EXAMENSARBETE. Kamratsocialisation hos förskolebarn med språksvårigheter. Lina Björklund Jenny Larsson. Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Kamratsocialisation hos förskolebarn med språksvårigheter. Lina Björklund Jenny Larsson. Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Kamratsocialisation hos förskolebarn med språksvårigheter Lina Björklund Jenny Larsson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Kamratsocialisation hos förskolebarn med språksvårigheter Peer socialization at preschool children with language difficulties Lina Björklund och Jenny Larsson Handledare: Solange Perdahl Luleå Tekniska Universitet 2013 Institutionen för konst, kommunikation och lärande Förskollärarprogrammet

3 Abstrakt Vi vill med denna studie skapa förståelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med språksvårigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. Fortsättningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att användas genom hela rapporten. TSS och TAKK är båda kommunikationsformer som används som stöd till talet där de bärande orden i innehållet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process använde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp där två förskolor deltog. Resultatet visade att de flesta barnen med språksvårigheter, utan någon kommunikativ stödstruktur, inte kan delta i en kamratsocialisation. Observationerna som gjordes visade att barn med språksvårigheter har svårt att kommunicera med andra barn då de inte har ett brukligt språk eller kunskapen för hur de tar kontakt och frågar om de får vara med i leken. Vi tror att detta skulle förbättras om alla barn får möjlighet till mer språkstöd genom teckenanvändning och det talade språket, samt att pedagogerna stöttar barn med språksvårigheter i leksituationer och ger dem verktyg för att kamratsocialisera sig. Det handlar inte bara om språket utan även om att kunna kommunicera med hela sin kropp, alla sinnen samt att skapa en social förmåga att förstå andra människor. Vi tror även att teckenanvändning till alla barn oavsett förmåga kan generera större möjligheter för samspel mellan alla barn. Detta skulle i sin tur kunna leda till att alla barn inkluderas och utvecklas till en förskola för alla. Nyckelord: förskola, språkutveckling, TSS, TAKK, kamratsocialisation, inkludering. Abstract We want to use this study to create an understanding of how signs to support the language and sign as alternative and complementing communication may affect children with language difficulties in their peer socialization and how these children express themselves in the communicative process. Signs to support the language and sign as alternative and complementing communication are both forms of communication that are used as support for the speech in which the bearing words in the content is subscribed. Peer socialization among children in preschool has a central role and importance in the child's everyday life in early childhood education. To investigate this process, we used qualitative observations, interviews and focus group where two nursery schools participated. The results showed that majority of the children with language difficulties, without any communication support structure, can not participate in a peer socialization. The observations made showed that children with language impairments have difficulty communicating with other children when they do not have a customary language or knowledge of how to make contact and ask if they can join in the game. We believe that this would be improved if children were given the opportunity to get more language support through signs and spoken language and that teachers support children with language difficulties in play situations and give them the tools to peer socialize themselves. It's not just about language but also about being able to communicate with the whole body, the senses and creating a social capacity to understand other people. We also believe that the use of signs to all the children regardless of ability to generate more opportunities for interaction between all children. This would in turn lead to that all children are included and developed into a preschool for all. Keywords: preschool, language development, TSS, TAKK, peer socialization, inclusion.

4 Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare, Solange Perdahl, som under hela resans gång har funnits där för oss genom att vägleda, utmana, stötta och uppmuntra oss. Tack för att du hjälpt oss att förstå och hantera processen av att skriva ett examensarbete. Du har varit en inspirations- och kunskapskälla vi inte hade klarat oss utan. Tack till alla pedagoger och barn på förskolorna som deltagit i studien för att vi fick ta del av era tankar och verksamhet. Utan er hade inte detta gått att genomföra. Ett stort tack riktar vi till våra respektive pojkvänner för att de stått ut med oss under denna process. Trots att vi jobbat sena kvällar och helger har de ställt upp för oss och lagat mat till oss när det enda vi kunnat tänka på är barns kamratsocialisationer. Tack till Monica Nyman Björklund, för att du ställt upp som bollplank under arbetets gång och för granskning av vårt arbete. Tack även till vår opponeringsgrupp och de vänner och bekanta som läst vårt arbete och gett oss givande synpunkter och korrigeringar. Jenny & Lina

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsfördelning Syfte Forskningsfrågor Syftes precisering Bakgrund Teoretiska utgångspunkter - Sociokulturellt perspektiv Språkets betydelse för kamratsocialisation TSS och TAKK Tecken ett hjälpmedel för språkutveckling Kommunikation Språkstimulering Kroppsspråk Tal- och språksvårigheter Barn i behov av särskilt stöd Kamratsocialisation - exkludering och inkludering Tidigare forskning Metod Kvalitativ ansats Urval Kvalitativa metodval Bearbetningsprocess av empirin Kvalitativa observationer Genomförandet av observationerna Kvalitativ intervju... 15

6 5.5.1 Genomförandet av kvalitativ intervju Fokusgrupp Genomförandet av fokusgruppen Etiska överväganden Bearbetning och analys Resultat Språkprocesser hos barn med språksvårigheter Teckenanvändningens betydelse Kamratsocialisation Teckens betydelse för alla barn - att lära alla barn teckna Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Barns kommunikativa processer Språkutveckling hos barn med språksvårigheter TSS/TAKK:s inverkan Kamratsocialisation Sammanfattning av diskussionen Fortsatt forskning Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7

8 1 Inledning Tänk dig att du kan se och du kan höra men då du säger något förstår ingen vad du säger, att inte kunna kommunicera det som tanken ger uttryck för, kan göra dig frustrerad. Vi, Jenny Larsson och Lina Björklund upplever att barn med språksvårigheter ger uttryck för denna frustration, att inte kunna förmedla det de vill säga till andra människor. De flesta av oss har säkert varit i ett annat land och försökt göra oss förstådda, trots att vi inte kan hantera deras språk. Rognhaug och Eck (1995) menar att språket är nödvändigt för att kunna kommunicera med andra genom känslor och uttryck. Språket är ett redskap som används för att vi ska kunna göra oss förstådda samt är ett behov för att kunna samspela med andra människor. Westerlund (2009) skriver att språkförståelse är något som kommer före språkanvändningen, redan innan barnet kan säga mamma har barnet redan ett förråd av ord som barnet förstår men inte kan säga. För att kunna tala och göra sig förstådd krävs en avancerad finmotorik. Talmotorik kräver snabbhet och precision. Därför är gester lättare att ta till och göra sig förstådd med då det inte finns ett färdigutvecklat språk. Vi vill med detta arbete få och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar TSS/TAKK som kommunikativa verktyg bland barn med språksvårigheter och hur detta påverkar deras kamratsocialisation. Ahlström (2000) konstaterar att tidigare studier som gjorts har varit inriktade på hörselskadade barns samspel med hörande barn. De har tittat på processen och interaktionen mellan barnen. Många av dessa studier har koncentrerats på antingen talat språk eller samspelet med hörande barn. I detta fall valdes de ovannämnda inriktningarna med fokus på de barn som använder TSS/TAKK oavsett om de har en hörselskada eller annan språksvårighet. Vi har båda ett starkt intresse för teckenspråk sedan vi studerat detta på gymnasiet och även senare i fortsatta studier. Under studietiden till förskollärare har vi haft praktik där vi har fått möta TSS/TAKK och barn med språksvårigheter. Genom detta har vi fått ökat intresse för TSS/TAKK och hur det används i förskolan. Läroplanen i förskolan (Skolverket, 2010) belyser att förskolan ska stimulera varje barns språkutveckling så att den stärks och utvecklar barnets identitet. Utifrån detta tolkar vi TSS/TAKK betydelse som en del i förskolans roll att tillgodose språkutvecklingen bland barn som behöver mer stöd till talet. Att inte ha språket men ett alternativt kommunikationssätt för att uttrycka och göra sig förstådd tror vi stärker barn med språksvårigheter i dess kamratsocialisationer. Det handlar inte bara om att barn med språksvårigheter ska tillägna sig TSS/TAKK utan även att de övriga barnen måste förstå tecken för att skapa mening. Språkstörningen blir en störning när andra inte förstår och nyttjar dessa instrument. Vi hoppas att denna studie ska kunna ge kunskaper om teckenanvändningens betydelse för alla barns möjlighet att kommunicera med andra barn oavsett språksvårigheter. Genom detta arbete har vi en förhoppning om att få en ökad kunskap om hur barn med språksvårigheters samspel ser ut och hur teckenkommunikation som TSS/TAKK används i förskolans verksamhet för dessa barn. Teoriramen i arbetet kan närmast beskrivas som sociokulturell med betoning på språket och interaktionens betydelse för individens utveckling. 1

9 2 Ansvarsfördelning Detta examensarbete har skrivits av Jenny Larsson och Lina Björklund. Processen av att skriva arbetet och genomföra studien har vara ett nära samarbete mellan oss båda två. Tillsammans har vi bearbetat litteratur genom att fördjupa oss i olika böcker och sedan skrivit tillsammans. Vi har genomfört observationerna, intervjun och fokusgruppen tillsammans, men fördelade det övergripande ansvaret att Jenny höll i den enskilda intervjun och Lina i fokusgruppen. Sammanställning av det insamlade materialet, resultat och diskussion har gjorts tillsammans. 2

10 3 Syfte Syftet med denna uppsats är att dels få och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar TSS (Tecken som stöd) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) inverkan på barns kamratsocialisation med fokus på barn med språksvårigheter dels skapa förståelse för hur den kommunikativa processen kan komma till uttryck mellan barn med språksvårigheter och barn utan språksvårigheter 3.1 Forskningsfrågor 1. Hur uppfattar pedagogerna TSS/TAKK inverkan i barns språkliga utveckling? 2. Vid vilka konkreta situationer nyttjar barnen TSS/TAKK? 3. Finns det konkreta situationer där barn utan språksvårigheter och barn med språksvårigheter interagerar med varandra? 4. Om barnen interagerar med varandra hur kommer detta till uttryck? 5. Om barnen inte interagerar med varandra, vad kan orsaken till detta vara, enligt pedagogerna? 3.2 Syftes precisering I denna uppsats kommer olika metoder att beröras som används för att underlätta kommunikationen med barn som har tal- och språksvårigheter i förskolan. Därför förklaras några av dem här och vi avser även förklara aktuella begrepp som läsaren kan behöva ha en inblick i. Skillnaden mellan tal och språksvårigheter som en del barn har, kan skiljas åt med Rognhaug och Ecks (1995) förklaring att talsvårigheter har att göra med en skada i talapparaten som gör att det är svårt att uttrycka sig. Språksvårigheter betyder att det finns avvikelser eller oordning i förståelsen för att uttrycka sig språkmässigt. De barn som har något av de nämnda problemen kan även använda verktyg som hjälp till talet. Heister Trygg (2010) beskriver exempelvis TSS/TAKK som språkhjälpande metoderna där TSS innebär att tal och stödtecken används för att förstå och kommunicera med andra. TAKK används som stöd till talet där nyckelord i meningar förstärks. Dessa hjälpmedel kan likna teckenspråk, men som Ekstam (1977) beskriver är det de hörselskadade och döva personers språk, som har ett handalfabet, symboltecken och en egen grammatik. Den kamratsocialisation som nämnts i syftet handlar som Michélsen (2005) beskriver om den ömsesidiga påverkan och uppfostran som jämnåriga kamrater utsätter varandra för i det konkreta samspelet med varandra (s. 39). 3

11 4 Bakgrund Kapitlet innehåller beskrivningar av den teoretiska referensram som vi kommer att nyttja som analysinstrument. Sociokulturellt perspektiv handlar främst om att lyfta fram språket, dialogen och interaktionens betydelse för barn med språksvårigheter och deras kamratsocialisation i förskolan. Vi valde att utgå från detta perspektiv, eftersom det lyfter fram hur språk, dialog och interaktion påverkar barns utveckling. Vi kommer även att nämna tidigare forskning, bland annat hur hörselskadade barn kommunicerar och samspelar med varandra. 4.1 Teoretiska utgångspunkter - Sociokulturellt perspektiv För att vi skall förstå oss själva och därmed den kultur vi är en del av, förutsätts samspel med andra människor. För att få syn på viktiga aspekter i detta samspel nyttjas i denna studie ett sociokulturellt perspektiv. Hundeide (2006) påpekar att den sociala värld som vi föds in i är en del av den kultur och historia som påverkar ett barns utveckling. Den sociokulturella lärteorin är ingen entydig teoribildning, utan kan bestå av olika inriktningar och tyngdpunkter. Dysthe och Igland (2003) menar att Vygotskijs tyngdpunkt låg i att förstå det mänskliga medvetandet och hur det utvecklats. Han ville förena den inre och yttre sociala utvecklingen istället för att skilja dem åt. Vygotskij (2001) menar därför att språket och tanken inte kan likställas utan förhåller sig på ett komplicerat sätt till varandra. Det finns två olika sätt att bli en del av kulturen, vilket innebär att ta till sig andras tankar, värderingar och reaktionssätt som summeras i begreppet internaliseringsprocessen. Denna process delas upp i en bemästrande- och approprierande fas. Det förstnämnda innebär att överta något och det andra är att göra det till sitt eget och då kunna behärska det. Vi behöver således omgivningen för att förstå oss själva och kulturen vi är en del av. Ett barn som inte kan göra sig förstådd med sitt talade språk kan därför få stöd av sin omgivning genom att pedagogerna använder sig av TSS/ TAKK. Detta gör att barnen kan få möjligheten att ta till sig ett annat kommunikationssätt för att kunna interagera med de andra barnen. Vidare menar Dysthe och Ingland (2003) att Vygotskij inom det sociokulturella perspektivet hade ett särskilt intresse för vad barn kan lära sig på egen hand och vad de behöver vägledning i. Detta kallas för "den närmaste utvecklingszonen" eller den proximala utvecklingszonen. Den faktiska utvecklingsnivån består av vad barnet kan lära sig själv och den potentiella nivån vad barn kan lära sig i stöd av en vuxen. Utveckling handlar om barnets tankeförmåga, språk samt dess mentala och personliga utveckling. Vygotskij (2001) förklarar det tänkande och det talade språket som en viktig del i barnets språkliga utveckling. Han menar att allt börjar med barnets egocentriska tal, övergångsfasen till det talade språket, där barnet talar högt för sig själv. Det hör inte ihop med egocentrism, utan är ett sätt för språket att gå från yttre till inre tal, att orientera sig i världen, reglera sin verksamhet genom att tänka högt (s.10). För att sedan kunna ta till sig av vad andra uttrycker har barnet ett så kallat inre tal med sig själv. Där bearbetar barnet innehållet och skapar sitt eget tänkande. Detta leder sedan vidare till det yttre talet, det som barnet hör och använder i kommunikation med andra. Språket används både i talet och tanken. Språkets föds i tanken men tar sig uttryck i talet och blir levande i mötet med andra. När barn undervisas aktiveras både deras tänkande och tal vilket skapar nära samarbete mellan dessa två. Om det är så att en betydande del av tänkandet är bundet till språket är det viktigt att främja detta språkliga förhållande i barnens samspel och i mötet mellan barn och pedagog. Dysthe och Igland (2003) förklarar vidare att Vygotskij trycker på betydelsen av internaliseringens innebörd, vilket är införlivning av andras tankar, 4

12 värderingar och reaktionssätt i den egna personen. Detta menar han påverkar hur språk och tänkande förs samman i människans medvetande. Relationen mellan tänkande och språk har stor betydelse för undervisning och lärande. Vaage (2003) som utgår från Dewey anser att kunskap skapas genom aktiviteter och att kommunicera är nödvändigt för lärandets process. Dewey uttryckte "learn to do by knowing and to know by doing" vilket innebär att människan lär sig genom att göra något (McLellan & Dewey, 1889). Genom att använda tecken till språket, kan barnen tillgodose sig det talade språket med hjälp av kroppsliga uttryck. Dewey menar att görandet inte är tillräckligt för att förklara lärprocesserna utan det är värdet i aktiviteten som är det viktiga i förhållandet mellan kunskap och handling. Detta gör att människan anpassar sig till andra i mötet och med detta menar Dewey att både sändaren och mottagaren har ett syfte med sin handling men som i samförstånd förändras (Vaage, 2003). Det är inte bara så att socialt liv är detsamma som kommunikation, utan all kommunikation (och därmed allt verkligt socialt liv) är bildande. Att kommunicera med sin omgivning innebär att man får en utvidgad och förändrad erfarenhet. Man får del av vad andra har tänkt och känt, och påverkas, på ett eller annat sätt, av detta (Dewey, 1999, s.39). Inom Deweys (1999) teorier om erfarenhetens uppgift och betydelse i uppfostran lyfter han kontinuitet och samspel som två viktiga aktörer. Kontinuitet innebär att individen har en erfarenhet sen tidigare och i ett socialt samspel kan detta påverka det kommande erfarenhetsbytet. Den andra viktiga delen som Dewey lyfter är samspelet som handlar om de inre och yttre villkoren. Enligt honom är det inom oss själva som vi formar önskningar, mål och förhållningssätt. Han menar att dessa erfarenheter ser väldigt olika ut eftersom uppväxtvillkoren ser annorlunda ut. Miljön formar vårt sätt att socialisera oss i samhället. Deweys syn på lärande kan delas upp i tre olika kategorier; fokus på barnets aktivitet, utveckling av en teori om erfarenhet samt undersökningsmetoden. I barnets aktivitet är det i leken det viktiga lärandet sker, här tar barnet in kunskap spontant och utan fokus på att lärande ska ske. Han menar att i leken skapas många förutsättningar för pedagoger att arbeta vidare med vad barnen gett uttryck för. De olika aktiviteterna visar hur sociala handlingar påverkas av regelbundenhet och samspel. När individen funderar över sitt eget lärande förändras erfarenheterna. Sedan nämns även undersökningsmetoden som han kallar att lära genom att upptäcka. Detta innebär att det inte finns någon skillnad mellan det vetenskapliga sättet att tänka och hur individen skapar sina egna erfarenheter i livet. Vaage (2003) lyfter Meads tankar om kommunikation, det sociala är inte bara språkligt grundat utan kommunikationen börjar i samspelet. Grunden för att ett lärande ska kunna ske krävs en social handling där människan samverkar med andra. Under hela livet sker kunskapsinhämtning då människan samlar in erfarenheter och återskapar dessa. Lärandet består därför av en koppling mellan hur människan förhåller sig och umgås med andra och till olika föremål. Tecken och språk har en stor betydelse i denna samverkan och genom interaktionen möts nya kunskaper. Genom att barn med språksvårigheter får tecken till språket kan de utveckla en bättre kommunikationsförmåga för att kunna kamratsocialisera sig med andra barn. När individer intar andras perspektiv kan de återskapa andras synsätt, jämföra den med sin egen eller ta till sig av den andras synsätt. Enligt Mead och Dewey kan vi inte veta vad som kommer att ske i möten, men det kan enligt dem ske erfarenhetsbyten när nya saker uppkommer. Vidare menar Mead att i bytet av erfarenheter då människor intar andras perspektiv, lyfts det betydelsefulla som finns i varje person och gruppkonstellationer fram. I det kreativa mötet med andra närmar sig varje person gruppen utifrån sina egna kunskaper och sätt att se på saker som då sker utan någon särskild målsättning (Vaage, 2003). Wright (2000) förklarar att Mead studerade kommunikativa och sociala handlingar. Meads kritik mot 5

13 imitationsbegreppet betyder att barnen inte bara härmar och försöker efterlikna de pedagogerna vill lära ut, imitationen är ett invecklad socialt samspel där utveckling sker. Han menar att genom att sätta sig in i en annan människas situation, kan personen ana sig till den andras handlingar. Detta leder i sin tur till att personen kan till sig av den personens agerande i sitt eget beteende. Bakhtin anser att relationer skapas i dialog med andra där språket är verktyget för kommunikation. Genom relationer kan nytt lärande ske när meningsskapande och förståelse binds samman. Bakhtin menar att när vi vill uttrycka något har vi alltid en mottagare för detta oavsett om det går genom en person, brev eller ett telefonsamtal. För att få respons bör vi då uttrycka oss på ett sätt som tilltalar mottagaren för att budskapet ska nå fram. Mening finns inte hos en enskild person eller skapas inte av en person, utan mening skapas mellan två personer som samspelar i en konversation. I en dialog mellan människor gäller det att konversationen hålls vid liv genom att parterna motsäger, bekräftar, kompletterar eller bygger vidare på den andras innehåll. Därigenom kan nya tankar lyftas och ett nytt lärande ske. För att kommunikation ska uppstå krävs interaktion mellan det som sägs och det uppfattas. Dialog och meningsskapande handlar om relationer mellan olika språk och olika sammanhang och vad som är brukligt (Igland & Dysthe, 2003). 4.2 Språkets betydelse för kamratsocialisation TSS och TAKK TSS kan användas på två olika sätt beroende på vem som är mottagaren. TSS kan stå för två inriktningar, tecken som stöd för avläsning vilket är till för personer i vuxen ålder som en gång haft talet och som förlorat hela eller delar av sin hörsel, samt tecken som stöd för talet eller Tecken till Tal (TTT) som är till för barn som behöver hjälp med sin språkliga utveckling för att komma till talet. TSS/TAKK är till för barn med språksvårigheter för att stödja och hjälpa dem i deras utveckling inom kommunikation och språk. Genom detta verktyg lär sig barnen att uttrycka sig och att förstå andra människor. TAKK är ett nationellt etablerat begrepp men Teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS), Tecken Till Tal (TTT), tecken och samtidigt tal och stödtecken är olika begrepp som används med liknande betydelse som också leder till vissa oklarheter för vad de innefattar Tecken ett hjälpmedel för språkutveckling Varför används TSS? Vilka använder det? Vad gör det för inverkan på den språkliga utvecklingen? Rydeman (1990, a) menar att tecken huvudsakligen används för barn som har svårt att göra sig förstådd genom talet. Då barn försöker uttrycka sina behov utan att någon förstår det, kan det enligt Rydeman (1990, b) leda till oenighet och arga uttryck från barnets sida. Rydeman (1990, a) fortsätter och förklarar att de med tecknets tillgång får en annan utgångspunkt än tidigare, då de nu kan uttrycka sig förståeligt för deras omgivning. Orsaken till att tecken är en bra tillgång för barn med språksvårigheter i det talande språket, beror enligt Tisell (2009) på att språket är lättare att ta in då barnet får använda sig av flera sinnen. Barnet får genom att använda sig av tecken använda sig av både hörsel, synen och känseln och får därför fler ingångar till att få grepp om språket. Om teckenanvändning börjar tillämpas 6

14 tidigt när det upptäcks att ett barn har svårt med språket, förbyggs risken att det väntas för länge med barnets språkutveckling. Användandet av tecken ger barnet bättre förutsättningar inom dess intellektuella och språkliga utveckling i förskoleverksamheten. Då tecken tas in i verksamheten bör pedagogerna enligt Rydeman (1990, a) innan ha klart för sig i vilken utsträckning och av vilken orsak tecken ska användas. Hon trycker på vilken bra tillgång tecken är för de barn som inte har språket. Om tecken tas in i verksamheten bör alla på förskolan, både barn och vuxna lära sig tecken. Om så inte är fallet kan barnen ha svårt att kommunicera mellan varandra då alla inte har tecken som verktyg till talet. Götberg ( ) har i sin artikel besökt en förskola i Bengtsfors där personalen alltid använder stödtecken. Pedagogerna beskriver att alla barn kan göra sig förstådda mellan varandra oavsett om något barn inte gör sig förstått på grund av språket. Orsaken till att både personal och barn kan använda sig av tecken är att när det kommer ett barn som har språkstörningar, har försenad språkutveckling eller har någon neurologisk diagnos som försvårar verbal kommunikation så står de alla förberedda. De gör alltid en kartläggning och handlingsplan utifrån varje barn men de har redan kunskapen kring tecken och kommunikation (Götberg, ). Rydeman (1990, a) förklarar att för de vuxna kan inlärningsprocessen av tecken vara svår men barnen upplever det intressant och underhållande. För att vuxna ska förbättra teckenanvändningen bör det användas dagligen som ett stöd i talet. Exempel på tillfällen med användning av verktyget, kan vara vid samlingar eller då saker och ting ska förklaras. Detta kan göra det lättare för de vuxna att tillägna sig tecken. Då barnet börjar göra sig förstått med talet, kan tecknets funktion ha påverkat barnets språkliga uttryck att den slutar med tecken. Om de inte gör sig förstådda med uttalet tar det tecknet till sin hjälp. Trots att barnet uttrycker sig fullt förståeligt utan tecken, kan det trots allt hjälpa barnet att ta till tecken då den ska lära sig nya ord som den inte varit i kontakt med tidigare Kommunikation Enligt nationalencyklopedin (2012) betyder kommunikation överföring mellan olika parter. Kommunikation är ett socialt samspel som sker mellan människor där något blir gemensamt. För att kommunicera krävs ett språk eller annat fysiskt uttryck för att det ska kunna genomföras. Språk och kommunikation gör det möjligt för människor att mötas och att se på sig själv ur andras synvinkel enligt Nilsson och Waldermason (2007). Socialt samspel, är kommunikation, där vi uttrycker oss och delar med oss av erfarenheter, känslor, handlingar och personliga åsikter. Detta sker genom många olika uttryck som språk och tal, minspel och ögonkontakt, gester och kroppsspråk med mera men det är det slutgiltiga resultatet av mötet som är det viktiga. Rognhaug och Eck (1995) menar att språket är nödvändigt för att kunna kommunicera med andra genom känslor och uttryck. Språket är ett redskap som används för att människan ska kunna göra sig förstådda samt är ett behov för att kunna samspela med andra människor. Dessa tankar är av värde när vi närmar oss den eventuella interaktion som sker mellan barn-barn och barn-pedagog i studien Språkstimulering När arbetet med språkutveckling sker gäller det att både främja barnens inre dialog, som att utveckla språket som ett verktyg till tanken (Öhman, 2009). Pedagogers arbete i förskolan handlar om att skapa tillvägagångssätt, där barnet får möjlighet att utveckla sitt ordförråd och 7

15 språk, men även ge uttryck för sina känslor genom språket. Språkstimulering är ett medel för att bygga barns självkänsla och utveckla deras färdigheter inom språket. Detta bygger på ett lärande som utgår från leken. Hagtvet (2006) menar att kunskap inte är någonting vi tillägnar oss per automatik, utan detta byggs upp av varje enskild individ i samspelet med andra. Samtal mellan barn och vuxna är viktigt, för det stimulerar och bekräftar barnets upplevelser och erfarenheter av det språk, sociala regler och deras uppfattning av verkligheten. Under barnens första levnadsår är det viktigt att stimulera barnets känslomässiga möten, de olika sinnena samt det språkliga och intellektuella utvecklingen. Om vuxna inte uppmuntrar barnens nyfikenhet och lust att lära finns risken att barnen blir passiva. Här menar Hagtvet (2006) vidare, att om vi i ett tidigt skede av barnens utveckling satsar medvetet på att väcka barnens vetgirighet och intresse för lärandet, ger detta större vinster i livet. Om det istället inte satsas, särskilt om det finns en genetisk relativ risk för felutveckling, kan detta ge negativa effekter i framtiden Kroppsspråk Allt det vi uttrycker utan ord i kommunikation med andra människor är enligt Quilliam (1995) kroppsspråkets innebörd. Vidare uttrycker hon att de delar som kompletterar, betonar, motsäger, upprepar och styr kan ibland ersätta orden som har med kroppsspråket att göra. Förklaring på dessa kan vara hur rösten används då orden betonas och hur kroppsspråket används då saker sägs. Hon ger en förklaring på att samma ansiktsuttryck vid olika tillfällen kan betyda annorlunda saker på grund av känslan bakom situationen. Ett barn som blir bjuden på godis kan ha samma ansiktsuttryck vid ett tillfälle då den har en plan på att göra någonting busigt. Det gäller att tolka kroppsspråket barnet uttrycker genom att tänka på hur situationen ser ut vid tillfället och utefter det förstå vad barnets uttryck betyder. Författaren fortsätter och förklarar att genom att göra en tolkning av ett barns uttrycksfulla kroppsspråk vid ett speciellt tillfälle och att en vuxen sedan tar till sig detta i kontakt med barnet ger en positiv inverkan. Det kan vara i en situation där barnet till exempel visar en speciell handrörelse då den är hungrig. Om en vuxen sedan tar till sig av vad barnet gett uttryck för och själv använder detta, blir det en bekräftelse på vad barnet ville förmedla Tal- och språksvårigheter Att människor har svårt med talet kan enligt Ekstam (1977) bero på många komponenter som till exempel sjukdomar, defekter av olika slag eller bristande språkstimulans. Att barn är sent utvecklade då det gäller språket kan även bero på att första orden blivit försenade. Ors (2003) förklarar att språkstörning är en brist i talet och kan förekomma hos de barn som är normalutvecklade. Detta kan enligt henne bland annat bero på hörselnedsättning men hon påpekar även att i de flesta fall har dessa barn någon i familjen som också har varit sent utvecklad i talet och språket eller har haft läs- och skrivsvårigheter. Ashby konstaterar i Hagströms (2012) artikel att cirka tolv procent av svenska fyraåringar har någon form av språksvårighet, det kan handla om uttal, språkförståelse, grammatiska svårigheter eller litet ordförråd. Omkring sex procent av barn i förskoleåldern har språkstörning, som därmed är en av de största diagnoserna. Ekstam (1977) beskriver att om åtgärder sätts in i tidig ålder till barn med talsvårigheter kan barnet snabbare komma ikapp språkmässigt med sina jämnåriga. Han fortsätter och uttrycker att hur problemet ska åtgärdas beror på var felet i språket ligger. 8

16 Talfelen kan enligt honom bli bättre av sig själv men uppstår misstankar på avvikelse på språket ska det kontrolleras. Hjälpen med att förbättra barnets tal skedde enligt Ekstam (1977) genom läkare, talpedagoger eller logopeder. Enligt läroplanen i förskolan (Skolverket, 2010) ska verksamheten vara anpassad till alla barn i förskolan. De förklarar även att oavsett om barnet behöver mer stöd och stimulans en kortare eller längre tid ska behovet tillgodoses. Oavsett i vilken utsträckning det är ska det hjälpa barnet vidare i sin utvecklingsfas. De tre delarna utveckling, lek och lärande ska finnas med och vara anpassade efter varje barns behov och ska ses som långsiktigt utvecklande. Enligt Rydeman (1990, a) sker barns utveckling på olika sätt. Det finns barn som aldrig utvecklar ett förståeligt tal. Av dem som så småningom lär sig tala kommer en del inte igång förrän i skolåldern (s.3). Hagtvet (2006) konstaterar att kunskap är komplicerat eftersom ett verktyg som funkar för ett barn, inte ger samma utveckling för någon annan. Om språksvårigheterna inte blir tillgodosedda i förskoleåldern påstår Rognhaug och Eck (1995) att barnen med tiden kan få läs och skrivsvårigheter. Detta påtalar även Ors (2003) som uttrycker att det är till stor fördel för barnet med tal- och språksvårigheterna att det blir synliggjort i tidigt stadium, eftersom det annars enligt henne med stor sannolikhet kan leda till brister i deras beteende och emotionella uttryck. Dessa problem kan enligt Rognhaug och Eck (1995) även leda till att barnet kan få svårigheter att förstå det språk som läraren uttrycker inför sina elever. I Bruces doktorsavhandling (2007) visar resultatet att språklig förmåga är nära relaterad till flertal andra utvecklingsaspekter, det vill säga inlärning, beteende och social förmåga, med undantag för motorik (s.86) Barn i behov av särskilt stöd Vad menas med barn i behov av särskilt stöd? Vad avgör vem som kan får extra hjälp? Ahlström (2000) beskriver att uttrycket barn med särskilda behov på senare år har förändrats till barn med behov av särskilt stöd. Förändringen som har skett handlar inte om att barnens behov är annorlunda utan stödet de behöver är anpassat till hur deras vardag ser ut. I Björck- Åkesson, Granlund, Lillkvist och Sandbergs (2007) forskningsprojekt beskrivs två grupper som mottagare för detta. Den största andelen som räknas till barn i behov av särskilt stöd är barn som har någon typ av specifik resurs eller åtgärd som inte erbjudits till alla barn. Den andra gruppen tituleras som gråzonsbarn det vill säga att de har ingen formell utredning men som av förskolepersonal eller familjen anses vara utvecklingsförsenade. Gruppkonstellationer i förskolan kan se väldigt olika ut vilket medför att verksamheten måste kunna erbjuda ett varierat utbud som tillgodoser alla barn. Synen på barnet kan enligt Persson (1998) beskrivas ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. Det först nämnda ska enligt honom användas inom specialpedagogiken i skolan och innebär att elevens svårigheter påverkas av miljön som eleven vistas i. Genom att förändra elevens omgivning kan krav som ställts på eleven sedan tidigare bli uppnådda. Förhållandet, samspelet och interaktionen mellan olika personer i ens omgivning är tre viktiga huvuddelar i detta perspektiv. Det kategoriska perspektivet innebär enligt Persson (1998) att elevens svårigheter är medfödd. Vidare beskriver Specialpedagogiska institutet (2008) att elevens problem ligger i elevens avvikelse från vad som är normalt och de åtgärderna som sker är inriktade mot eleven och inte som i det relationella mot dess miljö. Persson (1998) påpekar att eleven inte bör kategoriseras utan istället ses ur det relationella perspektivet. Specialpedagogiska institutet (2008) beskriver att den specialundervisning som inriktas mot ett specifikt barns brister, vilket det kategoriska perspektivet tenderar att göra leder till exkludering i motsatts till det relationella perspektivet som istället öppnar vägar för inkludering. 9

17 4.2.8 Kamratsocialisation - exkludering och inkludering Enligt Michelsén (2005) handlar kamratsocialisation om barns utveckling utifrån samspelet som sker mellan barn. Det är inte bara den vuxne som påverkar barns kunskap utan i lika stor utsträckning gör även barnen det i samspelet mellan varandra. I barns lek är exkludering vanligt och som Öhman (2009) förklarar, kan detta vara exempelvis då äldre barn inte låter de yngre barnen vara med i leken, med anledningen att de är för små. Denna typ av uteslutning är inte riktat till det enskilda barnet som vill vara med och leka utan det är en strategi för att bevara leken i dess befintliga skick utan att den förändras eller förstörs. Genom gemenskap med andra barn får de en uppfattning om sig själv och om andra. Utifrån detta får barnet känna samhörighet, dess sociala kompetens utvecklas och genom detta stärks barnets självkänsla. Att inte få vara med är negativt för barnets inre och kan skapa svårigheter till en fortsatt utveckling av barnets kamratrelationer. Jonsdottir (2012) har under ett års tid studerat barns kamratrelationer i förskolan. Där framgår det att vid tillfällen då vuxna inte medverkar i barnens lek fick barnen själva ta ansvar över kamratrelationerna. Under det år hon observerade barnen fick hon syn på att barn redan i tidig ålder höll sig till något speciellt barn och valde att inte fästa sig vid andra barn. Dessa relationer förstärktes med tiden, då allt skulle delas med det speciella barnet. Hon uppmärksammade att det fanns två barn på en av avdelningarna som inte hade en självklar relation till något barn. Den roll som dessa barn fick var som Jonsdottir kom fram till, påtvingad trots deras försök till kamratskap. De valde istället att leka själv eller att se på då de andra barnen lekte. Eftersom de två barnen i detta fall inte fick bekräftelse från de andra barnen på förskolan förklarar författaren vidare att Det i sin tur har lett till minskat självförtroende och självrespekt som visar sig i att barnen drar sig undan, eller har gett upp, medverkan i det sociala projektet bland kamraterna på förskolan (2012, november, nr 4, s.46). Enligt Ihrskog (2006) får en del barn inte uttrycka sig på de sätt de vill eller måste. Att se ut på ett speciellt sätt och att uttrycka sig annorlunda, gör att en del barn dömer varandra. Barn som utsätts för att de är annorlunda, förstår inte själva orsaken till varför andra barn påpekar deras avvikelser. "Vad är då en lyckad inkludering? En måttstock är när alla människor i en grupp känner att de har samma värde. Elever med särskilda behov måste känna att de tillhör gruppen och gruppen måste känna att det är tillåtet att vara annorlunda" (Vestlin 2010). Inom skolan har en inkluderande roll blivit ett centralt begrepp som innefattar en skola för alla. Alla har rätt till hel och full delaktighet. Eftersom alla är lika värda kan heller ingen uteslutas eller avskiljas som umbärlig eller oönskad. Olikheter människor emellan betraktas mer som en tillgång för det gemensammas bästa än som orsaker till problem och svårigheter (Specialpedagogiska institutet, 2008, s.14). Socialisationen har enligt Frønes (1995) en stor betydelse för barnens lärande och för att se hur den sociala kompetensen spelar in i barns samspel med andra. Enligt nationalencyklopedin (2012) handlar social kompetens om en persons förmåga att samspela och kommunicera med andra människor. Enligt Pape (2001) är det svårt att sätta rätt ord på vad social kompetens är men hon förklarar innebörden med att de färdigheter en person har och använder i ett samspel med en annan person. Social kompetens handlar om konsten att umgås med varandra (s. 21). Person och situation har en central betydelse i innebörden av social kompetens. De egenskaperna en person har, kan vid uttryck av dessa ge olika reaktioner beroende på vem mottagaren är och i vilken situation det sägs. Frønes (1995) beskriver kamratrollen som en huvuddel i alla barns liv och att föräldrars roll inte kan bli utbytt mot en kamrats betydelse. Han påpekar även att då barnet samspelar med en vuxen är 10

18 det den vuxne som ger barnet kunskap och kulturbegrepp medan barnet i sin tur är den som lär. Då barn socialiserar med varandra märks det att barnen lär av varandra, genom det samspel som sker då barnen kommer fram till gemensamma regler, hur de ska gå till då de leker och hur de samsas kring sakerna de leker med. 4.3 Tidigare forskning I detta kapitel sammanfattar vi den aktuella tidigare forskningen som berört arbetet och som nämnts tidigare i språkets betydelse för kamratsocialisation. Tidigare forskning som gjorts kring samspel med barn i behov av alternativa kommunikationssätt har enligt Ahlström (2000) inriktat sig på hörselskadade barns samspel med hörande barn. Teckenspråk är hörselskadade och döva personers modersmål medan TSS/TAKK är ett verktyg som ger stöd för att utveckla ett verbalt talspråk. En språkstörning kan enligt Ors (2003) studie förekomma hos barn som är normalutvecklade men att orsaken i de flesta fallen är genom ärftlighet av någon familjemedlem. Vidare förklarar författaren att om ett barns språksvårighet inte synliggörs i ett tidigt skede kan detta med stor sannolikhet leder till brister i barnets beteende och emotionella uttryck. Ett barn som ses ur ett kategoriskt perspektiv har en medfödd svårighet vilket leder till att specialundervisning inriktas på det specifika barnet och kan innebära exkludering (Specialpedagogiska institutet, 2008). Barns kamratrelationer formas enligt Jonsdottir (2012) redan i förskolan och ansvaret ges då till barnen själva att bygga upp relationer till sina kompisar. I sin studie upptäckte hon att barnen redan i tidig ålder skaffade sig en nära relation till ett specifikt barn och valde att inte fästa sig vid andra barn. Om något barn inte lyckades skapa detta speciella band till en kamrat menar författaren att det kunde leda till dåligt självförtroende och självrespekt. Detta eftersom pedagogerna inte medverkade tillräckligt i barnens lek för att hjälpa barnen att utveckla sina kamratrelationer. Enligt Bygdeson-Larsson (2010) kan pedagogisk process reflektion (PPR) användas för att förbättra inklusion bland förskolebarn och bryta negativa delar i barnens lek som leder till exklusion. Modellen är till för att förstå förändringsprocessen kring barns sociala samspel i förskolan, mellan pedagog barn och barn pedagog. I denna studie kom de fram till att om PPR används som förhållningssätt tillsammans med barnen i deras lek, möjliggjordes inkludering i större utsträckning bland barnen. 5 Metod Kapitlet tar upp vad den kvalitativa ansatsen innebär. Vi presenterar även hur urvalet av förskolorna gått till och vilka olika metoder vi har valt för att samla in information med. Sedan beskrivs vad kvalitativa- observationer, intervjuer och fokusgrupper innebär samt hur genomförandet av dessa har gått till. Här tas även studiens validitet och reliabilitet upp. 5.1 Kvalitativ ansats Valet av den kvalitativa ansatsen gjordes eftersom vi ville få en förståelse för hur pedagoger uppfattar att TSS/TAKK inverkar på barn med språksvårigheters 11

19 kamratsocialisation. Patel och Davidson (2003) menar att en utgångspunkt i den kvalitativa metoden bör nyttjas när forskaren är ute efter att tolka eller förstå vad en person anser om ett ämne eller har för erfarenhet inom det. Vidare kan en person i samspel med andra människor byta erfarenheter med varandra. Detta hoppades vi att fokusgruppstillfället skulle ge. Utformningen av frågor valde vi att göra innan intervjun och fokusgruppstillfället och enligt Patel och Davidson (2003) är detta en form av standardisering. Den strukturerade formen betyder enligt författarna i vilken grad den intervjuade har frihet att svara, vilket i detta fall gav de intervjuade plats för att uttrycka sig utefter personens egna erfarenheter gällande ämnet. 5.2 Urval Syftet med denna uppsats var att få och skapa förståelse för hur TSS/TAKK kan bidra till barns kamratsocialisation med varandra i förskolan. Därför blev målgruppen förskolor som använder sig av TSS/TAKK som verktyg för barnen i verksamheten. För att få information om vilka förskolor som använder sig av detta, tog vi kontakt med personer inom förskoleverksamheten i en kommun. Där fick vi kontaktuppgifter som ledde oss till olika förskolor som eventuellt kunde passa för ändamålet. Efter flera telefonsamtal och sökandet på olika kommuners hemsidor hittade vi två förskolor som arbetade med teckenkommunikation som kunde ställa upp. Vi valde att genomföra observationerna och intervju/fokusgrupp på förskolor med barn och pedagoger som för oss var okända. Detta för att inte en personlig koppling till barnen och pedagogerna skulle färga arbetet eller deras reaktioner på oss. Vi antog även en icke deltagande roll under observationerna och förhöll oss som observatörer av vad som skedde i barngruppen samt antecknade intrycken. Urvalet av vilka barn som observerades på de båda förskolorna baserades på var teckenanvändningen kunde ske och hur detta påverkade samspelet mellan barnen. På förskola 1 där de arbetade i en mindre barngrupp, observerade vi för det mesta barngruppen i sin helhet. Dock fokuserade vi mestadels på de barn som använde TSS/TAKK. Vi observerade även samspelet mellan dessa barn och den resterande barngruppen. På förskola 2 blandade sig alla barnen med varandra. Trots detta fokuserade vi även här på de barn som använde sig av tecken i huvudsak och deras samspel med andra barn. Valet av intervjuperson och fokusgrupp kunde vi däremot inte påverka. Vi fick utgå från hur många som hade möjlighet att gå ifrån verksamheten utan att barngruppen skulle bli lidande. Utifrån detta kunde en pedagog ställa upp på en enskild intervju på förskola 1, medan förskola 2 kunde bidra med att medverka i fokusgrupp. Fokusgruppsintervjun genomfördes med 3 pedagoger från förskola 2, där de arbetade med att blanda en språkavdelning och en vanlig förskoleavdelning. Valet av dessa pedagoger togs utifrån att personalen uttryckte en önskan om att ha personal både från språkavdelningen och den vanliga avdelningen för att flera olika tankar skulle kunna lyftas kring teckenanvändandet och barnens samspel. 5.3 Kvalitativa metodval Studien baseras på en empiri som insamlats med hjälp av olika kvalitativa metoder som observationer, intervju och fokusgruppsintervju. Utgångspunkten var att genomföra enbart observationer i barngruppen men denna metod kändes inte tillräcklig för att nå syftet. 12

20 Därför utökades metoderna till att även omfatta en enskild intervju och en fokusgruppsintervju. Detta eftersom Repstad (1999) beskriver att det inte bara räcker att använda sig av observationer, utan det måste ske någon typ av meningsutbyte kring ämnet för att få en större förståelse för vilka värderingar som berörd pedagog lägger till grund för i sina handlingar. Detta omfattar i sin tur den kontinuitet Dewey (Dysthe 2003) beskriver inom det sociokulturella perspektivet, som enligt honom innebär att individen har en erfarenhet sen tidigare och i ett socialt samspel kan detta påverka det kommande erfarenhetsbytet. Därför utfördes en strukturerad fokusgrupp med förbestämda frågor (bilaga 4) som även användes i den enskilda intervjun (bilaga 3). Målet var att samma frågor skulle diskuteras för att kunna uppfatta liknande tankar kring de fenomen som lyfts fram. Halkier (2010) nämner att använda sig av fler metoder fördjupar kunskaperna kring ämnet och de kan då fungera som en kontrollmätning av resultatet. Detta kallas för triangulering och det kan öka trovärdigheten för studiens resultat Bearbetningsprocess av empirin Bearbetningsprocess av den insamlade empirin resulterade intervjuerna i ljudupptagningar och observationerna resulterade i anteckningar som sedan blev utgångspunkten vid analysen. Validitet och reliabilitet var begrepp som användes vid mätningen av de nämnda bearbetningsmetoderna. Enligt Patel och Davidson (2003) innebär validitet att det som ska undersökas även blir undersökt. Reliabiliteten innebär att rätt metod används i studien. Vidare har båda begreppen använts eftersom Patel och Davidson (2003) uttrycker att de hör samman och därför kan de inte användas var för sig. De förklarar att reliabiliteten kan ge bra utslag men innebär inte att validiteten gör densamma. Vi valde under bearbetningen av det insamlade materialet att börja med observationerna eftersom det skedde innan intervjun och fokusgruppstillfällena. Vi utgick efter observationsfrågor vi formulerat innan (bilaga 2). Sammanfattningsvis var den huvudsakliga fokusen att titta på barnens samspel med varandra samt när och med vem tecken användes. Efter dessa tillfällen gick vi tillsammans igenom vad vi fått syn på och vilka frågor som vi kunnat besvara. Utefter det gick vi igenom varje observations relevans till syftet och utefter det valdes de mest passande situationerna ut. Då det kommer till intervjun och fokusgruppstillfällena valde vi att använda oss av både ljudupptagning via mobiltelefoner och en som antecknade medan den andra var intervjuare/moderator. Anledningen till detta var dels för att fokus kunde läggas på den som blev intervjuad och hela tiden kunna ha ögonkontakt och full koncentration med den intervjuade pedagogen. Detta gav intervjuaren/moderatorn en större bredd då den kunde komma med motfrågor eller liknande direkt. Orsaken till att vi använde oss av båda dessa metoder var för att vi genom ljudupptagningen var säkra på att allt kom ner och som vi senare kunde lyssna och transkribera av. Detta menar Patel och Davidson (2003) är en fördel då det sedan finns en text att arbeta med. Antecknaren kunde inflika i slutet med frågor som uppkom under tillfällets gång och som intervjuaren inte tagit med. De anteckningar som gjorts var senare en hjälp till transkriberingen av intervjun och fokusgruppen. Vi hade även en uppsättning av två mobiltelefoner för att med all säkerhet få med allt under intervjumetoderna. 13

21 5.4 Kvalitativa observationer Observation kan enligt Patel och Davidsson (2003) vara individens sätt att tillfälligt få inblick i händelser som sker i vår värld och därefter utgå från tidigare upplevelser. Vidare kan det även användas som en vetenskaplig metod för att inta kunskap inom ett visst ämne. Författarna förklarar vidare att: observationer är framförallt användbara när vi samlar information inom områden som berör beteenden och skeden i naturliga situationer. När vi använder ordet beteende i detta sammanhang menar vi inte bara fysiska handlingar utan även verbala yttranden, relationer mellan individer, känslouttryck och liknande (Patel & Davidsson, 2003, s. 87). Løkken och Søbstad (1995) uttrycker att då det gäller pedagogiska observationer brukar det i stora drag handla om att synliggöra det som sker. Det går inte att observera allt utan inriktningen måste vara på det som är av intresse vid det tillfället. Fortsättningsvis uttrycker författarna att observationerna utgör en grund för reflektion och fortsatt bearbetning. Vi kan jämföra enskilda barn med andra och vi kan koppla observationerna till en teori. Observationerna kan också säga något om det sociala samspelet och om relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna (s. 37). Vidare uttrycks det även att fokuset i en kvalitativ observation oftast är samspel mellan människor. Den process som utspelar sig i observationen är av stor betydelse och utifrån det fås en större förståelse av den utveckling som skett (Løkken & Søbstad, 1995). Patel och Davidson (2003) förklarar att en nackdel som finns med observation är att det tar tid, både att genomföra och bearbeta. En fördel kan dock vara att observation kan användas som hjälpmedel för att få ta del av de barn som inte har ett fungerande verbalt uttryck för att fånga barnens perspektiv. Strukturerad observation innebär att det som ska studeras under metodtillfället är väl genomtänkt. Det innebär att observatörerna har kontroll över när och vad som ska synliggöras. Att vara känd, okänd, deltagande eller icke deltagande observatör kan som författarna beskriver påverka den observerade gruppen på olika sätt. Om observatören är känd för gruppen sedan tidigare är det en fördel att inte medverka som en i gruppen. Ett aktivt deltagande kan från observatörerna påverka gruppen från att bete sig som vanligt. Den okända observatören kommer inte att påverka gruppen på samma sätt som en känd. De medverkande personerna kommer att bete sig vardagligt utan påverkan av den som observerar Genomförandet av observationerna Innan observationerna tog plats bestämde vi vad vi skulle titta på och i vilka situationer. Utgångspunkten var teckenanvändning och barnens samspel i leken och utifrån detta formades sedan frågor som vi kunde tänka på under observationerna (bilaga 1). Detta kallar Patel och Davidsson (2003) för strukturerad observation och det hjälpte oss att fokusera på rätt innehåll i observationerna. Fyra för- eller eftermiddagar användes till observationerna med två tillfällen på vardera förskola. Vi närvarade under några timmar och gick runt i verksamheten och observerade små korta stunder. Vi sållade ut de situationer som var aktuella för oss, vilket gjorde att vi nyttjade de två tillfällena på bästa möjliga sätt. Båda medverkade i observationerna på förskola 1 och 2 för att vi skulle få bådas synsätt att jämföra med efteråt. Vid förskola 1 var barnen mestadels i samma rum vilket gjorde att vi båda observerade, men kunde fokusera på olika situationer i rummet. Även om iakttagelserna var desamma kunde tolkningarna och analyserna vara olika. Efter första observationstillfället jämfördes resultat och anteckningarna av datamaterialet. Detta gav en inblick i att olika saker iakttagits på grund av vem som antecknat. Utifrån detta fortsatte vi de kommande observationerna med att först se vad som uttrycktes vid situationen och sedan anteckna det som ansågs vara relevant, eftersom vi annars riskerade att missa när barn och pedagoger använde sig av 14

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011 Inledning: Mitt problemområde handlar om hur vi skulle kunna få barn med annat modersmål än svenska att lära sig språket på ett enklare sätt? På min VFT är jag på en förskola där vi använder oss av takk

Läs mer

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad

Välkommen till TAKK - tecken som stöd. Else Åhmark Specialpedagog Skolförvaltningen Mölndals stad Välkommen till TAKK - tecken som stöd Svenskt Teckenspråk (Tsp) på olika sätt Svenskt teckenspråk, i dagligt tal bara teckenspråk Visuellt språk - annan grammatik än svenskan. Tecknad svenska Talar och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Barn med avvikande tal- och språkutveckling

Barn med avvikande tal- och språkutveckling Förtroendemannagruppen oktober 2005 1 Hörsel- och öronsjukdomar Barn med avvikande tal- och språkutveckling Bakgrund Barn med avvikande tal- och språkutveckling är en heterogen grupp, som har det gemensamt

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket.

All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. All utveckling och alla förmågor har sina rötter i socialt samspel. I detta samspel utvecklas språket. Vad är Teckenspråk Tecken Som Stöd (TSS) Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17

Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17 161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-10-23 INGRID LÖÖW Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012. Bakgrund Förskolenämnden tog i samband med internbudgeten 2012 ett beslut

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation

ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar. 2018-02-02 1 STY-2017/307 Ola Hendar 010-473 53 81 Fredrik Malmberg 010-473 50 00 Till Skolverket Svar på remiss gällande Skolverkets utkast till reviderad läroplan för förskolan, Dnr 2017:783 Specialpedagogiska

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken?

Nu börjar vi! Välkomna! Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1. Jag heter (persontecken? Välkommen till Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), grundkurs Tillfälle 1 Nu börjar vi! Jag heter (persontecken?) Jag är mamma/pappa till (persontecken?) Välkomna! Kursledare

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat

Läs mer

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell

Läs mer

Språk- och kommunikationsutveckling i förskolan

Språk- och kommunikationsutveckling i förskolan Språk- och kommunikationsutveckling i förskolan Med fokus på Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation Lina Steinwall och Elinn Åkerlund Examensarbete, 15 hp Förskollärarprogrammet, Examensarbete

Läs mer

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

Remiss: Förslag till reviderad läroplan för förskolan. Sammanfattning. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Riksförbundet för barn, unga REMISSVAR och vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2018-02-02 Handläggare: Zarah Melander Skolverket, Skolverkets diarienummer 2017:783 Remiss: Förslag till reviderad läroplan

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Broskolans röda tråd i Svenska

Broskolans röda tråd i Svenska Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges

Läs mer

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal

Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal Kompetensutveckling om språkstörning för förskolans personal 2015-04-22 Kompetenscentrum Tal och språk Umeå kommun Christina Nordlund, logoped Anna Nordström, förskollärare Meta Engström, förskollärare

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning r% t j ~ Skolinspektionen Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Hinderstorps gränd 27, Stockholms kommun Skolinspektionen

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Läs mer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola.

Trygghet genom en tydlig struktur, ett gemensamt förhållningssätt och goda förebilder ska alla känna sig trygga i vår skola. Lidingö Särskola Värdegrund Alla har vi värderingar. Tankar om vad vi vill stå för och vad som är rätt och viktigt i livet. Våra värderingar påverkar hur vi ser på omvärlden och hur vi förhåller oss till

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING ! 1 BARNS SPRÅKUTVECKLING Förskolepersonals arbete för att utveckla barns språk i förskoleåldern. IZABELLE BURTON LILLBACKA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Självständigt arbete

Läs mer

Yngre förskolebarns läsande och skrivande

Yngre förskolebarns läsande och skrivande Yngre förskolebarns läsande och skrivande Hanna Thuresson 2019-02-07 1 Dagens upplägg Kunskap, tänkande, lärande, läsande - inflygning Forskningsöversikt vad vet vi redan? Min studie Avslut 2019-02-07

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

PEDAGOGISK DOKUMENTATION

PEDAGOGISK DOKUMENTATION PEDAGOGISK DOKUMENTATION - Hur delaktiga är barn? NATALIE KEHÄNEN SARA KALLEMUR Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Självständigt arbete förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15

Läs mer

Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek

Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek Förskollärarprogrammet Förskollärarroll i utveckling 15hp HT 2015 Maria Hedefalk Examinationsuppgift 3: Förskolläraren och barns lek Grupp 21: Amanda, Majda, Julia, Miranda och William Inlämningsdatum:

Läs mer

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist Här får ni ta del av hur relationell pedagogik skapar möjligheter för att arbeta med förskola i förändring. Vi kommer dela med oss av praktiska exempel,

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling

Läs mer