Praktisk kartläggning i stallmiljö

Transkript

1 Forsknings- och utvecklingsenheten KORT RAPPORT Nr /011 Praktisk kartläggning i stallmiljö

2 Verksamhet: Projektsansvarig enhetschef: Projektets medarbetare: Barn- och ungdomshabiliteringen Elisabeth Hallberg Arbetsterapeut Johanna Boström, Sjukgymnast Helena Löfqvist Sjukgymnast Ann-Marie Widgren Handledare vid FoU-enheten: Utgivning: Forsknings- och utvecklingsledare leg logoped, med dr. Pernille Holck och Forsknings- och utvecklingsledare fil dr. Stine Thorstedt September 011, Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Innehållsförteckning Bakgrund/Teoretisk förankring... Kartläggning... Syfte med projektet... Beskrivning av insatsen... Etiska överväganden...5 Metod och genomförande...5 Resultat...7 Implementering...9 Referenser...9 Bilaga Bilaga...1

3 Bakgrund/Teoretisk förankring Barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) i Helsingborg har sedan flera år tillbaka erbjudit ridsjukgymnastik. Aktiviteterna som utförs på ridsjukgymnastiken visar mycket mer än det som rör barnens motorik. I stallmiljön har barnen/ungdomarna visat på styrkor som vi tidigare inte sett, och vi tror att den motiverande miljön gör att de inte uppfattar aktiviteten som en testsituation eller träning utan som en meningsfull och rolig aktivitet. Vi har även upplevt att barn och unga blir mer motiverade av en aktivitet som sker i grupp. Betydelsefullt är också att vi använder hästen som redskap i kartläggningssituationen. Hästen är en levande varelse som svarar på barnens/ungdomarnas beteende och ger dem direkt feedback. Stallet erbjuder fler möjligheter än enbart ridsjukgymnastik. Hos vissa av de barn och ungdomar som deltagit har vi sett att intresse föreligger kring att delta i andra aktiviteter i stallmiljö. Vi som professionella kan i stallmiljö också bedöma förmågor såsom finmotorik, grovmotorik, kognition och social kompetens. Den övergripande formuleringen av Bou:s mål- och handlingsplan 009 har en stark koppling till vår idé om att utnyttja den meningsfulla och motiverande miljö som stallet ger: Till grund för alla aktiviteter ligger det salutogena perspektivet. Insatserna skall vara begripliga, hanterbara och meningsfulla för såväl barn, ungdomar och deras familjer som för alla medarbetare för att uppnå en hög känsla av sammanhang. Miljöns betydelse måste ses i relation till det enskilda barnet. Detta projekt är förlagt till stallet då vi anser att detta är en motiverande miljö för de barn/ungdomar som har intresse för hästar. I modellen MoHo (Kielhofner, 00) förklaras utförande av aktivitet som en process som präglas av individens personliga egenskaper såsom vilja, vanor och utförandekapacitet. Vad vi gör och hur vi gör beror enligt modellen på miljön, det vill säga det fysiska och sociala sammanhanget. Den fysiska miljön kan vara både utmanande och stödjande. Byström har i sitt arbete om interaktion i stallmiljö (00) beskrivit miljöns betydelse för att ge en trygg terapeutisk miljö samt hästens inverkan på samspel. I arbetet finns föräldrars och personals beskrivningar av hur samspelet utvecklats även utanför den terapeutiska miljön. Kartläggning Kartläggning är en viktig del av arbetsprocessen på Bou. Syftet är att ta reda på barnens/ungdomarnas styrkor och svagheter. Utifrån den kunskapen upprättas en mål- och handlingsplan. I teamet för barn och ungdomar med rörelsehinder vid Bou i Helsingborg sker kartläggningen vid olika tillfällen i form av en intervju med kartläggningsfrågor grundade på ICF (Socialstyrelsen 00). Sättet att intervjua är beroende på ålder och förmåga hos barnen/ungdomarna. När det gäller små barn ställs frågorna endast till föräldrarna och i vissa fall till förskolepersonal. Är det äldre barn och ungdomar, över 1 år, intervjuas både föräldrarna och barnen/ungdomarna själva. Bred kartläggning sker alltid när det gäller nya barn och ungdomar samt vid 1 års ålder när övergång sker från barn- till ungdomsarbetslag. Det kan också bli aktuellt med förnyad kartläggning när nya behov uppstår.

4 För de mindre barnen och de nya barnen görs en bred barnobservation på Bou. Denna filmas och analyseras i arbetslaget för vidare yrkesspecifika fördjupade bedömningar. För barn i förskoleåldern kan i vissa fall en del av kartläggningen ske genom observationer på förskola och i hemmet för att se förmågor i vardagen. De äldre barnen och ungdomarna observeras ibland i skolmiljö. Någon annan form av praktisk kartläggning sker inte för närvarande. Idag finns inget instrument för en praktisk kartläggning i stallmiljö. Vi vill utveckla ett sådant instrument där man använder sig av den praktiska och motiverande miljön i stallet. Utgående från barnets motivation vill vi i kartläggningssituationen bygga på den så kallade klientcentrerade top-downmodellen OTIPM (Fisher & Nyman, 007) som utgår från klientens behov och situation. Tanken med att kartlägga i stallmiljö är att barnen/ungdomarna ska befinna sig i en miljö där de inte upplever att de observeras utan deltar i en meningsfull och rolig aktivitet. Detta kan ge en större motivation och drivkraft åt barnen/ungdomarna att genomföra uppgifterna. I kartläggningssituationen är stallmiljön: motiverande för barnen/ungdomarna, en tydlig ram med säkerhetsregler som alla måste följa, oförutsägbar, en neutral plats där barn/ungdomar och habiliteringspersonal kan mötas mer jämställt än i Bou:s lokaler. Tanken med att kartlägga barn/ungdomar i grupp är att se hur de intar roller i gruppen och hur de hanterar den sociala omgivningen. Vi tror en sådan kartläggning kan tillföra kunskap om deras förmåga till samspel, samarbete, empati, att vara aktiv, att ta ansvar och att vänta/turtagning. Syfte med projektet Syftet med denna studie är att utveckla ett instrument för praktisk kartläggning i stallmiljö. Därefter kommer vi att prova det i en autentisk miljö med en grupp utvalda barn/ungdomar för att sedan reflektera över instrumentets styrkor och svagheter. Beskrivning av insatsen Kartläggningen i stallmiljö har genomförts i en grupp på tre där deltagarna var nio respektive 1 år. En av deltagarna var rullstolsburen. En av ungdomarna deltog endast vid två tillfällen, medan de övriga liksom Bou-medarbetarna deltog vid samtliga fyra. Hästen har varit utgångspunkten för de aktiviteter som barnen/ ungdomarna skulle utföra. Gruppen träffades 1 ½ timme en gång per vecka under fyra veckor på Helsingborgs ridhus. Vi valde ett tillfälle i veckan för minsta möjliga belastning för barnen/ungdomarna och för att det var praktiskt att genomföra i stallet.

5 Instrumentet består av ett schema. I schemat finns sju aktiviteter. Varje aktivitet har ett antal uppgifter som bedömdes med hjälp av våra utvärderingsinstrument. För varje aktivitet finns en kolumn för de observationer vi inte hade utvärderingsinstrument för. Etiska överväganden Via telefonkontakt med föräldrarna fick barnen/ungdomarna frågan om att delta i detta projekt. Om barnen och föräldrarna var intresserade skickades skriftlig information hem till familjen med en svarstalong där målsman undertecknade sitt samtycke till att vi videofilmade aktiviteten. Vi har också tagit hänsyn till barnens/ungdomarnas intresse och eventuella allergier. För att kunna säkerställa deltagarnas anonymitet presenteras resultaten på grupp-, inte individnivå, genom breda beskrivningar av barnen/ungdomarna. Metod och genomförande Arbetet har pågått i de fyra olika steg, som beskrivs nedan. 1. Konstruera ett schematiskt kartläggningsinstrument.. Prova instrumentet i stallmiljö.. Anpassa kartläggningsinstrumentet utifrån observationer i stallet.. Reflektera över kartläggningsinstrumentets styrkor och svagheter. Figur 1 Beskrivning av arbetsprocessen Nedan kommer vi att beskriva hur vi har gått tillväga: 1. Innan vi startade gruppen utformade vi först som grund för kartläggningsinstrumentet i stallmiljö ett schematiskt instrument, vilket var konstruerat utifrån de färdigheter vi förväntade oss skulle kunna ge ett bra bedömningsunderlag. Vi grundade detta på vår erfarenhet från ridsjukgymnastiken och stallsysslor samt vårt yrkeskunnande. Färdigheterna tog sig i uttryck i aktiviteter, exempelvis sadla häst. De aktiviteter som vi noterade i kartläggningsinstrumentet svarade mot uppgifter i fem utvärderingsinstrument som vi vanligen använder oss av i kartläggning och bedömning. Dessa är: AMPS (Fisher, 006). AMPS är en innovativ observationsundersökning som mäter kvaliteten på en individs förmåga att utföra hushålls-(instrumentella) eller personliga aktiviteter i det dagliga livet (ADL). AMPS kan användas för personer med en utvecklingsålder på tre år och uppåt. Bedömningsskalan för AMPS färdighetsmoment är i fyra steg (1-) från 1 = bristande utförande till = kompetent utförande. 5

6 GMFM (Russel m.fl., 00). GMFM är ett standardiserat observationsinstrument som mäter grovmotorisk förändring över tid hos barn med CP. Det innehåller 88 uppgifter som bedöms med hjälp av en fyrgradig skala 0-. Barn i alla åldrar kan testas. PEDI (Nordmark m.fl., 1999). PEDI mäter funktionsförmågan inom tre domäner: personlig vård, rörelseförmåga och social förmåga. Vi har tittat på utvalda funktionsområden under domänen rörelseförmåga. Varje område har fem färdigheter som är numrerade efter svårighetsgrad. HOUSE (House m.fl., 1981). House är en handklassifikation som bedömer varje hands greppförmåga för sig. Greppförmågan bedöms vid varje observation som kräver två händer. Man anger den funktionsklass (0-8) som bäst beskriver hur effektivt personen vanligtvis håller och griper. Klassificeringen görs med hänsyn till åldersadekvat handfunktion. EK-skalan (Steffenson & Lyager, 001). EK-skalan är ett instrument där man via intervju eller observation bedömer tio olika vardagliga aktiviteter hos barn/ungdomar som är rullstolsburna. Skalan är i fyra steg där 0 = bästa funktion och = kan ej utföra aktiviteten.. För att prova instrumentet fick gruppen utföra följande aktiviteter: inhämta ryktsaker, rykta häst, leda häst, sadla häst, smörja träns, bygga hinder samt fika. Samtliga aktiviteter filmades vid alla fyra tillfällena. Aktiviteterna inhämta ryktsaker, rykta häst och fika återkom vid varje tillfälle. Vi ville upprepa aktiviteterna vid fyra tillfällen för att få undersöka barnens/ungdomarnas inlärningsförmåga, minne, problemlösningsförmåga och förmåga att lära sig en strategi. Denna upprepning av en praktisk bedömning inom så kort tidsrymd har vi inte någon tidigare erfarenhet av på Bou i Helsingborg. För att alla de övriga aktiviteterna skulle hinnas med fördelade vi dem på de olika tillfällena. Vid första tillfället delades skriftlig information ut och vi gick tillsammans igenom teori om säkerhet i stallet, hur man uppför sig kring hästen på ett tryggt sätt samt kort om vilka aktiviteter vi skulle genomföra. De övriga tre tillfällena ägnades helt åt aktiviteter i stallet. För att prova kartläggningsinstrumentets lämplighet som arbetsredskap filmades varje aktivitet och filmerna granskades efter varje tillfälle med vårt instrument som grund. Efter första tillfället strukturerade vi upp instrumentet och skiljde på uppgifter från de utvalda mätinstrumenten och våra egna observationer.. Efter att ha provat kartläggningsinstrumentet genom att låta barnen utföra aktiviteterna anpassade vi instrumentet. Den justering vi gjorde var att efter första tillfället strukturera upp instrumentet och särskilja de utvalda mätinstrumentens uppgifter från våra egna observationer. Vi la till ytterligare en kolumn för att tydligare kunna beskriva observationerna.. Avslutningsvis har vi reflekterat över kartläggningsinstrumentets styrkor och svagheter. 6

7 Resultat Våra resultat består dels av kartläggningsinstrumentet i en version som ett strukturerat schema (bilaga 1) och i en andra version där vi fört in uppgifterna från våra bedömningar av ungdomarna/barnen i de olika aktiviteterna (bilaga ), dels av de reflexioner vi gjort efter att vi har provat instrumentet. Vi har använt valda delar från nämnda instrument efter vad vi har förväntat oss skulle ge bra bedömningsunderlag för de olika aktiviteterna i stallet. Bedömningssiffrorna är inskrivna i kartläggningsinstrumentet. Vi räknade med att upptäcka mer än vad utvärderingsinstrumentet skulle kunna ge svar på. Detta har vi i arbetet benämnt observationer - exempelvis koncentration, empati, uppmärksamhet och problemlösning. Eftersom kartläggningen sker i grupp ser vi även förmågor som socialt samspel, samarbete och turtagning. Då vi har tre barn/ungdomar samtidigt och endast en filmkamera får vi inte med allting på film och därför blir våra egna observationer också viktiga för helhetsbilden. Den valda metoden att filma upplever vi inte har stört barnen/ungdomarna under aktiviteterna. De har noterat filmkameran och varit medvetna om att de blivit filmade men har enligt vår uppfattning inte påverkats av det. För att kunna bedöma barnens/ungdomarnas förmåga till inlärning, igenkännande, utvecklande av strategier, processfärdigheter och minne återkom aktiviteterna inhämta ryktsaker, rykta häst och fika vid samtliga tillfällen. Syftet med aktiviteten leda häst var att ge akt på den grovmotoriska förmågan samt på samspelet med häst och även turtagning. Här observerade vi att barnen/ungdomarna var osäkra vid första tillfället. Vid upprepning av aktiviteten blev de säkrare och fick en ökad självkänsla när de kände att de kunde kontrollera situationen. I aktiviteten sadla häst var det tvåhandsaktiviteten samt den visuospatiala förmågan vi ville iaktta genom uppgiften att reglera stiglädren och höjden på stigbyglarna. Dessa förmågor förväntade vi oss även att upptäcka i uppgiften smörja träns. Här får deltagarna dela tränset, smörja det och därefter sätta ihop delarna igen. Det kräver finmotorisk aktivitet samt förmåga att logiskt ordna och organisera. Att bygga hinder valde vi för att rikta uppmärksamhet på problemlösnings- och samarbetsförmåga. Här observerade vi initialt svårigheter i samarbetet. Man hade svårt att invänta varandra men efter styrning från projektledarna kom samarbetet igång. Vi förväntade oss här även att se mer av de grovmotoriska färdigheterna. Syftet med fikastunden var att få en stund till att i lugn och ro prata kring vad vi hade gjort och vad vi skulle göra nästkommande gång. Efter att ha provat kartläggningsinstrumentet på barnen/ungdomarna anser vi att vi i hög grad har kunnat bedöma utförandet av de uppgifter som vi önskade undersöka i stallaktiviteterna. De aktiviteter som har gett mest information i kartläggningen har varit rykta häst samt inhämta ryktsaker. Här har vi under en och samma aktivitet markerat flest uppgifter och observationer (sammanställt i bilaga 1). Vid inhämta ryktsaker har vi kunnat bedöma de flesta uppgifterna ifrån AMPS. Vid rykta häst har vi uppmärksammat flest GMFM-uppgifter samt gjort många observationer. 7

8 Några av aktiviteterna har återkommit medan andra genomförts vid ett enda tillfälle. Vi kan se att det inte bör vara för många aktiviteter som endast genomförs vid ett tillfälle. Eftersom samtliga aktiviteter kan vara helt nya för barnen/ ungdomarna är det svårt att efter enbart ett tillfälle avgöra om det är osäkerhet inför uppgiften eller ren avsaknad av förmåga som gör att de inte kan utföra den. Vi kunde inte bedöma uppgiften gång i sidled från GMFM men vi tror oss kunna förändra en aktivitet så att uppgiften kommer att utföras. Aktiviteterna och uppgifterna som vi förväntade oss få se har kvarstått under arbetets gång. Det vi har förändrat under projektet är instrumentets utseende för att det ska vara lättarbetat och tydligt. Utöver de schemalagda testen/observationerna har vi även gjort andra observationer. Det finns flera stora skillnader mellan kartläggning/observation i stallmiljö och andrakartläggnings- eller observationsformer som utförs på Bou i Helsingborg. En viktig skillnad är att vi inte upplever att barnen/ungdomarna känner att de befinner sig i en testsituation då kartläggningen sker i stallmiljö. Under kartläggningen i stallmiljö fick barnen/ungdomarna inte instruktionen gå 10 steg bärande ett stort föremål. Istället uppmanades de bära fram sadeln till hästen. En annan skillnad är att vi under kartläggningen i stallmiljö befinner oss i en miljö där vem som helst kan vistas, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller ej. I stallmiljön finns barn/ unga både med och utan funktionsnedsättning. Till Bou kommer man däremot bara om man har en funktionsnedsättning. Vi har också sett vad hästen kan bidra med i kartläggningssituationen. Hästen visar direkt om det är något den ogillar eller gillar. Denna omedelbara feedback leder till att barnen/ungdomarna anpassar sitt beteende i förhållande till hästen: om hästen visar att den gillar det som de gör, upprepar eller förstärker de sin handling. Om hästen däremot visar att den ogillar det som görs, avbryter barnen/ungdomarna sin handling. Den oförutsägbara miljön i stallet kan vara till både för- och nackdel för kartläggningen. Om barnen/ungdomarna t.ex. under aktiviteten leda häst möter en annan häst kan det ge oss kunskap om hur de löser en oväntad situation, vilket är en fördel, men det kan också störa bedömningen av hur de motoriskt förflyttar sig, vilket är en nackdel. Eftersom vi i detta projekt inte intervjuar projektdeltagarna eller deras föräldrar får vi inte fram hela bilden av barnens/ungdomarnas livssituation (aktiviteter i det dagliga livet, fritidsintressen, skolsituation m.m.). Den praktiska kartläggningen i stallmiljö kan därför inte helt ersätta vår vanliga kartläggningsintervju av lite äldre barn/ungdomar utan får snarare ses som ett komplement. För barn i förskoleåldern är dagens arbetssätt för kartläggning inom Bou - lek i barnens vardagliga miljö i hemmet och förskola - tillräckliga. Vi anser alltså att barnets ålder inverkar på om man framgångsrikt kan använda kartläggning i stallmiljö. Vi är också medvetna om att denna arbetsmodell inte passar alla barn och ungdomar utan endast de som har intresse av att vistas i stallmiljön och umgås med djur. 8

9 Implementering När vi provade instrumentet upplevde vi en grupp på tre som hanterbar. Vi bedömer att gruppen skulle kunna utökas till fyra när instrumentet blivit implementerat. I framtiden kunde stallmiljön i än högre grad användas till att kartlägga barns och ungdomars förmågor och till att träna nedsatta funktioner. Inför implementeringen kan det vara bra att kartläggningsinstrumentet utvärderas genom att efterfråga teamets eller föräldrarnas uppfattning av det. För att kartläggningsinstrumentet ska bli lätthanterligt för andra än projektmedarbetarna skulle en manual behöva utformas. Referenser Byström, K. (00). Utveckling av kommunikation och social interaktion hos barn med autism i samspel med djur och natur. Handikappförvaltningen i Västra Götaland. FOU. Rapport 00:. Fisher, A. G. (006). Assessment of Motor and Process Skills: Volume I Development, standardization, and administration manual. Fort Collins: CO, Three Star Press, Inc. Fisher, A.G.& Nyman, A. (007). OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. FoU-rapport Nr. 9. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. House, J. H., Gwathney, F.W. & Fidler, M.O. (1981). Dynamic Approach to the Thumb-in-Palm Deformity in Cerebral Palsy. The Journal of Bone and Joint Surgery Vol 6-A; : Kielhofner, G. (00). Model of Human Occupation: theory and application. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. Nordmark, E., Orban, K., Hägglund, G. & Jarnlo, G.B. (1999). The American paediatric evaluation of disability inventory (PEDI). Applicability of PEDI in Sweden for children aged years. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 1: Russel, D.J., Rosenbaum, P.J., Avery, L.M. & Lane, M. (00). Gross Motor Function Measure (GMFM-66 & GMFM-88). Users manual. London: Mac Keith Press. Socialstyrelsen. (00). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, Svensk version av International Classification of Functioning Disability and Health (ICF). Vällingby, Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Steffensen, H. & Lyager, M. (001). Validity of the EK scale: a functional assessment of non-ambulatory individuals with Duchenne muscular dystrophy or Spinal muscular atrophy. Physiotherapy Research International Vol. 6():

10 Bilaga 1. Kartläggningsinstrumentet AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Inhämta ryktsaker Uppgifter från AMPS: Stabiliserar Rätar upp Kalibrerar Böjer Greppar Manipulerar Lyfter Fokuserar Arbetar målinriktat Väljer Frågar Inleder Söker/lokaliserar Samlar ihop Koordinerar Uppgifter från EK-skalan: ) Förmåga att balansera i rullstol 5) Förmåga att röra armarna Uppgifter från GMFM: 5) Står fritt i sek 56) Står fritt i 0 sek 6) Stående, plockar upp objekt från golv Handfunktion/grepp Förmåga att ta instruktion Minne, att komma ihåg från föregående tillfälle Uppmärksamhet AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Rykta häst Uppgifter från AMPS: Placerar Når Stabiliserar Rätar upp Kalibrerar Böjer Greppar Manipulerar Fokuserar Arbetar målinriktat Koordinerar Frågar Inleder Fortsätter Gör i logisk ordning Avslutar Anpassar beteende Drar nytta av Riktning på borsttagen Korsa mittlinjen med hand/ arm Spatiala förmågor Samspelet med hästen Samspelet med övriga deltagare och ledare Turtagning/tålamod Emapti 10

11 Uppgifter från EK-skalan: Förmåga att balansera i stol Förmåga att röra armarna Uppgifter från GMFM: 5) Står fritt i sek 56) Står fritt i 0 sek 6) Stående, plockar upp objekt från golv 65) Går 5 steg i sidled åt höger med stöd för båda händerna 66) Går 5 steg i sidled åt vänster med stöd för båda händerna AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Leda häst Uppgifter från AMPS: Orkar Håller tempo Fokuserar Arbetar målinriktat Uppgifter från PEDI: F) Förflyttning inomhus - metod G) Förflyttning inomhus - avstånd och hastighet I) Förflyttning utomhus - metod J) Förflyttning - avstånd och hastighet K) Utomhus - underlag Uppgifter från GMFM: 68) Går tio steg framåt med stöd i en hand 69) Går tio steg framåt utan stöd HOUSE modifierad enligt CPUPuppföljningsprogrammet: Greppet vid tvåhandsaktivitet Samspel med hästen Gående balans Koordination Följa instruktioner Turtagning 11

12 AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Sadla häst Uppgifter från AMPS: Transporterar Uppgifter från PEDI: H) Förflyttning inomhus - dra och bära föremål Uppgifter från GMFM: 7) Bär stort föremål tio steg HOUSE modifierat enligt CPUPuppföljningsprogrammet: Greppet vid tvåhandsaktivitet Problemlösning Visuell perception (korta och långa stigläder) Bimanuell förmåga Koordination Manipulation Precision Armstyrka AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Smörja träns Uppgifter från AMPS: Logiskt ordnar Organiserar HOUSE modifierat enligt CPUPuppföljningsprogrammet: Greppet vid tvåhandsaktivitet Finmotorik: - Koordination - Manipulation - Precision - Bimanuell förmåga - Handstyrka Problemlösning Socialt samspel - dela material AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Fika Uppgifter från EK-skalan: 6) Förmåga att använda armar/ händer i matsituation Socialt samspel Välja frukt AKTIVITET MÄTINSTRUMENT OBSERVATIONER Bygga hinder Uppgifter från GMFM: 7) Bär stort föremål tio meter Uppgifter från PEDI: Rörelseförmåga H) Förflyttning inomhus K) Utomhus underlag Social förmåga: E) Problemlösningsförmåga Styrka Samarbete Socialt samspel Problemlösning av uppgift Bimanuell förmåga Dela material 1

13 Kartläggningsinstrumentet Bilaga. Rykta häst Aktivitet Mätinstrument Bedömt = siffra = Person A Rykta häst Uppgifter från EK-skalan:. Förmåga att balansera i rullstol 5. Förmåga att röra armarna Uppgifter från GMFM: 5. Står fritt i 0 sek. 56. Står fritt i 0 sek 6. Stående, plockar upp objekt från golv Uppgifter från AMPS: Stabiliserar Rätar upp Når Böjer Greppar Placerar Manipulerar Koordinerar Flyttar Lyfter Transporterar Kalibrerar Har flyt Orkar Håller tempo Uppgifter från AMPS: Väljer Använder Hanterar Fokuserar Arbetar målinriktat 0 Bedömt = siffra = Person B 0 0 Bedömt = siffra = Person C 1

14 Leda, sadla och smörja Aktivitet Mätinstrument Bedömt = siffra = Person A Bedömt = siffra = Person B Bedömt = siffra = Person C Leda häst Håller tempo Fokuserar Arbetar målinriktat Sadla häst Uppgifter från PEDI: F. Förflyttning inomhus - metod G. Förflyttning inomhus - avstånd och hastighet I. Förflyttning utomhus - metod J. Förflyttning utomhus - avstånd och hastighet K. Utomhus - underlag Uppgifter från GMFM: 68. Går tio steg framåt med stöd i en hand 69. går tio steg framåt utan stöd Modifierad HOUSE enligt CPUP: Greppet vid tvåhandsaktivitet hö:7, vä: 7 hö: 8, vä: 8 hö:7, vä: 7 Uppgifter från GMFM: 7. Bär stort föremål tio steg Smörja träns Uppgifter från AMPS: Logiskt ordnar Organiserar Modifierad HOUSE enl CPUP: Greppet vid tvåhandsaktivitet hö:7, vä: 7 hö: 8, vä: 8 hö:7, vä: 7 1

15 Fika och bygga hinder Aktivitet Mätinstrument Bedömt = siffra = Person A Bedömt = siffra = Person B Bedömt = siffra = Person C Fika Uppgifter från EK-skalan: 6. Förmåga att använda armar/händer i matsituation 0 Bygga hinder Uppgifter från GMFM: 7. Bär stort föremål tio meter 1 Uppgifter från PEDI: Rörelseförmåga: H. Förflyttning inomhus K. Utomhus, underlag Social förmåga: E. Problemlösningsförmåga Oväntade observationer Gång i trappor PEDI: L. Uppför trappor M. Nedför trappor Övrigt Person A Person B Person C Kravkänslighet, hjälpsökande och tidsorientering Person A visar stor försiktighet, upplevs känslig för krav då detta återkommer vid flertalet av aktiviteterna. Visar tecken på att ha svårigheter med tidsuppfattning. Person B visar tydliga tecken på svårigheter med att uppfatta tiden, frågar efter klockan upprepade gånger. Person C visar ingen kravkänslighet i aktiviteterna, inga tydliga tecken på svårigheter med tidsorientering. 15

16 Kommentarer AKTIVITET Inhämta ryktsaker Rykta häst Leda häst Sadla häst Smörja träns Bygga hinder Fika PERSON A Vill ha bekräftelse efter varje borste person A tar. Sista gången klarar A att hämta alla ryktborstar utan hjälp. Kan visa på behov av att behöva repetera en aktivitet flera gånger för att kunna bemästra den. Vill inte stå för nära hästen, eller svårigheter att placera sig? Svårigheter att vinkla borsten samt tar alltför lösa borsttag. Första gången: går ostadigt och visar tecken på osäkerhet; vid nästa tillfälle leda häst visar A bestämt vart och hur hästen ska gå. Går stadigare och har kontroll över situationen. Det kan visa på att det är en ny situation som är svårast att bemästra, inte underlaget eller att hålla i hästen. A har lärt sig hur A ska handskas med situationen. Svårigheter att byta strategi vid knäppa och knäppa upp stigläder. I bimanuell aktivitet med finmotoriska inslag visar A på fumlighet. Har exempelvis svårigheter att föra in metallspännet i hålet på stiglädret på sadeln (precision, bimanuell förmåga, manipulation). Bär sadeln på ett sätt som är något svårt, får tips om att vända på sadeln, då går det bättre. Ger lätt upp vid motgång. Tappar balansen och snubblar till. Sätter sig sedan en stund och vill ej göra någon praktisk insats. Hjälper de andra gruppmedlemmarna genom att säga hur hindret ska vara. AKTIVITET Inhämta ryktsaker Rykta häst Leda häst Sadla häst Smörja träns Bygga hinder Fika PERSON B GMFM ej bedömt eftersom person B är rullstolsburen. Borstar åt fel håll. Puttar på hästens huvud, hästen rycker till men B fortsätter (samspel häst). Kan följa korta enkla instruktioner, det syntes vara lättare för person B att följa visade instruktioner. Slår lätt med borsten på hästen. Ser ut att uppfatta hästen mer som ett objekt än en levande varelse. Efter en stund tittar B upp mot hästens huvud (samspel med hästen). Är fokuserad på hästen, tycker den kommer för nära. Tar upp armen mot hästens huvud. Ett adekvat agerande i en ny situation. Är darrig i vissa finmotoriska inslag i aktiviteten. B ler stort när B bär sadeln. Upplevs stolt. Genom uppmaning från gruppledarna börjar A hjälpa till. Samarbetar inte med de andra utan får hjälp av gruppledarna. Bär hinderstolpe när gruppledarna kör rullstolen. Hjälper spontant till att slänga skräpet efter frukten, är noga med att sopsortera. 16

17 AKTIVITET Inhämta ryktsaker Rykta häst Leda häst Sadla häst Smörja träns Bygga hinder Fika PERSON C Har stora svårigheter när C ska välja borstar, projektledare lägger upp borstarna på en rad i ett försök att anpassa situationen. C tar till sig strategin till viss del men har trots detta svårt att lyckas. C försöker gång på gång, gruppledaren stöttar för att C ska komma vidare i aktiviteten. Sitter på hinken intill en vägg, väntar på sin tur att borsta hästen (turtagning). Säger: Det gör ont på hästen när jag borstar manen (Empati). Reflekterar över att hästen är en levande varelse. Inga tecken på fysisk trötthet. Första gången leda häst ser person C en hög av hästbajs, hoppar över denna. Svårt att hålla fokus på väg och hästen samtidigt. När C väntar på sin tur lutar sig C över ridhussargen, får då ro att vänta på sin tur. Vid andra tillfället har C mer fokus på hästen och klarar samtidigt att ge kommandon. Visar på en större delaktighet i situationen. Svårigheter att byta strategi när C ska knäppa stiglädren. Vill bygga hindret fort, vet hur det ska se ut. Är snabb och väntar inte in de andra. På uppmaning väntar C in och samarbetar med person B. Klarar att kopiera hindertyperna. Visar på att tycka det är roligt och vill gärna hoppa hindret, gör detta med stor förtjusning. Hjälper spontant till att slänga skräpet efter frukten, är noga med att sopsortera. AKTIVITET Inhämta ryktsaker Rykta häst Leda häst Sadla häst Smörja träns Bygga hinder Fika OBSERVATIONER (Person A-C) Handfunktion, förmåga att ta instruktion, minne, att komma ihåg från föregående tillfälle och uppmärksamhet. Riktning på borsttagen, korsa mittlinjen med arm/hand, spatiala förmågor, samspel med hästen, samspel med övriga deltagare och ledare, turtagning/tålamod, empati och förmåga att ta instruktioner. Koordination, följa instruktioner samt turtagning. Problemlösning, visuell perception, bimanuell förmåga, koordination, manipulation, precision samt armstyrka. Problemlösning, socialt samspel. Styrka, samarbete, socialt samspel, problemlösning, bimanuell förmåga samt dela material. Socialt samspel och välja frukt. 17