Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahls fritidshem läsåret

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Lendahls fritidshem läsåret Lendahlsskolans vision Trygghet, arbetsglädje, framtidstro Personal Elever Föräldrar Lendahlsskolan mars 2016 Pelle Lundgren rektor Lendahlsskolan Till alla barn! Alla människor är lika mycket värda. Du har rätt att vara den du är. Säg till din lärare, eller någon annan vuxen om du känner dig diskriminerad eller kränkt. Du ska känna dig trygg och respekterad. Du har rätt till en bra dag!

2 Innehåll Inledning...3 Planen mot diskriminering och kränkande behandling bör innehålla...3 Direkt diskriminering... 3 Indirekt diskriminering...3 Trakasserier...4 Sexuella trakasserier...4 Kränkande behandling...4 Lendahlsskolans trygghetsarbete...4 Elevhälsoteamets uppgift...4 Förankringsprocessen...4 Rektor ansvarar för...4 Personalen ansvarar för...4 Elevers deltagande...4 Lendahlsskolans vision Utvärdering Förra årets arbete Insatser och åtgärder Resultat Kvar att göra Nya mål och åtgärder Främja Förstärka respekten för allas lika värde Stöd i läroplanen Främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Kompetensutveckling Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Främja de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kultur Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Socialt klimat Normkritik Undervisning och läromedel Kartlägga Upptäcka risker Kartläggningsmetoder Arbetssätt, rutiner och regler Analys av trivsel och trygghetsenkät Förebygga Åtgärder för akuta situationer samt rutiner När vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling bland eleverna i skolan När vi får signaler om att en vuxen diskriminerar eller kränker ett barn på skolan Så här kommer vi att förankra planen Planen följs upp...13

3 Inledning En plan mot diskriminering och kränkande behandling ska upprättas varje år. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever som deltar i verksamheten oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utgår från Skolverkets allmänna råd (2012) samt skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). Vi utgår även från läroplanerna för de olika verksamheterna. Verksamheter som finns hos oss och som regleras i skollagen är förskoleklass, grundskola inklusive förberedelseklass och fritidshem. I vårt arbete med att upprätta planen använder vi oss även av diskrimineringsombudsmannens handledning - Lika rättigheter i skolan. Planen mot diskriminering och kränkande behandling bör innehålla: 1. konkreta mål som utgår från slutsatser av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, 2. en ansvarsfördelning för utförandet av de främjande och förebyggande insatserna, 3. en beskrivning av hur insatserna för att främja likabehandling och de förebyggande insatserna mot trakasserier och kränkande behandling ska följas upp och utvärderas, 4. rutiner för hur barn, elever och deras vårdnadshavare ska göra för att anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, 5. rutiner för hur personalens respektive rektorns anmälningsskyldighet ska fullgöras, 6. rutiner för hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och dokumenteras, samt 7. en beskrivning av hur elever och föräldrar ska medverka och har medverkat i det främjande och förebyggande arbetet. Både diskrimineringslagen (1 kap. 4 ) och Skollagen (6 kap. 3 ) har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Indirekt diskriminering när någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet

4 Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Lendahls fritids trygghetsarbete Om en elev känner sig otrygg vänder hen sig i första hand till någon av sin fritidspersonal. Om hen av någon anledning inte vill/kan prata med personalen vänder hen sig till någon av medlemmarna i Trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen är välkänd på skolan. Trygghetsgruppen består av delar av elevhälsoteamet specialpedagogerna, rektorerna och skolsköterska. Eleverna har möjlighet att söka upp någon i Trygghetsgruppen under fritidsvistelsen. Gruppen har en brevlåda där eleverna kan lägga sina frågor. Föräldrar kontaktar fritidspersonalen alternativt någon i trygghetsgruppen eller rektor. Var 14:e dag träffas delar av elevhälsoteamet för att stämma av aktuella trygghetsfrågor. Elevhälsoteamets uppgift i trygghetsarbetet att verka för att arbetsmiljön upplevs trygg och positiv av alla. att kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkningar kan uppstå genom att varje termin genomföra trygghetskartläggning med hjälp av enkät när det gäller elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Teamet ansvarar för att enkäten sammanställs och analyseras och utifrån resultatet sätts mål upp i nästa års plan mot diskriminering och kränkande behandling. att träda in när någon på fritidshemmet behöver ytterligare stöd och hjälp med frågor som rör diskriminering, trakasserier eller kränkningar av olika slag. att ansvara för att driva och hålla ihop arbetet med denna plan. Förankringsprocessen Rektor ansvarar för: att informera all personal om planen mot diskriminering och kränkande behandling att personalen får kontinuerlig uppdatering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. att planen mot diskriminering och kränkande behandling aktualiseras på samtliga föräldramöten i form av en informationsbroschyr under höstterminen. Personalen ansvarar för: att vara väl förtrogen med innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling, efterleva denna och vara särskilt noga med att följa de interna rutiner som anger när och hur man skriftligen anmäler, dokumenterar och följer upp ärenden som omfattas av denna plan. att se till att alla elever har kännedom om Planen mot diskriminering och kränkande behandling och att de förstår vikten av att planen efterlevs av såväl personal som elever. Elevers deltagande: att möjliggöra för eleverna att delta i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling genom t.ex. fritidsråd, elevråd och visionsarbete samt medverka vid uppföljning och revidering av planen. Detta sker genom skapande av regler och rutiner för fritidsverksamheten som bidrar till trygghet och trivsel.

5 Lendahlsskolans vision Trygghet, arbetsglädje, framtidstro Ingen elev i skolan och ingen vuxen som arbetar på vår skola ska känna sig diskriminerad eller kränkt. All personal som arbetar på Lendahlsskolan tar bestämt avstånd från alla tendenser till diskriminering eller annan kränkande behandling som äger rum mellan såväl elever som elev vuxen. Vår gemensamma värdegrund är att vi gläds åt och stöttar varandra samt respekterar varandras olikheter. I vårt dagliga arbete vill vi skapa goda och positiva relationer. Vår vision ska finnas med i de beslut vi fattar på fritidshemmet. 1. Utvärdering 1.1 Förra årets arbete (2014/2015) Vi hade som mål att eleverna ska uppleva att de vuxna på skola och fritidshem bryr sig om dem, att alla ska känna att de har någon kompis och att personalen lyssnar på dem. 1.2 Insatser och åtgärder 1. all personal har dialog med eleverna om hur de visar att de bryr sig och ser eleverna 2. personalen pratar med eleverna innan utevistelsen om vad de ska göra 3. personalen gör lagindelningar 4. personalen skapar aktiviteter som utvecklar samhörighet eleverna emellan 5. personalen rör sig runt hela skolgården 6. en personal ska vara vid gräsplanen 7. personalen lyssnar lyhört på vad eleven säger, tar reda på elevens namn och fritidsavdelning och vidarebefordrar informationen till berörd personal 8. en trivsel- och trygghetsenkät har genomförts och resultatet har redovisats 1.3 Resultat personal har haft dialog med eleverna (punkt 1 ovan), men vi har inte sammanställt vad dessa dialoger har lett till personalen förbereder och utvärderar utevistelsen vid behov (punkt 2) personalen gör lagindelningar (punkt 3) alla fritidsavdelningar genomför olika aktiviteter för att utveckla samhörigheten (punkt 4) personalen rör sig alltid runt hela skolgården (punkt 5) oftast finns det minst en personal vid gräsplanen (punkt 6) alla elever upplever att personalen lyssnar lyhört på dem (punkt 7) trivsel och trygghetsenkät har genomförts och analyserats av arbetslagen (punkt 8) 1.4 Kvar att göra fortsätta dialogerna med eleverna utifrån punkt 1 förbättra rutinerna kring lagindelning fortsätta att utveckla arbetet så att alla elever ska känna samhörighet trygghetsenkäten ska analyseras tillsammans med eleverna på fritidsråd 1.5 Nya mål och åtgärder 1. utveckla arbetet med lagindelning 2. utveckla aktiviteterna på gräsplanen för att locka fler elever

6 2. Främja 2.1 Förstärka respekten för allas lika värde Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde. Fritidshemmet ska skapa en verksamhet där alla elever har lika rättigheter och möjligheter i praktiken. Främjandearbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet är en del av skolans fortgående värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig till alla våra barn. Det är viktigt att de olika diskrimineringsgrunderna lyfts fram och bearbetas. 2.2 Stöd i läroplanen Lärandet ska vara givande och allsidigt. Fritidshemmet ska vara öppet för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Alla som arbetar i fritidsverksamheten ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor utanför den närmaste gruppen. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Personalen ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. 2.3 Främjande insatser utifrån diskrimineringsgrunderna Kompetensutveckling: Vi behöver årligen ha kompetensutveckling kring varje specifik diskrimineringsgrund för all personal och alla elever. Rektor planerar denna kompetensutveckling Kön: Främja likabehandling av flickor och pojkar. Pedagogerna granskar sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv, bl.a. genom att normkritiskt granska de medier eleverna tar del av (reklam, tv-serier, dataspel osv) och föra diskussioner med eleverna om detta. Pojkar och flickor ges lika mycket inflytande över innehållet i verksamheten och får lika stort utrymme. Personalen lyssnar lika mycket på pojkarna som på flickorna. De ordnar aktiviteter som gynnar både pojkar och flickor Personalen på fritidshemmet deltar själva i aktiviteter Könsöverskridande identitet eller uttryck: Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Utifrån barnens mognad och frågor prata om hbtq-frågor Etnisk tillhörighet: Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Fritidshemmet ska uppmärksamma elevers flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi lyfter fram och skapar intresse för olika etniska tillhörigheter utifrån den personal och elevgrupp vi har t.ex. genom att lyfta fram olika kulturers högtidsdagar, att vi lär oss ordet hej på olika språk osv.

7 2.3.5 Religion eller annan trosuppfattning: Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Samtal om olika religioner ska ges på ett sakligt, allsidigt och likvärdigt sätt. Personalen granskar sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Personalen skaffar sig kunskap om när olika religiösa högtider firas, särskilt i de religioner som finns representerade bland eleverna Funktionshinder: Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. All personal har ansvar för att skapa pedagogisk tillgänglighet för alla elever på fritidshemmet. Det är fritidshemmets uppgift att stärka elevernas delaktighet och respekt för individen istället för att acceptera hinder som utestänger. Personalen ska aktivt arbeta med normer kring funktionsförmåga. Alla ska få vara med på sina egna villkor Sexuell läggning: Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Fritidshemmet arbetar främjande genom att utifrån barnens mognad ta upp hbtq-frågor Ålder: Främja likabehandling oavsett ålder. Vi arbetar främjande genom att skapa olika alternativ för social gemenskap där elever i olika åldrar umgås och samarbetar. Vi har ett välfungerande faddersystem på skolan vilket även märks under fritidstid. Särskilt under lovverksamhet genomförs åldersblandade aktiviteter Främja de nationella minoriteternas möjligheter att utveckla sin kultur. Skolan ordnar vid behov modersmålsundervisning för elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) Skolan informerar föräldrar som tillhör någon av de nationella minoriteterna om deras rättigheter och skolans skyldigheter Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Att skapa god atmosfär på skolan så att elever och personal trivs och känner sig trygga är viktigt för att minska risken för kränkningar. Värdegrundsarbetet som bedrivs kontinuerligt i alla klasser främjar det goda klimatet. Alla klasser arbetar på olika sätt med värderingsövningar, gruppstärkande övningar och samtal för att öka känslan av tillhörighet och trygghet. Skolans återkommande traditioner är viktiga i detta arbete. Alla vuxna på skolan är medvetna om att de är förebilder för eleverna, och agerar därefter. Vissa veckodagar ordnar några pedagoger tillsammans med några elever rastaktiviteter på skolgården för att öka känslan av samhörighet. 2.4 Socialt klimat Första dagen på höstterminen har vi en gemensam start, där all personal presenterar sig för alla elever, nya elever hälsas välkomna och alla elever, föräldrar och personal bjuds på bulle, saft eller kaffe. De två första veckorna på terminerna har vi namnveckor, där alla på skolan har en skylt med sitt namn på för att vi ska lära oss så många namn som möjligt. I samband med namnveckorna har vi olika evenemang som på ett lättsamt sätt utmanar oss att lära oss fler namn på elever och personal på skolan.

8 Varje klass har återkommande samtal och diskussioner om det sociala klimatet i klassen och på skolan. Vi har rastvänner ute på rasterna. Vi har ett schema över rastvännerna som fungerar bra. Rastvännerna är särskilt observanta på de platser som eleverna nämnt som otrygga i trivsel och trygghetsenkäten. Elever och personal har gemensamma pedagogiska måltider i matsalen. Vi låter aldrig eleverna välja grupper vare sig i idrotten eller vid grupparbeten. Lärarna har alltid ansvar för detta. Vi har gemensamma friluftsdagar. Vi har gemensamma temadagar. Vi har ett välfungerande faddersystem där barnen samverkar på många olika sätt. 2.5 Normkritik Skolan ska i all sin undervisning ha ett normkritiskt förhållningssätt. Det innebär att man aktivt ifrågasätter rådande normer Varför gör vi på detta viset? Hur påverkas jag och eleverna av olika sätt att framställa t.ex. män och kvinnor, etniska grupper, funktionsnedsättningar osv. Ett öppet och nyfiket sinne och viljan att förändra det som inte är bra är viktigt i detta arbete. 2.6 Undervisning och läromedel Lärarna ska med hjälp av eleverna kritiskt granska de läromedel vi köper in utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. I undervisningen arbetar vi med frågor som rör alla diskrimineringsgrunderna. Rektorerna planera för kompetensutveckling av både personal och elever. Vi tar hänsyn till elevers olika funktionsnedsättningar och ev. medicinering, vid schemaläggningen.

9 3. Kartlägga 3.1 Upptäcka risker Vi har rastvänner ute på alla raster, där de vuxna har som uppgift att röra sig på alla olika platser där eleverna befinner sig. Elevhälsoteamet går igenom de incidentrapporter som kommer in till rektor på Elevhälsoteamets möten. 3.2 Kartläggningsmetoder Vi genomför en trivsel och trygghetsenkät varje termin, där eleverna får svara på frågor som handlar om deras skola. Elever och föräldrar i åk 2 och 5 genomför en enkät från GR-regionen en gång per år. Som ett komplement till denna enkät genomför specialpedagogerna intervjuer/samtal med elever och/eller elevgrupper om trivsel och trygghet, kränkningar, trakasserier mm. på skolan. Vi lyfter regelbundet frågor som rör elevernas arbetsmiljö i elevrådet och på personalens olika konferenser. På elevhälsoteamets möten tas regelbundet upp frågor som rör trivsel och trygghet hos enskilda elever, i grupper och på skolan. 3.3 Arbetssätt, rutiner och regler Vi har ett schema över rastvännerna. De uppmärksammar särskilt de platser som angetts som otrygga. I händelse av att vi uppmärksammar kränkningar agerar vi som personal i enlighet med de rutiner vi fastställt. Vi har ordningsregler som diskuteras varje termin i alla klasser och som revideras och fastställs varje år av elevrådet. 3.4 Analys av trivsel och trygghetsenkäten I trivsel och trygghetsenkäten, som gjordes i år framkommer följande: 95% av eleverna trivs alltid eller ofta på skolan. 96% av eleverna trivs alltid eller ofta i sin klass. 91% av elverna har alltid eller ofta någon kompis att vara med på rasten. 88% känner sig helt trygga överallt på skolgården. 91% känner sig helt trygga överallt inomhus. 89% har någon vuxen på skolan de kan prata med om de känner sig orättvist behandlade. 92% av eleverna uppger att de vuxna lyssnar om de har något viktigt att berätta för dem. 91% av eleverna tycker att alla barn har det bra på skolan. 85% av eleverna har inte blivit kränkta av någon annan elev på skolan. 98% av eleverna har inte blivit kränkta av någon vuxen på skolan. Det framkommer att eleverna trivs på skolan om de har någon kompis att vara med, när det är arbetsro i klassrummet och när klasskompisar och personal är snälla. Eleverna känner sig trygga när de blir tagna på allvar och personalen lyssnar engagerat på dem, när rastvännerna är lätta att hitta, när de har kompisar att vara med och när ingen bråkar. Eleverna har uppmärksammat några problem på rasterna: vissa cyklar för fort och kör på andra elever, det blir bråk på fotbollsplanen, alla får inte vara med alltid, någon retar någon annan och några äldre elever retas. Otrygga platser utomhus: gungan, klätterställningen, fotbollsplanen, den målade vägen på skolgården, snurran och vid Väduren. Eleverna har i Trivsel- och trygghetsenkäten skrivit förslag på hur vi kan göra det bättre. Otrygga platser inomhus: killarnas omklädningsrum, matsalen, källaren, toaletterna och ibland korridoren.

10 Eleverna har i Trivsel- och trygghetsenkäten skrivit förslag på hur vi kan göra det bättre. De som uppger att de inte har någon vuxen att prata med om de känner sig orättvist behandlade ger följande kommentarer till det: hittar ingen vuxen, jag får alltid skulden, de lyssnar inte alltid, de är upptagna, jag vill inte prata och jag vill reda ut det själv. De elever som blivit kränkta av någon annan elev ger följande kommentarer till det: svordomar, retats, hotat, slagit, fula grimaser, cyklar på mig, fula lappar, slåss, när jag inte får vara med och någon spottar. De elever som blivit kränkta av någon vuxen ger följande kommentarer till det: får alltid skulden, blev tvingad att vara med, nån sa håll tyst Eleverna har fått komma med egna förslag på hur vi kan göra det bättre på rasterna, i klassen och på skolan. De har många idéer som har diskuterats i klasserna och på personalens arbetsplatsträffar.

11 4. Förebygga Nuläge vuxenkontakt 1. De flesta barn känner sig trygga på skolan, men alla vet inte vilken vuxen de kan vända sig till om de känner sig otrygga. Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvariga Uppföljning Alla elever ska veta vilken vuxen de kan gå till om något händer. 1. De vuxna pratar med barnen om att de kan vända sig till alla vuxna på skolan. 2. All personal har namnskylt på sig Regelbundet Ta upp i början av varje termin. All personal på skolan. Trivsel och trygghetsenkäte n HT och VT, intervjuer, samtal. Nuläge skolgården Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvariga Uppföljning 1. Det finns elever som inte alltid har någon att var med på rasterna. 2. Rastvännerna rör sig inte alltid runt hela skolgården. Eleverna har ibland svårt att hitta en rastvän Nuläge att bli lyssnad på Alla elever känner inte att de vuxna lyssnar på dem och tar deras upplevelse på allvar. Alla elever ska ha någon kompis att vara med och/eller något att göra på rasterna 1. Pedagogerna pratar med eleverna innan rasten om vad de ska göra. Efter rasten har de en kort utvärdering av hur rasten har varit. 2. Pedagogerna skapar aktiviteter som utvecklar samhörigheten mellan eleverna 3. Rastvännerna rör sig runt hela skolgården Regelbundet under skolveckan. Regelbundet under skolveckan. Regelbundet Ansvarig pedagog i klassen innan rasten. Ansvarig pedagog i klassen innan rasten. Alla rastvänner. På APT. Delmål Åtgärd Tidsplan Ansvariga Uppföljning Alla elever ska känna att personalen på skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 1. Alla pedagoger har dialog med eleverna kring vilka sätt de vuxna kan visa att de bryr sig. 2. Rastvännen lyssnar lyhört på vad eleven säger, tar reda på elevens namn och klass och vidarebefordrar informationen till ansvarig pedagog. 3. Föra samtal i pedagoggruppen om hur vi kan bemöta elevernas upplevelse i stunden I början av varje termin Regelbundet På APT All personal All personal Specialpedagog erna och rektorerna

12 5. Åtgärder för akuta situationer samt rutiner Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas. Skolan måste agera vid misstanke om att en elev far illa. Skolan måste också snabbt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna, liksom även elever och vårdnadshavare. 5.1 När vi upptäcker kränkande behandling bland eleverna i skolan. Vad gör vi? Vem är ansvarig? 1. Vi lyssnar på elevernas berättelse/upplevelse om vad som hänt Samtal med de inblandade eleverna var och en för sig. Pedagogen dokumenterar samtalet. Samtal med någon kamrat/vuxen som sett vad som hänt. Pedagogen dokumenterar samtalet. Föräldrarna till de inblandade informeras samma dag om vad som hänt och att skolan kommer att utreda och agera för att kränkningen ska upphöra. Samtalen med barn och föräldrar dokumenteras på särskild blankett, Incidentrapport. En kopia ges till resp. specialpedagog och rektor (för kännedom). Ansvariga: Klasslärare/lärare i arbetslag 2. Uppföljning Samtal med de inblandade eleverna dagen efter, var och en för sig. Samtal med de inblandade eleverna efter en vecka, var och en för sig. Om behov finns: ytterligare samtal efter en period för att säkerställa att kränkningen upphört Samtalen dokumenteras på påbörjad blankett. Informera föräldrarna till de inblandade barnen om vad som händer. Ansvariga: Klasslärare/lärare i arbetslag 3. Om kränkningen fortsätter eller är allvarlig Anmälan till rektor. Blankett Anmälan om kränkande behandling eller diskriminering för barn/elev. Blanketten ligger under Blanketten delges rektor i pappersform. Rektor påbörjar en utredning. Detta anmäls till nämnden. Ett åtgärdsprogram påbörjas. Ansvariga: Klasslärare/Elevhälsoteam/Rektor 5.2 När vi får signaler om att en vuxen diskriminerar eller kränker ett barn i skolan. Vad gör vi? Vem är ansvarig? Den vuxne som eleven väljer att berätta för, samtalar med eleven, lyssnar och dokumenterar. De bestämmer tillsammans hur de ska gå vidare. Om eleven eller den vuxne upplever att kränkningen är stor eller om kränkningen upprepas anmäler den vuxne händelsen till rektor. Rektor samtalar med eleven och den vuxne. Föräldrarna informeras. Rektor kallar eleven och den vuxne till uppföljningssamtal efter en vecka. Ansvariga: Personal/rektor

13 6. Så här kommer vi att förankra planen: Samtal i personalgruppen vid första arbetsplatsträffen på höstterminen Samtal i alla klasser/grupper om planen och dess innehåll Särskilt samtal i trygghetsgruppen om planen och dess innehåll Samtal i enhetsrådet om planen och dess innehåll Pärm med klasslistor, incidentrapport, blanketter 7. Planen följs upp: vid vårterminens början och utvärderas vid varje läsårs slut. En nulägesanalys utifrån den nya elev/barngruppen görs varje år i september och därefter skrivs en ny plan.