Tuppens utvärdering ht vt 2014!

Transkript

1 Tuppens utvärdering ht vt 2014

2 Projekt Musik och rörelse Ordet musik används ofta av barnen. Är det ett uttryck för att de vill dansa, eller är det musiken som lockar till dans? Vi vill ge de yngsta barnen utmaningar i form av musik som inte spelas så ofta, tex afrikansk, klassisk mm. Vi är också nyfikna på hur små barn (1-2 år) uppfattar rytmer. Har de ett eget rörelsemönster som de anpassar efter rytmen, eller ser det olika ut beroende på musikstil? Lucky you Vi låter barnen dansa till den discolåt som de oftast ber om, Lucky you. Vi tänker att barnen är trygga, avslappnade och redan har ett tydligt rörelsemönster till den musiken. De får tillsammans möta musiken vid olika tillfällen, både inne och ute. För att ge barnen chans att reflektera/vara delaktiga runt dansen, så visar vi det vi filmat av deras danstillfällen på väggen, via projektorn. De får nu möjlighet att göra ytterligare upptäckter. Att se sin upplevelsen på avstånd gör skillnad mot att se genom sina egna ögon. Några barn satt på golvet och tittade. Andra dansade medan ytterligare några gick upp på scenen för att känna på bilden och/eller uppleva sin skugga. Vi blev också nyfikna på om musiken skulle påverka deras rörelser även i andra aktiviteter som lera och måla.

3 Projekt Rymden På sagostunden fick barnen vid ett tillfälle möta danssagan rymdraketen. En instrumental musiksaga där man agerar till skiftningarna i musiken. Det visade sig mycket uppskattat och var något som barnen ofta frågade efter. Detta blev upptakten till projektet rymden. Grafik Barnen återberättade sagan och bestämde att de ville göra trycket till blåsplaneten. De lyssnade på musiken en gång och fick sedan fundera på hur de kände att de ville röra sig till musiken, var det snabbt eller långsamt? Hårda eller mjuka rörelser? Därefter valde de den sten som de ville använda till sitt tryck för att illustrera musiken. De stöpplade sin färg på lertrycket, och med försiktiga handrörelser strök de fast färgen. Detta provades till Barnens intresse av själva raketen var grunden till vårt val att arbeta vidare med raketer. De fick titta på filmer från bl.a raketuppskjutningar och rymdfärder och det som verkade viktigt var förutom röken och elden, även att det fanns en stege och vingar, en spets längst fram och där tyckte de också att man satt och styrde. Utifrån dessa intryck och tankar byggde vi tillsammans med barnen en egen raket. Och tillsammans med musiken och bilder som vi projicerade på väggen så kunde de nu göra sina egna rymdresor.

4 En raket av papier-maché De mixade tidningspapper och vatten och upptäckte att det faktiskt blev en smet. De konstaterade också att ju snabbare de mixar, desto högre ljud och desto mer vatten sprutade ut. Några tyckte att det såg lite läskigt ut, men nyfikna händer ville ändå ner och känna. När de hade pressat ut vattnet så upptäckte de att det fick en helt annan konsistens. Några barn blandade till ett tapetklister som de sedan blandade i tidningsmassan. Då massan skulle sättas fast på vald grundform så ville den bara smula sönder och de provade lösningar som att tillsätta mer vatten, mindre vatten, mer tapetklister, trycka hårdare. De två sistnämnda gav bäst resultat. De hade olika lösningar för hur de skulle täcka hålet längst upp: Ett barn formar och trycker till toppen medan ett annat barn lägger en kork som ny plattform till sin spets. Hon vrider och vänder på korkarna till hon kommer på att det fäster bäst om det finns pappersmassa mellan korkarna. Barnen funderar på hur de vill att den färdiga raketen ska se ut. Vad gör en raket till just en raket? De har olika tankar om detta och berättar om ytterligare en spets, vingar- olika i antal, fönster och annat. Vi ser att alla barn har en egen uppfattning och påverkas inte av vad de andra väljer eller bilderna de har tittat på.

5 Projekt Luftslottet Luftslottet är en spännande musiksaga som fängslat många av barnen. Den handlar om det onda/goda, att hjälpa en kompis, om mod och samarbete. Förutom draken handlar den också om luftprinsessan, vattenanden, eldsjälen och jordingen. Vi såg här en möjlighet att väva samman barnens olika intressen: fantasi och berättande= drama teknik och utforskande= naturkunskap; de fyra elementen luft, jord, vatten och eld Syftet var att få bekanta sig med naturkunskap, använda sin fantasi, samarbeta, utveckla sin självkännedom och kamratskap. De hade pratat mycket om luftslottet och luftprinsessan, men HUR tänker de om luft? Vi frågade barnen: Vad är luft? Det är bara luft, det finns i luftlandet, Jag har känt luft hemma jag känner det uppe i himlen, var några tankar. När de konstaterar att de har luft i munnen, så fick de små luftprinsessor (papperstussar) att försöka blåsa bort till slottet (mattan). Vi såg att några av barnen hade en färdig strategi för hur de skulle blåsa för att få tussen framåt, medan andra provar sig fram genom att ha huvudet i olika position; över, bakom och framför, nära, en bit ifrån. De blåser hårt och löst. Vi uppmanar dem att titta och prova varandras lösningar, och ser att något barn genom det hittar sin, eller en helt ny strategi som de upptäcker fungerar mer tillfredsställande. Mycket och ännu mer När vi frågar barnen hur mycket luft de tror att de har i sin kropp (de har konstaterat att de har luft i munnen) så säger de: -Så här, säger Ebba och visar med armarna rakt ut. -Så här mycket har jag, säger Elliot och visar att armarna når enda bak på ryggen. -Jag tror så HÄÄÄR mycket, säger Hilda och byter riktning medan hon spänner hela kroppen och även rösten för att visa vad mycket mycket luft hon har. Vi såg här hur barn använde sin kropp och röst för att illustrera hur någonting blir större.

6 För att få en ytterligare upplevelse av luft så byggde några av barnen en luft/vindfångare. Här fick vi bevittna ett barns engagemang och intresse när hon kommer på hur man gör knuten. Hon jobbar koncentrerat med varje moment och upprepar gång på gång tills att hon gör allt själv, och blir mycket stolt och ger även vägledning till sin kompis. I olika situationer kunde vi höra barnen samtala om luft: nu känner jag din luft (när de stod på kö till maten och någon andades i nacken), titta nu flyttar jag sanden med min luft, nu hör jag din luft (när de sitter nära varandra på läsvilan), kan du känna min luft? (de blåser på någons arm). Vi återkopplar till tidigare samtal och barnen berättar nu att luften finns i kroppen, att den finns i munnen, att den finns i magen. Vi tittar på kroppspusslets del av lungorna, berättar hur de fungerar och de provar att andas med djupa långsamma och korta snabba andetag. De ser hur bröstkorgen förändras, hur den växer och minskar: Jag har så här mycket luft, jag får stor mage, nu är den liten-nu är den stor. För att de lättare ska kunna se luften som de blåser ut så får de blåsa i ballonger och vi frågar om de nu vill prova att måla med den luften. Även här ser vi olika strategier. Vi upptäckte också att ett barn som hade svårt att få papperstussen att röra på sig, hade direkt hittat en teknik med sugröret och ett barn som blåste tussar med ilfart hade svårare med sugröret. Den här gången tog de snabbare del av sina kompisars agerande och flera av dem verkade också reflektera över hur kompisen gjorde och provade det sättet. Upptäckter de gjorde: Det blir stora gropar i färgen om man blåser hårt. Det blev lättare att blåsa iväg färgen då den späddes ut med vatten. Man kan styra åt vilket håll man vill att färgen ska gå (två barn blåste varannan gång och skulle mötas på mitten). Färgen blandar sig då den möts och blir till en annan färg. Papperet går sönder om det blir mycket vatten här är det hårt (torrt) och här är det mjukt (blött).

7 Slottet För att få reda på hur barnen tycker att ett slott ska se ut så får de olika bilder att prata utifrån. De pratar om torn och stora trappor. Om flaggor och många fönster. De ritar ner sina tankar och får sedan berätta om dem för sina kompisar. Luftprinsessan skickar en ritning på hur hon önskar att slottet ska se ut och barnen provar sig fram med kartonger och lådor. Utmaningar: Hur får man lika långa sidor? Vad fäster bäst av tejp och lim och hur mycket behövs? Hur gör man ett torn? För att ta reda på hur ett slotts fönster kan se ut så gör vi ett besök till Uppsala slott. Barnen Dokumenterar och visar och berättar sedan sina upplevelser för sina kamrater på förskolan. När de ritar sina fönster så ser vi tydligt vilka olika intryck det gjort på barnen: För Olle verkar det vara mängden fönster som varit viktig. Matilda koncentrerar sig på de enskilda fönstrets form- kantigt och med ett kryss i mitten Elliot verkar ha tagit fasta på storleken. Det finns både stora och små. Hilda gör tydliga sträck över och under fönstren för att kanske markera rader.

8 Projekt Små barns utforskande När barnen börjar på förskolan möter de många av materialen för första gången. De behöver tid att utforska hur materialet känns, smakar, luktar och fungerar. Vid varje nytt tillfälle så gör barnen nya upptäckter/erfarenheter som leder till ökad förståelse för hur ett material kan användas. Det är viktigt att de får prova samma sak många gånger för att befästa/utveckla sina nya teorier. Ur läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.

9 Projekt växtkraft På läsvilan, en vinterdag, läste vi om Bamse som planterar bönor. Barnen berättade då om vårens plantering på förskolan och ett barn reflekterar över att det nu är snö ute. Kan man plantera i snö? Här började barnens bön-experiment. Vi återknöt till vårens planteringar och barnen berättade att det behövdes jord och vatten. De gjorde tre krukor: jord-böna-vatten, jord-böna-vatten-plast och snö-böna-vatten. Dessa varianter upprepades och tre ställdes utomhus och tre inomhus. De var osäkra på vad som skulle hända så det var bara att vänta. Efter några dagar blir vi nyfiken på hur bönorna ser ut. Har de grott? Hur snabbt går det för en böna att gro egentligen? Efter nästan en vecka så tar vi upp bönan utan plast och konstaterar att den faktiskt hade börjat gro. Är det en rot eller växt, frågade ett barn (i boken de tidigare läst berättades att plantan växer uppåt och roten nedåt). Efter några dagar till skulle vi ta reda på detta och då hade rotsystemet tagit rejäl fart. Vi märke ett stort engagemang från barnen som varje dag gick till krukorna för att se vad som hänt. De konstaterade att bönan i snö inte växte i snö, de var kalla. Krukorna utomhus hade det inte hänt någonting med och där var snön kvar. Om krukorna inne konstaterade de att snön smälter inne det är varmt, ute är det kallt, vattnet försvann Bönan under plast stack upp efter ca två veckor och sedan växte den snabbt. Då den blivit några decimeter ville vi ta reda på hur snabbt den växte så då gjordes en mätsticka. Snabbt konstaterades att över helgen hade den vuxit 4cm. De fortsatte att följa bönans växande och ett nytt intresse för mätande började ta fart. Bl.a ville de mäta sig själva och olika sätt att bli lång. De mätte magen före och efter lunchen och kunde konstatera att de flesta faktiskt hade ökat 1cm.

10 På våren planterade barnen frön i egna krukor av återvunna mjölkkartonger. Först skulle jorden läggas i, vatten, och så fröna. Barnen fick välja på pensé, solros, basilika och tomat. Sist satte barnen över en bit plastfolie så fröna skulle växa ordentligt där nere i jorden. Redan efter ett par dagar stack en liten växt upp. Barnen har varit engagerade och tyckt att det har varit spännande att se hur mycket det vuxit i krukorna varje dag. Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet, Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Lpfö 98/11 s.7

11 Projekt Ljus Vi ser att ljus i olika former: solen, solkatter, reflexer, ljusstrålar mm lockar barnens nyfikenhet. Men vad är det egentligen som är så spännande? För att utmana barnen låter vi dem utforska ljuset och ställer oss frågan: Hur närmar sig barnen ljus, och vilka upptäckter tror vi barnen gör? Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö 98/11 Hur närmar sig barnen ljus? Vilka upptäckter gör de? Utforskandet av ljus kan ske på olika sätt. Vi har använt oss av overheadapparat och ficklampa. Overheadapparat Barnen fick vid två tillfällen undersöka ljuset med hjälp av overheaden. På den pedagogiska handledningen hjälpte vår pedagogista Kristina oss med att få syn på och dela in barnens upplevelser: Barnen undersökte hur apparaten fungerade: av/på knapp, höja/sänka, öppna/stänga. De fascinerades över det starka ljuset. De ville lägga saker på ljusbordet. De upptäckte skuggan på väggen. Något barn visste att det kunde påverka skuggan på väggen genom att byta saker på ljusbordet. Något barn upptäckte att om man lade ett plastdjur ner så såg man konturerna, och ställde man det upp så blev skuggan bara en oformlig klump. Om konturerna blev för otydliga så försvann djuret: - Nu är det borta

12 Bockarna Bruse OH Först berättas sagan för tre barn, sedan får de prova själva. Johannes: Hej trollet Majken: Kommer stora bocken Bruse. Tripp trapp tripp trapp. Du klampar min bro. Klamp klamp klamp klamp. Saga och Johannes hittar en riktig bro på väggen. Majken hämtar ett plastfat och lägger nedanför. Saga doppar bocken i fatet: Bada bada bada. Majken: Den måste torka. Johannes bock badar också i fatet: Bada bada bada. Då vi efter dessa gånger kunde se att några av barnen extra tydligt visat intresse för det direkta ljuset, beslöt vi oss för att nästa gång låta dem utforska ljuset med hjälp av ficklampor. Detta tänkte vi skulle ge barnen större möjlighet att styra ljuset utifrån vad som intresserade dem.

13 Ficklampa Två barn i taget undersöker och turas om med ficklampan i ett mörklagt scenrum. Vi ser att de verkar fascineras av ljuset och vad de kan göra med det. De lyser mycket i ansiktet, sätter munnen mot ljuset och gapar. De lyser på varandras fötter (nära och långt ifrån) och skrattar. De följer ljuspricken, den ena lyser och den andra jagar den. När pedagogen frågar vart den tar vägen lyser de upp i taket varje gång och visar. Ett barn lyser med ficklampan i sitt ansikte. Hon ser glad och överraskad ut. Hon lyser sedan i pedagogens ansikte, och så i det andra barnets ansikte: han säger Blä och skrattar. Ljuset kanske känns starkt i ögonen? Det ena barnet får ficklampan. Han lyser direkt på väggen. Det andra barnet säger Oj och skrattar med händerna för munnen. Han lyser på pedagogen. Sedan på det andra barnet. På pedagogen. På det andra barnet. Och på golvet. Det andra barnet visar fascination över det han gör: hon säger Blä, blä, blä, blä när han lyser på hennes ansikte, och hon hoppar runt, dansar och skrattar. Han lyser sedan med ficklampan i spegeln. Sand och ljus En ram med genomskinlig plastbotten läggs på ljusbordet och täcks med ett tunt lager fin sand. Två barn, och sedan ett tredje provar att stryka ut sanden med fingrarna, och med hela handen,. De känner på den lätta sanden, samlar och häller den i och ur händerna. Ett barn ser ljuslinjen som bildas mellan kanten på sandramen och ljusbordet.