Behövs läkemedelskommittén?

Transkript

1 TEMA Läkemedelskommittéer God Jul & Gott Nytt År! MiX MEDICIN I X-LÄN NYHETSBREV FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN NR 4 DECEMBER 2014 Behövs läkemedelskommittén? Med jämna mellanrum ifrågasätts behovet av lokala läkemedelskommittéer. Skulle en enda gemensam rekommendationslista räcka för hela landet? Sid 2 3 samt Ba(c)ksidan sid 8 Guldpillret till läkemedelskommittéer Guldpillret är ett pris som delas ut för ökad kvalitet i läkemedelsanvändningen. I år gick priset till ett samarbetsprojekt mellan sju läkemedelskommittéer, bland andra Gävleborgs. Sid 4 Läkemedelsforum februari 2015 anmäl dig nu! Sid 3 MiX traditionella helgtävling para läkemedel och bilder! Sid 5 Ordnat införande av läkemedel För att uppnå en ändamålsenlig användning av nya läkemedel över hela landet samarbetar alla landsting i en gemensam process för införande. Sid 6 Läkemedelsgenomgång Landstingets rutin för läkemedelsgenomgångar i sluten vård har reviderats. Sid 7 Barn och läkemedel samlad kunskap. Sid 7 Världshälsoorganisationen WHO anser att läkemedelskommittéer behövs.

2 TEMA Behövs läkemedelskommittér? Arbetet bakom riktlinjerna Läkemedelskommittéer (LK) har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Under och 1970-talen bildades cirka 100 LK. Den viktigaste arbetsuppgiften var att välja ut preparat för användning främst inom den slutna vården. Den första LK, på Karolinska sjukhuset, började sitt arbete 1961 med att granska sortimentet av infusionslösningar. Det året användes 25 olika standardberedningar. Efter LK:s rekommendationer täcktes 90 procent av den årliga förbrukningen av enbart fyra standardlösningar. Bland sömnmedel rekommenderades sex preparat istället för de 37 olika som användes. Det ledde till säkrare användning och rationellare läkemedelshantering. BEGRÄNSA SORTIMENTET Den första bevarade rekommendationslistan från Läkemedelskommittén för sjukvårdsinrättningarna i Gästrikland är från I förordet står LK:s arbete syftar till att begränsa sortimentet, varvid preparatvalet dels bygger på rådande terapivanor, dels förbrukningsstatistik, dels på farmakologiska bedömningar. Prisjämförelser har gjorts vid val mellan synonyma preparat. MINSKA KOSTNADERNA 1982 fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram åtgärder som skulle minska samhällets kostnader för läkemedel. Det framhölls att ett utbyggt och förbättrat LK-arbete skulle kunna verka i denna riktning. Utredningen LK:s organisation och uppgifter presenterades En av punkterna man särskilt tittade på var fördelar och nackdelar med starkare samordning inom länet, exempelvis länskommittéer. En annan punkt gällde utveckling av LK-arbete i primärvården. I utredningen sägs: Det är viktigt att understryka de lokala kommittéernas betydelse för framtagande av rekommendationer samt deras förankring på det lokala planet. Dessutom är de lokala kommittéerna engagerade i den lokala läkemedelsinformationen och läkemedelsfortbildningen. LOKAL ELLER NATIONELL REK-LISTA Med jämna mellanrum ifrågasätts behovet av den lokala rekommendationslistan. Varför kan det inte skapas en gemensam lista för hela landet? Som jag ser det är det viktigaste med reklistan kanske inte den färdiga produkten utan arbetet med att ta fram den. Detta arbete aktiverar många personer i länet vilket ger spridning av aktuell kunskap. Det ger också förutsättningar för att rekommendationerna får större acceptans bland förskrivarna. I terapigrupperna och LK samarbetar sjukhusläkare, allmänläkare, apotekare och sjuksköterskor. Det gör att rekommendationerna blir mer användbara i olika delar av vården. Samarbetet ökar också förståelsen för varandras situation. Det är heller inte så att terapigrupperna och LK gör allt arbete från grunden. Rekommendationerna grundar sig på nationella och internationella kunskapssammanställningar, vårdprogram och riktlinjer. LK lånar också material från varandra. Men det finns inte nationella riktlinjer för alla sjukdomstillstånd, de riktlinjer som finns uppdateras inte alltid med de senaste rönen, vissa riktlinjer handlar bara om terapi på en viss vårdnivå, riktlinjer kan behöva kompletteras med en utvärdering av ett nytt läkemedel, och så vidare LK-organisationen är dock inte statisk utan det sker en utveckling. Det började med fyra olika Läkemedelskommittéer i Gävleborgs län. Nu har vi ett samarbete mellan sju LK i Mellansverige där vi bland annat har tagit fram en gemensam rek-lista för barn och en för läkemedelsbehandling hos äldre (den fick priset Guldpillret). I LK Gävleborgs kommande rek-bok är diabeteskapitlet ett resultat av regionalt samarbete (DiaReg). LK:s övriga arbete lokalt ifrågasätts dock sällan. Det gäller uppsökande läkemedelsinformation, spridning av information från Läkemedelsverket, TLV, Socialstyrelsen, med mera, utbildningar, framtagande och presentation av läkemedelsstatistik, läkemedelshanteringsrutiner, med mera. Där är de flesta överens om att den lokala LK gör ett värdefullt arbete. Peter Rosenberg informationsläkare Tack för mig! Efter 14 år som informationsläkare åt Läkemedelskommittén kommer jag nu att sluta. Jag vill tacka alla medarbetare i kommittén och på Läkemedelsenheten för ett stimulerande samarbete. Jag vill även tacka Landstinget Gävleborg för att jag fått förmånen att vara informationsläkare på deltid. Det har varit ett uppdrag som varit fantastiskt fortbildande för mig. Peter Rosenberg är det mest viktiga 2

3 Nationella riktlinjer måste»behöver man 20 olika landstingskommittéer som värderar samma kunskapsmassa och där det redan finns utvärderingar gjorda av svensk, europeisk och internationell expertis?«nej, menade Stefan Agewall i Läkartidingen nr 5/2014. Här svarar Ellen Vinge, ordförande i Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer. Tack, Stefan Agewall, för förslaget till fler nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomstillstånd. Men varför begränsa sig till den egna specialiteten? Tänk horisontellt och låt de nationella riktlinjerna omfatta även samverkan över specialitetsgränser. Dagens sjukvård kräver en gränslös samverkan och nationella riktlinjer som även tar hänsyn till detta perspektiv är ännu bättre. Specialitetsföreningarnas riktlinjer är oftast skrivna just för den egna specialiteten. Men för att sjukvården ska fungera kan riktlinjer t ex inom kardiologin behöva spridas till allmänläkare och kirurger, riktlinjer för behandling av osteoporos bör vara kända av kardiologer och akutmedicinare, riktlinjer för behandling av sömnproblem bör vara kända av kirurger och hematologer, Stramas riktlinjer bör vara kända av såväl läkare som sjuksköterskor och patienter, och så vidare. Inom många områden saknas tydliga riktlinjer från specialitetsföreningarna. Ofta dröjer nationella riktlinjer länge, och de åldras förbluffande snabbt. Många nationella riktlinjer och behandlingsrekommendationer är vaga vad gäller val av preparat, behandlingstider, biverkningar som måste hanteras av andra än den specialist som satt in behandlingen, interaktionsproblem och annat som hör till den praktiska sjukvården. Val av preparat kan ha stor betydelse för behandlingskostnaderna. Riktlinjer för ett sjukdomstillstånd kan delvis motverkas av riktlinjer för ett annat. Samordning av preparatval mellan olika specialiteter, och mellan sluten vård och öppen vård inom ett landsting eller en region, underlättar för både sjukvården och patienterna. Det är här läkemedelskommittéerna kommer in. Läkemedelskommittéerna gör inte egna värderingar om det finns uppdaterade nationella riktlinjer. Vad vi gör är att i våra respektive landsting/regioner sprida kännedom om nationella riktlinjer, Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, SBU-rapporter, TLV:s hälsoekonomiska bedömningar och liknande till förskrivare och andra som kan behöva känna till dem. Det är väl känt att det inte räcker med att ta fram och publicera nationella riktlinjer och kunskapsstöd. De måste implementeras, anpassas till de lokala förutsättningarna och följas upp ända ner på»verkstadsgolvet«. Detta är möjligt genom läkemedelskommittéernas lokala nätverk med kompetenta och engagerade specialister i tvärprofessionellt sammansatta expertgrupper, och den uppsökande verksamheten med stöd av informationsläkare och informationsapotekare. Den personliga kontakten med förskrivarna har effekt. Det vet läkemedelsindustrin sedan länge! LOK (Nationellt nätverk för Sveriges läkemedelskommittéer) blir allt viktigare för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, och för ett gemensamt agerande i landstingen. LOK är en respekterad aktör nationellt, som dialogpart till industrin och som företrädare för läkemedelskommittéerna i samverkan med myndigheter och andra organisationer. Nationell och internationell konsensus är grunden för medicinsk behandling och behöver inte omtolkas på lägre nivå. Låt oss i stället ta vara på och utveckla det svenska systemet med läkemedelskommittéer i lokalt förankringsarbete av etablerad evidens uppföljning av läkemedelsförskrivningen med återkoppling till kliniker och vårdcentraler producentobunden och högkvalitativ medicinsk fortbildning. För LOK Ellen Vinge Ellen Vinge är docent och specialistläkare i klinisk farmakologi; ordförande i Läkemedelskommittén i Landstinget i Kalmar län; ordförande i Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer (LOK). Artikeln publicerades först i Läkartidningen nr 7/2014. Återgiven här med tillstånd av författaren. implementeras lokalt Glöm inte anmälan till Läkemedelsforum Mellansvenskt läkemedelsforum gemensamma utbildningsdagar för läkare i Uppsala/ Örebroregionen hålls i februari 2015 i Örebro. Arrangörer: läkemedelskommittéerna i Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västmanland, Uppsala och Örebro. Lokal: Conventum i Örebro. Tid: Onsdag 4 febr. kl 10 torsdag 5 febr. kl 15. Kursavgift: 1500 kr för två dagar. Anmälan inklusive hotellbokning: Där finns även programmet. Transport: LK Gävleborg ordnar gemensam bussresa till Örebro. Ange på anmälningsformuläret om du önskar bussresa. 3

4 Läkemedelsbehandling av de mest sjuka LK-arbete belönas med Guldpillret Guldpillret delas ut årligen av Dagens Medicin, Dagens Apotek och Läkemedelsförsäkringen. I år gick priset till projektet Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre, ett samarbete mellan sju läkemedelskommittéer i Mellansverige. Gunnar Dahlberg, informationsläkare i Västerås har lett arbetet. Från Gävleborg deltog Sofia Jonsson, apotekare på Läkemedelsenheten och medlem av LK:s terapigrupp Äldre och läkemedel. KLOKARE LÄKEMEDELSBEHANDLING Kunskapen om symtom, utredning och behandling för de mest sjuka äldre är bristfällig inom stora delar av sjukvården. Den gamla människan visar många gånger helt andra symtom på vanligt förekommande sjukdomstillstånd än vad yngre människor gör. Det leder såväl till feldiagnostik som till överbehandling eller underbehandling Ett respektingivande samarbete Juryns motivering till Guldpillret lyder: Pristagarna har tagit ett betydelsefullt steg längre i arbetet för en bättre läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Ett respektingivande samarbetsprojekt som samlat många kompetenser från sju olika landsting med helhjärtat fokus på att ge multisjuka äldre de läkemedel som ger ökad hälsa och livskvalitet, i kombination med att ta bort olämpliga läkemedel. av sjukdomstillstånd hos de mest sjuka äldre. Många vårdprogram bygger på dokumentation från läkemedelsprövningar där betydligt yngre människor än de mest sjuka äldre inkluderats och där hänsyn till de äldres förmåga att klara läkemedelsbehandling inte tas. Med anledning av ovanstående har representanter från Uppsala-Örebroregionens läkemedelskommittéer i samverkan tagit fram rekommendationer för läkemedelsbehandling i gruppen de mest sjuka äldre inom några särskilt angelägna terapiområden. Målsättningen med rekommendationerna är att förbättra livskvaliteten för de mest sjuka äldre genom att undvika läkemedel som inte tillför något positivt vad gäller livskvalitet och ge rätt dosering av betydelsefulla läkemedel för att på detta sätt undvika vårdskador. Rekommendationer presenteras dels i en mer välfylld bakgrundsdokumentation på LK:s hemsida och dels som en lathund i fickformat. Tack Margareta och Peter! Två av våra medarbetare lämnar LK vid årsskiftet då förordnandet går ut och andra intressen behöver få tid: Margareta Högström, Division Primärvård, som under många år har varit medlem av läkemedelskommittén och gjort stora insatser för kvalitet och säkerhet i läkemedelshanteringen genom utarbetandet av länets föreskrifter för läkemedelshantering. Peter Rosenberg, informationsläkare och ansvarig för bland annat MiX. Många års klokt samlande av artikelmaterial varvat med Peters underfundiga kommentarer och obetalbara bilder har gjort att MiX uppmärksammats vida utanför våra länsgränser. Tack båda två för många trevliga år, ett gott samarbete och för att vi har kunnat få del av era kunskaper! Stefan Back Ordförande, LK Gävleborg 4

5 MiX !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!stora helgtävling !!!! MiX!! Gissa! läkemedlet! Den traditionella helgtävlingen går i år ut på att associera till ett läkemedel eller en läkemedelsgrupp utifrån tre bilder. Det kan finnas fler rätta lösningar än den vi har tänkt oss, så motivera gärna ditt svar. Lycka till!! Skicka ditt svar senast den 31 januari 2015 till: erica.blomberg@lg.se Extern post: Erica Blomberg Läkemedelsenheten, Gävle Sjukhus, GÄVLE Intern mail: Blomberg Erica LOV Vårdkvalitet Intern post: Erica Blomberg Läkemedelsenheten Budstation -67Tävlingskonstruktörer: Erica Blomberg Peter Rosenberg. 5

6 Hälsoekonomi Ordnat införande av läkemedel För att uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig användning av nya läkemedel över hela landet samarbetar alla landsting, ett flertal myndigheter och läkemedelsföretagen i en gemensam process för införande av nya läkemedel. SAMVERKAN FÖR ORDNAT INFÖRANDE Nationellt ordnat införande av nya läkemedel innebär samverkan mellan landstingen, läkemedelsföretagen och myndigheter som Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Avsikten är att på så goda grunder som möjligt introducera nya läkemedel i vården. Introduktionen ska också ske utan onödigt dröjsmål. Bakgrund Vården ska vara jämlik över hela landet. Oavsett bostadsort, ska patienten kunna vara trygg i att rätt läkemedelsbehandling kommer att ges. Vårdens resurser är begränsade. För att kunna garantera alla medborgare en bra vård, behövs prioriteringar. Därför är det viktigt att veta om nyttan av en läkemedelsbehandling motsvarar dess kostnad. När det gäller helt nya läkemedelsbehandlingar, vet man ofta ganska lite om hur de fungerar i den kliniska vardagen. FÖRBEREDELSE I GOD TID Landstingen förbereder gemensamt införandet av nya läkemedel som bedöms innebära en stor påverkan på vården. Det görs bland annat genom att ta fram gemensam information om kommande läkemedel och kartlägga hur de bör användas och följas upp. Det mesta av detta arbete görs i god tid innan ett läkemedel är godkänt för försäljning. FÖRMÅN OCH REKOMMENDATIONER Hälsoekonomi innebär att man värderar nyttan av behandlingen i förhållande till priset. Hälsoekonomiska värderingar ska göras för alla nya läkemedel. De ligger till grund för beslutet om ett läkemedel ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet. För vissa läkemedel som inte omfattas av högkostnadsskyddet ger landstingsgemensamma rekommendationer vägledning i hur läkemedlen bör användas. Rekommendationerna är ett stöd för sjukvården och är en gemensam grund för samma prioriteringar i hela landet. ANVÄNDS LÄKEMEDLET PÅ RÄTT SÄTT? Nya läkemedel följs också upp, dels för att få kunskap om deras effekt och säkerhet, dels för att se om de används på rätt sätt. TEMA För mer information: janusinfo.se 6

7 Läkemedelsgenomgång / Barn och läkemedel Reviderad rutin för läkemedelsgenomgångar Rutinen gällande enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång samt läkemedelsberättelse för slutenvård och specialistmottagningar har nyligen reviderats. Ändringar har gjorts för att förenkla och förtydliga begreppen och processen. För att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar är det viktigt att enkel läkemedelsgenomgång genomförs snarast vid inläggning. En enkel läkemedelsgenomgång innefattar att stämma av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, samt vilka läkemedel patienten verkligen använder. Syftet är att upprätta en aktuell läkemedelslista. Vid utskrivning ska de läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden sammanfattas i en läkemedelsberättelse, vilken över- förs till nästa vårdnivå samt ges till patienten. Syftet är att förebygga överföringsfel då patienten skrivs ut från slutenvård, samt ge patienten skriftlig information om de läkemedelsförändringar som gjorts under vårdtiden. Nytt är att nationella KVÅ-koder finns tillgängliga, vilka nu skall användas. Då enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång genomförts, KVÅ-kodas det enligt nedan. Om läkemedelsberättelse skrivits i epikrisen och/eller om Utskrivningsinformation innehållande läkemedelsberättelse är skrivet till patienten KVÅ-kodas det enligt nedan. KVÅ-koden registreras av sekreterare. Med hjälp av koderna finns möjlighet till kvalitetsuppföljning. Aktivitet Enkel läkemedelsgenomgång Fördjupad läkemedelsgenomgång Läkemedelsberättelse Utskrivningsinformation innehållande läkemedelsberättelse KVÅ-kod XV015 XV016 XV017 QV006* *Denna KVÅ-kod används då det saknas nationell kod för utskrivningsinformation innehållande läkemedelsberättelse. Beskrivning av koden QV006: Information/undervisning om medicinering. Information och undervisning om användning av läkemedel inklusive övervakning av dess effekter. Rutinen återfinns i Platina eller på Läkemedelsenhetens hemsida; / Samlad kunskap om barn och läkemedel SBU och Läkemedelsverket identifierar kunskapsluckor och samlar kunskap om barn och läkemedel i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Det är välkänt att många av de läkemedel som ges till barn (speciellt till nyfödda) är ofullständigt dokumenterade vad gäller effekt, säkerhet och dosering. För många läkemedel saknas därför stöd i godkänd produktinformation för användning till barn. Det betyder att behandlingen ges off label. Att ett läkemedel inte är godkänt behöver inte betyda att kunskapen om det är otillräcklig då det kan finnas klinisk erfarenhet och vetenskapligt stöd för användning. Läkemedelsverket anordnar möten med representanter för barnsjukvården för att identifiera kunskapsluckor och föreslå speciella läkemedelsområden där det finns särskilt behov av kunskap. REKOMMENDATIONER OCH DOKUMENT Behandlingsrekommendationer för barn grundar sig på tillgänglig vetenskaplig evidens men ibland saknas evidens för behandlingar till barn. I dessa fall grundar sig rekommendationerna på vetenskapligt stöd eller studier, men också på klinisk erfarenhet och experternas samlade kunskap. Rekommendationerna tas fram gemensamt av experterna och bygger på konsensus i gruppen. När expertrekommendationerna för läkemedelsbehandling har lägre grad av evidens och till stor del grundar sig på konsensus av expert opinions kallas de kunskapsdokument. Som stöd för rekommendationerna finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för. I bakgrundsdokumenten finns referenser och detaljerad information om varje ämnesområde. Om något i rekommendationerna verkar oklart finns bakgrundsdokumenten som stöd. Inför expertmöten har SBU och Läkemedelsverket identifierat vetenskapliga kunskapsluckor för behandling av barn inom aktuella områden. En färsk behandlingsrekommendation är Smärtsamma procedurer behandling av barn i hälso- och sjukvård. Läs mer på Läkemedelverkets hemsida: Hälso- och sjukvård Barn och läkemedel 7

8 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I GÄVLEBORG DECEMBER 2014 BA(C)KSIDAN / Stefan Back, ordförande En fantastisk utveckling Från 4 till 21 miljarder kronor eller från 28:80 till 1:10 på 25 år Den första summan i rubriken avser kostnaderna för läkemedelsförmånen den andra summan gäller kostnaden för en kapsel Losec (omeprazol) 20 mg under samma tidsspann. Utvecklingen på läkemedelsmarknaden med introduktion av åtskilliga nya läkemedel har under de senaste årtiondena varit omfattande samtidigt som effekten av patentutgångar och generisk konkurrens minskar kostnader för äldre beprövade och effektiva medel. I slutet av1980-talet kom flera nyintroduktioner av medel för behandling av folksjukdomar, såsom blodfetter, blodtryck, hjärtsvikt och magsår, bland annat ARB, PPI och statiner samt nya insuliner. Detta ledde under 1990-talet till kostnadsökningar på mer än tio procent årligen, vilket på längre sikt ansågs ohållbart. På 2000-talet kom introduktion av flera immunmodulerande medel, först mot RA, senare tillkomna indikationer inom cancerbehandlingar, IBD, psoriasis med flera. Dessa medel var effektiva och dyra samt gav kostnadsökningar, som dock till stor del inte hamnade i förmånen utan bland de rekvirerade läkemedlen. Generikareformen 2002 gav ordentlig begränsning av förmånskostnaderna. Priskonkurrensen efter patentutgång blev kraftig. Tidigare var prissänkningarna måttliga, men nu såg vi ända upp till 95 procent prisreduktion. Läkemedelsförmånsnämnden började göra hälsoekonomiska bedöm- ningar vid ansökan om förmån. Kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) blev ett nytt begrepp att förhålla sig till. Tidigare hade det inte varit särskilt accepterat att sätta en prislapp på liv och hälsa på det sättet. Kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen fördes över till landstingen via ett särskilt statsbidrag. Decentraliserat budgetansvar i Gävleborg infördes på enhetsnivå så att alla arbetsplatser kom att svara för kostnaderna för receptförskrivna läkemedel. Då arbetsplatskoder tidigare införts på recepten möjliggjordes även detaljerad uppföljning av förskrivningsvolymer och -mönster. Kostnadseffektivitetsbedömningar görs nu av TLV, även av rekvisitionsläkemedel som tidigare inte bedömts på det sättet. Flera extremt dyra behandlingar för mycket sällsynta sjukdomar har introducerats de senaste åren. Nu har effektiva medel mot Hepatit C kommit, vilka ger mycket hög utläkningsfrekvens till mycket hög kostnad cirka kr per patient och kur. Utmaningen framåt blir hur samhället ska kunna hantera de nya medlen mot tidigare obotliga sjukdomar, ofta till extrema kostnader. En klar risk finns för heta prioriteringsdebatter, där alla gissningsvis kommer att tala sig varma för sin hjärtesak. Att prioritera kommer att bli en klar utmaning för samhället. Läkemedelskommittéer (LK) utvecklades i Sverige under 1970-talet, fokus låg på sjukhusens sortiment. Senare framtogs förskrivningsråd för olika vanliga sjukdomstillstånd. Vi hade då LK i vardera Bollnäs, Gävle-Sandviken, Hudiksvall och Söderhamn samordnades dessa till en länskommitté då lagen om LK kom. Med tiden blev det större fokus på att väga in kostnader, göra terapirekommendationer och förorda utbyte vid patentfall. Ingen brydde sig egentligen om kostnaden då den togs av staten på löpande räkning och landstingen påverkades inte av kostnaderna för de läkemedel som förskrevs. Kvalitet i vården och lika tillgång på vård i landet har de senaste åren kommit allt mer i fokus. Möjligheter att följa förskrivningen per arbetsplats och enskild förskrivare gör att skillnader i förskrivningsmönster lätt kan urskiljas och ifrågasättas. Tillgången på information och integrerat förskrivarstöd måste samordnas så att relevant information, inklusive interaktionskontroll och förskrivningsvillkor, hålls tillgänglig i förskrivningssituationen. Det är viktigt att alla förskrivare har tillgång till samma uppdaterade information. Större landsting/regioner samlar allt mer fakta publikt, till exempel Janusinfo från SLL, vilket sannolikt behöver utvecklas med ett samordnande nationellt perspektiv. Vi behöver gemensamt kunskapsunderlag som sedan anpassas regionalt och följs upp lokalt för att så långt som möjligt få en god vård med resurser som fördelas med mesta möjliga hälsovinst som resultat. MiX Nyhetsbrev från Läkemedelskommittén i Gävleborg Redaktionen Peter Rosenberg, familjeläkare, redaktör peter.rosenberg@lg.se Minicall: Stefan Back, överläkare, ordförande stefan.back@lg.se Tel: Simon Gunnarsson, apotekare, sekreterare simon.gunnarsson@lg.se Tel: Johanna Carlsson, info-apotekare johanna.carlsson@lg.se Tel: Extern post Läkemedelsenheten Lednings och verksamhetsstöd Gävle sjukhus GÄVLE Intern post Läkemedelsenheten Budstation -67- MiX på nätet Produktion Grafisk profil och form: TETHA Tryck: Gefle Offset; ex.