ansökningar & avslag - tilläggsbelopp och individuell stödpeng till grundskoleelever i svenska kommuner Cilla Lundström
|
|
- Emma Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ansökningar & avslag - tilläggsbelopp och individuell stödpeng till grundskoleelever i svenska kommuner Cilla Lundström
2 Metod och genomförande Till denna sammanställning har nära 200 kommuner tillfrågats om tilläggsbelopp och andra individuellt riktade stödbelopp för elever i grundskolan under åren Huvudfrågan gällde hur många ansökningar per år som beviljades och avslogs, oavsett om ansökan kommit från kommunal eller fristående skola, men med särskoleelevers ansökningar borträknade. I så lång utsträckning som det varit möjligt visar graferna antal elever. Där tilläggsbelopp räknas terminsvis och därmed blivit två belopp per elev och år har detta angetts. Sammanställningar om hur många elever tilläggen gäller har inte funnits i kommunernas förvaltningar eller nämnder. De liksom avslagen har sammanställts vid min förfrågan, oftast av en kommunekonom. De flesta kommuner har klarat att svara med det angivna urvalet, men vissa har inte kunnat skilja ut t.ex. ansökningar för tillägg till fritidsvistelse och barn i F- klasser. Några kommuner har inte individriktade stöd till elever i kommunala skolor eller har av andra skäl endast uppgivit ansökningar från friskolor. Där det skett anges detta. Några få kommuner har ansett att sammanställning är alltför tidskrävande, de har jag utelämnat. De kommuner som uppger att de inte alls har individuellt riktade stödformer finns med i rapporten. Jag har också inhämtat riktlinjer som kommuner använder sig av vid information till skolorna, och uppgift om när dessa reviderades senast. Med något enstaka undantag har kommunerna ändrat sina riktlinjer en eller flera gånger under perioden. Några reviderar dem varje år. Påfallande många kommuner har inte egna riktlinjer men svarar med hänvisning till skollag, förordningar och domar utan att specificera. När de hänvisar är det i huvudsak samma lydelser de tar fasta vid. Ingen kommun uppger att man ändrat riktlinjer eller beslut om riktade elevstöd med anledning av Skolinspektionens påpekanden om bristande uppföljning av elever i behov av särskilt stöd. Ett par frågor gällde totala årsvisa kostnader för tilläggsbelopp och beloppsnivåer. Sådana sammanställningar fanns redan gjorda. Frågan om hur utfall av beslut följs upp i form av resultat för elev, klass eller skola har i nära samtliga fall besvarats med att sådan uppföljning inte sker. De kommuner som i samband med ansökningar tar in utvärderingar från skolorna har inget sammanställt om vad man kan lära av utfallen inför kommande beslut om hur man ska hantera stödpengasystemen. Ett par, tre kommuner har visat underlag som analyserar de riktade stöden på elev- och skolnivå och det är min ambition att undersöka detta närmre i en kommande rapport. Informationshämtningen till denna rapport har gjorts från slutet av september till decembers början I stort sett all information har inhämtats digitalt, och där text är kursiverad och titel nämnd avser det svar i mejl från befattningshavare i kommunen. I övrigt visas handlingar som kommunen tillsänt eller som finns tillgänglig på kommunernas hemsidor, oftast i skolnämndernas protokoll. Den som vill göra jämförelser mellan kommunerna kan använda de sista sidorna där totala antalet grundskoleelever listas i kommunerna (SIRIS uppgifter). Jämför man exempelvis hur stor andel grundskoleelever som får riktade stöd i olika kommuner får man använda runda tal, eftersom vissa kommuner endast angivit elever i fristående skolor och andra också lagt till tilläggsbelopp givna till barn i F- klass. Stickprov på detta visar att individuellt riktade stödpengar ges till 0-4 % av svenska grundskoleelever, där de flesta kommuner ligger på att ge riktat stöd till 1-2 %. Detta kan jämföras med grundskoleelever i England där 19 % omfattas av riktade stödpengar på individnivå, USA 18 % och Finland över 20 %. Rapporten kommer att uppdateras och kompletteras. Se Sid. 2
3 Rapporten visar att: Många elever nekas kommunal stödpeng som rektorer och skolor ansöker om. Nästan alla kommuner har skärpt villkoren för individuell stödpeng på senare år med hänvisning till och stöd i skollag, förordningar och domar. Kommuner har under de senaste fyra åren ändrat riktlinjer och fördelningssätt av resurser för stödpeng, ofta flera gånger. Förändringarna som görs i de individuella stödsystemen bygger inte på analys av elev- eller skolsituationen och inte på vad som gett lyckat skolresultat. De röda staplarna som visar att elever fått nej till tillägg år efter år betyder att rektorer gör en annan bedömning än kommuner (än så länge). Rektorer fortsätter att ansöka Mina reflektioner: - Barn i behov av stöd och anpassning i skolan hamnar mellan stolarna. Kommuner menar att barnens skolbehov inte passar in i lagstiftning och budget och att rektorer har ansvar trots nekade tillskott. Rektorer tvingas till dåliga nödlösningar och brott mot delar av skollagen och i värsta fall att förneka barnens behov av stöd och anpassning eftersom alternativet är att tvingas klarlägga att skolan inte klarar sitt uppdrag. - Kommunpolitikers strävan att få rektorer och skolpersonal att bära hela ansvaret oavsett vilka resurser som tilldelas är inte en bra väg att gemensamt få den svenska skolan att lyfta. Uteblivet stöd till en elev drabbar många elever och lärare. Barn som misslyckas i skolan innebär en belastning för samhället, också på kommunal nivå. (1) - En stor grupp som det ofta ansöks om extra peng till är barn med ADHD, ADD och autism. Den gruppen utgör en stor minoritet, minst 10 % av eleverna (2), men detta speglas inte i kommuners analys om stödsystem och ekonomi för skolorna. Det förekommer okunskap och tveksamhet kring de neuropsykiatriska funktionshindren (NPF) som hindrar kommunala, hållbara satsningar. - Skolorna är illa förberedda för att ge sina elever med NPF en miljö, skolgång och ett bemötande som gör att de kan ta del av undervisningen. Med uteblivna riktade stöd betraktas dessa elever som belastningar i skolan och barn och föräldrar skuldbeläggs för bristande skolgång. Problemen som uppstår med uteblivna stöd individualiseras, men de är strukturella och gäller i hela landet. Jag tror att det som ska göras skyndsamt från regeringsnivå är: Säkerställ kraftiga ökningar av de individuellt riktade stöden så att situationen kring barnen förbättras och skolor får möjlighet att i egen takt utveckla olika former för undervisning, att fortbilda sig, stärka lagarbetet och utföra de organisatoriska förändringar som behövs. Sprid insikt om att 10 % av skolans elever har och kommer att ha neuropsykiatriska funktionsskillnader (ADHD, ADD, autism) som bör reflekteras i planeringen för skolan på alla nivåer. Cilla Lundström, cilla@juniper.se för nätverket Barn i Behov, 9 december 2014 ISBN (1) Nilsson, Skandia Skandia/Socialt- ansvar1/samhallsengagemang/utanforskapets- pris/ (2) s pdf, Socialstyrelsen rapport , oktober 2014, Folkhälsoinstitutet rapport 2012:2 och- vetenskap/klinisk- oversikt/2014/09/essence- samlar- diagnoserna- till- en- helhet/ Sid. 3
4 Vanligast är att tilläggsbelopp beviljats för elever som placerats av Socialtjänsten. Sektorsekonom Bildning, oktober 2014 Sid. 4
5 Staplarna visar tilläggsbelopp för elever i fristående skolor. Sid. 5
6 Gäller elever i kommunala och fristående skolor, inte resursskolor. Ökningen 2012 beror på att 30- talet elever gick från anslagsfinansiering till individbaserad tilldelning. Danderyd har alla dessa år utgått från lagstiftningens uttryck om extraordinära insatser som inte har med undervisningen att göra. Den något svårtolkade beskrivningen har hanterats med viss generositet, och har inte nämnvärt påverkats av den omtalade domen i Högsta Förvaltningsdomstolen. Controller Elevstöd, september 2014 Sid. 6
7 Från 2010 till vårterminen 2012 hade kommunen fördelning på individnivå utifrån diagnoskriterier (LSS- berättigade). Från höstterminen 2012 fördelning på organisationsnivå som inte möjliggör uppföljning på elevnivå. Från 2015 övergår kommunen till att fördela endast på individnivå både för kommunala och fristående skolor. Totala årsvisa kostnaden har varit i stort sett densamma Sid. 7
8 Kommunens stöd har getts genom ett stödcentrum, resursskolor och en resursenhet. Man har inte haft ansökningar om individuella stödpengar/tilläggsbelopp. År 2014 kom 11 ansökningar in och 1 har hittills beviljats (nov - 14). De gemensamma stödenheterna hade år 2013 en budget på 65 miljoner kronor. I juni 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny resursfördelning för Tilläggsbelopp ska kunna utgå med en riktlinje av typen sjukdom/skada/fysisk funktionsnedsättning som omöjliggör skolgång utan betydande stöd. Utbildningsinspektör, november 2014 Sid. 8
9 Ur kommunens beskrivning av tilläggsbelopp: Detta berättigar till ansökan om tilläggsbelopp Tilläggsbeloppet ska vara direkt kopplat till en enskild elev och ha samband med hens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Tillägget avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Enligt skollagens kap ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Detta berättigar inte till tilläggsbelopp Stöd i till exempel form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen berättigar inte till tilläggsbelopp. Kostnader för dessa insatser ska täckas av den ersättning som betalas ut till skolan genom grundbeloppet. Sid. 9
10 År 2014, gul stapel, visar 9 inkomna ansökningar som ej var beslutade vid förfrågan. Sid. 10
11 Sid. 11
12 Riktlinjer för ansökan av tilläggsbelopp: Endast de elever som har behov noggrant kartlagt av enheten samt vid behov även av specialist nivå, ex sjukvård, kan komma i fråga för tilläggsbelopp. Sid. 12
13 Gotland Ur riktlinjer för tilläggsbelopp: Tre kategorier för att vara berättigad till tilläggsbelopp: A. Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidsstöd som inte förändras till det bättre med hjälp av organisation eller pedagogiska insatser B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för eleven eller kamraters varande i lokalerna C. Barn/elever som på grund av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs Sid. 13
14 År 2013 skärptes kriterierna för att få tilläggsbelopp och en kategori togs bort och lades in i elevpengen i en ny resursfördelningsmodell. Inför 2014 flyttades förskolans tilläggsbelopp in i förskolans budget. Ur kommunens riktlinjer: Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. En förutsättning för att ett tilläggsbelopp ska betalas för en elev är att eleven har så stora svårigheter med fysisk, kognitiv, psykisk, emotionell förmåga, eller en kombination av dessa, vilket föranleder ett omfattande behov av särskilt stöd som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska insatser. Enligt dom målnr i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) framgår att nästintill alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Det innebär i praktiken att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen, inte berättigar till tilläggsbelopp utan kostnaden för dessa insatser ska täckas av den ersättning som betalas ut via grundbelopp och socioekonomisk viktning. Dessa stödbehov ska skolor kunna möta inom sin grundorganisation. Sid. 14
15 Ur kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp: Tilläggsbelopp avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder där kostnaden för stödet ska vara omedelbart kopplat till enskilt barn/elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång eller vistelsetid. Denna resurs innefattar inte den ordinarie pedagogiska insats som barnet/eleven får. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning, insats av specialpedagog, undervisning i särskild grupp, visst stöd av elevassistent, eller andra åtgärder som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen, inte i normalfallet berättigar till tilläggsbelopp. Sådana åtgärder ingår i grundbeloppet. Sid. 15
16 I november 2014 hade kommunen tre ytterligare ansökningar som ej ännu behandlats. Sid. 16
17 Sid. 17
18 Ur kommunens riktlinjer 2014: Barn och elever som kan bli föremål för tilläggsbelopp Bedömningen av barn/elevers stödbehov görs i relation till följande områden/kategorier: 1. Barn och elever som på grund av sjukdom eller somatisk funktionsnedsättning inte kan delta i skolverksamhet* på lika villkor som andra, till exempel rörelsehinder, hörsel- och synnedsättning, diabetes. 2. Barn och elever som på grund av kontakt- och kommunikationssvårigheter inte kan delta i skolverksamhet på lika villkor som andra. Barn och elever med avgörande svårigheter i den sociala interaktionen. 3. Barn och elever som på grund av sociala svårigheter inte kan delta i skolverksamhet på lika villkor som andra, till exempel brukar kraftigt våld, har mycket hög skolfrånvaro. 4. Elever som på grund av inlärningssvårigheter inte kan delta i undervisningen på lika villkor som andra. Avser nästan uteslutande elever som har lindrig utvecklingsstörning men där föräldrarna inte ansökt om mottagande i särskola. För samtliga fyra kategorier gäller att stödbehovet 1. Ska vara gravt 2. Ska vara varaktigt/ha hög återkommande frekvens 3. Ska förekomma i flera olika miljöer/sammanhang 4. Bedöms i relation till ålder Sid. 18
19 Kommunens uppgifter ska kontrolleras. Fram till 2014 ansökte endast friskolor, som i svaren ser ut att ha fått nekat stöd. År 2014 infördes nya riktlinjer: Kriterier tilläggsbelopp Tilläggsbelopp för barn/elever avser ersättning för sådana extraordinära stödinsatser som inte kan anses rymmas inom ramen för grundbeloppet och som avser personlig assistans, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet bestäms efter en individuell prövning. Tilläggsbeloppet ska alltså inte primärt innebära ett förstärkt pedagogiskt eller socialt stöd, utan tillgodose andra specifika behov av individuellt stöd som är absolut nödvändigt för att undanröja hinder som omöjliggör elevens deltagande i undervisning och övrig verksamhet. Nödvändig personlig kommunikationshjälp vid svår syn- eller hörselskada Nödvändigt personligt stöd för att undanröja allvarliga medicinska risker Nödvändig personlig assistans för att vid olika former av rörelsehinder möjliggöra förflyttning och medverkan i den ordinarie undervisningsmiljön Annan nödvändig personlig assistans pga. andra allvarliga tillstånd, t.ex. vid psykisk sjukdom Följande ska däremot rymmas inom grundbeloppet och ska endast i yttersta undantagsfall kunna berättiga till tilläggsbelopp: Uppmärksamhetsstörning, bristande impulskontroll, koncentrationsproblem, bristande perception, brister i exekutiva funktioner, språkstörning och liknande. Sid. 19
20 Årligen fattas beslut avseende riktlinjer för tilläggsbelopp i samband med Mål och ekonomi internbudget. Senaste beslut fattades i november Ekonomichef, arrangemangsansvarig, november 2014 Ur Riktlinjer 2014: För enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd kan FEBEX beviljas. För såväl kommunala som fristående verksamheter avser FEBEX ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Det kan t.ex. vara tekniska hjälpmedel, assistens, mindre anpassning av skollokal etc. Kostnader för stöd i form av extra undervisning, enskild undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen utgör inte underlag för FEBEX. Sid. 20
21 Sid. 21
22 Barn- och utbildningsförvaltningens beslut om bidragsbelopp, i bilaga, 21 oktober 2013: ÅR Ant. ansökning Ant. Avslag % avslag Totalsumma 2010/11 493??? 2011/ % 75,5 milj. kr 2012/ % 67,8 milj. kr 2013/ % 75,3 milj. kr 2014/ % 8,3 milj. kr Tabell kommer från uppgifter från Utredningssekreterare elevstöd Huddinge, 10/10-14 Sid. 22
23 Ur riktlinjer 27 februari 2014: Tilläggsbeloppet avser endast bidrag för extraordinära stödåtgärder som är omedelbart kopplad till enskilt barn/elev och har samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin vistelse i verksamheten. Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till eller är förknippat med den vanliga undervisningen ex. Assistenthjälp, anpassning av lokaler, samt tekniska hjälpmedel Tilläggsbeloppet kan endast prövas i de fall då verksamheten (lokala elevhäsloteamet och vid behov specialistnivå) har gjort en noggrann kartläggning av barnets/elevens behov och inkommit med begärda handlingar. Tilläggsbelopp betalas endast ut till verksamheter som har ett barn/en elev som är i behov av extraordinära stödinsatser och som inte är av pedagogisk art samt till verksamheter som har en resursfördelningsmodell baserad på grundbelopp. Sid. 23
24 I Hässleholm fick 1 elev i grundskolan tilläggsbelopp år 2013 och 1 elev år År 2013 fick 1 elev i förskolan tillägg, och 6 elever i gymnasiet. År 2014 fick 2 barn i förskolan tillägg, och 4 elever i gymnasiet samt 1 avslag. Riktlinjerna är enligt Skolförordningen 2011:185 angående ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Ekonom, Hässleholms kommun, november 2014 Sid. 24
25 Staplarna är gjorda efter uppgifter från ekonom på kommunledningskontoret. Ekonomen har uppskattat ansökningar för 2010 och 2011 till st. Här beräknat som 35 st. Adderat till dem är de säkra uppgifterna. Tendensen är en stadig ökning. Fler elever i fristående skolor där vi betalt tilläggsbelopp. Observera att modersmålsstöd ingår. Den stora ökningen 2014 avser främst elever i kommunal skola. Ökning av antalet elever i HVB- hem placerat i kommunen. Resurserna för internt stöd läggs initialt på skolområdesnivå. Rektorerna fördelar sedan dessa medel mellan sig utifrån elevernas behov. Varje resurs går att spåra ner till enskild elev. Ekonom, kommunledningskontoret, november 2014 Kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp Kommunen utgår från regleringen i lag och förordning. Endast omfattande behov av stöd skall motivera tilläggsbelopp. Krav på dokumentation i form av utredningar (social, pedagogisk, medicinsk, psykologisk) samt upprättat åtgärdsprogram. Elevens behov som bedöms. Internt fördelas resurser till skolområdena som rektorer sedan fördelar mellan sig. Innan budget läggs ut till rektor skall underlag på elevnivå med kommentarer tillsändas ekonomen. Varje stödresurs måste gå att spåra ner till enskild individ. Ekonom, kommunledningskontoret, november 2014 Sid. 25
26 Åk 6-9 är hela pengen utdelad till resp. rektorer att disponera. Kommunsvar, november 2014 Ur anvisningar för tilläggsbelopp som nu är under ombearbetning: Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den ordinarie undervisningen. Elevpeng och viktat bidrag ska täcka verksamhetens samtliga kostnader. Det innebär att kostnader för till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp. Dessa stödbehov ska skolorna kunna möta inom ramen för sin grundorganisation. Exempel när tilläggsbelopp kan vara berättigat: Vid fysiska funktionsnedsättningar. Vid psykiatrisk, neuropsykiatrisk samt social problematik där funktionsnedsättningen kan medföra fara för eleven själv eller för omgivningen. Där elev, som på grund av sjukdom eller olycka, behöver del- eller heltidsstöd och där det föreligger fara för liv och hälsa om inte denna insats görs. Vid stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Sid. 26
27 Uppgifterna visar tillägg som sökts från fristående skolor, både grundskola och grundsärskola. Ibland har ansökningarna gällt en termin, ibland ett läsår. Ur riktlinjer antagna 2014: Ansökan av tilläggsbelopp i Jönköpings kommun 2014 Skolan ska utreda och vid behov ge särskilt stöd till elever som inte når kurskrav och mål i läroplanen, detta ingår i en skolas normala skyldigheter för det beviljas inget tilläggsbelopp i Jönköpings kommun. Insatser för att nå kunskapsmål bekostas helt av grundbidraget. Även extraordinära insatser ska i första hand hanteras inom grundbidraget. Tilläggsbelopp beviljas för extraordinära insatser som behövs för att eleven ska ges möjlighet att kunna delta i och ta del av undervisningen. Skolan kan inte få tilläggsbelopp beviljat i förväg utan ni söker på de insatser ni redan gör, dock senast samma termin. Skolan är skyldig att ge särskilt stöd om er utredning visar det, även utan tilläggsbelopp. Sid. 27
28 Vilka riktlinjer använder kommunen för att bevilja tilläggsbelopp: Skollagen om likabehandling mellan fristående och kommunal skola Principen att grundpengen ska räcka (2013) Vad är tilläggsbeloppens storlek baserade på: De resurser kommunen har för den egna verksamheten. Utbildningschef, november 2014 Under 2012 avslog vi ansökningarna med motiveringen att det redan ingick i den budget de fick av oss. Vi räknade redan in motsvarande tilläggsbelopp i den summa de fick av oss. Detta ändrade vi på De ansökningar vi fått 2014 har vi avslagit eftersom principen är likabehandling. Extra resurser bör tilldelas för ett barn i en fristående förskola/skola vars omfattande behov av särskilt stöd skulle ha krävt extra resurser om barnet hade gått i hemkommunens skola. Vi går efter de lagar och regler, rekommendationer som finns, har inte gjort egna. Tilläggsbeloppen baseras på de resurser kommunen har för den egna verksamheten. Utbildningschef, november 2014 Sid. 28
29 Från 2013 ingår särskolepeng för individintegrerade särskoleelever i grundskoleklass och för elever i grundsärskoleklass i fördelning av tilläggsbelopp och särskilda bidrag. Ur riktlinjer för tilläggsbelopp som gäller från 2011: Tilläggsbelopp Fördelning av tilläggsbelopp i Kalmar kommun utgår förutom från skollagen även från regeringens bedömning i förarbetena till den nya skollagen. Regeringens bedömning är att tilläggsbeloppet endast bör avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet är enligt regeringen endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd t.ex. i form av tekniska hjälpmedel, särskilda läromedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Sid. 29
30 Kommunen har inga särskilda riktlinjer för detta. Vi har accepterat de kostnader som presenterats i de olika ärendena. Förvaltningschef, november 2014 Totala kostnaderna för tilläggsbeloppen: kr kr kr kr kr Sid. 30
31 Ur kommunens anvisningar för tilläggsbelopp, antagna december 2013: Det innebär att kostnader för innehåll och kvalitet i utbildningen ska ingå i grundbeloppet. Till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen berättigar inte till tilläggsbelopp (som kallas BSB i Barn och ungdomsförvaltningen). Sedan lagen om tilläggsbelopp infördes har ett antal rättsfall (överklaganden) i landet visat på en skärpning i bedömningen av rätten till tilläggsbelopp. En förutsättning för tilläggsbelopp är att barnet/eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen (att jämföra med förarbetena till lagen där man talar om extraordinära stödåtgärder). Sid. 31
32 Ur riktlinjer från november 2013 Tilläggsbelopp för elever i behov av extraordinära stödåtgärder i utbildningen För vissa elever med omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, kan det dock behöva göras extraordinära åtgärder, för att de ska kunna fullgöra sin skolgång. För de här eleverna i behov av extraordinära stödåtgärder kan skolan söka tilläggsbelopp. Behoven av insatser ska vara frekventa eller kontinuerliga under skoldagen för att tilläggsbelopp ska kunna medges. De extraordinära stödåtgärderna ska utgå från varje enskild elevs specifika behov av åtgärder. Tilläggsbeloppet är däremot inte avsett för att stödja elevens kunskapsutveckling då sådana stödåtgärder ska rymmas inom elevpeng och strukturtillägg. Generellt kan sägas att extraordinära stödåtgärder rör elever som har: Omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör att eleven är i absolut behov av stöd i olika situationer för att kunna ta del av utbildningen. Det kan t.ex. vara vid rastaktivitet, förflyttning, matsituation, toalett, av och påklädning. Medicinska behov av sådan art att det krävs extraordinära åtgärder med tanke på elevens hälsa och liv. Sid. 32
33 Inför 2013 ökades potten för tilläggsbelopp med 6 mnkr från 22 mnkr till 28 mnkr i och med detta minskade grundpengen med motsvarande belopp. Pengarna togs enbart från grundskolan. Bildningsnämnden, november 2014 Ur riktlinjer, reviderade med anledning av bl.a. domen i HFD : Tilläggsbelopp Särskilt stöd För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet ska endast avse ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Bestämmelserna i skollagen innebär att såväl fristående som kommunala skolor inom ramen för sina normala resurser ska kunna ge stöd åt flertalet elever. Både fristående och kommunala skolor ska kunna anpassa sin organisation så att hänsyn tas till elevens behov och förutsättningar. Skyldigheten att utreda elevers eventuella behov av stöd och att upprätta åtgärdsprogram gäller för både kommunala och fristående skolor. Kostnaderna för detta stöd och för stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever att nå målen bör enligt propositionen ingå i kostnadsposten för undervisning. Kategorier för att vara berättigad till tilläggsbelopp: A. Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar som behöver kompensatoriska hjälpmedel och/eller hel eller deltidstöd som inte förändras till det bättre med hjälp av organisation eller pedagogiska insatser. B. Neuropsykiatrisk eller psykosocial problematik där funktionsnedsättningen är en risk för eleven eller kamraters varande i klassrummet. Sid. 33
34 C. Barn/elev som pga. av sjukdom eller olycka behöver hel eller deltidsstöd där det föreligger fara för livet om inte denna insats görs. D. Elev som har fått diagnos utvecklingsstörning men som ej är mottagen i grundsärskolan. Sid. 34
35 Staplarna visar elever både från för- och grundskola. År 2014 delade kommunen ut hela avsättningen för tilläggsbelopp till kommunala (10 Mkr) respektive fristående grundskolor (1,6 Mkr) i början av året. Därför antar jag att det inte har gjorts några ytterligare utbetalningar för tilläggsbelopp till de fristående grundskolorna år Men som jag tolkar detta så är det ett utökat grundbelopp. Min rekommendation till barn- och utbildningsförvaltningen är att hålla dessa poster åtskilda även i framtiden. Det utökade bidraget till de fristående alternativen år 2014 motsvarar ca 3,2 3,6 heltidstjänster beroende lönenivå. Controller för barn och utbildningsförvaltningen, december 2014 Sid. 35
36 Ur kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp: Tilläggsbelopp Utöver grundbelopp eller skolpeng lämnar kommunen bidrag för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet avser att ersätta extraordinära stödinsatser som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Ersättning lämnas för: Assistenthjälp pga. t.ex. fysiska funktionshinder eller om eleven är farlig för sig själv och andra. Vissa tekniska hjälpmedel. Anpassning av skollokaler, t.ex. hörselskada. Stora inlärningssvårigheter som beror på sociala faktorer. Modersmålsstöd i förskolan. Kostnader för modersmålsundervisning och modersmålshandledning fördelas i skolan utifrån en egen budget och egna kriterier. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till enskilt barn/elev och ska ha samband med barnets/elevens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det är inte diagnoser som styr utan vad insatserna kommer att bestå av. Rektor eller förskolechef ska ta beslut om stödbehov finns och skall sätta in åtgärder oavsett om tilläggsbelopp utbetalas eller ej. Frågan om tilläggsbelopp ska ej föras med vårdnadshavare eftersom inte vårdnadshavare ska vara delaktiga i den ekonomiska diskussionen. Sid. 36
37 Ur riktlinjer, reviderade oktober 2013: Barn- och utbildningsförvaltningens anvisningar för tilläggsbelopp: Enligt skollagen har verksamheterna i förskola och skola ett ansvar att anpassa sin organisation med hänsyn till alla barn och elevers behov och förutsättningar. Tilläggsbelopp beviljas till de barn och elever som har behov utöver det stöd som behövs i det pedagogiska arbetet. Tilläggsbeloppet är således avsett enbart för extraordinära stödinsatser - som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet är avsett för barn och elever som har: Utredda och dokumenterade fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som innebär att de är i behov av kompensatoriska hjälpmedel och/eller ett personligt stöd. Barn och elever som på grund av sjukdom behöver personligt stöd i sin skolsituation. Sid. 37
38 Riktlinjer: Skolenheterna får i sin budget medel för särskilt stöd. Centrala medel finns att ansöka om då skäl för ansökan är nyuppkomna behov. Sid. 38
39 Riktlinjer för tilläggsbelopp: Tilläggsbelopp för elever vid fristående skolor beviljas enligt principerna i vår resursfördelningsmodell. Det innebär att elever med tydliga fysiska handikapp tilldelas ett tilläggsbelopp motsvarande 0,5 elevassistent. I de fall kommunen placerar en elev i skola med högre kostnad per elev, ersätter vi den skolans självkostnader. Exempel är elever som placeras i behandlingshem med skolverksamhet och liknande. Registrator, assistent Barn- och utbildningsförvaltningen, november 2014 Sid. 39
40 Totala utgifter: År 2011: År 2012: År 2013: År 2014: Kungsbacka har samma riktlinjer från 2010 till nu. Extraordinärt stöd för enskild elev med omfattande behov av särskilt stöd i form av: Tekniska hjälpmedel Assistenthjälp Anpassning av lokal Utvecklingsledare, enhetschef, november 2014 Sid. 40
41 Det är den kommunala skolan som står för ökningen av ansökningar. Terminsvisa ansökningar tillämpas och syns här som två ansökningar per år och elev. Vi gör inte formella beslut som diarieförs i vår egen verksamhet. Vi kan därför inte redovisa antal avslag inom kommunens skolor. Ansökningar lämnas till kommunen 2 ggr/år om inte annan överenskommelse gjorts. Ansökningarna bedöms av verksamhetsutvecklare, som även gör bedömning för fristående verksamheter. Dessa beslutas verksamhetschef för grundskolan, för de fristående verksamheterna beslutar skolchef. Verksamhetsutvecklare Kungälvs kommun, november 2014 I kommunens riktlinjer hänvisas till: Förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet (SFS 2009:672) 4 kap. Beräkning av bidrag mm. Tilläggsbelopp 9 Med tilläggsbelopp enligt 2 a kap. 17 a, 2 b kap. 10 och 10 b samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c skollagen (1985:1100) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen samt ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning. Förordning (2009:672). Ur propositionen Offentliga bidrag på lika villkor (proposition 2008/09:171). Tilläggsbelopp För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Tilläggsbeloppet är endast avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till den vanliga undervisningen, t.ex. Sid. 41
42 tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och anpassning av en skollokal. Det kan också vara fråga om stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Sid. 42
43 Summa kr: År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År Ur PM november 2014 om kommunens riktlinjer om vad tilläggsbelopp/extraordinärt stöd är till för: avse särskild ersättning för en enskild individ, som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Stödet ska vara omedelbart kopplat till den enskilde individen och dennes förutsättningar att kunna fullfölja sin vistelse i förskolan eller sin skolgång. avse extraordinära stödåtgärder, som inte har anknytning till den ordinarie undervisningen, dit t.ex. extra anpassningar och elevhälsa räknas. ges för ett barn eller en elev, som har en funktionsnedsättning av varaktig karaktär, vilken föranleder ett omfattande behov av särskilt stöd, som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska stödinsatser. Sid. 43
44 Utöver grundbeloppet ska kommunen betala ett tilläggsbelopp men bara för elever som har ett extraordinärt behov av särskilt stöd. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med dennes behov av särskilt stöd och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Tilläggsbeloppet ska avse ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Det betyder att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ska ingå i den ersättning som betalas för undervisningen inom ramen för grundbeloppet. Det kan också vara fråga om tekniska hjälpmedel och stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom 2012 tydliggjort ovanstående. Av HFD:s dom framgår att näst intill alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Varje skola såväl fristående som kommunal måste göra omprioriteringar inom ramen för de normala resurserna och anpassa sin organisation och sin undervisning, så att hänsyn kan tas till varje elevs behov och förutsättningar. För Lidingös del innebär detta att beslut om tilläggsbelopp kommer att följa HFDs avgörande. Ansökningar som avser t.ex. speciallärarresurser och/eller andra pedagogiska insatser kommer alltså att avslås. Ett visst utrymme bör finnas för skolorna att, inom det erhållna grundbeloppet, anpassa sin organisation och undervisning på så sätt att hänsyn tas till samtliga elevers behov och förutsättningar. Chef Stöd & Hälsa om riktlinjer, november 2014 Sid. 44
45 Lidköping I Lidköping barn & Skola har vi en rutin att enheterna inte får ett tilläggsbidrag. Däremot förs dialog mellan verksamhetschef och rektor om situationer uppkommer där individuella elever kräver åtgärder och resurser utöver det normala. De underskott som detta kan orsaka på en enhet täcks upp av en förvaltningsgaranti som budgeteras varje år. När det gäller fristående verksamheter så har frågan prövats vid ett tillfälle lå 2014/2015 och då har skolan beviljats ett tilläggsbidrag om kr. Ekonomi och planeringschef, november 2014 Sid. 45
46 Ur anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp mars 2014: Sid. 46
47 Svar på fråga om riktlinjer: Kommunen utgår från likabehandlingsprincipen och ett generellt stöd fördelas utifrån antal elever. En mindre del av det sociala stödet fördelas till enskilda elever med mycket stora omfattande behov. Chef resursenheten, november 2014 Sid. 47
48 Ludvika Har inte haft några ansökningar Ska ta fram riktlinjer. Sid. 48
49 Nya riktlinjer infördes 2014: 2. Syftet med tilläggsbelopp Tilläggsbeloppet är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning för enskilda barn/elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Det ska avse extraordinära stödåtgärder som inte har en koppling till undervisningen. Det innebär att kostnader för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp utan ingår i den ersättning som betalas ut genom elevens grundbelopp. Sid. 49
50 Riktlinjerna reviderades Ur dessa: Rätt till tilläggsbelopp Tilläggsbelopp kan sökas för enskilda barn/elever i fristående förskolor/skolor/fritidshem. För tilläggsbelopp ska beslutas, krävs att det gäller extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnaden för t.ex. stöd i form av extra undervisning eller undervisning som syftar till att hjälpa elever med svårigheter att nå målen ska ingå i det grundbelopp som betalas för undervisningen. Tilläggsbelopp kan sökas för tekniska hjälpmedel, anpassning av skollokal eller extraordinära insatser utanför det pedagogiska, för exempelvis sondmatning och övervakning. Extraordinära insatser/tilläggsbelopp kan beviljas följande grupper: Barn/elever med fysiska funktionsnedsättningar exempelvis rörelsehinder, hörsel- eller synnedsättning. Barn/elever med somatiska svårigheter exempelvis diabetes eller epilepsi. Barn/elever med psykiska och/eller betydande sociala svårigheter exempelvis där risk för skada för eleven själv eller dess omgivning föreligger samt elever med mycket stora svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Sid. 50
51 Malmö stads organisation förändrades 1 juli 2013 på så sätt att ansvaret för förskola och grundskola/grundsärskola flyttades från de tidigare tio stadsdelarna till två centrala förvaltningar, Förskoleförvaltningen resp. Grundskoleförvaltningen. I den tidigare organisationen ansvarade stadsdelsförvaltningarna för tilläggsbelopp gällande såväl förskola som grundskola. I den nu existerande organisationen handlägger de två förvaltningarna sina respektive verksamheter. Samlad statistik för de tio stadsdelarna finns inte tillgänglig utan vi kan enbart redovisa statistik för den tid Grundskoleförvaltningen existerat. Ansökan om tilläggsbelopp görs oftast i god tid innan aktuell period, så vad vi kan erbjuda är statistik för vårterminen 2014 samt läsåret 2014/2015. Utredningssekreterare, september 2014 Ur stadens riktlinjer för tilläggsbelopp, reviderade 2014: Alla förskolor och skolor har enligt skollagen en skyldighet att ge stöd åt barn och elever i behov av särskilt stöd. Resurser för detta är inkluderat i det s.k. grundbeloppet. Tilläggsbeloppet avser således endast ersättning för extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Enligt 10 kap. 39 skollagen (2010:800) ska tilläggsbelopp lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. I 14 kap. 8 skolförordningen anges att med tilläggsbelopp avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Sid. 51
52 Mariestad Mariestad har inte haft ansökningar om tilläggsbelopp/individriktat stöd Riktlinjer är under framtagning. För modersmålsundervisning har kommunen haft tillägg: År kr, år kr. Sid. 52
53 Kommunens beskrivning av tilläggsbelopp: Sid. 53
54 Markaryd Markaryd har inte riktlinjer och inga ansökningar under åren Mjölby Kan inte ta fram uppgifter om ansökningar som fått avslag. Fått beviljat: 2011: 4 elever, 2012: 5 elever, 2013: 6 elever, 2014: 8 elever Sid. 54
55 Ärendet år 2014 ligger nu hos förvaltningsrätten (november 2014). Ekonom, september 2014 Hur ser riktlinjerna för tilläggsbelopp och individriktade stöd ut? Administrativ chef, september 2014 Sid. 55
56 Tilläggsbeloppen till elever i kommunala skolor togs bort hösten 2012 p.ga. en kraftig ökning under våren. Chef ekonomienheten, november 2014 Tf. förvaltningschef går ut med en skrivelse och förklarar varför beloppen dras in: Ur kommunens riktlinjer, antagna mars 2012: Med extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen avses assistentstöd för att eleven över huvud taget ska ha möjlighet att delta i verksamheten. Det kan exempelvis gälla: Elever som på grund av olycka och/eller sjukdom har funktionsnedsättningar av mer eller mindre varaktig karaktär. Elever som behöver hjälp med viss medicinering/behandling under skoldagen och som av olika skäl inte hanterar självmedicinering eller elever med svårartade neuropsykiatriska funktionshinder. Sid. 56
57 Särskilda skäl angående elevens beteende kan också komma ifråga, såsom allvarlig risk att skada sig själv eller andra. Sid. 57
58 Sid. 58
59 Om Kommunens kriterier för tilläggsbelopp: Nacka kommun har avsiktligt inte satt upp några styrande kriterier för vilka elever som ska beviljas tilläggsbelopp, detta för att inte exkludera någon grupp. Tilläggsbeloppet avser elever som är i behov av omfattande behov av särskilt stöd. År 2012 infördes en ny resursfördelningsmodell inom likvärdighetsgarantin, större del av resurspengarna än tidigare går ut i form av Salsa/resurspeng direkt med automatik till skolorna varje månad utan något ansökningsförfarande. Resurssamordnare, utbildningsenheten, oktober 2014 Sid. 59
60 Kriterier Barn och elever i behov av omfattande särskilt stöd. Gäller från och med Stödsamordnare ska alltid vara informerad och ha kännedom om barnets/elevens behov. Varje barns/elevs behov i förskolan/skolan ska avgöras utifrån en likvärdig individuell bedömning. A. Barn och elever med omfattande medicinska eller fysiska svårigheter. Ex. på omfattande medicinska/fysiska behov kan vara: Epilepsi, Stor omfattande infektionskänslighet, Svår allergi, Hjärtsjukdom, Blinda/gravt synskadade, Döva/gravt hörselskadade med stort behov av teckenstöd, Blödarsjuka, Barn/elev som inte kan äta själva utan behöver matas med sond. Barn/elev med stora motoriska svårigheter barnet/eleven kan inte sitta eller ta sig fram utan stöd. Diabetes - med mycket svårinställd medicinering. B. Elever som har varit placerade på HVB- hem eller SIS- anstalter. Vid återgång till skola i hemkommunen kan medel utgå under en tidsbegränsad period. Dokumentation från tidigare skola begärs in och en individuell bedömning ligger till grund för hur beslut fattas. Syftet med insatsen är att eleven ska få de förutsättningar och stöd som kan behövas vid hemgång från en placering. Efter den tidsbegränsade perioden ska insatsen utvärderas. C. Ersättning för barn/elever som ansökt om plats i kommungemensam resursgrupp. Ersättning utgår för de barn/elever som av antagningsgruppen blivit prioriterade för plats i kommungemensam resursgrupp men inte kunnat erbjudas placering. Ersättningen omprövas efter första läsåret och därefter varje termin. Ingen ny ansökan till kommungemensam grupp krävs. D. Ersättning för barn/elever med utvecklingsstörning. Särskild ersättning utgår till barn/elever som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklings- störning. Hemkommunen prövar och beslutar om rätten till grundsärskola. Beslut ska grundas på utredningar enligt skollagen 7 kap. 5. Ersättning utgår för elever som enligt genomförda utredningar bedömts ha rätt till grundsärskola men där elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att eleven tas emot i grundsärskolan och där eleven i stället ska fullgöra sin skolplikt i grundskolan. Huvudmannen har gjort bedömningen att det inte finns synnerliga skäl med hänsyn till elevens bästa att ta emot eleven i grundsärskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Ersättning utgår till barn/elever i förskolan, i förskoleklass och på fritidshem Sid. 60
61 inklusive års verksamhet med bedömd konstaterad utvecklingsstörning. Sid. 61
62 År 2013: 11 överklagade beslut. År 2014: 7 överklagade beslut. Inför år 2014/15 har fördelningen ändrats, så att det endast är fristående skolor som ansöker om tilläggsbelopp. För elever i kommunal skola gäller schablontilldelning per elev. Barn- Och Utbildningskontoret, november 2014 Sid. 62
63 Nykvarn Kommunen kan inte svara på hur många tilläggsbelopp/individriktade stöd som delat ut, och hur många avslag. Rektor förfogar över beviljade tilläggsbelopp i sin inre organisation. Det innebär att tilläggsbeloppen används så flexibelt som möjligt och flera barn/elever kan dela på resurs. Nämndsekreterare i kommunen, november 2014 Utbildningsnämnden har beslutat anta Kommunförbundet Stockholms läns förslag till gemensamma tilläggsbelopp. Dessa gäller både gymnasieskola, grundskola och förskola. Nivåer från A t.o.m. E. Kommunens totala utgifter för tilläggsbelopp och särskilt riktade individuella elevstöd: tkr tkr tkr tkr 2014 t.o.m tkr Sid. 63
64 Staplarna omfattar både förskola och grundskola. Ur kommunens riktlinjer 5 februari 2013: För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd finns ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet (Skollag 8 kap 22, 9 kap 23, 10 kap 39), 25 kap 13 ) avser endast extraordinära stödåtgärder som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnader för utredningar, särskilt stöd i form av extra undervisning eller undervisning i särskild undervisningsgrupp ingår i grundbeloppet. Extra undervisning och/eller särskild undervisningsgrupp ska ledas av behörig lärare. Detta för att säkerställa att elever får ett kvalificerat stöd i sin utveckling. Tilläggsbelopp medges endast i undantagsfall och efter individuell bedömning. Det går inte att generellt säga att en viss typ av diagnos eller stödbehov ska kompenseras genom tilläggsbelopp. Sid. 64
65 Ansökningarna gäller friskolor. Sid. 65
66 Ockelbo Har haft tre ansökningar under perioden med två avslag. Inga egna riktlinjer, utgår från författningarna. Utbildnings- och kulturchef, november 2014 Orsa Har inte tilläggsbelopp eller riktade elevstöd, uppger förvaltningschef, november Sid. 66
67 Sid. 67
68 Ur riktlinjer från oktober 2014: Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp avser endast ersättning för extraordinära stödinsatser. Beloppet är enbart avsett att ge möjlighet för särskild ersättning för enskilda elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med elevens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Beloppet ska avse ersättning för assistenthjälp, anpassning av skollokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen. Det kan handla om tekniska hjälpmedel och stödåtgärder åt elever med stora inlärningssvårigheter som beror på språkliga eller sociala faktorer. Barnets/elevens stödbehov ska vara klarlagt och bedömt genom förskolans/skolans pedagogiska utredning. Sid. 68
69 Under våren 2014 reviderades och skärptes riktlinjerna. Grundbeloppet i elevpengen ökades med 2,8 % för att minska antalet ansökningar om riktat stöd. Ur de nya riktlinjerna för 2014/15: Tilläggsbelopp är avsett att ge möjlighet till särskild ersättning till skolor för barn/elever som har omfattande behov av särskilt stöd. Stödåtgärderna som sätts in ska vara extraordinära. (Skollagen 8 kap, 9 kap, 10 kap, 14 kap.) Målgrupp Tilläggsbelopp kan sökas för barn/elever i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola och som är folkbokförda i Piteå kommun. Behovet ska vara omedelbart kopplat till det enskilda barnet/den enskilda eleven vara extraordinärt och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar att kunna fullgöra sin skolgång. Bestämmelser i skollagen innebär att både kommunala och fristående verksamheter inom ramen för sina normala resurser, elevpengen, ska kunna ge stöd åt flertalet barn och elever. Verksamheterna, oavsett huvudman ska kunna anpassa sina organisationer och undervisning så att hänsyn tas till varje barn och elevs behov och förutsättningar. Kostnader för till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa barn med svårigheter i deras utveckling och elever med svårigheter att nå kunskapsmålen i normalfallet inte berättigar till tilläggsbelopp, utan ingår i grundbeloppet. Sid. 69
70 Ronneby Har riktlinjer och för statistik men inte så att man kan se antal elever eller beslut om tillägg. Sala Uppger genom förvaltningssekreterare att kommunen inte har riktlinjer eller statistik över tilläggsbelopp och riktade elevstöd. Sid. 70
71 Ur kommunens riktlinjer för tilläggsbelopp: Tilläggsbelopp utgår inte till ordinarie pedagogiska insatser som barnet eller eleven får. Det betyder att kostnaden för exempelvis stöd i form av extra undervisning, specialpedagoginsats eller undervisning i en särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med inlärningssvårigheter att nå målen inte berättigar till tilläggsbelopp. Denna insats ingår i elevpengens grundbelopp. Detta innebär att tilläggsbeloppet endast betalas ut till enskilda barn eller elever som på grund av sin funktionsnedsättning har behov av icke pedagogiskt stöd. Exempel på problematik som berättigar tilläggsbelopp kan vara: fysisk funktionsnedsättning av komplex natur neuropsykiatrisk problematik av komplex natur psykisk funktionsnedsättning av komplex natur svåra medicinska tillstånd Medel kan inte sökas för att ge behandling, terapi eller till aktiviteter som landstinget anordnar utanför verksamheten. Sid. 71
Information om fördelning av ekonomiska resurser för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd från och med 1 januari 2015 och tillsvidare
2014-11-03 STENUNGSUNDS KOMMUN Information om fördelning av ekonomiska resurser för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd från och med 1 januari 2015 och tillsvidare I skollagen och tillämpliga
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merResursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Läs merDnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2015-12-15 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merAnvisning för hantering av tilläggsbelopp
hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...
Läs merANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merGranskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av Örnsköldsviks kommuns revisorer November 2015 Granskning av bildningsnämndens arbete med elever i behov av särskilt stöd Örnsköldsviks kommun Innehåll 1. Inledning...1
Läs merTilläggsbelopp Gymnasieskolor
Tilläggsbelopp Gymnasieskolor 2016-2017 The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 8 och 9 16 kap. 54, 17 kap. 29, 34 Förarbeten till skollagen Gymnasieförordningen 13 kap. 7 KSL:s utredning om
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merRiktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun
1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens
Läs merKastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp
Tillämpningsanvisningar för ansökan om För elever i fristående gymnasieskola med omfattande behov av särskilt stöd extraordinära stödåtgärder Reviderad september 2017 Linköpings kommun linkoping.se Innehåll
Läs merSKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan Året 2014/15 Sophiaskolan (rev 150119) Sid 2 (11) Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Syfte och begrepp. 3 Syftet med diskrimineringslagen
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merAnsvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:
Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merHandlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015
Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
2015-06-17 Tilläggsbelopp information och handledning 1 2015-06-17 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp...
Läs merTillsynsbeslut för gymnasieskolan
Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se
Läs merRutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun
2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans
Läs merUtredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet.
Tilläggsbelopp Bidrag på lika villkor SOU 2008.8 Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Avsikten är också att förslaget ska bidra till klarare
Läs merRegler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet
Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Regler
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merErsättningsbelopp 2016 för fristående verksamhet inom stadsdelssektorns utbildningsområde
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-12-01 Diarienummer: 0070/15 Repronummer: 364/15 Välfärd och Utbildning Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Hanna Wik Telefon: 031 368 0212 E-post: hanna.wik@stadshuset.goteborg.se
Läs merSvar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.
1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående
Läs merUndervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet
1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp - för elever i gymnasie- och gymnasiesärskolan med extraordinärt behov av särskilt stöd
Linköpings kommun linkoping.se Tillämpningsanvisningar för ansökan om Innehåll 1 Inledning 3 2 Målgrupp 3 3 När inte betalas ut 3 4 Tilläggsbeloppets storlek 4 5 Ansökan 5 5.1 Krav på underlag 5 5.2 Ansvar
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tilläggsbelopp
2016-03-23 Tillämpningsanvisningar för ansökan om - gällande barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Linköpings kommun linkoping.se
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merR I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun
VERSION 1 DIARIENUMMER UN 2016.091 2017-02-23 R I K TLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Tilläggsbelopp För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun Antagna
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merTilläggsbelopp. information och handledning
Tilläggsbelopp information och handledning 1 Innehåll 1. Bakgrund tilläggsbelopp... 3 2. Tilläggsbelopp avser... 3 3. Tilläggsbelopp avser inte... 3 4. Kriterier för att söka tilläggsbelopp... 4 5. Ansökan
Läs merSkolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun
Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp
Barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshemrundskola, fritidshem Tillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp Datum: 2016-06-15 1 Innehåll Inledning 3 Målgrupp
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merAnsökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Kommunal och fristående verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2019-02-11 Innehåll
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merRiktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd Fastställda av skolchef fr.o.m. 2014-03-01 Reviderade 2017-10-06 Innehåll
Läs merRiktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov
2013-01-30 1 (5) Till verksamhetschefer för gymnasieutbildning Riktlinjer gällande tilläggsbelopp för gymnasieelever med ett omfattande stödbehov 1. INLEDNING Bidrag till fristående skolor för gymnasieelever
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Läs merÖverenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar
Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar 1 Förord Överenskommelsen kring hjälpmedel i pedagogisk verksamhet har arbetats fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne
Läs merInformation om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018
Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merTillämpningsanvisningar för ansökan om ersättning för särskilt stöd extraordinära stödåtgärder utöver programersättningen
Tillämpningsanvisningar för ansökan om ersättning för särskilt stöd stödåtgärder utöver programersättningen För elever i kommunal gymnasieskola, gymnasiesärskola och skolor i Region Östergötland Reviderad
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merTid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merRevisionsrapport. Karlstads kommun
Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merAnsökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Fristående förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2016-01-01 Reviderad 2016-05-31 Innehåll Riktlinje
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun
Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun Juni 2014 www.laholm.se Systematiskt kvalitetsarbete För huvudman, förskolor, skolor och fritidshem i Laholms kommun I detta dokument
Läs merHandlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14
Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende
Läs merÖnnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga
Läs merUtred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)
PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem
Regler för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-01-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merBeslut för grundskola
Skoiinspektionen Beslut 2014-06-25 Lunds kommun Rektorn vid Ekelundsskolan, Fåglasångs skola, Önneslövs skola, Varpingeskolan och Nya Almelund i Lunds kommun Beslut för grundskola efter tillsyn i Ekelundsskolan,
Läs merRiktlinjer för medföljare vid semesterresa
1 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna av KS april 2000, reviderade av KF xxx 2016 stockholm.se 2 (12) 3 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna i KS april 2000, reviderade
Läs merFristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun
Fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk omsorg i Sundsvalls kommun Riktlinjer Fastställt av Skoldirektör, delegation 2015:42 Datum för fastställande 2015-10-13 Giltighetstid Tills vidare + översyn
Läs merBarn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt
HANDLÄGGNINGSRUTIN från Barn- och utbildningskontoret Beslut datum: 2013-09-19 rev. 2014-01-30 Förvaltningschef Åse Modin Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merGefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016
Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass
Läs merRegler för skolskjuts Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola
REGLER 1(16) 2015-04-01 BOU 2015/134 nr 2015.1496 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Björn Tideman, Handläggare 0171-526 32 bjorn.tideman@bildning.habo.se Dokumentansvarig:
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merSkolpeng, slutrapport
www.pwc.se Rådgivningsrapport Sofie Holmkvist, Marie Lindblad Skolpeng, slutrapport Täby kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Uppdrag... 2 2.2. Bakgrund... 2 2.3. Metod...
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Malmö kommun Ombud: Chefsjurist Tomas Bärring Malmö kommun 205 80 Malmö MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merSkolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)
KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Administrativ chef Mats Linde Planeringssekreterare Wolfgang Friedh 1 (5) Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än
Läs mer