Därför går jag aldrig själv om natten.

Transkript

1 Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum.

2 Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning med 525 studenter 4 Spontana kommentarer om otrygghet 5 De mest otrygga platserna och den nya belysningen 6 Intervju med Maria Björk, studerande 7 Intervju med Birgitta Andersson, forskare inom området för kvinnors upplevelser av otrygghet i offentliga rum 8 Före Denna rapport samt samtliga bilder och diagram finns för nedladdning på Detta material får användas fritt av media. Efter

3 Sammanfattning En nyligen genomförd enkätundersökning som gjordes under dagtid visar att endast var femte kvinna känner sig mycket trygg i området Lappkärrsberget. Var tionde känner sig direkt otrygg. Var fjärde kvinna har någon avstått från att gå ut kvällstid av oro för våld, ofredande och hot. Rädslan för sexuellt våld bland kvinnor är mycket stort. Samtidigt uppger 95 % av alla kvinnliga respondenter att utomhusbelysningen påverkar deras känsla av trygghet. Därför har Stockholms Stad och Fortum inom ramen för ett långsiktigt avtal att förstärka stadens trivsel och trygghet genom bättre utomhusbelysning valt att förbättra utomhusbelysningen kring Lappkärrsberget. 81 stolpar och armaturer är utbytta vid gångstråk och tunnlar. Dessutom har belysningen utökats med en ny stolpe och 7 nya strålkastare. För att öka trivseln har buskage runt trappor och promenadvägar rensats ut, framförallt vid Ekhagens parklek. Förutom att den nya belysningen ger en ökad trygghet kommer den dessutom dra mindre energi än den gamla och sparar därigenom staden pengar och ger minskad miljöpåverkan.

4 Resultat från undersökning med 525 studenter Undersökning genomfördes i början av sep -07 på universitetswområdet/ Lappkärrsberget under ledning av Sofia Lindfors, analytiker på United Minds. 100% 90% 80% 70% 50% 40% 30% 20% 0% 22% Hur upplever du Lappkärrsberget? (kvinnor) Mycket tryggt Ganska tryggt Ganska otryggt Mycket otryggt Vet ej 7% 1% 100% 90% 80% 70% 50% 40% 30% 20% 0% Har du avstått från att vistas på vissa platser på området Lappkärrsberget under kvällstid av oro för exempelvis våld, ofredande och hot (kvinnor)? 2% 26% 64% Ja, ofta Ja, någon gång Nej, aldrig Vet ej Vilken typ av våld är du mest orolig för? 8% 100% 90% 80% 70% 50% 40% 30% 20% 0% Påverkar utomhusbelysningen din känsla av trygghet? (kvinnor) 95% Ja Kommentar av Sofia Lindfors, analytiker på United Minds: Undersökningen genomfördes dagtid och då uppgav en av tio att de känner sig otrygga. Väldigt få uppgav att de kände sig mycket trygga. Tidigare genomförda kvalitativa undersökningar som genomförts kvällstid visar dock att mörkrets påverkan på känslan av trygghet blir mer tydlig. Även denna studie visar tydligt på att mörker och dålig ljussättning har en stark påverkan på otrygghet. 5% Nej 100% 90% 80% 70% 50% 40% 30% 20% 0% 56% Kommentar av Sofia Lindfors, analytiker på United Minds: Var fjärde kvinna har någon gång avstått från att gå ut kvällstid av oro för våld. Av männen är det 15 % som uppger detta, trots att det rent statistiskt oftast är män som oftast utsätts för våld. Vårt resultat stämmer dock väl överens med tidigare forskning som visar på att kvinnor och män gör skilda riskbedömningar och upplever otrygghet olika. En viktig skillnad är att kvinnor förutom rädsla för rån och misshandel även beaktar risken för sexuellt våld. 13% Sexuellt våld Sexuellt våld och misshandel Rån

5 Spontana kommentarer om otrygghet När undersökningen gjordes fick respondenterna möjlighet att beskriva otryggheten med egna ord. Här är några direkta citat: Alldeles för mörkt. Jag går aldrig själv om natten. När man är ensam och det är mörkt är det läskigt. Det är läskigt när lamporna inte fungerar. Dålig belysning på natten och många berusade människor. Otryggt med mörker när man joggar. Mörkt, om någon vill kan dom hoppa på en. Alldeles för mörkt, därför går jag aldrig själv om natten. Mörkt, läskigt att möta folk i skogen. Har haft inbrott, de kom in från skogen.

6 De mest otrygga platserna och den nya belysningen Respondenterna fick möjlighet att på en karta pricka ut de platser där de kände sig mest otrygga. De rosa fälten på kartan visar de tre platser som fick flest markeringar. Sedan tidigare vet vi att viadukter och tunnlar upplevs som särskilt otrygga. Viadukten under Bergiusvägen är också särskilt utpekad. Här har belysningen kraftigt förbättrats. De lila linjerna visar var den nya och förbättrade belysningen finns. Det visar att det finns korrelation mellan var den största upplevda otryggheten är och var åtgärder på belysningen genomförts.

7 Intervju med Maria Björk, student Maria Björk är 22 år och kommer från Gävle. Hon läser Juridik på Stockholms Universitet och är inne på sin 6:e termin. Vad betyder otrygghet för dig? För mig betyder otrygghet att man inte känner sig säker när man är ute, att man känner sig rädd och orolig. Praktiskt innebär detta att jag inte gärna går där det är mörkt på kvällarna, i synnerhet inte när jag är själv. Känner du dig otrygg idag? På dagtid känner jag mig sällan otrygg, men däremot på kvällarna. Det är både en rädsla för sexuellt våld och annat våld. Givetvis finns det mer och mindre otrygga platser. När jag bodde utanför Gävle kände jag mig faktiskt mer otrygg än jag gör här i Stockholm. Här känner jag mig mer trygg när det är mycket folk ute. Däremot är jag mindre trygg på vissa platser när det är lite folk ute, som i tunnelbanan en sen kväll. Vad skulle göra dig tryggare? Vilka tider och platser gör att du känner dig otrygg? Mörkret är en viktig faktor, efter att det har blivit mörkt tycker jag att det är otäckt att vistas på platser som är avskilda, som skogspartier och parkområden. Gör du något speciellt när du är otrygg? Jag brukar ringa till någon med mobiltelefonen när jag går hem ensam, men oftast ser jag till så att jag får sällskap. Om jag bär urringat så stänger jag alltid jackan. Jag brukar också ringa någon när jag kommer fram. Ibland händer det att jag planerar mina kvällar så att jag inte ska behöva vara rädd, exempelvis att jag går hem tidigare från en fest. Upplever du att det är fler än du som är otrygga? Ja, absolut. Jag har många kompisar som känner sig otrygga, både killar och tjejer. Det känns faktiskt som att det inte spelar någon roll om man är kille eller tjej, det kan vara otäckt för killar också. Dessutom vet jag att mina föräldrar också oroar sig över mig om jag är ute sent. Jag känner mig mycket tryggare när det är många människor i rörelse, samt att det finns belysning. Det är dock viktigt att belysningen är så pass bra att jag kan uppfatta min omgivning och se vem som finns i närheten.

8 Intervju med Birgitta Andersson, forskare Historiskt har stadsrummet varit en manlig arena. Idag vistas både män och kvinnor på dessa platser, vilket gör att vi måste tänka om. Ett av problemen idag är att män och kvinnor rör sig på olika sätt i stadsrummet kvinnor arbetar i större utsträckning deltid och har hand om barnen mer, vilket gör att de har andra rörelsemönster och rör sig på andra tider än män. Exempelvis är det främst rörelsehindrade och kvinnor med barnvagn som använder hissar i tunnelbanan. Hissarna är ofta smutsiga och slitna och upplevs som otrygga. Säger Birgitta. Birgitta är också övertygad om att utformningen av belysningen spelar en stor roll för hur trygga vi känner oss. Det finns en tradition hos oss där man lyser upp individen samtidigt som omgivningen förblir mörk, något som orsakar onödig rädsla och oro. Exempelvis är gångtunnlar ofta upplysta inuti medan omgivningen är becksvart på natten. Det är utomordentligt bra att man försöker arbeta med belysning för att skapa trygghet. Att utveckla belysningen är bra och viktigt man provar ju olika lösningar för säkerhet på våra vägar, varför ska man inte arbeta med belysning på samma sätt? Birgitta Andersson har forskat vid Lunds Universitet inom området för kvinnors upplevelser av otrygghet i offentliga rum. Hon har haft forskningsmedel från bland andra Vägverket och Banverket och varvat forskningsarbetet med undervisning, främst vid Centrum för Genusvetenskap. Hon har även undervisat vid SLU Alnarp, Malmö högskola Teknik och Samhälle, Socialhögskolan, LTH Arkitektur samt vid Institutionen för kulturgeografi. Hennes bok Risk. Om kvinnors erfarenhet och fysisk planering, publicerades 2005 birgitta.andersson@jamkomp.se Telefon: Eftersom just mörker och oförmågan att uppfatta sin omgivning är en av de största orsakerna till oro och rädsla, tror Birgitta att bättre belysning på offentliga platser skulle få många kvinnor, och även män, att känna sig tryggare. Fortums insats för belysningen i området Lappkärrsberget tycker Birgitta är ett bra initiativ.