KANDIDATENKÄTEN Sammanställd av Matilda Schuman Studenthandläggare Sveriges Arkitekter

Transkript

1 KANDIDATENKÄTEN 212 Sammanställd av Matilda Schuman Studenthandläggare Sveriges Arkitekter

2 Inledning Kandidatenkäten är en undersökning som skickas till alla studenter som just avslutat sitt tredje år på någon av landets 9 arkitektutbildningar. Det är tredje året i rad som undersökningen genomförs och i årets upplaga har undersökningen minskats i sin omfattning. De tidigare frågorna som grundade sig på målen för arkitektutbildningarna uppställda i Sveriges Arkitekters utbildningspolicy är i huvudsak borttagna, då Sveriges Arkitekter under året har arbetat med att skriva en ny utbildningspolicy. Frågorna i årets enkät har rört vid följande ämnen: Studenternas målbild, sociala frågor i utbildningen, portfoliosamtal, framtidssyn, inställning till utbildningen och öppet frisvar. En del av undersökningen kommer att presenteras och diskuteras under Utbildningsforum 212, som är ett forum för diskussion mellan yrkesverksamma arkitekter, utbildningsansvariga och studenter. Årets tema är Arkitektens sociala ansvarstagande. Värt att tänka på när man läser resultaten är att alla respondenter har svarat ur sin egen kontext och att enkäten inte gör anspråk på att ge en helhetsbild av skolans utbildning, utan enbart mäter en årskurs under ett år. Enkäten Enkäten bygger på en webbaserad enkätgenerator och skickas via mail till studenterna som i år var 515 stycken. Första utskicket skedde 14 juni 212. Första påminnelsen skickades ut 7 juli 212 och en andra påminnelse 4 september 212. När enkäten stängde den 1 september hade 223 av de tillfrågade 515 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 43 %. Förra året låg svarsfrekvensen på 3,7 % av 47 tillfrågade. Fig 1: Andel svarande 515 tillfrågade 223 svarande % 7% Fig 2: Professionernas del av helheten Arkitektur Landskapsarkitektur 43% 19% % Inredningsarkitektur Planeringsarkitektur Av de svarande totalt sett läser 152 arkitektur, 43 landskapsarkitektur, 1 planeringsarkitektur och 12 inredningsarkitektur. Några har valt att stå över vissa frågor vilket kan innebära att svarsantalet varierar. Då arkitekterna är en särskilt stor grupp särskiljs arkitekternas svar per skola i många frågor i redovisningen och även landskapsarkitekterna där svaren från skolorna särskiljer sig. Inredningsarkitekterna är så pass få att de inte delas upp i redovisningen utan presenteras som en hel grupp. Av respondenterna är 139 kvinnor, 7 män och har uppgett annat. Åldern på de svarande har en tonvikt på åren mellan Några enstaka finns utspridda på åren innan dess. Den absolut största gruppen är födda 19 (19 %), följt av en delad andraplats mellan 199 och 194 (14 %) och tredje största gruppen är 19 (11 %). Svarsfrekvensen per skola skiljer sig åt. Bäst svarsfrekvens har UMA med 74 %, efter det KTH på

3 53 % och HDK på 5 %. Värt att notera är att enkäten skickades till alla studenter på Chalmers Arkitektur och Teknik, där inte alla studenter väljer att gå mot arkitektyrket och därmed kan tänkas hoppa över att svara på enkäten. 12 Fig 3: Hur många har tillfrågats respektive svarat per skola? (Antal) KTH Chalmers LTH UMA SLU Konstfack HDK BTH Tillfrågade Svarande 7 Fig 4: Hur hög svarsfrekvens har varje skola? (Procent) KTH Chalmers LTH UMA SLU Konstfack HDK BTH

4 Resultat 1. Målbild 1.1 Hur väl känner du till din utbildnings mål för kandidatexamen? Hur väl känner du till din utbildnings mål för masterexamen? I enkäten finns två frågor gällande studenternas målbild, om hur väl de känner till målen för kandidatexamen respektive masterexamen, som de skulle uppskatta på en femgradig skala. Inledningsvis känner respondenterna till målen för kandidatexamen mycket bättre än för masterexamen. Landskapsarkitekterna och inredningsarkitekterna sätter högre svarsvärden än arkitekterna och planeringsarkitekterna, särskilt när det gäller kännedom om masterexamen. Hela 2/3 av arkitekterna ger antingen omdöme 1 eller 2 gällande deras kännedom om målen för masterexamen. Fig 5a: Hur väl känner du till din utbildnings mål för kandidatexamen? Arkitekt (15 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (42 Planeringsarkitekt (1 Fig 5b: Hur väl känner du till din utbildnings mål för masterexamen? Arkitekt (15 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (42 Planeringsarkitekt (1

5 2. Sociala frågor 2.1 I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekturens sociala betydelse? Studenterna ombads uppskatta frågan på en femgradig skala. När vi ser till hela gruppen svarande har 75 % av studenterna gett betyg 3, 4 eller 5. Fig a: I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekturens sociala betydelse? Alla (223 Professionsspecifikt varierar det, särskilt inredningsarkitekterna sätter betydligt lägre betyg än de andra tre professionerna. Fig b: I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekturens sociala betydelse? Arkitekt (147 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (43 Planeringsarkitekt (1

6 Ner på skolnivå varierar det också. När vi tittar närmre på arkitektutbildningarna ser vi att synnerhet UMA men även Chalmers sätter högre betyg än LTH och KTH. Alnarpstudenterna ger högre poäng än Ultunastudenterna. Fig c: I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekturens sociala betydelse? LTH (23 KTH (49 Chalmers (4 UMA (34 Fig d: I vilken utsträckning tycker du att din utbildning hittills har gett utrymme för att diskutera arkitekturens sociala betydelse? SLU Alnarp (19 9 SLU Ultuna (22

7 2.2 Hur har detta förekommit i utbildningen? I enkäten ombads även studenterna att specificera hur de arbetat med sociala frågor under utbildningen. Vanligt förekommande svar är: Seminarier Diskussioner Kritiktillfällen Teorilektioner Föreläsningar I alla projekt Litteratur Uppsatser Studieresor På ateljén med andra studenter En stor del av kommentarerna poängterar att det skiljer sig mycket mellan olika lärare. Att lärarens egna intressen för frågorna har stor påverkan på hur pass mycket dessa frågor tas upp och diskuteras. Många upplever att de sociala dimensionerna till stor del är upp till varje enskild student men att det finns en stor frihet i att själv kunna lägga mycket fokus på denna fråga. En del tycker att den sociala dimensionen alltid finns med som ett mål för projektet, men sällan kommer upp till diskussion under kritiken då mycket bara handlar om utformningen Kommentarer som resonerar kring begreppet social betydelse (exempel) Märklig fråga. Arkitekturens sociala betydelse är ju en aspekt som behandlas i alla projekt man gör, men inget som ägnats särskilda föreläsningar eller utbildningsmoment till. Arkitekturens betydelse vet jag inte om den någonsin har diskuterats. Har den någon? Utbildningen är knappast filosofisk. Men vissa sociala frågor av mer politisk natur har diskuterats. Vi har ofta pratat om brukaren, tänka på den mänskliga skalan och diskuterat varför vi gör det vi gör. Behövs det? Den sociala aspekten har funnits inom alla moment, mer eller mindre på grund av ens eget intresse/engagemang, men det har varit svårt att implementera på ett realistiskt sätt då vissa uppgifter inte kan lösas genom arkitektur. Vissa föreläsare har pratat om detta, och man diskuterar löpande med andra elever med intresse för den typen av frågor. Inte så mycket undervisning i dessa frågor, men vet inte heller om det skulle funka Negativa kommentarer (exempel) Jag tycker att det ofta har tagits upp under utbildningen ATT arkitektur/arkitekten har en social påverkan, samtidigt har jag inte känt någon som helst uppmuntran på skolan att diskutera HUR

8 man kan eller vill påverka. Ett flertal lärare har tvärt om sagt till mig att "avpolitisera" mitt arbete när jag tagit upp dessa frågeställningar, vilket upprör mig oerhört. Jag upplever att det inte finns något intresse över huvud taget från skolans sida att diskutera sociala aspekter. Vi har snuddat vid ämnet ett antal gånger men generellt finns det relativt lite utrymme för alla typer av problematiserande diskussioner. Jan Gehl lyfts fram som ett "facit", vilket är bra, men diskussion och ifrågasättande finns det inte utrymme för i undervisningen. [ ]Överlag talas det för lite om innehållet och konsekvenserna av det byggda och mycket mer om Hur det skall presenteras. Jag saknar verkligen ett djup i arkitekturutbildningen och känner en stor avsaknad av lust att fortsätta just på grund av detta Positiva kommentarer (exempel) [ ] Jag tycker att det har varit en mer närvarande fråga än saker som formuttryck. Vissa projekt har betonat det mer än andra men det har alltid funnits utrymme för att diskutera frågorna i ett personligt projekt [ ] Inte som egna kurser, men som alla aspekter berörs det i och med projekten på ett adekvat och ganska välavvägt sätt. 3. Portfoliosamtal 3.1 Hur många gånger har du haft portfoliosamtal inom skolans ram? Studenterna ombads uppge om de haft fyra eller fler, mellan två och fyra, mellan en och två eller aldrig haft portfoliosamtal. Fig 7: Hur många gånger har du haft portfoliosamtal inom skolans ram? till 4 1 till 2 Aldrig Arkitekt (145 Inredningsarkitekt (11 Landskapsarkitekt (41 Planeringsarkitekt (1

9 Varken på utbildningarna för landskapsarkitektur eller planeringsarkitektur verkar portfoliosamtal vara en komponent i utbildningen då % på landskapsarkitektutbildningen och 1 % på planeringsutbildningen aldrig haft något portfoliosamtal inom skolans ramar. På landskapsarkitektutbildningen motsvaras dessa 12 % som har haft ett samtal av 5 svaranden, varav en av dessa går på Ultuna och resterande fyra på Alnarp. Bland inredningsarkitekterna och arkitekterna ser det markant annorlunda ut. På inredningsarkitektutbildningen har 25 % av de svarande aldrig haft portofoliosamtal, och 12 % på arkitektutbildningarna. 4 % av studenterna som läser till arkitekt har haft minst två samtal men max fyra samtal under sin studietid och 1 % fyra eller fler gånger. Om vi tittar närmre på arkitektskolorna separat skiljer förhållandena sig åt. Störst skillnad är det mellan LTH och UMA, där 95 % från LTH uppger att de haft portfoliosamtal jämfört med 71 % av studenterna på UMA. 3.2 Fann du samtalen givande? KTH (49 CTH (39 LTH (22 UMA (34 Ja 25 % Nej 75 % Ja 37 % Nej 3 % 1 % Ja Nej 9 % Ja 33 % Nej 7 % Fig. Att ge en rättvis tolkning av svaren från landskapsarkitekterna och planeringsarkitekterna är svårt då de är så få, men bland arkitektskolorna kan vi se att studenterna upplever en varierande kvalitet. Högst andel nöjda studenter finns på LTH med 9 % som uppger att de fann samtalen givande. 4. Framtiden 4.1 Nu direkt efter mina tre första år på arkitektutbildningen vill jag Det allra vanligaste svaret på frågan vad man vill göra nu direkt efter sina tre första år på arkitektutbildningen är tveklöst att praktisera. Totalt sett uppger 4 % av enkätens respondenter detta alternativ, följt av studera vidare på samma skola på 14 % och på tredje plats göra något som inte är relaterat till arkitektur på 12 %.

10 Fig 9a: Nu direkt efter mina tre första år på arkitekutbildningen vill jag... Praktisera Studera vidare på annan skola Utbyte Studera vidare på samma skola Göra något inte relaterat till arkitektur Annat Alla (213 Om vi bryter ner frågan till professionsnivå skiljer det sig relativt mycket. Bland inredningsarkitekterna står praktik klart högst i topp där hela 92 % helst vill praktisera. Bland arkitekterna vill totalt sett 49 % praktisera. Planeringsarkitekterna svarar att 44 % vill helst praktisera, 3 % studera vidare på annan arkitektskola i Sverige och 13 % studera vidare på BTH. Fig 9b: Nu direkt efter mina tre första år på arkitekutbildningen vill jag... Praktisera Studera vidare på annan skola Utbyte Studera vidare på samma skola Göra något inte relaterat till arkitektur Annat Arkitekt (145 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (41 Planeringsarkitekt (1 Om vi bryter ner frågan på skolnivå ser vi skillnader. Hela 2 % av UMAs studenter vill göra något som inte är relaterat till arkitektur och 3 % studera vidare på samma skola jämför med LTHs studenter där 5 % vill göra något som inte är relaterat till arkitektur och 27 % vill läsa vidare på

11 samma skola. När man ser till landskapsarkitekterna som hel grupp vill 34 % praktisera, men anmärkningsvärt är att det skiljer sig mycket mellan skolorna. På SLU Alnarp vill 53 % av de svarande fortsätta studera på samma skola och 21 % praktisera, medan på SLU Ultuna vill 45 % praktisera och 23 % byta till en annan skola. Enbart 5 % (här motsvarat av 1 svarande) vill fortsätta studera på Ultuna. Fig 9c: Nu direkt efter mina tre första år på arkitekutbildningen vill jag... Praktisera Studera vidare på annan skola Utbyte Studera vidare på samma skola Göra något inte relaterat till arkitektur Annat LTH (22 KTH (49 Chalmers (39 UMA (34 Fig 9d: Nu direkt efter mina tre första år på arkitekutbildningen vill jag... Praktisera Studera vidare på annan skola Utbyte 53 Studera vidare på samma skola Göra något inte relaterat till arkitektur Annat SLU Alnarp (19 SLU Ultuna (22

12 4.2 Tror du i dagsläget att du kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt? På frågan om studenterna i dagsläget tror att de kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt svarar en klar majoritet, 3 %, ja. 14 % är tveksamma och 3 % svarar nej. Fig 1a: Tror du i dagsläget att du kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt? 3 Ja Tveksam Nej 14 3 Alla (213 Bland inredningsarkitekterna svarar 41 % ja, 42 % är tveksamma och 17 % svarar nej. Landskapsarkitekterna innehar den absolut högsta procenten ja-sägare, hela 9 % svarar ja till en femårig utbildning och enbart 2 % (som motsvaras av 1 person) svarar nej. Bland planeringsarkitekterna svarar 9 % ja, 31 % är tveksamma och ingen svarar nej. Fig 1b: Tror du i dagsläget att du kommer att läsa fem års utbildning för att bli arkitekt? Ja Tveksam Nej Arkitekt (144 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (41 Planeringsarkitekt (1

13 På skolnivå ser vi små variationer. KTH, CTH och UMA svarar 2% ja, medan på LTH svarade hela 95 % ja. I enkäten ombads även respondenterna att skriva varför eller varför de inte trodde att de skulle läsa fem år. Vanliga svar bland de som uppger att de tror att de kommer läsa fem år är: Lön, yrkestitel, att de upplever att de inte är färdiglärda, lättare att få jobb med femårig utbildning, svårt att få en praktikplats, karriärsmöjligheter, att det är en rolig och/eller givande och/eller utvecklande utbildning. De som inte tror att de ska läsa fem år uppgav också anledningar, så som: att skolan är en stressig och nedbrytande miljö, att de tror att de kommer lära sig mer på en arbetsplats än i skolan och att de inte har råd att läsa fem år. 4.3 Tror du att din utbildning kommer att ge dig den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar? I den totala mängden svar är de allra flesta tveksamma (43 %), tätt följt av de som svarat ja (39 %) och på tredje plats nej (1 %). Fig 11a: Tror du att din utbildning kommer att ge dig den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar? Ja Tveksam Nej Alla (211 Professionsspecifikt ser vi variationer. Det är arkitektstudenterna som är mest kritiska till om deras utbildning kommer ge dem den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar och planeringsarkitekterna mest positiva.

14 Fig 11b: Tror du att din utbildning kommer att ge dig den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar? Ja Tveksam Nej Arkitekt (143 Inredningsarkitekt (12 1 Landskapsarkitekt (4 Planeringsarkitekt (1 Om vi även bryter ner frågan på skolnivå syns relativt stora variationer. Bland arkitektskolorna är studenterna vid UMA mest negativa, där fler tror att skolan inte kommer att ge dem än de som tror att skolan ger dem det som yrkeslivet förväntar sig. Fig 11c: Tror du att din utbildning kommer att ge dig den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar? Ja Tveksam Nej KTH (49 Chalmers (3 LTH (22 UMA (34

15 Fig 11d: Tror du att din utbildning kommer att ge dig den kunskap och kompetens som motsvarar yrkeslivets förväntningar? 5 Ja Tveksam Nej SLU Alnarp SLU Ultuna I enkäten ombads även respondenterna att specificera vilken kunskap eller kompetens som de tror att de kommer att sakna. Bland de vanligaste svaren finner vi teknik, ekonomi, datorprogram, byggprocessen, bygglovsförfaranden, konstruktion och verkligheten. Värt att notera är att en betydande andel kommenterar att de har en stor tilltro till att de kommer att lära sig det som de upplever att de saknar när de praktiserar/börjar jobba. 5. Inställning till utbildningen Studenterna ställdes inför tre påståenden gällande deras utbildning, som de på en sexgradig skala skulle uppskatta hur väl de stämmer. 5.1 Jag upplever att tiden jag har lagt ner på min utbildning har varit meningsfull och givande. Generellt sett tycker en övervägande majoritet att tiden de lagt ner på sin utbildning har varit meningsfull och givande.

16 Fig 12a: Jag upplever att tiden jag har lagt ner på min utbildning har varit meningsfull och givande (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Alla (211 Allra mest positiva är inredningsarkitekterna, där 7 % ger toppbetyg () och planeringsarkitekterna, medan landskapsarkitekterna och arkitekterna är mer negativa. Fig 12b: Jag upplever att tiden jag har lagt ner på min utbildning har varit meningsfull och givande (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Arkitekt (143) Inredningsarkitekt (12) Landskapsarkitekt (4 Planeringsarkitekt (1 När vi går ner på utbildningsnivå ser vi att det skiljer sig bland skolorna men fortfarande är en majoritet på varje skola positiva. Alnarp får högre svarsvärden än Ultuna.

17 Fig 12c: Jag upplever att tiden jag har lagt ner på min utbildning har varit meningsfull och givande (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) KTH (49 Chalmers (3 LTH (22 UMA (34 Fig 12d: Jag upplever att tiden jag har lagt ner på min utbildning har varit meningsfull och givande (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) SLU Alnarp SLU Ultuna 5.2 Jag upplever att jag har hunnit med fritidsintressen och att träffa min familj och mina vänner under min utbildningstid. Frågan får, sett till hela gruppen, låga svarsvärden. En stor del av studenterna anser att de inte har hunnit med fritidsintressen och att träffa familj och vänner.

18 Fig 13a: Jag upplever att jag har hunnit med fritidsintressen och att träffa min familj och mina vänner under min utbildningstid (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Alla (211 Svaren skiljer sig när vi ser resultaten uppdelade på profession. Arkitekterna ger betydligt mer negativa svar än de andra grupperna, där hela 31 % uppger allra lägsta svarsvärde (1). Fig 13b: Jag upplever att jag hunnit med fritidsintressen och att träffa min familj och mina vänner under min utbildningstid (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Arkitekt (143 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (4 Planeringsarkitekt (1 När vi ser på resultaten uppdelade på arkitektskolorna ser vi att LTH och UMA befinner sig i botten med flest andel som svarar att de inte instämmer alls. Ultuna och Alnarp skiljer sig knappt åt och redovisas därför inte separat.

19 Fig 13c: Jag upplever att jag har hunnit med fritidsintressen och att träffa min familj och mina vänner under min utbildningstid. (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) KTH (49 Chalmers (3 LTH (22 UMA ( Jag upplever att jag har fått tid till eftertanke och reflektion i min utbildning Totalt sett ger gruppen spridda svarsvärden, med en tonvikt åt den låga skalan. 14a: Jag upplever att jag har fått tid till eftertanke och reflektion i min utbildning (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Alla (21

20 Uppdelat professionsvis ser vi att planeringsarkitekterna ger högst värden. Fig 14b: Jag upplever att jag har fått tid till eftertanke och reflektion i min utbildning (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) Arkitekt (143 Inredningsarkitekt (12 Landskapsarkitekt (4 Planeringsarkitekt (1 Uppdelat på skolnivå ser vi en stor spridning av svaren. Ultunas och Alnarps svar är närmast identiska och redovisas därför inte separat. Fig 14c: Jag upplever att jag har fått tid till eftertanke och reflektion i min utbildning (Stämmer mycket väl) (Stämmer inte alls) KTH (49 Chalmers (37 LTH (22 UMA (34

21 . Frisvar Allra sista frågan i enkäten är av typen helt öppet frisvar. Här ombeds studenterna att, om de vill, skriva och reflektera fritt. personer valde att skriva ett frisvar. Grovt indelat kan man säga att kommentarerna rör sig om tre olika områden: Utbildningsinnehåll, utbildningsupplägg och framtidsfrågor..1 Utbildningsupplägg Inom denna kategori finner vi kommentarer bland annat gällande arbetsbelastning, hur kritiken fungerar och kritiktillfällena är utformade, en upplevd tävlingsstämning i skolan, och en önskan om mer projektbaserad undervisning från landskapsarkitektstudenter. Ett urval av kommentarerna: Arkitektur är ett yrke och inte ett liv, det verkar glömmas bort. Hade jag vetat att stressen jag kände av under arkitektprovet är representativ för hur det kommer vara under 3 år framåt med denna utbildning hade jag inte ens gjort provet för att försöka komma in. Det är väldigt lätt att klara kurserna på skolan och många gånger frågar man sig om skolan överhuvudtaget anstränger sig för att upprätthålla en hög kvalitet på det som eleverna producerar. Ofta räcker det för eleven att uppfylla inlämningskraven för att få godkänt, även om kvaliteten på det inlämnade materialet är under all kritik. Studietakten är hög men jag kan förstå varför. Det är inte lätt att utbilda konkurrenskraftiga kompetenser på fem år. Ju mer jag läser arkitektur destå[sic!] mer förstår jag hur lite jag egentligen kan... De som jobbade hela nätterna i ända prisades av lärarna för sin fysiska arbetsinsats. Det bidrar till att ingjuta en sorts övre ribba, eller eftersträvad norm. Alla vill ju dansa igenom kritiken på review. Man uppmanas under hela studietiden att vara fri i sitt tänkande, men det fria tänkandet måste ändå ske på ett speciellt sätt! Det finns tydliga rätt och fel, men ingen vågar erkänna eller förklara var gränserna går, och att det faktiskt finns sådana. Allt detta skapar förvirring och oro, som kostar så oerhört mycket energi, oro, stress och tårar..2 Utbildningsinnehåll Kring utbildningsinnehållet finns kommentarer bland annat om att studenterna vill ha en tyngre teoretisk bas i utbildningen och mer undervisning av datorprogram och verktyg som marknaden efterfrågar. Ett urval av kommentarerna: Det finns en stor skillnad mellan vad som lärs ut rent praktiskt och vad man förväntas kunna när man slutar. Projekt är jättebra och viktiga, men utan att lära oss metodik, hur problem angrips eller relatera uppgifterna mer till den faktiska verkligheten? Hur vore det om lärarna vore pedagoger istället för bittra arkitekter som har glömt bort hur det är

22 att börja skolan med noll kunskaper? Hur vore det om man fick lära sig vad arkitektur är innan man tvingas "tänka fritt", "utveckla arkitekturen" med mera. För att kunna bryta regler behöver man först förstå dem. Om undervisningen: För mycket fokus på produktion och för lite utrymme för reflektion, teoretiska kunskaper och ett "akademiskt förhållningssätt". "Kritikerna är bara människor" säger vissa, men professorer och gästande arkitekter har inte betalt för att vara "bara människor" i just den situationen Jag vet inte hur många gånger jag blivit rekomenderad[sic!] och hänvisad till Neufert då jag frågat om lärare och assistenters erfarenhet. Neufert som dessutom är en europeisk bok som inte stämmer överrens med svensk standard i alla avseenden. Detta är något som även får mig att ifrågasätta vikten av utbildning på skolan..3 Framtiden Här finner vi bland annat kommentarer kring en upplevd bristande koppling mellan utbildning och yrkesliv, en vilja att införa portoliosamtal på landskapsarkitektutbildningarna men också diskussioner om att ha utvecklingssamtal eller en mentor att diskutera sin framtid med under utbildningen. Tycker generellt att min utbildning (landskapsarkitekt) håller lägre nivå än jag förväntat mig. [ ] det känns som om jag inte får chans att lära mig det jag verkligen skulle vilja och skulle behöva för att bli beredd för yrkeslivet. Utbildningen har, överlag, varit fantastisk. Man lär sig något nytt varje dag och ens perspektiv på arkitektur vidgas för varje kurs som går. Efter tre år känner man sig nöjd med att veta "lite om mycket" och nu är jag taggad att testa mina kunskaper mot ett annat universitet på andra sidan Atlanten. Jag tror att alla arkitektskolorna i Sverige måste satsa på att göra sina mastersprogram mer attraktiva. Alla skolorna har otroligt duktiga elever under kandidattiden, men tappar dessa efter kandidatexamen. Jag tycker att praktik borde ingå i utbildningen, och det före årskurs tre. Jag har haft svårt att se hur yrket är i verkligheten (även om det säkert är väldigt olika på olika kontor). Angående frågan om man fått tillräckligt med tanke och reflektion i sin utbildning tror jag att tätare samtal, (framförallt i årskurs tre) med studievägledare eller annan lärare om vilken inriktning man vill fortsätta jobba med och vad som skulle passa en personligen att göra efter kandidat/masterexamen hade varit givande. Detta för att stämma av att ens egna mål och tankar om ens arbete stämmer överrens med någon som kan bedöma ens arbete objektivt. Detta kunde vara i form av ett portfoliosamtal i årskurs tre (liknande det vi hade i ettan och tvåan men mer framtidsorienterat). Utbildningen har varit väldigt bra och givit mig många redskap för det framtida arbetslivet. Utbildningen har att tjäna på att tidigare lära ut grundläggande och oundgängliga praktiska kunskaper inom de av branschen gängse brukade programmen och verktygen för praktiskt utövande av arkitektur, då detta i hög grad efterfrågas på kontoren.