Alfaskolans årliga likabehandlingsplan
|
|
- Karl Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Alfaskolans årliga likabehandlingsplan Resultat av lå och åtgärder och mål inför lå
2 Resultat från delar av trivselenkät december 2013 och juni 2014 år 1-2 En elev i år 1-2 motsvarar ca 1,4% i diagrammen. Vill ni ta del av klassens enskilda resultat får ni kontakta klassläraren. Antal flickor som svarat: 42 Antal pojkar som svarat: 32 Dec 2013 Hur känner du dig när du.. F P F P F P Arbetar i klassrummet 83% 63% 17% 34% 0% 3% Är med mina klasskamrater på rasten 64% 75% 26% 19% 10% 6% Tänker på omklädningsrummet före och 62% 50% 24% 34% 14% 16% efter idrotten Sitter och äter i matsalen 74% 81% 21% 9% 5% 9% Blir bra bemött av mina klasskamrater 76% 91% 19% 6% 5% 3% En elev i år 1-2 motsvarar ca 1, 3 % i diagrammen. Vill ni ta del av klassens enskilda resultat får ni kontakta klassläraren. Antal flickor som svarat: 42 Antal pojkar som svarat: 38 Juni 2014 Hur känner du dig när du.. F P F P F P Sitter i klassrummet 81% 82% 19% 16% 0% 3% Är med dina klasskamrater i skolan 86% 84% 12% 16% 2% 0% Tänker på omklädningsrummet före och efter idrotten 69% 63% 21% 18% 5% 18% Är i matsalen 86% 71% 10% 18% 5% 5% Är ute på rasterna 64% 82% 29% 16% 5% 3% 2
3 F P F P F P Tänker på toaletterna 45% 61% 24% 13% 24% 18% Tänker på dina lärare 93% 68% 0% 21% 0% 5% Analys: De flesta av eleverna har fyllt i den glada gubben när de fyllt i enkäten men det som är mest negativt, sur gubbe, är toaletterna. Toaletterna är relativt nyreparerade och städas varje dag men många elever reagerar på att det ibland finns kissdroppar på ringen och på golvet. Det finns också elever som är rädda för att bli inlåsta. Vi har regeln att de yngre eleverna får ta med en kamrat som kan stå utanför och vakta så de slipper låsa dörren. Pojkar är mer nöjda än flickor på rasterna. Är flickorna mer utsatta än pojkar eller är skolgården mer tilltalande för pojkar än flickor? Flickor är mer nöjda i omklädningsrummet än pojkar där en försämring skett. Är detta ett resultat av att vi har prioriterat att ha vuxna med i omklädningsrummet före och efter idrotten? Vistas vuxna lika mycket hos pojkar och flickor? Flickor är mer nöjda än pojkar när de tänker på sina lärare. Säger vi till pojkar mer än flickor? Bemöter vi pojkar och flickor på olika sätt? Åtgärder läsåret Trygghetsrapport i slutet av varje månad Klasslärare Fortsätta med att prioritera vuxna i framför allt pojkarnas omklädningsrum - Arbetslaget Skolgårdsaktiviteter / material som gynnar både flickor och pojkar Elevrådet och socialpedagog Prata i klasserna om hur man använder toaletterna och låta eleverna ta med en kompis om de inte vågar låsa dörren. Diskutera om hur vi bemöter elever utifrån perspektivet flickor / pojkar - Arbetslaget 3
4 Resultat från delar av trivselenkät december 2013 och juni 2014 år 3-6 En elev i år 3-6 motsvarar knappt 0,7 % i diagrammen. Vill ni ta del av klassens enskilda resultat får ni kontakta klassläraren. Svarsalternativ 1. Stämmer helt och hållet 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls Antal flickor som svarat: 75 Antal pojkar som svarat: 70 Dec 2013 Fl =flickor po =pojkar fl po fl po fl po fl po Svarsalternativ, se ovan Jag blir bra bemött av mina skolkamrater. 55% 61% 43% 30% 3% 4% 0% 4% Det är arbetsro på lektionerna 23% 23% 65% 40% 11% 26% 1% 10% Ljudnivån är acceptabel i klassrummet 25% 26% 59% 43% 15% 20% 1% 11% Jag törs prata inför klassen 49% 69% 41% 23% 4% 3% 4% 4% Jag känner mig trygg på rasterna Det är rastvärdar ute när jag har rast Jag känner mig trygg i omklädningsrummet före och efter idrotten Jag har blivit kränkt av andra elever Viktigt att skolan tar tag i händelser där elever och vuxna kränks Jag får tillräckligt stöd av lärarna för att klara mitt skolarbete 67% 71% 29% 21% 4% 6% 0% 1% 59% 70% 31% 21% 9% 7% 0% 1% 75% 69% 16% 21% 8% 6% 1% 4% 8% 14% 12% 13% 17% 26% 60% 46% 89% 83% 11% 9% 0% 1% 0% 4% 71% 76% 27% 21% 1% 0% 0% 3% 4
5 Svarsalternativ 1. Stämmer helt och hållet 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls En elev i år 3-6 motsvarar ca 0,9 % i diagrammen. Antal flickor som svarat: 58 Antal pojkar som svarat: 52 Juni 2014 Fl =flickor po =pojkar fl po fl po fl po fl po Svarsalternativ, se ovan Jag blir bra bemött av mina skolkamrater. 71% 63% 26% 25% 3% 12% 0% 0% Det är arbetsro på lektionerna 16% 39% 64% 31% 19% 25% 2% 6% Ljudnivån är acceptabel i klassrummet 16% 31% 60% 35% 24% 20% 0% 14% Jag törs prata inför klassen 58% 65% 27% 23% 12% 8% 4% 4% 72% 73% 21% 23% 5% 2% 2% 2% Jag känner mig trygg på rasterna Det är rastvärdar ute när jag har rast Jag känner mig trygg i omklädningsrummet före och efter idrotten Jag har blivit kränkt av andra elever Viktigt att skolan tar tag i händelser där elever och vuxna kränks Jag får tillräckligt stöd av lärarna för att klara mitt skolarbete Analys: Arbetsron har försämrats från höstterminen till vårterminen. Vidare analys krävs, klassvis. Även resultaten på ljudnivån har förskjutits mot det sämre. Eleverna upplever att de blir bättre bemötta av sina skolkamrater, flickor mer än pojkar. Det har skett en liten förbättring med att eleverna känner sig trygga på rasterna under vårterminen jämfört med höstterminen. Detta motsägs av att pojkar upplever att det är färre rastvärdar ute. En svag försämring i omklädningsrummet, mest för pojkar. Antalet kränkta elever har minskat både för pojkar och flickor från höstterminen till vårterminen. Fler elever uppger att de tycker att det är viktigt att skolan tar tag i kränkande händelser. Pojkar har blivit mer missnöjda med stödet från lärarna under vårterminen. 45% 57% 48% 27% 5% 12% 2% 4% 69% 69% 19% 19% 10% 4% 2% 8% 5% 14% 7% 14% 18% 29% 70% 43% 91% 88% 5% 10% 3% 0% 0% 2% 22% 67% 22% 25% 2% 2% 3% 6% 5
6 Åtgärder inför läsåret Trygghetsrapport i slutet av varje månad Klasslärare. Klassråd arbetsmiljö Klasslärare. Diskussionsforum, kollegialt samarbete Arbetslag / arbetsenhet. Ledarskap i klassrummet vidareutbildning för pedagoger Förstelärarna Elevens val förebyggande social utveckling för individ och grupp - Klasslärare Fortsätta med att prioritera vuxna i framför allt pojkarnas omklädningsrum - Arbetslaget Skolgårdsaktiviteter / material som gynnar både flickor och pojkar Elevrådet och Socialpedagog. Resultat från kartläggning av skolans riskområden lå Röda zoner eleverna fyller i en karta över skolan på områden där de blivit utsatta eller upplevt otryggt. Här nämns olika platser för olika klasser, de platser som tas upp av flera klasser är De platser som nämns av fler klasser är: Antal klasser Fotbollsplanen vid F-huset 8 Pingisbord 6 Omklädningsrum /dusch 5 Fotbollsplan vid idrotten 4 Skogen bakom /sidan av Sparven 4 Stora Sandlådan 4 Kommentarer från elever Pingisbord elever pratar somaliska. Basketkorgar på stora skolgården eleverspelar fotboll Fotbollsplan vid idrotten bråk mellan olika stadier Fotbollsplan vid F-huset bråk mellan olika stadier Lilla skogen intill Svanen pinnar och stenar kastas Fotbollsplan 1:or följer inte regler Lekparken 1:or bråkar/brottas, de tar de lekredskap vi har tex gungor Bakom F-huset man kan bli påhoppad. Några slåss med pinnar. Skogen ner mot cykelbanan någon gömmer sig bakom ett träd och hoppar fram. Klassens enskilda resultat finns hos respektive klassläraren och sammanställningen över skolan hos Socialpedagog.. Analys Fotbollsplanerna nämns då det varit meningsskillnader mellan olika klasser om vem/vilka som ska ha tillträde till de olika planerna samt att det ibland uppstår konflikter pga tufft spel och regler. Pingisbord nämns för eleverna följer inte de gemensamt tagna reglerna som finns. När eleverna blir osams så talas annat språk än svenska och då trappas konflikterna upp. Skogen är en plats som elever söker sig till ibland för att få vara ifred från vuxna och det som händer där är inte alltid juste. 6
7 Många konflikter runt regler i lek och spel kan delvis bero på språksvårigheter då Alfaskolan fått många nya elever från olika länder och det är mycket nytt för dessa elever att sätt sig in i. Åtgärder inför läsåret Vuxna är med i omklädningsrummet under de tre första veckorna på ht 2014 och sedan vid behov Arbetslaget. Alla vuxna ska vara uppmärksamma och röra sig runt de röda zoner som framkommit ovan och de platser som den egna klassen tagit upp. Rastschemat ska vara tydligt och uppsatt innan eleverna kommer Socialpedagog. Alla ska hjälpas åt i arbetslaget om någon rastvärd är frånvarande. Får ngn förhinder och ej kan vara rastvärd måste den själv eller arbetslaget ordna ersättare. Ej ok att skicka mejl eller skriva på whiteboard att jag inte kan vara rastvärd idag. Viktigt att komma ut i tid Arbetslaget. Alla rastvärdar använder reflexväst Arbetslaget. Revidering / uppdatering av bordpingisreglerna vid ht 14 klassråd/ elevråd / socialpedagog. Monica har extra reflexvästar om någon saknar en. Alla elever är utomhus under rasterna Arbetslaget. Vi fortsätter att ha fasta bord/platser i matsalen för att minimera risken för uteslutning. Antal kränkningsärenden som lämnats in till trygghetsgruppen lå Trygghetsgruppen har tagit emot 6 st anmälningar ang. kränkning under lå som lämnats vidare till huvudman i förvaltningen. Ärendena är fördelade på 3 pojkar, 2 flickor och 1 vuxen. Analys Fler ärenden angående kränkning har utretts under lå men ej lämnats vidare till huvudman. Ärendena är utredda och avslutade. Åtgärder inför läsåret Samtliga kränkningsärenden gällande hot, våld och enligt diskrimineringsgrunderna ska dokumenteras på blanketten Dokumentation av kränkande behandling / kränkning Blankett finns på Firstclass Alfaikonen Blanketter. Lämnas till socialpedagog för underskrift av rektor och vidarebefodran till huvudman All personal Informera ny personal om ärendegången vid kränkande behandling Socialpedagog 7
8 Rapportblad Elev i konflikt Analys Platser som nämns mest är klassrum, korridorer, raster, fotbollsplan och skolgården. Antalet inlämnade rapporter har ökat sedan förra läsåret. Pojkar är överrepresenterade i rapporterna Hur kommer det sig att så få flickor finns rapporterade? Få rapporter från gemensamma aktiviter på skolan. Klasserna har arbetat mer aktivt detta läsår med att hitta alternativa aktiviteter för elever som har svårt att delta i gemensamma verksamheter. Viktigt att diskutera vad dessa rapporter ska vara underlag till, för att medvetandegöra vikten av att de fylls i. Viktigt att alla fyller i denna blankett och lämnar till berörd klasslärare. Bra att kunna se samband när, var, mot vem och vad som händer. Hur analyserar vi rapporterna och hur arbetar vi för att förebygga konflikter mellan eleverna? Åtgärder inför läsåret Vuxna måste bli mer uppmärksammade som rastvärdar, på de platser som anges otrygga för eleverna. Fler vuxna ute / årskurs då elevantalet ökat och lågstadiet är tre parallella- Arbetslag. Pedagogforum under läsåret har tema Ledarskap Förstelärarna. Anpassa och organisera matsituationen då det är trångt i matsalen, vilket kan upplevas som jobbigt för vissa elever- Arbetslaget. Hitta rutiner för hur klassen och vuxen ska göra vid in och utgång i klassrummet/matsalen Arbetslaget. Vara uppmärksam på vad det är som känns otryggt när elever ska förflytta sig mellan skolans olika lokaler och ta upp det med berörda elever - klasslärare och övrig personal. Förbereda/ ge alternativ till elever som har svårigheter med att delta i skolans gemensamma aktiviteter Arbetslag. För att undvika konflikter i korridorer innan skolan börjar så har vuxna tagit beslut om att alla elever väntar ute på skolgården tills vuxen ringer in dem. Skolväskor tar vi in när skolan börjar. All personal ska fylla i elev i konflikt / Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier när elever kränker, slår, hotar varandra och lämna blanketten vidare till klasslärare/ socialpedagog. Vara uppmärksam på hur flickor kränker och även rapportera det - klasslärare och övrig personal. Elev i konflikt ska lämnas in till socialpedagog vid månadens slut för sammanställning till elevhälsateamet Klasslärare. Stötta elever/sätta in åtgärder för elever som ofta är i konflikt under raster - klasslärare och övrig personal. Nytt från ht -14. Trygghetsrapport kommer att fyllas i av elever från år 1-6 i slutet av varje månad ( sept, okt, nov, jan, febr, mars, april och maj), utsedd vuxen i AL sammanställer enkäten och AL analyser och sätter in åtgärder på det som inte fungerar. Klassråd arbetsmiljön Klasslärare. 8
9 Elever som ofta förekommer i konflikter / kränkningar / negativa beteenden ska diskuteras innan de får representera skolan i olika aktiviteter. Rektor tar beslut efter samråd med trygghetsgruppen och aktuella lärare. Elever som missköter sig på plats återbördas till skolan. 9
10 Resultat och analys av Alfaskolans tre mål läsåret På Alfaskolan förekommer inga kränkningar Med ett dagligt engagemang och ökad medvetenhet hos vuxna utifrån trivselenkäter, röda zoner, IUP samtal, vuxna med i omklädningsrum, rastvärdar, rast på annan plats än skolgården för vissa elever osv, så har skolan varit aktiv i att reda i kränkningar och rett ut de händelser som kommit till skolans kännedom. Trots vårt förebyggande och aktiva arbete så förekommer kränkningar dagligen på ett eller annat sätt. Det är viktigt att vi alltid är lyhörda, agerar när vi hör och ser kränkningar. Skolan ska ha ett klimat där det är ok att komma och berätta om man har blivit utsatt eller vet om att någon utsätter andra. Resultat. Vi har under detta läsår haft tilläggsfrågor på trivselenkäten för att få ett tydligare resultat om hur eleverna upplever kränkningar. Sammanfattning av flerfrågor från elever från år 1-6 ht -13 och vt -14 ht elever vt elever Jag blir utfryst, utstött Resultat % Resultat % Nej det har inte hänt % % Någon gång 81 37% 65 32% Ett par gånger i månaden 6 3% 6 3% Ett par gånger i veckan 11 5% 5 2% Nästan varje dag 5 2% 4 2% Jag blir kallad elaka saker Nej det har inte hänt 89 41% 81 40% Någon gång 98 45% 87 43% Ett par gånger i månaden 8 4% 10 5% Ett par gånger i veckan 12 6% 7 3% Nästan varje dag 9 4% 13 6% Jag blir retad/kallad elaka saker för 10
11 att jag är pojke/flicka 22 29% 19 29% att jag kommer från ett annat land 28 36% 21 32% jag har en annan religion 6 8% 4 6% min ålder 14 18% 14 22% funktionshinder 7 9% 7 11% Jag blir knuffad, fasthållen, slagen eller sparkad Nej det har inte hänt % % Någon gång 87 40% 68 33% Ett par gånger i månaden 8 4% 10 5% Ett par gånger i veckan 2 1% 3 1% Nästan varje dag 2 1% 4 2% Skolkamrater sprider elaka saker om mig på mobilen eller datorn Nej det har inte hänt % % Någon gång 25 12% 23 11% Ett par gånger i månaden 1 0% 3 1% Ett par gånger i veckan 1 0% 1 0% Nästan varje dag 4 2% 5 2% Analys: Totalresultatet ovan stämmer överens med resultaten i trivselenkäten om förekomsten av kränkning. Det förekommer mer verbala kränkningar än fysiska. Eftersom vi inte delat upp svaren pojkar/flickor så kan vi inte dra några slutsatser om omfattningen av flickors kränkningar i denna undersökning. 11
12 Åtgärder inför läsåret Starta upp terminen med utbildning för samtlig personal i ledarskap. Föreläsningen Våga mer än du törs och Ledarskap i klassrummet Rektor och förstelärare. Vuxna är med i omklädningsrummen under de tre första veckorna på ht 2014 och sedan vid behov Arbetslaget Hjälpa varandra i arbetslaget med elever som kränker andra elever/vuxna. Ta hjälp av de konsekvenser skolan har att tillgå enligt skollag för att markera att kränkningar inte är ok. Bli ännu bättre på att använda blanketten elev i konflikt / Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier när elever kränker, slår, hotar varandra och lämna blanketten vidare till klasslärare/ socialpedagog All personal Träff med samtliga klasslärare och genomgång av resultaten från klassens enkäter under ht 2014 Rektor och socialpedagog Träff med övrig personal och genomgång av sammanfattning av de resultat från gjorda enkäter, under ht 2014 socialpedagog En värdegrundsdag / termin kommer att genomföras under lå trygghetsgruppen ansvarar för ramar för dagarna. Informera om skolans likabehandlingsplan till ny personal socialpedagog Se över rastschemat så vi rättar antal rastvärdar efter antal elever som är ute samtidigt- socialpedagog Boken I normens öga rekommenderas att läsas av samtliga på skolan. 12
13 2. I mitt klassrum har jag arbetsro Svarsalternativ 1. Stämmer helt och hållet 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls Resultat från trivselenkäten ht -13 från år 3-6 Fl = flickor po = pojkar fl po fl po fl po fl po Svarsalternativ, se ovan Det är arbetsro på lektionerna 23% 23% 65% 40% 11% 26% 1% 10% Ljudnivån är acceptabel i klassrummet 25% 26% 59% 43% 15% 20% 1% 11% Resultat från trivselenkäten vt -14 från år 3-6 Det är arbetsro på lektionerna 16% 39% 64% 31% 19% 25% 2% 6% Ljudnivån är acceptabel i klassrummet 16% 31% 60% 35% 24% 20% 0% 14% Analys Svårt att se någon övergripande utveckling då flickor och pojkars resultat pekar åt olika håll. Detta kräver en analys på klassnivå. Resultatet är ej tillfredställande utifrån det arbete vi lagt ned på att förbättra arbetsron i klasserna. Åtgärder inför läsåret Analysera de åtgärder som gjorts gentemot klassens resultat. Starta upp terminen med utbildning för samtlig personal i ledarskap. Föreläsningen Våga mer än du törs och Ledarskap i klassrummet Rektor och förstelärare. Nytt från ht -14. Trygghetsrapport kommer att fyllas i av elever från år 1-6 i slutet av varje månad. Arbetsron finns med som en av punkterna, analyseras och åtgärder sätts in på det som inte fungerar - Arbetslag Klassråd och andra metoder att få fram elevers åsikter om arbetsron - Klasslärare IUP samtal Klasslärare 13
14 3. Jag känner mig trygg i omklädningsrummet Resultat från trivselenkäten december 2013 och juni 2014 för årskurs 1 och 2 Det är 74 elever som svarat på enkäten december 2013 och 80 elever juni 2014 December 2013 Fl Po Fl Po Fl Po Tänker på omklädningsrummet före och efter idrotten 62% 50% 24% 34% 14% 16% Juni 2014 Tänker på omklädningsrummet före och efter idrotten 69% 63% 21% 18% 5% 18% Resultat från trivselenkäten december 2013 och juni 2014 för årskurs 3 och 6 Svarsalternativ 1. Stämmer helt och hållet 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls flicka pojke flicka pojke flicka pojke flicka pojke December 2013 Svarsalternativ, se ovan Jag känner mig trygg i omklädningsrummet före och efter idrotten Juni % 69% 16% 21% 8% 6% 1% 4% Jag känner mig trygg i omklädningsrummet före och efter idrotten 48% 63% 34% 15% 7% 13% 7% 6% Analys Vi kan se en förbättring hos flickorna på lågstadiet men inte hos pojkarna. En utsatt situation med att klä av sig och duscha med andra som för många kan upplevas som jobbigt och otryggt. Detta märks framförallt på mellanstadiet. Det har varit konflikter där flickor känt sig uttittade av andra flickor. Önskemål om enskilda duschar eller draperier finns. Flera av de muslimska eleverna har möjlighet att duscha enskilt på handikapptoaletten. Det ekar i omklädningsrummen och ljudnivån är hög. Många klasser har prioriterat att ha vuxna med i omklädningsrummen före och efter idrotten. 14
15 Åtgärder inför läsåret Fortsätta att ha vuxna med i omklädningsrummen efter klassens behov Arbetslaget Klassråd arbetsmiljö åtgärder för de elever som inte följer gällande regler Arbetslaget och idrottslärare. Framföra önskemål om duschdraperier via elevrådet till NVK - Socialpedagog Reflektioner från personalen från läsåret Personal Svar/reflektion från trygghetsgruppen Hur kan vi organisera vår skola så att all personal trivs och orkar arbeta med det viktiga uppdraget som lärare Vi har fått fler studiehandledare och assistenter till elever som behöver stöd. Vi har organiserat om så vi har en övergripande speciallärare. Skolan kommer att byggas ut höstterminen 2014 och lågstadiet kommer då att bli treparallellig. Vi har under det gångna läsåret erbjudit samtlig personal att delta i olika gemensamma aktiviteter på och efter arbetstid. Jag tror att vi kommer att behöva arbeta vidare med samma mål även nästa år. Vi har minskat ner till ett mål utifrån rektors fokusmål Alla ska känna sig trygga och säkra på Alfaskolan. Det omfattar både omklädningsrum och arbetsro. Vår toleransnivå har stigit tycker jag pga många har dåliga beteenden och svåra hemförhållanden. Vi har under läsåret diskuterat och arbetat med hur vi ska hantera och bemöta dåliga beteenden både i arbetslag/ arbetsenhet och på arbetsplatsmöten. Vi önskar att likabehandlingsplanen ska vara textad på båda sidor. ( miljö) Lättläst för ev föräldrar som vill läsa och ta del av planen. Önskan kommer att uppfyllas. Ska man arbeta efter likabehandlingsplanen bör alla läsa den och gemensamt prata igenom så alla arbetar efter/mot samma mål. Gäller alla styrdokument. Vi utgår från att alla gör det och upplever vi att det inte är så, så måste det lyftas med berörda. Ett viktigt arbete i arbetslaget är att diskutera alla våra styrdokument och utifrån dem ha ett gemensamt förhållningssätt till elever och föräldrar. Det är viktigt att man läser igenom och tar del av det som står ang. vad vi ska arbeta med under vårt förebyggande arbete för att skapa trivsel och trygghet på skolan. Viktigt att vi som är gamla på skolan hjälper våra nya kollegor komma in i det som redan finns. Från höstterminen 2014 kommer vi att använda elevensvalstid ( 40 min / vecka) till att arbeta förebyggande med att skapa trygghet / säkerhet och stärka grupp /självkänsla för att minska konflikter. 15
16 Utvärdering av olika insatser och åtgärder inför lå Rastaktivitetssaker Önskemål om att få åka med trickcykel kom från år 6 vt- 13. Ta upp och diskutera/besluta ht - 13 socialpedagog och elevråd. Elever och vuxna överens om att det är tillåtet att åka trickcykel på anvisad plats på skolan. Skolan upprättade rutiner för kul på hjul som godkänndes av både elever och vuxna. Aktiviteten kul på hjul har fungerat bra för de elever som deltagit. Elever har frågat efter hopp och ramp men det har vi inte kunnat ordna. Åtgärder inför Önskemål till om fler fasta och stora lekredskap på skolgården. Önskemål om att rita upp kingrutor på skolgården Önskemål om att få hagar målade på skolgården. Önskemål om nät i fotbollsmålen. Önskemål om att få nät i basketkorgarna. Nya elever på skolan Åtgärder Förslag på handlingsplan för mottagande av nya elever finns att få av socialpedagog om inte klassen har någon. Checka av under terminen att nya elever och föräldrar fått ett uppföljningssamtal och om det är något ytterligare skolan bör stötta den nya eleven med Arbetslag och Elevhälsoteam. Pärm finns på expeditionen med alla nya elever för läsåret. Fortsätta vara uppmärksamma på gruppindelningar av olika nationaliteter under raster Alla vuxna/berörda vuxna. Informera nya medarbetare om vikten av att det är vuxna som styr gruppindelning/platser/arbetskamrat för att förhindra uteslutning Arbetslaget. Fortsätta diskutera klimatet/arbetsron/omklädningsrummet under klassrådet/övriga ämnen för att snabbt kunna åtgärda ev. problem Klasslärare / övrig personal. Analys: Det är en stor utmaning för skolan att ta emot så många nya elever. För varje elev som kommer till klassen så utmanas gruppen och det tar tid att hitta nya roller. Detta kräver mycket av lärarna som både ska ansvara för det pedagogiska och det sociala arbetet. Skolan utmanas dagligen i olika kulturkrockar och språkförbistring trots hjälp av tolk. Viktigt att hjälpa varandra att hitta gemensamma rutiner i arbetslagen för att de nya eleverna inkluderas på bästa sätt. Åtgärder inför läsåret Viktigt att se över i arbetslaget om hur tar vi emot nya elever. Vi kommer att under höstterminen 2014 att ta emot ca 40 nya elever som vi vet om men det kan bli fler. Trampolinen ( skola för nyanlända) kommer att läggas ner till höstterminen 2014 därav många nya elever. Informera nya medarbetare om vikten av att det är vuxna som styr gruppindelning/platser/arbetskamrat för att förhindra uteslutning Arbetslaget Fortsätta diskutera klimatet/arbetsron/omklädningsrummet under klassrådet eller vid andra tillfällen för att snabbt kunna åtgärda ev. problem Klasslärare / övrig personal 16
17 Föräldramöte Informera föräldrar om resultaten från klassens trivselenkät, röda zoner klasslärare. Ta upp delar av resultat av målen i den årliga likabehandlingsplanen som varit aktuella för klassen lå klasslärare. Gå igenom målen i den årliga likabehandlingsplanen för lå klasslärare. Informera föräldrar om skolans ärendegång och konsekvenser vid kränkningar klasslärare. Informera om att skolans likabehandlingsplan och att den årliga planen finns på skolans hemsida- klasslärare. Matsalen De flesta klasser har haft tillgång till samma bordsplacering varje dag för att ge eleverna trygghet. Information om bordsplacering har varit tillgänglig i matsalen. Då antalet elever ökat under vt 2014 så har flera bord satts in i matsalen. Ljudnivån har varit hög under de flesta matlagen. Klasslärare prioriteras att äta pedagogiskt före övrig personal. Åtgärder inför läsåret Matsalen ommöbleras inför ht -14 då antalet elever kommer att öka. Bordsplacering för matsalens tre mattider sätts upp matsalen innan eleverna börjar - Socialpedagog. Gå igenom med elever om vilka regler som gäller i matsalen och vilka konsekvenserna är om man ej följer dessa Klasslärare. Ta upp i klasserna om vikten av att man ska hänga upp sina kläder i matsalens tambur och låta andras kläder vara ifred Klasslärare. Konsekvenser för de elever som missköter sig i matsalen. 1. Eleven får sitta bredvid vuxen 2. Berörd vuxen pratar med aktuell elev och vid behov kontaktas föräldrar som får information om vad som skett och vad som kommer att ske om eleven inte ändrar sitt beteende, punkt 3 3. Elev får äta på annan tid/plats än sin egen klass under bestämd period. 4. Elev städar upp och rättar till efter sig vid behov. Två lärare / klass i snitt äter med eleverna, se schema som är uppsatt i lärarrummet. Kamratstödjare Analys: De elever som sökt till kamratstödet har under året varit goda förebilder, positiva till skolan och villiga att ställa upp att arbeta för att övriga elever ska få det bra t ex fralldag, uppritande av kingrutor, hjälpa till vid olika arrangemang på skolan mm. Eleverna tycker att innehållet under utbildningsdagarna varit bra och att de lärt känna varandra vilket de sedan har haft nytta av under läsåret när de arbetat tillsammans. Vårterminen avslutades med att kamratstödjarna och elevrådsrepresentanterna i år 5 och 6 avtackades genom att äta pizza. Åtgärder inför läsåret Ansökan till kamratstödet ska vara inlämnade till Socialpedagog senast måndag den 12 juni 2014 Klasslärare. Två utbildningsdagar ht 2014 Socialpedagog. 17
18 Kamratstödjarna träffar vuxenansvarig varannan vecka eller vid behov Socialpedagog. Gruppkort i matsalen / stora entrén in i skolan på alla kamratstödjare ht 2014 Trygghetsgruppen. Vuxna får ej lämna över ett för stort ansvar på coacherna vid gemensamma aktiviteter på skolan. Under gemensamma raster har klassläraren ansvaret för sina elever. Coacherna har rast. Coacherna ska inte ta i konflikter som uppstår med elever utan lämna över det till vuxna. Två fralldagar / termin, fralla och dryck för 10kr Elever och socialpedagog. Introducera nya skolgårdsspel Elevråd, kamratstödjare åk 5-6 och socialpedagog. Avslutning för kamratstödjarna sker i Fagersta maj/juni 2015 Socialpedago. Elevråd Elevrådet har genomfört 9 möten under lå Ämnen som lyfts detta lå: Önskan om fler stora fasta lekaktiviteter till skolgården, Draperier i duscharna i omklädningsrummet Fördelning av fotbollsplanerna mellan årskurserna. Önskan om djurens dag. Skadegörelse på skolan. Nedkissade toaletter. Sociala medier. Önskan om bättre skyltning i matsalen för specialkost Genomgång och revidering av gemensamma regler för trivsel och lek. Analys Alla klasser är oftast representerade på elevrådsmötena. Är ordinarie elevrådsrepresentant frånvarande så har ersättare utsetts i klassen. Vissa klasser är mer aktiva med att ta upp ärenden från klassrådet än andra. Många av de punkter som kommit upp från klasserna har vi tagit tag i eller skickat frågan vidare då vi själva inte kunnat svara. Uppdelningen av fotbollsplanera var lyckad och eleverna har varit nöjda. Djurens dag har varit en önskan under flera år och det har tagits beslut av vuxna att den ska genomföras läsåret Skolan bjöd in polisen som pratade inför alla elever om skadegörelse och konsekvenser. Årskurs 5 och 6 har arbetat med materialet Jag gillar nätet från Mediarådet. Diskussioner i alla klasser om varför vi ska lämna in våra mobiltelefoner under tiden vi är på skolan och vad jag bör tänka på när jag använder sociala medier. Matsalen har förbättrat sin skyltning så eleverna vet vilken mat de kan ta eller inte. Viktigt att eleverna är med och kommer med förslag på regler till skolans gemensamma skolgårdslekar. När de är delaktiga så är det lättare att följa reglerna än om enbart vuxna bestämmer. Åtgärder inför lå Val av( år 2-4 ) och ansökan till( år 5-6 ) elevrådsrepresentanter lämnas till socialpedagog senast i juni. Tillsättande av elevrådsrepresentanter år 5 6 sker efter ansökan och de nya eleverna meddelas v. 35 Socialpedagog i samråd med klasslärare och rektor. Viktigt att elevrådsrepresentanterna får tillgång till elevrådsprotokollen och förmedlar vad som tagits upp i elevrådet på klassrådet Elevrådsrepresentanterna och klasslärare. Att klassen diskuterar om vad de själva kan lösa och vad de ska skicka vidare till 18
19 elevrådet Elevrådsrepresentanter och klasslärare. Att elevrådsrepresentanterna är mer förberedda på elevrådsmötena om vad de ska ta upp från klassen - Elevrådsrepresentanter och klasslärare. Använda förtryckta klassrådsprotokoll med punkt för inf. till elevrådet. Blankett i pappersform eller som bilaga finns att få av - Socialpedagog Revidering av aktivitetsreglerna vid ht -14 start Elevråd och socialpedagog. Introducera nya skolgårdsspel Elevråd, kamratstödjare och socialpedagog. Fralldag - Elevråd, kamratstödjare och socialpedagog. Avslutning för år 5-6 sker i Fagersta maj/juni Socialpedagog. Julfika för samtliga elevrådsrepresentanter i samband med decembers elevrådsmöte Socialpedagog. Avslutningsfika för samtliga elevrådsrepresentanter i anslutning till maj/junis elevrådsmöte Socialpedagog. Elevrådsprotokollen finns på Alfaskolans hemsida - Kanslist Div. gemensamma aktiviteter för hela skolan Genomförda aktiviteter under läsåret. Lekdag /skoljogg. Friidrottsdagar åk 4-6. Innebandy - mellanstadiet ht 2014 och lågstadiet vt 2015 Vinterdag i AE / AL / egna klassen. Klassens egna friluftsdagar Önskas utvärdering av frågor kring aktiviteterna så ta kontakt med idrottsläraren. Åtgärder inför lå Lekdag / skoljogg 11september Friidrottsdagar för år 4-6 v. 38 Innebandy mellanstadiet dec 2014 och lågstadiet jan Vinterdag i AE / AL / egna klassen Klassens egna friluftsdagar. Loppis ht 2014 Varje klass ansvarar för att uppmärksamma FN-dagen. Värdegrundsdag för hela skolan den 24 oktober 2013 och 28 maj 2014 Vandring med övernattning för år 6 vid ht start En årlig återkommande vandring till Onsjövallen med tältning, uppskattades av både elever och vuxna. Åtgärder inför lå Boka tid med vattenskidklubben för att åka ring efter båt vid Eskiln. Ev. inköp av fler tält då det är få elever som har egen utrustning. 19
20 Värdegrundsdagar Två värdegrundsdagar / läsår där trygghetsgruppen bestämmer tema utifrån önskemål från utvärderingar och behov på skolan. 24 oktober 2013 Tema: Tolerans Mål: Eleven kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Eleven har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, ( Läroplanens övergripande mål och riktlinjer ) 28 maj 2014 Tema: FN:s barnkonvention Kursplanen för samhällskunskap åk 1-3 Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla lika värde samt barnens rättigheter i enlighet med konventionen om barns rättigheter (barnkonventionen). Kursplanen för samhällskunskap åk 4 6 De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. (Läroplanen ( Lgr 11), centrala mål) Analys: Uppskattade dagar av både elever och vuxna. Elever med behov har erbjudits andra aktiviteter i mindre grupp. Trygghetsgruppen sätter ramar och ger tips på material, filmer mm till temat. De teman vi valt är utifrån önskemål och behov på skolan. Det är sedan upp till varje klass eller arbetsenhet att planera dagens innehåll utifrån de givna målen från läroplanen. Önskemål som kommit fram i utvärdering är att varje klass eller arbetsenhet ansvarar för rastvärdsskapet denna dag. Många väljer att frångå ordinarie schema, lämna skolan och kan då inte följa det gemensamma rastvärdsschemat. Viktigt att själv titta på de föreslagna filmerna innan de visas för eleverna, då de rekommenderas till viss ålder men ändå inte passat. Det är en stor tillgång att studiehandledarna är med under dessa dagar. Viktigt att vi fördelar övrig personal och studiehandledare så alla arbetslag / arbetsenheter får förstärkning. Åtgärder inför lå Planera och genomföra en värdegrundsdag / termin Trygghetsgruppen, arbetslag, övrig personal. Göra förslag på fördelning av övrig personal till årskurserna i god tid så de kan deltaga i planeringen av dagen Trygghetsgruppen. Förbereda elever i behov av stöd och även hitta alternativa aktiviteter till det klassen gör Arbetslaget. Arbetsenhet/arbetslag/klass planerar dagen utifrån ramarna som trygghetsgruppen gör. Arbetslaget / klasslärare ansvarar för att utdelade utvärderingar blir gjorda och inlämnade till trygghetsgruppen. 20
21 Mål för år 1 6 läsåret På Alfaskolan ska samtliga känna sig trygga och säkra Åtgärder - ansvarig Se grönt skolans förebyggande arbete Klasslärare. Starta upp terminen med utbildning för samtlig personal i ledarskap. Föreläsningen Våga mer än du törs och Ledarskap i klassrummet Rektor och förstelärare. Sätta upp mål för arbetet utifrån kartläggning/enkäter rörande klassen Klasslärare och elever Ta tag i kränkningar direkt när de sker och dokumentera enligt arbetsgång vid.kränkande behandling dokumentationen ska lämnas till socialpedagog för v.b till huvudman när det gäller kränkande behandling - Alla vuxna på skolan. Arbetsgången vid kränkande behandling ska vara känd för alla på skolan Trygghetsgruppen alla vuxna på skolan. Använda elev i konflikt blanketten som underlag till insatser/arbetsgång för elever som kränker andra Alla vuxna på skolan Värdegrundsdag november 2014 och vt 2015 Trygghetsgruppen,klasslärare och övrig personal. Fortsatta med åtgärder i omklädningsrummet efter marineringsveckorna( 3 första veckorna på höstterminen) 1. År 1 måste få stöd i hur man beter sig i ett omklädningsrum även utan vuxennärvaro klasslärare och idrottslärare 2. År 4 6 riktade insatser vid behov Arbetslag och idrottslärare 3. Tydlig genomgång av vad som gäller i omklädningsrummet och vad det blir för konsekvenser om man inte följer givna regler Arbetslag och idrottslärare Vara mer observanta på de röda zoner som eleverna angett i årets utvärdering All personal Rastvärdar ska vara väl synliga (väst), vara ute i tid och vara aktiva på skolans område. Arbeta med vikänsla och trygghet i klasserna. Elevensvalstiden på onsdagar ska användas till förebyggande arbete med den sociala miljön runt eleverna. Uppföljning mätmetod Diskussion med berörda i arbetslaget och arbetsenheten - Marie år 1-4, Nina år 2-5 och Kicki R år 3-6 Trygghetsrapport varje månad, analys och åtgärder på det som inte fungerar - jämförelsesiffror Arbetslaget och trygghetsgruppen. Åtgärder/insatser för elever i behov Arbetslaget och elevhälsateamet. Antal vidarebefordrade ärenden till skolchef Socialpedagog Klassråd klassläraren Stämma av på klassrådet om hur läget är i klassen utifrån klassrådsdagordningen, viktigt att lyfta det positiva och ta tag i det som ej fungerar. Uppföljning med frågor om miljön i omklädningsrummet/idrotten inför IUP samtalet ht 2014 och vt 2015 Utvärdering av likabehandlingsplanens mål vårterminen 2015 Uppföljning av arbetsmiljön kring elever som fast punkt på varje arbetslagsmöte och arbetsenhetsmöte Arbetslagsledare 21
22 Hur vi arbetar i år 1-6 på Alfaskolan Grönt ( förebyggande ) Detta ska ske under de tre första veckorna i skolan på höstterminen. - Arbeta med skolans värdegrund - värdegrundstavlan. - Arbeta med skolans trivselregler - obs. omklädningsrum, matsal, toaletter. - Arbeta med skolans gemensamma aktivitetsregler pingisbord, kul på hjul, goggos, snökastning, iskanor, pulkaåkning. - Skapa klassens regler. - Diskutera och förklara utifrån elevernas nivå de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) och hur de kan yttra sig i skolan - Se t ex tidningen Respekt - Diskutera aktuella begrepp i likabehandlingsplan. - Genomgång av likabehandlingsplan med elever. - Presentation av likabehandlingsplan för föräldrar på höstterminens föräldramöte. - Genomgång av lärarens och rektorns befogenheter enligt läroplanen Lgr Bygga vi känsla i den egna klassen samarbetsövningar mm. Hälsosamtal med skolsköterska 1 ggr / lå ( År F,2,4 och 6) Närvarokontroll - infomentor Rastvärdar - gemensamt ansvar för fm och lunchrast, övriga tider är klasslärare/övrig personal ansvarig. Reflexvästar används av alla rastvärdar. Klassråd 20 min / v eller 40 min varannan vecka Elevråd 1 träff / månad år 2-6 Kamratstödjare 2 elever / klass år 5 och år 6 träffar ansvarig vuxen varannan vecka eller vid behov. Kamratstöd och elevrådsutbildning - 2 dagar vid höstterminens start. Skyddsrond med elevrepresentant 1 gång / termin. Elevskyddsombud utses i elevrådet vid höstterminens start. Värdegrundsdagar 1 dag / termin Loppis i samband med FN dagen vartannat år. Div. gemensamma aktiviteter för hela skolan friluftsdagar, Lekdag / skoljogg friidrottsdagar år 4-6, innebandy december för mellanstadiet och januari för lågstadiet, vinterdag med klassen/ae/al Tema: år 4 - Tolerans, Jag gillar nätet och Må bra, år 5 - Tolerans, Jag gillar nätet och Brand och Tobak, år 6 Jag, grupper, relationer och Alkohol. Vandring med övernattning för år 6 vid höstterminens start. Fortsatt uppmärksamhet om hur gruppindelning görs i klassrummet. Läsa boken Normens öga rekommenderas till de som ej läst den. IUP samtal 1gång /termin. 22
23 Gult ( riskgrupp / riskområden ) Allt upptäckande av och kännedom om diskriminering och kränkningar har högsta prioritet och skall dokumenteras. Rapportblad Elev i konflikt vid akuta händelser, se bilaga 1 - kryssruta för diskrimineringsgrunderna - Lämnas till socialpedagog den sista varje månad. Trygghetsrapport 1 gång / månad år 1 6 Resultat kommer att delges klasslärare / resurslärare från den gemensamma trivselenkät för hela kommunen år 3 och 5, skolans trygghetsrapport, röda zoner, likabehandlingsplanens mål och elever i konflikt vid höstterminens start rektor, socialpedagog, klasslärare och resurslärare. Resultat kommer att delges övrig personal från skolans trygghetsrapport, röda zoner, likabehandlingsplanens mål och elever i konflikt vid ht start socialpedagog och övrig personal Kontinuerliga möten under lå med RC ( Resurs Center ) Klasskonferens år 1-6, december och år, 1-5 maj Elevers bedömning av riskzoner på skolan: Varje klass går igenom sammanfattningen av föregående lå enkät och hittar åtgärder som berör klassen vid höstterminen start. - Klasslärare Elevers bedömning av riskzoner på skolan: Varje klass markerar på skolkartan otrygga områden och vad som händer där - vårterminen maj Pedagogisk lunch- två vuxna/klass. Elevärende som punkt på Arbetslag och Arbetsenhetsmötets dagordning - Arbetslagsledare Information från kamratstödjare - träff med handledare varannan fredag eller vid behov Socialpedagog. Engagerade rastvärdar som rör sig i riskzonerna. IUP samtal 1 gång / termin. Lokalvårdare och matsalsansvarig - kontakt med socialpedagog 1 gång / termin eller vid behov. Åtgärder Rutiner vid stadieövergångar/nya grupperingar. Assistentstöd till elever i behov - Elevhälsateam Tjej/killgrupper Elevhälsateam ART Elevhälsateam Riktade rastvärdsinsatser vid behov Arbetslag /Elevhälsateam Kurator - Elevhälsateam Beteendevetare, från höstterninen Elevhälsateam Information till berörda på skolan ang. elever i behov av stöd Arbetslag. Bordsplacering i matsalen klassvis. Vuxna i omklädningsrummen i år 1 och vid behov. Rastvärdar uppsöker elever som leker i skogen. Tänka på hur placering och gruppindelning sker under lektionstid. Inga elever i korridorerna under rasten, alla elever ska vara ute. Ha koll på elevtoaletter som rastvärd. Trygghetsgrupp träffas en gång i månaden. 23
24 Rött - ( åtgärder vid sociala svårigheter, diskriminering, kränkning, trakasserier och annan kränkning ) 1. Se åtgärder för elever i sociala svårigheter. 2. Se åtgärder vid kränkande behandling. 3. Se åtgärder vid mobbning. 24
25 Rutiner för hur Alfaskolan hanterar elever i svårigheter 1. Samtal mellan elev/elever och berörd personal dokumentation på rapportblad elev i konflikt som lämnas till klasslärare. Aktuell lärare ringer föräldrar vid behov noterar datum för samtal på rapportbladet. Aktuell lärare informerar övriga berörda på skolan vid behov. Kränkningsärenden anmäls skriftligt till trygghetsgruppen, se bilaga 2 Åtgärder: Förhållningssätt, granska sitt eget. Anpassa miljö och metod. Utvisning från klassrummet, dokumenteras och kontakta förälder. Försittning/kvarsittning, dokumenteras och kontakta förälder. Omhänderta störande eller farliga föremål. Eleven ändrar ej sitt beteende och fler rapportblad skrivs inom samma månad. 2. Samtal mellan elev, förälder och lärare/berörd vuxen Dokumentation sker. Ansökan till stora Elevhälsoteamet om stöd i klass eller andra insatser. Elevhälsateam informeras av representant från trygghetsgruppen. Eleven ändrar ej sitt beteende trots insatser och organisation i den egna klassen/arbetslaget/arbetsenheten 3. Utredningssamtal Förberedande möte med berörd personal från skolan. Vårdnadshavarna kallas till mötet - rektor kallar. Vårdnadshavare/vårdnadshavarna skall närvara. Klasslärare. Leds av rektor. Skolsköterska och övriga lärare kan medverka vid behov. Kurator, psykolog och socialtjänsten kan kallas vid behov. Utredningskonferens dokumenterar där man gemensamt kommer överens om ömsesidiga åtaganden. Dokumentation - rektor. Datum för uppföljning och feedback sätts Ansökan till stora EHT; psykolog, skolläkare, skolsköterska. Kurator, beteendevetare, specialpedagog, speciallärare, socialpedagog och tillgång till talpedagog Kontakt med socialtjänsten, Soc.anmälan och/eller BUP Nätverksmöte Soc, BUP, HAB och polis. 25
26 Åtgärder vid kränkande behandling på Alfaskolan Bakgrund: Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett utryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelser av kränkning alltid måste tas på allvar. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer 2006 Arbetsgång vid kränkande behandling. 1. Aktuell lärare insamlar snabbt information om det inträffade samt dokumenterar allt som görs/händer under processen rapportblad elev i konflikt/egna anteckningar. Vad har hänt? Vem/vilka har utsatts för kränkning? När/var hände det? Vem/vilka gjorde det? Vem/vilka har sett eller vet vad som hänt? 2. Efter utredningen följer gemensamt samtal med berörda. Berörda elever får föreslå åtgärder för att komma tillrätta med problemet (det måste vara förslag på åtgärder som de kan klara av). Den/de åtgärder, som föreslås, antecknas för uppföljning och för att betona att skolan ser allvarligt på det som inträffat. Tid för uppföljning bestäms med berörda parter. Är vuxen inblandad i kränkningen lämnas ärendet över till rektor. Trygghetsgruppen kontaktas. Föräldrar informeras om vad som hänt berörda. Är det kränkningar om hot och grövre våld ska blankett om kränkande behandling och trakasserier fyllas i, se bilaga 2. Blanketten ska lämnas direkt till socialpedagog för vidare befordran till rektor som skriver under blanketten och sedan skickar den vidare till huvudman. Berörda föräldrar kontaktas om händelsen. 3. Uppföljning Uppföljning sker enligt ovan bestämd tidsplan. 4. Om kränkningen fortsätter Skolan kallar till möte med berörda föräldrar och elev. Tillfällig placering i annan undervisningsgrupp inom samma skolenhet, 2-4 veckor. Tillfällig placering inom annan skolenhet i överenskommelse med mottagande rektor, 2-4 veckor. Avstängning helt eller delvis under pågående utredning om vilka åtgärder som kan vara nödvändiga för att rätta till problemen. Avstängning kan ske max en vecka och högst två gånger per termin. 26
27 Åtgärder vid mobbning på Alfaskolan Anmälan: I första hand sker anmälan skriftligt till någon i trygghetsgruppen. Vid akut händelse tas direktkontakt med trygghetsgruppen och rektor informeras personer från trygghetsgruppen insamlar snabbt information om det inträffade samt dokumenterar allt som görs / händer under processen. Vad har hänt? Vem/vilka har utsatts för mobbning? När/var hände det? Vem/vilka gjorde det? Vem/vilka har sett eller vet vad som hänt? 2. Efter utredningen följer enskilda samtal med mobbare/arna och den utsatta av 2 personer från trygghetsgruppen. Han/hon ställs inför fakta Han/hon får föreslå åtgärder för att komma tillrätta med problemet. (det måste vara förslag på åtgärder som han/hon kan klara av ) Den/de åtgärder, som föreslås, antecknar vi för att följa upp att de följs och för att betona att skolan ser allvarligt på det som inträffat. Efter samtal med den som mobbar tar vuxen kontakt med hans/hennes föräldrar i elevens närvaro. Efter samtal med den som mobbats tar trygghetsgruppen kontakt med hans/hennes föräldrar. Trygghetsgruppen informerar berörda vuxna på skolan, vad de ska vara uppmärksamma på. Är vuxen inblandad i kränkningen eller mobbningen lämnas ärendet över till rektor. Vid behov kontaktas föräldrar direkt så de är med under samtalet med aktuell/aktuella elever. Ärendet rapporteras till skolchef. 3. Uppföljning Under första veckan efter händelsen, skall tät uppföljning ske, för att se om föreslagna åtgärder följs. Efter 2 3 veckor sker ett nytt samtal med de inblandade för att kontrollera att föreslagna åtgärder följts och gett resultat. Efter uppföljningssamtalet kontaktas berörda föräldrar igen. Avslutningssamtal: berörda elever, vuxna och föräldrar - sker 2 månader från det att första kontakt tagits. Rektor samtalar med berörda vuxna om vuxen är inblandad. Uppföljningens resultat rapporteras till skolchef. 4. Om mobbing fortsätter Elevvårdskonferens mobbaren, föräldrar, rektor och trygghetsgruppen deltar. Trygghetsgruppen och rektor tar kontakt med skolans stora elevhälsoteam. Skolchefen informeras i ärendet. Ärendet lämnas över till polis eller social myndighet. Rektor tar kontakt med personalsekreterare när vuxen är inblandad. Resultat rapporteras till skolchef. 27
28 Bilaga 1 Elev i konflikt Datum Namn Klass Dag: Må Ti On To Fr Ämne: Ma Sv Eng No So Bild Musik Hemk. Idrott Slöjd Rast Plats: Klassrum korridor pingisbord fotbollsplan skogen omklädningsrum toaletter sandlådan Övrigt Tid: Vad hände? o Tog något från någon annan o Knuffats o Slagits o Sparkat o Spottat o Rivit o Bitit o Skrikit o Ej följt gällande regler o Hållit fast någon o Hotat o Sagt kränkande saker till någon / retats: Hudfärg Religion Kön Utseende Funktionshinder Familj Svårigheter Annat Övrigt Vem/vilka var inblandade? Utsatta: Namn Namn Namn Namn Vem/ vilka upptäckte händelsen? 28
29 Åtgärder: o Samtal med aktuell elev o Samtal med den utsatte/åskådare o Samtal med vårdnadshavare o Kontakt med berörda klasslärare o Överenskommelse med aktuell elev o Anmälan till trygghetsgruppen o Polisanmälan o Övrigt Övrigt Ansvarig vuxen: Lämnas till klasslärare. Kopia lämnas till Monica i slutet av varje måna 29
30 Bilaga 2 Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier Datum: Anmälan gjord av: Ansvarig utredare: Namn på den utsatte: Namn på övriga inblandade: Den utsattes upplevelse av det inträffade: Andras iakttagelser av det inträffade: Var inträffade händelsen? När inträffade händelsen? 30
31 Datum Signatur Vårdnadshavare kontaktades: Samtal med den som upplever sig vara trakasserad: Samtal med den/dem som påstås trakassera: Den som påstås ha trakasserat, dennes upplevelse av händelsen: Beslutade åtgärder med tidplan för uppföljning: Datum Signatur Uppföljningssamtal med den utsatte: Uppföljningssamtal med övriga inblandade: Bedöm om ärendet ska anmälas till annan myndighet: Eventuell anmälan gjord till: 31
32 Socialtjänsten: Om skolans personal misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är man skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Datum Signatur Polisen: Om den kränkande handlingen kan rubriceras som en brottslig handling bör det anmälas till polisen. Det kan t ex röra sig om hets mot folkgrupp, misshandel, olaga tvång eller sexuellt ofredande mm. Datum Signatur Arbetsmiljöverket: Händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Datum Signatur 32
Alfaskolans årliga likabehandlingsplan
Alfaskolans årliga likabehandlingsplan Resultat av läsåret 2014-2015 och åtgärder och mål inför läsåret 2015-2016 Resultat från delar av trygghetsrapporterna från september 2014 till maj 2015 årskurs 1-6
Likabehandlingsplan för Alfaskolan
Likabehandlingsplan för Alfaskolan Den årliga planen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling
Ålidhemsskolan 2009-08-20 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling INLEDNING Vid Ålidhemsskolan ska det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter
LIKA-behandlingsplan
LIKA-behandlingsplan Arthur Engbergskolan Hassela 2015/2016 1. Skolans vision för likabehandlingsarbetet Barnen som går i Arthur Engbergskolan och i vår fritidsverksamhet skall känna sig trygga och glada.
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkestaskolan 2015-2016 1 Innehåll Diskrimineringslagen och skollagen... 3 Definitioner av nyckelbegrepp... 3 Handlingsplikt och krav på aktiva åtgärder...
Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 7 Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, Förskoleklass och skola a för planen
ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan
Söderfjärdsskolans likabehandlingsplan Handlingsplan mot alla typer av kränkande behandling VAXHOLM Reviderad mars 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsplan varför det? Sidan 3 Söderfjärdsskolans ställningstagande
Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.
Likabehandlingsplan Innehåll... sid.1 Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2 Vår vision... sid.3 Skolans ryggsäck... sid.3 Delaktighet och förankring... sid.3 Utvärdering och revidering...
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)
Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande
Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14
Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Lillmons skola Reviderad oktober 2013 Vision Skolan är en plats fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. På Lillmons skola
Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning
Rudsskolan- Arbetslaget Nordicas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Innehållsförteckning 1. Vårt uppdrag 2. Så här vill vi ha det! 3. Ansvarsfördelning 4. Utvärdering av 2013
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Lackarebäcksskolan För verksamheterna grundskola, förskoleklass samt fritidshem 1( 12) Inledning Lackarebäcksskolans plan
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Likabehandlingsplan Långekärrs skola Handläggare: Hans Persson Datum: 2015-09-01 Verksamhet: Förskoleklass, årskurs 1-5, och fritidshem Tjörn Möjligheternas
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem
Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016 Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem 1 Vision Kinnarummaskolan och Falkens fritidshem skall utgöra en trygg arbetsplats
SSP Svenska skolan i Paris
SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan
Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan Inledning. Den här planen omfattar alla verksamheter, skola såväl som förskoleklass och fritidshem, på Tjelvarskolan. Eftersom våra verksamheter samarbetar tätt kring
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Vår lokala likabehandlingsplan 2015. Järnforsens skola
p Reviderad 2015-08-09 Vår lokala likabehandlingsplan 2015 Järnforsens skola På Järnforsen skola arbetar vi tillsammans för att alla ska kunna gå till förskoleklass, skola och fritidshem med glädje och
Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola
Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling för Granbackaskolans förskoleklass, fritidshem och skola 150901 160831 Innehåll Inledning...3 Granbackaskolans vision...3 Redovisning av föregående års
Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 Vår vision Pårydsskolan skall vara en plats där elever och personal trivs och känner trygghet. Vårt mål Vårt
Trygghetsplan 1 (12)
Trygghetsplan 1 (12) 2 (12) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av trygghetsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av trakasserier och kränkningar. All personal är
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Boo Gårds skola 2011/12
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Boo Gårds skola 2011/12 Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy... 3 Lagar och begrepp... 3 Främjande och förebyggande arbete... 4 Varningssignaler...
Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Grundsärskolan i Ljusdal 2015-2016 Alla elever ska känna sig välkomna till Grundsärskolan.
HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16
1 HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16 Läs igenom och skriv under och lämna in sista sidan till skolan som bekräftelse på att du tagit del av Likabehandlingsplanen.
Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015
Särlaskolan F-9 med fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 2015 Giltig 140602-150602 Borås stads vision: Lust att lära Möjlighet att lyckas 1 Likabehandlingsplan och plan
PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET
PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET Innehåll Grunduppgifter... 2 Vår vision... 2 Utvärdering... 3 Främjande insatser... 3 Kartläggning... 4 Förebyggande
Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.
1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Likabehandlingsplan. för. Örsjö skola
Madesjö Verksamhetsområde Likabehandlingsplan för Örsjö skola Plan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier och
LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015
LUNDS KOMMUN Östratornskolan 2-9, fritidshem och LIG LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015 Lagrum: Skollagen 6 kap. 8 I II III IV V FÖREBYGGANDE ARBETE RISKANALYS RISKINVENTERING OCH
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan
Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskola och fritidshemmet. Vittra Lambohov 2014-2015
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Grundskola och fritidshemmet Vittra Lambohov 2014-2015 Bakgrund och upprättande av likabehandlingsplanen Från 1 april 2006 trädde
Likabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Reviderad 2012-09-24
Lärande Stenkulans Enhet Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Reviderad 2012-09-24, v 1.0, 2008-07-25 LERUM100 Stenkulans Enhet Stenkulans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahlsskolan läsåret 2015 2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahlsskolan läsåret 2015 2016 Lendahlsskolans vision Trygghet, arbetsglädje, framtidstro Personal Elever Föräldrar Lendahlsskolan december 2015 Pelle
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering
MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
HJO KOMMUN Barn och Utbildning Guldkroksskolan 7-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Guldkroksskolan 7-9 Läsår 2015/2016 Fastställd ht 2015 av Skolledning Personal Elevråd Upprättad:
Västerås Idrottsgymnasium
Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006
Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan
Ulriksdalsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-10-26 Ulriksdalsskolans Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/16 Ulriksdalsskolans förskoleklass, skola
Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:
KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING
Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6
Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou
RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15
RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15 1 INNEHÅLL Bakgrund Syfte Definition av diskrimineringsgrunder Definition av målgrupper Förebygga och förhindra trakasserier
VÄSTERÅS STAD 2012-01-26 ProAros/Lärande och utbildning Storängsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 1 STORÄNGSSKOLAN Grundskola & Fritidshem 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Främjande arbete
Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. a för planen Rektor och personalen
Olika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahls fritidshem läsåret 2015 2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahls fritidshem läsåret 2015 2016 Lendahlsskolans vision Trygghet, arbetsglädje, framtidstro Personal Elever Föräldrar Lendahlsskolan mars 2016
Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015
Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Långsiktiga mål 3 Främjande och förebyggande arbete 4 Kartläggning av trygghet
Brännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/
Bergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Sverkerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING Sverkerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen avser Sverkerskolans förskoleklasser, grundskola och fritidshem. Luthagens skolor - Sverkerskolan Sysslomansgatan
Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn- och utbildningsförvaltningen Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleklass till åk 3 Fritidshemmen Läsår: 15/16 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering...
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem 2014-2015 1 (15) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ljungbyskolan skolår F-5 inklusive
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan
0 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Skolbyns skola (Diskrimineringslagen 2008:567) (Skollagen 6 kap, 2011) Upprättad 160101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02
1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.
Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens
Vikbolandets skolor. Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN. En plan för en trygg miljö
KÄTTINGE SKOLA Vikbolandets skolor Dagsberg skola Kättinge skola Tåby skola Vikbolandsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN En plan för en trygg miljö Vi säger nej till alla former av diskriminering, trakasserier
Flik 9 2010-04-10. Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:
Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling och handlingsplan för jämställdhet Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska även en plan mot kränkande
Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling
Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna
Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU
Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola
Datum 2015-10-16 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola Fastställd: 2015-10-16 Gäller läsåret 2015/2016 Revideras varje läsår, ansvarig är rektor Likabehandlingsarbetet regleras
Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-09-30 Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015-2016 Vår vision På Vissefjärda skola och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (7) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra skolan läsåret 2010/2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkerskolan Fritidshem, förskoleklass, åk 1-6 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens
Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Enligt 14a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Sonfjällsskolan, Hede Rymden, Paviljongen och 6-9 Gäller under läsåret 2010-2011 Handlingsplanens
LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016
Barn och utbildningsnämnden ASKERSUNDS KOMMUN Förskolor Norra skolområdet: Rönneshytta, Snavlunda, Åsbro LIKABEHANDLINGSPLAN Mosippans förskola 2015-2016 Oktober 2015 Lisbeth Gunnarsson Inledning En likabehandlingsplan
PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem
Datum 20150918 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem Fastställd 2015-10-16 Gäller läsåret 2015/2016 Revideras varje läsår, ansvarig är rektor Likabehandlingsarbetet
Söderparkskolan. Likabehandlingsplan. och handlingsplan mot kränkande behandling för grundskola och grundsärskola Läsåret 2015/2016
Söderparkskolan Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling för grundskola och grundsärskola Läsåret 2015/2016 1. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Enhet Gnarps skola Handläggare Patrik Björk Telefon 0652-203 57, 072-731 92 23 E-post patrik.bjork@nordanstig.se PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GNARPS SKOLA OCH FRITIDSHEM LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun
VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns