår beteckning PART Apoteksgruppen i Göteborg Nr 4 AB (org. nr 556802-8830) AMUND GREFWEGATAN 5 411 31 Göteborg SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-12-17

BESLUT. Datum 2015-12-17 BESLUT 1 (8) Datum 2015-12-17 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Repatha,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016

Konsekvenser av budget och ersättningsmodell för hälsovalet 2016 Primärvårdsförvaltning 2015-11-16 Ärendenummer: 2015/00836 Primärvårdsstaben Dokumentnummer: 2015/00836-1 Eva Karlsson Pagels Till Nämnden för primärvård och tandvård Konsekvenser av budget och ersättningsmodell

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS) Rapport från CBL-kansliet, Läkemedelsverket 2015-09-07 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektivare vård Sollefteå 17 juni 2016 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Professionen Sitter vid datorn hela dagen och administrerar med värdelösa

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Inför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar

Inför kommande ALF-förhandlingar: Diskussionspunkter vid möten med universitets/fakultetsledningar Tack för möjlighet att ge synpunkter på dessa diskussionspunkter. Dessa frågor har diskuterats i styrelsen för Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) och svaren finns markerade i rött i direkt anslutning

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3383 av Emma Henriksson m.fl. (KD) med anledning av prop. 2015/16:138 Avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg)

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg) 2010-03-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Smerud Medical Research Norway AS Drammensvejen 41 N-0271 Oslo SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL 1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ 1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer