Kandidatenkäten 2014

Transkript

1 Kandidatenkäten 20

2

3 Förord För femte året i rad har Sveriges Arkitekter gjort en enkät till studenter som genomfört sitt tredje studieår på någon av de tio utbildningar som idag berättigar till medlemskap i förbundet. Kvalitetssystemet på högskolorna bygger på att utbildningarna själva utvärderar sin verksamhet, men det sker då främst utifrån högskolans perspektiv. Med kandidatenkäten vill Sveriges Arkitekter med kraft och trovärdighet företräda studenternas och yrkeslivets perspektiv. Utgångspunkten för enkäten är ArkitektStudenternas vilja att belysa studenternas studiesituation och Sveriges Arkitekters arbete med att ge studenterna en bra kunskapsgrund för sitt yrkesval. Styrelsens utskott för utbildnings- och forskningsfrågor ansvarar för det praktiska genomförandet. De första åren handlade enkäten främst om hur studenterna mår och vad de kan. I år har vi utvidgat frågorna till att även handla om kommunikationen inom utbildningen. En viktig referens för de frågor som ställs i enkäten är Sveriges Arkitekters utbildningspolicy. Efter en översyn av policyn 2012 såg vi över frågorna i enkäten. Nu har vi ytterligare förtydligat och förenklat frågorna. Samtidigt har vi valt att i år särskilt lyfta frågan om kommunikation. Med stöd av Kandidatenkäten kan Sveriges Arkitekter ge en direkt bild av hur studenterna uppfattar sina studier. Sveriges Arkitekter avser att fortsätta göra en kandidatenkät nästa år. Vi ser det som ett bra sätt att följa utbildningens utveckling. Samtidigt ger det oss ett bra tillfälle att kommunicera hur vi ser på utbildningens mål och vad som är viktigt att lära sig för att arbeta som arkitekt, landskapsarkitekt, planeringsarkitekt, inredningsarkitekt och de olika specialiserade yrkesroller som finns idag. Sammanfattningsvis de tendenser vi kan utläsa i årets enkät är följande: Att många studenter upplever osund stress och att kommunikationen med lärarna om studiemålen fortfarande är bristfällig. Studenterna efterfrågar mer av miljö, jämställdhet och bostadsfrågor i undervisningen. Kompetensen bland lärarna är upplevs som övervägande väl godkänd eller mycket väl godkänd. Lärarna uppfattas också överlag ha relevant kompetens. Kopplingen till yrkesutövningen är generellt sett tillräcklig både i uppgiftsbeskrivningen, i handledningen, i kurserna och i projekten.

4 Analys Årets enkät till studenter i årskurs besvarades av % av de tillfrågade. Det var lägre än förra året, men fler än året dessförinnan. Enkäten skickas till samtliga program på 8 högskolor. Vi har av praktiska skäl inte skiljt på A och AT programmen på Chalmers, men däremot på landskapsarkitektutbildningarna vid respektive. Svaren pekar på att många studenter upplever osund stress och att kommunikationen med lärarna om studiemålen fortfarande är bristfällig. Det gäller både den övergripande kommunikationen av utbildningens innehåll, förklaring av vilken betydelse varje kurs har för arkitektens yrkesutövning och muntlig kommunikation av kursmålen. Samtidigt kan en tydlig förbättring noteras när frågan gäller skriftlig kommunikation av kursmålen där i snitt 8% svarar att det är tillräckligt eller mycket väl. När det gäller förväntningarna på studenterna finns det en tydligare skillnad mellan utbildningarna, men det kan inte direkt kopplas till inriktning. Överlag kan det antas finnas ett samband mellan tydlig målbild och stress. 8% av studenterna lägger mer än 0 timmar per vecka på studierna och den övervägande anledningen är förväntningar från utbildningen (%). Samtidigt anger % att det är motiverat och % att det delvis är motiverat. Bara 12% tycker inte det är motiverat att arbeta övertid. Till enkäten hör ett urval av frågor om träningen i arkitektens verktyg. En intressant iakttagelse är att en övervägande del av studenterna tycker att träningen i modellbyggande, yrkesrelaterade datorprogram och visualisering inte är tillräckligt. Det är bara studenterna på UMA som till övervägande del tycker att det är tillräckligt, stämmer till eftertanke. I den enkät STD-företagen gjorde 2012, Enkät om arkitektutbildningarna bedömde företagen tvärtom att nivån var god. Eftersom ritverktygen utgör en konkret och tydlig målbild för studenterna som kan antas leda till jobb, är förväntningarna höga på att de ska lära sig detta i utbildningen. När studiemålen är vagt formulerade kan det tänkas leda till ett ökat fokus på verktygen på bekostnad av andra kunskaper. Mot detta talar att studenterna även efterfrågar mer av miljö, jämställdhet och bostadsfrågor. Samtidigt ger studenterna uttryck för att det finns en tillräcklig koppling till yrkesutövningen både i uppgiftsbeskrivningen, i handledningen, i kurserna och i projekten. När det gäller metodträning svarar studenterna att träningen i att hantera samhällskrav och rumsgestaltning är tillräcklig, medan den inte är tillräcklig när det gäller byggteknik. Även den arkitekturteoretiska undervisningen anser studenterna är tillräcklig både i kurser och projekt. Undantaget är där studenterna är mer ambivalenta. På KTH och LTH svarar studenterna att det inte är tillräckligt i projekten.

5 När det gäller den pedagogiska nivån är det en övervägande andel av studenterna som bara tycker att det är godkänt eller underkänt (1%). Däremot svarar det att kompetensen bland lärarna är övervägande väl godkänd eller mycket väl godkänd (2%). Lärarna uppfattas också överlag ha relevant kompetens (%). Om praktiken svarar studenterna att en övervägande dela v studenterna att det bara är godkänt eller underkänt (8%). % ger betyget godkänt eller ej gk för konstruktiv feedback. När det gäller insatthet i uppgiften blir betyget 72% gk eller ej gk. Det talar för att formerna för projektkritiken behöver utvecklas. En fråga som förbundet tidigare uppmärksammat. 7% tycker dock att kritiken utvecklats till det bättre sedan de började på utbildningen. När det gäller praktik svarade bara % att de inte vill göra praktik och bara 2% tycker inte att den ska vara obligatorisk. 82% vill även göra praktik inom bygg och % inom förvaltning. % föredrar en längre sammanhängande praktikperiod. % föredrar en praktik på - månader tätt följt av 1- månader som % föredrar. Bara 7% vill ha 7-12 månader. Svaren från studenterna vid KTH avviker kraftigt från övriga utbildningar och är genomgående mer negativa. KTH visar relativt ett sämre resultat än de andra skolorna särskilt när det gäller pedagogiken, den studiesociala situationen och lokalerna. Även kandidatenkäten 20 visade liknande resultat och sedan dess har KTH arbetat med att åtgärda många av de problem som kom fram. I samtal med ledningen för arkitektutbildningen vid KTH har följande framkommit. Från den 1 augusti har KTH en ny struktur på skolan: De har återinfört en programansvarig som ansvarar för hela utbildningen och det finns nu också fyra heltidsadjunkter som är årskursansvariga (en person ansvarar för -an). De arbetar mer strukturerat med kvalitetsfrågorna och gör regelbundna utvärderingar. De har också förstärkt sin pedagogiska kompetens och det finns nu en person på arkitektskolan som har ett pedagogiskt ansvar. Det finns fler lärare som är anställda på tre-årskontrakt även om deras arbetstid bara är 0% och det finns en idé om hur de ska klara balansen mellan kontinuitet och förnyelse. Enkätsvaren återspeglar inte denna nya struktur och resultatet av den kan komma att synas först i kommande enkäter. Lokalerna har också varit ett stort problem på skolan särskilt när det gäller ventilation och kyla/värme och i viss utsträckning möblering och plats. Även det lyser igenom i enkätsvaren. Akademiska Hus har nu åtgärdat nästan alla fysiska problem med lokalerna. Skolan kommer också att från nästa läsår flytta till helt nya lokaler på KTH Campus. Under tiden som KTH gjort stora förändringar när det gäller organisation och lokaler har skolledningen varje månad kallat till så kallade öppna möten dit alla studenter varit inbjudna och haft möjlighet att ventilera sina uppfattningar.

6 Syfte Syftet med enkäten är att skaffa underlag och förståelse för hur studenter upplever att utbildningarna uppfyller kunskapsmålen enligt Utbildningspolicyn från 2012 samt sin studiesociala situation. Genom att årligen genomföra enkäten kan aktuella upplevda problem med utbildningarna följas upp. Det blir på så vis både ett verktyg för bevakning och för uppföljning. Metod Enkäten bygger på en webbaserad enkätgenerator och skickas via mail till studenterna i årskurs tre, som i år var 2 stycken. Första utskicket skedde mellan 28 maj och juni. Utskicksdatumet anpassades till varje skola beroende på datumet för slutexamination och skickades ut därefter. Första påminnelsen skickades ut 11 juni och en andra påminnelse 12 augusti. Sista påminnelsen gick ut september och enkäten stängde slutligen 8 september. Rapporterna genereras i form av tabeller från enkätverktyget Survey Generator, med antal svarande och procentandel av 0% för respektive svarsalternativ. Vi konstaterar att delsummorna inte alltid adderas till 0%, då verktyget automatiskt gör egna avrundningar. Vi har inte kunnat justera detta och avvikelserna är vad vi kan se +- 1 %. Sammanställningen och diagrammen är sedan gjorda av Paulina Jaén Nilsson och Pehr Mikael Sällström på Sveriges Arkitekters kansli. För frågor där flera svarsalternativ varit möjliga för studenten att kryssa i, är procentandelen som anges i tabellerna andelen av antalet svarande som redovisas. Därför kan den totala summan i antalet procent vara mer än 0%. Dessa frågor anges med texten flera val möjliga. Om de svarande Andel svarande Professionernas del av helheten 2 tillfrågade 228 svarande % 1% Arkitektur Landskapsarkitektur % % % Inredningsarkitektur Planeringsarkitektur 228 av de tillfrågade 2 svarade på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på %. Förra året låg svarsfrekvensen på 8% av tillfrågade. 0!! Av 0! 8! de svarande totalt läser 0 arkitektur, 1 landskapsarkitektur, planeringsarkitektur och 80! inredningsarkitektur. 7! Några har valt att stå över vissa frågor vilket 7! kan innebära att svarsantalet varierar. 70! Svarsantalet visas inom parantes vid respektive skolas namn i digrammen. Viktigt att notera är skillnaden mellan 0! skolornas antal svarande! studenter när man väger procenttalen mot 0!! varandra.!! 0! 2!!!

7 % % % Inredningsarkitektur Hur många har tillfrågats respektive svarat på varje skola? (Antal) Planeringsarkitektur 0! 0! 80! 70! 0!! 0! 0! 20!! 0! 7! 2!!! 0! 8! 2!!! UMA! Chalmers! LTH! KTH!!!!! 21! 20!!! 7!! 1!!!! BTH! HDK! KonsCack! Tillfrågade! Svarande! 0 Hur hög svarsfrekvens har varje skola? (Procent) UMA Chalmers LTH KTH BTH HDK Konstfack! 2! Av respondenterna är % () kvinnor, % (77) män och % () har uppgett att de definierar sig på annat sätt. Åldern på de svarande har en tonvikt på åren mellan 88 2, några enstaka finns utspridda på åren innan dess. Den största gruppen är födda 1. Kommunikation Svarsfrekvensen per skola skiljer sig åt. Bäst svarsfrekvens har Chalmers med % efter det LTH på % och BTH på %. På HDK utmärker sig svarsfrekvensen på 0% vilket kan bero på att enkäten 1. I vilken skickades utsträckning till alla studenter har skolan i årskurs gett på dig Designprogrammet. en Men svarsfrekvensen här motsvarar i stort sätt den andel som brukar välja att inrikta sig mot mot arkitektyrket. På Chalmers 1A tydlig program bild av Arkitektur utbildningens och Teknik, innehåll vars svar är integrerade i svaren för CTH, är det en andel av studenterna som kan ha låtit bli att svara på enkäten då de ämnar att bli civilingenjörer och inte arkitekter. 1B förklarat vilken betydelse varje kurs har för arkitektens yrkesutövning 7

8 Enkätrubriker 1. Kommunikation 2. Utbildningens innehåll. Sociala frågor. Praktik. Inställning till utbildningen / Studiesociala frågor. Framtiden 7. Avslutande frågor 8

9 Resultat Kommunikation 1.. I vilken utsträckning har skolan gett dig en: 1.a. Tydlig bild av utbildningens innehåll? 1a. 1a. (Svaren redovisas i procent) 2 Inte alls Ej Qllräckligt Tillräckligt Mycket väl UMA 22 (2) LTH (2) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel 2 alla 1 (7) 1 18 () (222) 1 (22) UMA (2) LTH (2) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla 1b. (7) () (222) (22) 1.b. Förklarat vilken betydelse varje kurs har för arkitektens yrkesutövning? 1b. (Svaren redovisas i procent) UMA (2) LTH (2) 22 KTH (2) Chalmers BTH () (7) 8 (22) 1c förståelse för arkitektens olika yrkesroller UMA (2) LTH (2) KTH (2) Chalmers (7) BTH () 1c förståelse för arkitektens olika yrkesroller (22) HDK (2) KonsCack Medel alla () (222) 7 8 HDK (2) KonsCack Medel alla () (222)

10 1.c. Förståelse för arkitektens olika yrkesroller? 1c UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers (7) BTH () (2) HDK () KonsCack Medel alla () (218)

11 2. I vilken utsträckning kursmålen kommunicerats: 2. I vilken utsträckning kursmålen kommunicerats 2a. 2. Muntligt? I vilken a Muntligt utsträckning kursmålen kommunicerats a Muntligt 2a. 0 2a UMA 18 (2) LTH (2) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla () () (221) (22) UMA (2) LTH (2) KTH () Chalmers BTH () b Skriftligt () b Skriftligt 2ab. 2b. Skriftligt? (22) HDK () KonsCack Medel alla () (221) 2b. 8 Inte alls Ej Qllräckligt 8 Tillräckligt 1 2 Mycket väl UMA 1 18 (2) LTH (2) KTH () Chalmers BTH () () (22) UMA (2) LTH (2) KTH () Chalmers () BTH () (22) HDK () KonsCack Medel alla () (221) HDK () KonsCack Medel alla () (221) 11

12 . I vilken utsträckning har förväntningarna på dig som student kommuniceras under utbildningens gång. I vilken utsträckning har förväntningarna på dig som student kommuniceras under Inte utbildningens alls/ej tillräckligt gång? /Tillräckligt/Mycket väl Inte alls/ Ej tillräckligt /Tillräckligt/ Mycket väl UMA (2) LTH (2) KTH (2) Chalmers (7) BTH () (22) HDK (2) KonsCack Medel alla () (221) 7 12

13 Utbildningens UTBILDNINGENS UTBILDNINGENS innehåll INNEHÅLL INNEHÅLL.. I vilken vilken utsträckning utsträckning har har lärandesituationer lärandesituationer funnits funnits för för träning träning i i. I vilken arkitektens arkitektens utsträckning verktyg: verktyg: har lärandesituationer funnits för träning i arkitektens a. a. Skiss Skiss verktyg: b. b. Rums-/Platsanalys Rums-/Platsanalys a. Skiss b. Rums-/Platsanalys c. c. Modellbyggande Modellbyggande c. Modellbyggande d. d. Yrkesrelaterade Yrkesrelaterade datorprogram datorprogram d. Yrkesrelaterade e. e. Visualisering Visualisering datorprogram e. Visualisering f. f. Muntlig Muntlig presentation presentation f. Muntlig presentation g. g. Utredningsarbete Utredningsarbete g. Utredningsarbete a. Skiss a. Skiss UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () () () (20) (20) HDK () KonsCack Medel alla HDK () KonsCack Medel alla () (218) () (218) b. Rums- /Platsanalys b. Rums- /Platsanalys UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () () () HDK () KonsCack Medel alla HDK () KonsCack Medel alla () (2) () (2) 8

14 c. c. Modellbyggande (Svaren (Svaren c. Modellbyggande redovisas i procent) i procent) Inte Inte alls alls Ej Qllräckligt Ej Qllräckligt Tillräckligt Tillräckligt Mycket Mycket väl väl UMA UMA (2) (2) LTH LTH (1) (1) KTH KTH () () Chalmers BTH BTH () () HDK HDK () () KonsCack Medel Medel alla alla UMA (2) LTH (1) KTH () () () Chalmers BTH () HDK () () () KonsCack (218) (218) Medel alla () () (218) d. d. Yrkesrelaterade datorprogram (Svaren d. Yrkesrelaterade redovisas i i procent) datorprogram Inte Inte alls alls Ej Ej Qllräckligt Tillräckligt Mycket väl väl UMA UMA (2) (2) LTH LTH (1) (1) KTH KTH () () Chalmers BTH BTH () () HDK HDK () () KonsCack Medel Medel alla alla UMA (2) LTH (1) KTH () () () Chalmers BTH () HDK () () () KonsCack (2) (2) Medel alla () () (2) e. e. Visualisering e. Visualisering i (Svaren redovisas i procent) Inte Inte alls alls Ej Ej Qllräckligt Tillräckligt Mycket Mycket väl väl UMA UMA (2) (2) LTH LTH (1) (1) KTH KTH () () Chalmers BTH BTH () () HDK HDK () () KonsCack KonsCack Medel Medel alla alla UMA (2) LTH (1) KTH () () () Chalmers BTH () HDK () () KonsCack () (218) Medel (218) alla () () (218)

15 f. Muntlig presentaeon f. Muntlig presentaeon UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel 8 11 alla () () (2) UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (2) g. Utredningsarbete g. Utredningsarbete Inte alls Ej Qllräckligt Tillräckligt Mycket väl UMA (2) 22 LTH (1) 21 1 KTH () Chalmers BTH () () (20) 0 HDK () KonsCack () Medel alla (21) 12 UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (21) 1

16 ... I vilken I vilken utsträckning har har skolan skolan gett gett gett dig dig metoder dig metoder att att i dina att i dina i projekt dina projekt projekt ta ta ta hänsyn hänsyn till till : a. a. a. Samhällskrav (tex (tex (tex social social och och och miljömässig hållbarhet) b. b. b. Bygg-/anläggningsteknik c. c. c. Rumsgestaltning a. a. Samhällskrav Samhällskrav (t.ex. (t.ex. social social och och miljömässig miljömässig hållbarhet) hållbarhet) (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) Inte Inte alls alls Ej Qllräckligt Ej Qllräckligt Tillräckligt Tillräckligt Mycket Mycket väl väl UMA UMA (2) (2) LTH LTH (1) (1) KTH KTH () () Chalmers Chalmers BTH BTH () () HDK HDK () () KonsCack KonsCack Medel Medel alla alla () () () () (218) (218) (20) (20) b. b. Bygg- Bygg- och och anläggningsteknik (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) Inte Inte alls alls Ej Qllräckligt Ej Qllräckligt Tillräckligt Tillräckligt Mycket Mycket väl väl UMA UMA (2) (2) LTH LTH (1) (1) KTH KTH () () Chalmers Chalmers BTH BTH () () HDK HDK () () KonsCack KonsCack Medel Medel alla alla () () () () (218) (218) (20) (20)

17 c. Rumsgestaltning 2 c. Rumsgestaltning Inte alls Ej Qllräckligt Tillräckligt Mycket 2 väl UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () HDK 2 1 () KonsCack Medel alla () 2 2 () (2) 27 (20) UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () () (20). Upplever du att det funnits en koppling till yrkesutövningens förutsättningar i skolprojekten a. I uppgiftsbeskrivningen HDK () KonsCack Medel alla () (2). Upplever du att det funnits en koppling till yrkesutövningens. Upplever du att det funnits en koppling till yrkesutövningens förutsättningar i skolprojekten förutsättningar skolprojekten a. I uppgiftsbeskrivningen a. I uppgiftsbeskrivningen? a. I uppgiqsbeskrivningen a. I uppgiqsbeskrivningen 7 Inte alls 2 Ej Qllräckligt Tillräckligt 1 Mycket väl UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () 2 1 () UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (2) 1 12 HDK () KonsCack Medel alla () (2) 12

18 b. Genom handledare? b. Genom handledare UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers BTH () () HDK () KonsCack Medel alla () (2) 7. I vilken utsträckning har arkitekturens arkitekturteori/arkitektens kunskapsgrund/ (både vetenskapligt och humanistiskt) diskuterats i 7. I vilken utsträckning har arkitekturens arkitekturteori/arkitektens - I kurser kunskapsgrund/ (både vetenskapligt och humanistiskt) diskuterats i : - I projekt 7a. I kurser? 7a. I kurser UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (2) 7b. I projekt 18 8

19 UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers BTH () 8 () UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers () 7b. I projekt? BTH () (20) 2 22 HDK () KonsCack Medel alla () 2 (2) HDK () KonsCack Medel alla () (2) 7b. I projekt UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (218) 8. Vilket/a av följande ämnen har du fått undervisning om så att du förstår hur de används i arkitektyrket? (flera val möjliga) a. Entreprenörskap b. Ekonomi c. Industriellt byggande d. Exploateringsprocessen e. Klimateffektbedömning f. Bevarande av byggd miljö g. Upphandlingsformer h. BIM-projektering i. Arkitektens potentiella yrkesroller j. Arkitekturpolitik k. Designteori l. Social hållbarhet m. Genus

20 8a. UMA 8a. UMA (2) (2) (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) 8b. LTH 8b. (0) LTH (0) (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) c. KTH (2) 8d. Chalmers (0) Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus Entreprenörskap Ekonomi Entreprenörskap Industriellt byggande Ekonomi Exploateringsprocessen Industriellt byggande Klimateffektbedömning Exploateringsprocessen Bevarande av byggd miljö Klimateffektbedömning Upphandlingsformer Bevarande av byggd miljö BIM- projektering Upphandlingsformer Arkitektens potenqella yrkesroller BIM- projektering ArkitekturpoliQk Arkitektens potenqella yrkesroller Designteori ArkitekturpoliQk Social hållbarhet Designteori Genus Social hållbarhet Genus Entreprenörskap Ekonomi Entreprenörskap Industriellt byggande Ekonomi Exploateringsprocessen Industriellt byggande Klimateffektbedömning Exploateringsprocessen Bevarande av byggd miljö Klimateffektbedömning Upphandlingsformer Bevarande av byggd miljö BIM- projektering Upphandlingsformer Arkitektens potenqella yrkesroller BIM- projektering ArkitekturpoliQk Arkitektens potenqella yrkesroller Designteori ArkitekturpoliQk Social hållbarhet Designteori Genus Social hållbarhet Genus e. BTH () 8f. (20)

21 Arkitekte Arkitekte 8e. BTH () 8f. (20) Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus 1 8g. 8g. (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) 8h. 8h. HDK HDK () () (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) Entreprenörskap Entreprenörskap Ekonomi Ekonomi Industriellt byggande Industriellt byggande Exploateringsprocessen Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer Upphandlingsformer BIM- projektering BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk ArkitekturpoliQk Designteori Designteori Social hållbarhet Social hållbarhet Genus Genus Entreprenörskap Entreprenörskap Ekonomi Ekonomi Industriellt byggande Industriellt byggande Exploateringsprocessen Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer Upphandlingsformer BIM- projektering BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk ArkitekturpoliQk Designteori Designteori Social hållbarhet Social hållbarhet Genus Genus 21

22 B Arkitekten B Arkitekte 8i. Kons]ack () 8 0 8j. Medel alla (201) Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus Entreprenörskap Ekonomi Industriellt byggande Exploateringsprocessen Klimateffektbedömning Bevarande av byggd miljö Upphandlingsformer BIM- projektering Arkitektens potenqella yrkesroller ArkitekturpoliQk Designteori Social hållbarhet Genus 22

23 . Vilket betyg vill du ge:. Vilket betyg vill du ge a. Den pedagogiska a. Den nivån? pedagogiska nivån?. Vilket betyg vill du ge a. Den pedagogiska nivån (Svaren redovisas a. Den i procent) pedagogiska nivån? a. Den Underkänt pedagogiska nivån Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH () 18 Chalmers 21 1 BTH () HDK () KonsCack Medel alla () () 0 (218) UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla b. Kompetensnivån () bland lärarna? () (218) b. Kompetensnivån bland lärarna b. (Svaren Kompetensnivån redovisas i procent) bland lärarna? b. Kompetensnivån bland lärarna? b. Kompetensnivån Underkänt bland Godkänt lärarna Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH 1 () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla () () (218) UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla c. Relevant kompetens () i lärarkåren () (218) c. Relevant kompetens i lärarkåren

24 c. Relevant kompetens i lärarkåren? c. Relevant kompetens i lärarkåren ( Svaren redovisas i procent) Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers BTH () () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (21) d. Skolans lokaler d. Skolans lokaler? d. Skolans lokaler ( Svaren redovisas i procent) Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () () HDK () KonsCack Medel alla () (218) 2

25 e. e. Skolans utrustning Svaren redovisas i procent) e. Skolans utrustning? Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt e. Skolans utrustning 71 ( Svaren redovisas i procent) Underkänt 2 2 Godkänt 2 2 Väl 1 Godkänt 0 Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers BTH () 21 2 () HDK () KonsCack Medel 2 alla 2 () (218) 18 UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () f. Sociala arbetsmiljön BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (218) f. Sociala arbetsmiljön? f. f. Sociala arbetsmiljön arbetsmiljön ( Svaren redovisas i procent) Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt f. Sociala arbetsmiljön Svaren redovisas i procent) 2 Underkänt Godkänt Väl Godkänt 1 Mycket Väl Godkänt UMA (2) 2 LTH (1) KTH () Chalmers BTH () () g. Kommunikationen med lärare g. Kommunikationen med lärare? UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () g. KommunikaEonen med lärare ( Svaren redovisas i procent) BTH () Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt 21 1 HDK () KonsCack Medel alla () 21 1 (2) HDK () KonsCack Medel alla () (2) UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (218) 2

26 h. Kommunikationen med skolan med skolan h. KommunikaEonen med skolan ( Svaren redovisas i procent) Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (218) i. Utbildningens koppling till yrkesutövningen i. Utbildningens koppling till yrkesutövningen? i. Utbildningens koppling Ell yrkesutövningen ( Svaren redovisas i procent) 21 Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel alla () (21) SOCIALA FRÅGOR. Hur väl möter din utbildning målet att ge kunskap om samspelet mellan människor och den byggda livsmiljön?

27 SOCIALA FRÅGOR. Sociala Hur väl frågor möter din utbildning målet att ge kunskap om samspelet mellan människor och den byggda livsmiljön?. Hur väl möter din utbildning målet att ge kunskap om samspelet mellan människor och den byggda livsmiljön? UMA (2) LTH (1) KTH (2) Chalmers () BTH () (20) HDK () KonsCack Medel 22 alla () (21) 11. I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme 11. I vilken för utsträckning att diskutera tycker arkitekternas du att din samhällsansvar? utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekternas samhällsansvar? UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers (2) BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (21) Vilka samhällsfrågor skulle du vilja diskutera mera? 11 a. Miljö 0 11 b. Klimat

28 UMA (2) LTH (1) KTH () Chalmers (2) BTH () Vilka samhällsfrågor skulle du vilja diskutera mera? Vilka samhällsfrågor skulle du vilja diskutera mera? HDK () KonsCack Medel alla () (21) 11 a. Miljö 0 11 b. Klimat c. Energiförsörjning 11 d. Bostadsförsörjning

29 11 e. Resursfördelning 11 e. Resursfördelning (Svaren redovisas i procent) 11 f. Globalisering 11 f. Globalisering (Svaren redovisas i procent) g. 11 Mångfald g. Mångfald (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent) 11 h. 11 Genus/Jämlikhet h. Genus/Jämlikhet (Svaren (Svaren redovisas redovisas i procent) i procent)

30 Öppna svar annat: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Politik Social hållbarhet Ekonomi För alla öppna svar, se Bilaga 1 0

31 PRAKTIK Praktik 12. PRAKTIK Vill du göra praktik? 12. Vill du göra praktik? Vill du göra praktik? 12. (Svaren Ja redovisas Nej Har i redan procent) gjort 0 Nej Ja 0 Har redan 1 gjort UMA (2) 8 LTH (0) KTH (2) Chalmers 12 BTH () HDK () KonsCack Medel 12 alla () () (21) UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH () HDK () KonsEack Medel alla () () (21). Tycker. Tycker du att du praktiken att praktiken bör bör vara vara obligatorisk obligatorisk inom inom utbildningen? utbildningen?. Tycker du att praktiken bör vara obligatorisk inom utbildningen?.. Ja Ja, om studiemedel Ja, om prakqklön Nej Annan Ja Ja, om studiemedel Ja, om prakoklön Nej Annan UMA 2 (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH () 2 HDK () KonsCack Medel alla () 7 () (21) 22 UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH () HDK () KonsEack Medel alla () () (21) Öppna svar annat: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Ja om skolan kan erbjuda praktikplatser Borde kunna tillgodoräknas För alla öppna svar, se Bilaga

32 .. Skulle Skulle du du vilja vilja göra göra praktik praktik inom inom angränsande angränsande områden områden som som: Bygg Bygg /Förvaltning /Förvaltning /Annat (Fritext) /Annat (Fritext). Bygg Förvaltning Annat UMA () LTH KTH (2) Chalmers (2) BTH (2) () () HDK (2) KonsCack Medel alla (2) (1) Öppna svar annat: Fritext annat Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Lobbyism Grafisk design Strategisk utveckling Konst Visualisering Stadsplanering Projektering För alla öppna svar, se Bilaga

33 1. Föredrar du a. En längre sammanhängande praktikperiod 1. Föredrar b. du? En kortare sammanhängande praktikperiod c. Flera kortare perioder fördelade under hela utbildningstiden En längre sammanhängande d. Annan form praktikperiod? En kortare sammanhängande praktikperiod? Flera kortare perioder fördelade under hela utbildningstiden? Annan form? 1. En längre En kort Flera korta Annan UMA (2) LTH (0) KTH (1) Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (212) Fritext Annan 28

34 1. Vad tycker du är en lämplig längd på en praktik? 1- mån - mån 1. Vad 7-12 tycker mån du är en lämplig längd på en praktik? 1- mån - mån 7-12 mån mån - mån 7-12 mån UMA (22) LTH (0) KTH (2) Chalmers () 71 BTH () 2 2 HDK () KonsCack Medel alla () (212) 0

35 INSTÄLLNING TILL UTBILDNINGEN. Lägger du mer än 0 timmar i veckan på dina skolprojekt? Inställning till utbildningen INSTÄLLNING TILL UTBILDNINGEN.. Lägger du du mer mer än än 0 0 timmar i i veckan på på dina skolprojekt?. Ja Nej Nej Ja UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH 2 () () 7 HDK () KonsCack Medel alla () 1 (2) UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () 18. Om ja, övervägande på grund av HDK () KonsEack Medel alla () (2) 18. Om ja, övervägande på grund av: a. Egen vilja 18. Om a. Egen vilja b. ja, övervägande Förväntningar på från grund utbildningen av b. Förväntningar c. Grupptryck/studieklimat från utbildningen c. Grupptryck/studieklimat a. d. Egen Annan vilja d. Annanb. Förväntningar från utbildningen c. Grupptryck/studieklimat d. Annan Egen vilja Förväntningar från utb. Grupptryck Annan Egen vilja Förväntningar från 0 utb. Grupptryck Annan UMA (2) LTH (28) KTH () Chalmers BTH (2) HDK () KonsCack Medel alla 1 (0) () (18) 2 27 () (1) 8 UMA (2) LTH (28) KTH () Chalmers BTH (2) HDK () KonsEack Medel alla 1 (0) () (18) () (1)

36 Öppna svar annat: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Skolan anser att vi bara ska lägga 0 timmar, men med de inlämningskrav som kommer på studiokurserna är det mycket svårt att hinna inom denna tid. För att det tar så pass lång tid att skapa material. För alla öppna svar, se Bilaga 1 Fritext Annan. Upplever du att den tid du lagt ner på din utbildning varit givande till den. grad Upplever att tidsåtgången du att den tid känns du lagt motiverad? ner på din utbildning varit givande till den grad att tidsåtgången känns motiverad?. Nej Ja Delvis UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsEack Medel alla () (2)

37 20. Vilket betyg vill du ge kritiktillfällena gällande a. Relevans på kritiken b. Konstruktiv feedback c. 20. Kritikernas Vilket insatthet betyg i vill uppgiften du ge och kritiktillfällena dess förutsättningar gällande A Relevans på kritiken B Konstruktiv feedback C Kritikernas insatthet i uppgiften och dess förutsättningar 20a. Relevans på krieken Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (2) 20b. Relevans på krieken Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH (0) KTH (1) Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (212) 7

38 20c. Relevans på krieken (Svaren 20c. Relevans redovisas på i krieken procent) Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt Underkänt Godkänt Väl Godkänt Mycket Väl Godkänt UMA (2) LTH () KTH (2) Chalmers BTH () UMA (2) LTH () KTH (2) Chalmers (2) BTH () (2) HDK () KonsCack Medel alla HDK () KonsCack () Medel (212) alla () (212) 21. Upplever du att kritiktillfällena förändrats mellan årskurserna 21. Upplever du att kritiktillfällena förändrats mellan årskurserna 21. Upplever du att kritiktillfällena förändrats mellan årskurserna? 21. (Svaren 21. redovisas i procent) (Svaren Till det redovisas bäare i procent) Till det sämre Oförändrat Till det bäare Till det sämre Oförändrat UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH () UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers (2) BTH () (2) HDK () KonsCack Totalt alla HDK () KonsCack () Totalt (2) alla () (2)

39 22. Kraven som ställs på mig som student givet tidsramen har lett till : a. Utveckling b. Bättre projekt 22. Kraven som ställs på mig som student givet tidsramen har lett till: c. Osund stress d. Annat 22. Utveckling Bäare projekt Osund stress Annat UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Totalt alla () (2) Öppna Fritext svar annat: Annat Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Ett mer individualistisk tänkande. Att andra värden i vardagen prioriterats bort. För alla öppna svar, se Bilaga 1

40 2. 2. Tror Tror du att du att din din utbildning kommer att ge att dig ge den dig den kunskap som som motsvarar yrkeslivets motsvarar förväntningar yrkeslivets förväntningar på en nyexaminerad? på en nyexaminerad? 2. Nej Ja Vet ej UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsEack Medel alla () (2) 2. Har din bild av arkitektens yrkesutövning förändrats övervägande: 2. Har din bild av arkitektens yrkesutövning förändrats övervägande 2. PosiQvt NegaQvt Oförändrad UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers (2) BTH () HDK () KonsCack Totalt alla () (212) 0

41 UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers (2) BTH () HDK () KonsCack Totalt alla () (212) 2. Är din bild av utbildningen övervägande: 2. Är din bild av utbildningen övervägande 2. PosiQv NegaQv Vet ej UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsCack Medel alla () (2) Skulle Skulle du rekommendera du rekommendera andra andra att gå att utbildningen? gå utbildningen? 2. Nej Ja Vet ej UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsEack Medel alla () (2) 1

42 FRAMTIDEN Framtiden 27. Vad vill du göra nu efter dina första tre år på utbildningen? 27. Vad a. vill Praktisera du göra nu efter dina första tre år på utbildningen? b. Studera vidare på annan skola a. Praktisera c. c. Studera vidare på samma skola b. Studera d. Utbyte vidare på annan skola c. Studera e. vidare på samma skola e. Göra något inte relaterat till arkitektur d. Utbyte f. f. Annat e. Göra något inte relaterat till arkitektur f. Annat 27a. UMA (22) (Svaren redovisas i i procent) 27b. LTH (0) (Svaren redovisas i i procent) PrakQsera Studera vidare på annan skola Studera vidare på samma skola Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat PrakQsera Studera vidare på annan skola Studera vidare på samma skola Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat c. 27c. KTH KTH (2) (2) (Svaren (Svaren redovisas i procent) i procent) PrakQsera PrakQsera Studera Studera vidare vidare på på annan annan skola skola Studera Studera vidare vidare på på samma samma skola skola Utbyte Utbyte Göra Göra något något inte inte relaterat relaterat Qll Qll arkitektur arkitektur Annat Annat 27d. 27d. Chalmers () () (Svaren (Svaren redovisas i procent) i procent) PrakQsera PrakQsera Studera Studera vidare vidare på på annan annan skola skola Studera Studera vidare vidare på på samma samma skola skola Utbyte Utbyte Göra Göra något något inte inte relaterat relaterat Qll Qll arkitektur arkitektur Annat Annat

43 27h. HDK () (Svaren redovisas 27h. HDK i () procent) PrakQsera PrakQsera Studera vidare på annan skola Studera vidare på annan skola Studera vidare på samma skola Studera vidare på samma skola Utbyte Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat Annat 27i. Kons]ack () (Svaren redovisas 27i. Kons]ack i procent) () PrakQsera PrakQsera Studera vidare på annan skola 27e. Studera BTH vidare () på annan skola Studera (Svaren vidare på redovisas samma skola i procent) Studera vidare på samma skola Utbyte PrakQsera Utbyte Göra något Studera inte relaterat vidare Qll på annan arkitektur skola Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat Studera vidare på samma skola Annat Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat e. BTH () 27f. 0 0 PrakQsera PrakQsera Studera vidare på annan skola Studera vidare på annan skola Studera vidare på samma skola Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat Studera vidare på samma skola Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat f. PrakQsera 27g. PrakQsera Fritext Annat

44 27g. PrakQsera Studera vidare på annan skola Studera vidare på samma skola Utbyte Göra något inte relaterat Qll arkitektur Annat Öppna svar annat: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: 1 Jobba Praktisera För alla öppna svar, se Bilaga 1

45 28. Tror du i dagsläget att du kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt? 28. Tror du i dagsläget att du kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt? 28. Nej Ja Vet ej UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers () BTH () HDK () KonsEack Medel alla () (2) Fritext. 28 Varför tror du inte att du kommer läsa fem år?. Öppna svar Jag är : född år: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Jag har fått tillsvidareanställning redan nu efter tre år. För alla. öppna svar, se Bilaga

46 Avslutande frågor 0. Jag är född år:

47 0. Jag är 0. Jag är 1. Jag är: Kvinna Man Definierar mig på annat säa Kvinna Man 2 Definierar mig på annat säa UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers BTH () HDK () KonsCack Medel alla (2) () (212) (20) UMA (2) LTH (0) KTH (2) Chalmers (2) BTH () (20) 1. Hur kom du i kontakt med arkitektutbildningen? Hur Hur kom kom du du i i kontakt kontakt med med arkitektutbildningen? arkitektutbildningen? HDK () KonsCack Medel alla () (212) 1. Reklam från skolor/mässor/sveriges Arkitekter 1. (Svaren redovisas Egna egerforskningar i procent) Familjemedlem Reklam från som skolor/mässor/sveriges studerat arkitektur Arkitekter Vänner Egna som egerforskningar studerat/ar arkitektur Annat Familjemedlem säa som studerat arkitektur Vänner som studerat/ar arkitektur Annat säa Öppna svar Annat sätt: Från de öppna svaren på frågan anges exempel: Familjemedlem som arbetar inom området Rekommendation av lärare på gymnasiet För alla öppna svar, se Bilaga 1 8 7