RAPPORT 2 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION SÖRMLAND Kommunernas missbruksvård

Transkript

1 RAPPORT 2 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION SÖRMLAND 2018 Kommunernas missbruksvård

2 2

3 Förord Detta är rapport för den brukarstyrda brukarrevision av missbruksvården i som Verdandi-Brandkärr genomförde under i länets nio på uppdrag av Region Sörmland Den ger en bild av hur missbruksvården fungerar i länets kommuner ur ett brukarperspektiv. Metoden som använts,, ger ett bra underlag att ha som utgångspunkt för att kvalitetssäkra den vård/behandling som man får inom socialtjänsten, öppna psykiatriska mottagningar och beroendecentrum. Rapporten är utformad med målet att brukare, personal, politiker, tjänstemän, journalister och andra intresserade, ska kunna ta till sig och reflektera över vad de läser. Vi vill rikta ett varmt tack till våra brukarrevisorer som i vått och torrt har varit på mottagningarna och samlat in svar och också själva lämnat reflektioner över kommunernas verksamhet. Vi vill också rikta ett stort tack till alla brukare som varit med och svarat på enkäten, utan er hade vi inte haft något att beskriva. Ett annat tack vill vi rikta till kommunernas personal, som varit hjälpsamma och gett oss ett mycket bra mottagande. Utan ert positiva stöd hade vi inte fått in så många svar. Ytterligare ett tack riktas till den referensgrupp som vi haft på FOU i Sörmland som samordnades av forskningsledaren Öie Umb Carlsson, och tack också till Karin Dahlqvist Claesson som varit vår kontakt på Region Sörmland. Och sist, men inte minst, vill vi tacka dig som står i begrepp att läsa den här rapporten, utan din medverkan blir det ingen förändring Nyköping i augusti 2019 VERDANDI-BRANDKÄRR Karin Johansson Projektledare 3

4 4

5 Sammanfattning Verdandi-Brandkärr har på uppdrag av Region Sörmland, och länets nio kommuner, genomfört en brukarstyrd brukarrevision som berör området missbruk, beroende och psykisk ohälsa. I denna rapport redovisas resultatet från kommunernas enheter inom socialtjänsten som arbetar med missbruk och beroende. Syftet med brukarstyrda brukarrevisioner är att få en bild av vad brukare och patienter tycker om den vård/behandling man får när man har ett missbruk och/eller psykisk ohälsa. Brukarrevisionerna utgår alltid från ett brukarperspektiv. Brukarrevisionen fick ett mycket bra mottagande med hög svarsfrekvens vilket till stor del beror på det positiva stöd vi fick från personalen i verksamheterna. Många svarande har också i kommentarerna skrivit att de uppskattar att revisionen görs. Resultaten i den här rapporten visar att de svarande får vård för missbruk eller, vilket gäller för majoriteten, missbruk och psykisk ohälsa. Bland de svarande är det är dubbelt så många män än kvinnor som har svarat, och huvuddelen är i åldersspannet år. Mindre än hälften av brukarna vet om det finns en vårdplan för dem och ännu färre vet om det finns en planerad uppföljning. Påfallande några säger sig ha fått en SIP, samordnad individuell vårdplan. Majoriteten upplever att man kunnat påverka den vård man får. Det är många som inte fått den avgiftning man anser sig behöva. Relativt många har fått information om sekretess och samtycke, medan bara några har fått information om möjligheten att överklaga beslut om sin vård och behandling. Några känner sig otrygga i sin vård/behandling. Däremot upplever man att man blir mött med respekt och att man blir lyssnad på, dvs. att personalen har ett gott bemötande. Majoriteten upplever också att personalen är kunnig i missbruksfrågor. Många har en tilltro till att insatserna leder till en förändring för dem. 5

6 Sammanfattningsvis kan man säga att ur brukarperspektiv så finns förbättringar som kan göras, och det hoppas vi, görs i en fortsatt dialog med brukarorganisationer och brukarna själva. 6

7 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 5 Innehållsförteckning... 7 Bakgrund... 9 Uppdraget... 9 Metod och utgångspunkter Övergripande ansvar och rollfördelning Förberedelser Utformning av enkät Insamling av svar Resultat Målgrupp Avgiftning och tillnyktring Brukarrevisorernas egna reflektioner Avslutande kommentarer och uppföljning Ytterligare information

8 8

9 Bakgrund Regionen gjorde en genomlysning av beroendevården i södra och västra länsdelen under Ett av de förslag som då framkom, var att göra en länsövergripande brukarrevision av beroendevården. Detta för att få en bild av brukarnas upplevelser som ett led i regionens fortsatta utvecklingsarbete. Verdandi-Brandkärr fick uppdraget av Region Sörmland, eftersom vi är en av de aktiva brukarorganisationerna i länet, och har dessutom tidigare arbetat med detta. Verdandi är en organisation som arbetar med sociala frågor inkl missbruk runt om i landet. I Sörmland finns det två avdelningar, en i Nyköping och en i Eskilstuna som bedriver Social kontaktverksamhet, en metod för att stärka socialt utsatta människor. Uppdraget Uppdraget som gavs var: Att utifrån ett användarperspektiv utvärdera missbruksvården i hela länet Uppdraget inkluderade hela missbruksvården i Sörmland, både inom Regionen och de 9 kommunernas verksamheter. Uppdraget blev också tredelat: Först västra, sedan södra och sist norra länsdelen. Skälet var att Regionen har organiserat sin verksamhet geografiskt på detta sätt. I västra länsdelen ingår kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker, i den södra delen ingår Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa (GNOT) och i den norra delen Eskilstuna och Strängnäs (Regionens verksamheter redovisas i en egen rapport). Verksamheterna som granskats i denna rapport är missbruksvården inom åtta av länets nio kommuner, dvs Katrineholm, Flen, Vingåker, Nyköping, Trosa, Oxelösund, Eskilstuna och Strängnäs. I Gnesta kommun nådde vi inga brukare och därför finns de inte med i rapporten. 9

10 Metod och utgångspunkter Vi har använt oss av Verdandis metod, Brukarstyrd Brukarrevision. Den har utarbetats för att granska verksamheter eller enheter som ger vård, stöd eller service till brukare. Verdandi valde att kalla metoden för Brukarstyrd brukarrevision. Detta för att kunna särskilja arbetet från andra typer av revisioner, som är undersökningar av andra utförare än brukare. Detta är en utvärdering av vård och behandlingsinsatser ur ett brukar/användarperspektiv, och inte en traditionell vetenskaplig studie. Som sådan är den ett viktigt komplement, men inte en ersättning, till de verksamhets- eller forskningsstyrda utvärderingar som genomförs av verksamheterna själva. Brukarrevisioner, dvs. utvärderingar ur ett användarperspektiv, gjorda av personer med egen brukarerfarenhet, är viktiga redskap för att kunna uppnå bättre resultat i verksamheten. Brukare som ställer frågor till andra brukare har också ett högt förtroendekapital hos de svarande, vilket gör att fler ställer upp och svarar på frågor och ger kommentarer och en hög tillförlitlighet. Erfarenheten visar också att möjligheten till uppriktiga svar ökar då man vet att vi är fristående från den verksamhet som granskas. Anonymitet och integritet är viktiga ledord när vi genomför en brukarstyrd brukarrevision. Brukarrevisorerna äger rätten, och ansvarar för, att formulera frågor, utforma enkäten, utvärdera och kommentera svaren, samt om det är möjligt göra uppföljningar. Till stöd för detta erhåller brukarrevisorerna en särskilt anpassad utbildning. Tillvägagångssättet är huvudsakligen enkätundersökningar med övervägande fasta svarsalternativ. Motivet för detta är att nå många, göra det enkelt att svara för brukaren och göra det möjligt för brukarrevisorerna med en kort utbildning i enkätmetodik att bearbeta svaren. Metoden, Brukarstyrd Brukarrevision, är en av tre som Socialstyrelsen lyfter fram för att åstadkomma ökat brukarinflytande. Verdandi har, för att sprida metoden, genomfört ett antal utbildningar riktade till brukarråd och brukarorienterade organisationer. Det har sedan lett till att brukarstyrda brukarrevisioner genomförts på en mängd orter och på många olika verksamheter. Verdandi har till exempel genomfört en brukarstyrd brukarrevision av missbruksvården i Nyköpings kommun under 10

11 2014 med uppföljning Finansieringen för den här brukarrevisionen har huvudsakligen skett genom anslag från Region Sörmland. För att klara denna omfattande granskning har även Verdandi Brandkärr bidragit med egna resurser. Övergripande ansvar och rollfördelning För Verdandis räkning bildade vi en projektgrupp bestående av Karin Johansson, verksamhetsledare och projektledare, Lars Frejborg, ansvarig för ekonomi och vice projektledare, samt Gunvi Haggren, expert på metoden och författare till metodhandboken Brukarstyrd Brukarrevision en väg till ökat brukarinflytande. Utöver dessa har vi haft ytterligare sju personer som har fungerat som brukarrevisorer. Ansvarig beställare för Region Sörmland var Karin Dahlqvist-Claesson, länssamordnare för uppdrag psykisk hälsa i Sörmland. Till projektet knöts också FOU i Sörmland, med Öie Umb Carlsson, Elisabeth Björk Andersson, och Lina Larsson (from 2019) för att kvalitetssäkra enkäten och rapporterna. Det är Verdandi-Brandkärr som är ansvarig för hela brukarrevisionen, och också står som avsändare på allt material som produceras. Förberedelser Inledningsvis gjorde vi en planering av hela revisionsprocessen i dess olika steg utifrån befintliga resurser och behov. Utifrån uppdragets omfattning och de begränsade resurser vi blivit tilldelade gjorde vi nödvändiga anpassningar av metoden och arbetssätt. Tex använde vi samma brukarrevisorer vid samtliga mottagningar. Det fanns inte heller möjlighet att kartlägga varje enskild mottagning som förberedelse för utformning av enkät och insamling av svar. Vi rekryterade brukarrevisorer som hade egna erfarenheter och kunskaper för uppdraget, men med erfarenheten en bit bakåt i tiden. Dessa fick utbildning i metoden parallellt med att arbetet med brukarrevisionen påbörjades. 11

12 Inledningsvis genomförde vi verksamhetsbesök på några av psykiatrins öppenvårdsmottagningar i Katrineholm och Flen att få generell kunskap om hur man arbetar inom psykiatrins öppenvård och kommunernas socialtjänst inom regionen. Tidpunkten och platsen för insamling av svar på varje ställe som skulle revideras bestämdes tillsammans med respektive verksamhet. Inför insamlingen av svar genomfördes även riktade informationsinsatser till ledning, personal och brukare. Bland annat satte vi upp affischer om vilken tidpunkt som vi skulle besöka varje enhet. Utformning av enkät Utgångspunkten är att brukarrevisionsgruppen själv formulerar och beslutar om vilka frågor som ska ställas. Frågorna utformas utifrån brukarrevisorernas erfarenheter och kunskaper. För att identifiera viktiga frågeområden har det också varit viktigt att ha med kunskap om verksamheterna som ska revideras. Vid utformningen av frågorna har vi inte gått in på enskilda detaljer i behandlingen och behandlingens resultat som sådant, utan inriktat oss på de upplevelser de svarande har av nuet. Brukarrevisorerna gjorde ett utkast på ca 40 frågor som de tyckte var de mest relevanta för verksamheterna. Därefter träffade vi FOU i Sörmland för att kvalitetssäkra enkäten. Brukarrevisorerna tog fram en enkät som slutligen innehöll 35 frågor fördelat på 9 områden: Bakgrundsfaktorer, Tillgänglighet, Avgiftning/Tillnyktring, Stödets utformning och innehåll, Delaktighet, Bemötande och miljö, Sekretess och beslut, Framtiden och De svarandes fria kommentarer. Vi bestämde oss för att, med två undantag, begränsa oss till frågor med fasta svarsalternativ då de är enklast att besvara och att analysera när ett stort antal personer ska svara. För att resultatet skulle bli jämförbart användes samma enkät vid alla mottagningar. Enkäten var i enlighet med uppdraget främst inriktad på missbruk. Däremot tog vi inte emot svar från anhöriga då uppdraget inte innefattade dem. 12

13 Insamling av svar Brukarrevisorerna samlade in svar på kommunernas olika verksamheter för personer med missbruk och personer med missbruk och psykisk ohälsa. Vid revisionen träffade vi 169 personer varav 143 personer, 84 %, besvarade enkäten. 26 tackade nej men alla fick ett erbjudande. Vi upplevde att brukarrevisionen mottogs mycket väl av både personal och brukare. Det avspeglades i att många svarade. Viktiga faktorer för det positiva gensvaret var, enligt vår bedömning, det starka stödet från personalen som informerade och motiverade brukarna att delta i undersökningen och att vi som brukarrevisorer är fristående från verksamheterna. De verksamheter som besöktes var: Eskilstuna Kommun: Navet, sysselsättning på dagtid Vägen, en öppen mottagning med olika behandlingar Kvinnobo, ett stödboende för kvinnor Hemlaås, ett lågtröskelboende för både män och kvinnor Andbergsgatan, ett stödboende inom socialpsykiatrin Klostergatan, ett stödboende för personer med psykisk ohälsa Skiftingegården, ett äldreboende för män med missbruk Tegnergatan, ett akutboende för personer med missbruk Strängnäs Kommun: Brandsta öppna verksamhet för personer som har kontakt med socialtjänsten Kommunala öppenvården Katrineholms kommun. Öppenvård Mercur Utredningsavdelningen på socialtjänsten 13

14 Flens Kommun: Öppenvården Nova Utredningsavdelningen på Stadshuset i Flen Vingåkers kommun: Utredning och öppenvård som var samlokaliserade Nyköpings kommun: HVB Nygården Öppenvårdsmottagningen (på Ö:a Kyrkogatan tillfällig lokal) Oxelösunds kommun: Öppenvården Oliven Trosa kommun: Socialförvaltningen Gnesta kommun: Socialförvaltningen Resultat Under den här rubriken redovisar vi frågor och svar med brukarrevisorernas kommentarer, kopplade till de områden som enkäten är indelad i. För fullständig svarsredovisning se bilaga A, där redovisas hela resultatet, både i faktiskt antal personer, i procent och i tabellform. 143 personer besvarade enkäten. Den kommun där det fanns flest antal brukare i verksamheten var Eskilstuna och vi fick där 80 svar (56 %). där var det också mest bortfall. 26 personer fick ett erbjudande om att fylla i enkäten men tackade nej. Bortfallet var allra högst på öppenvårdsmottagningar. På boenden och i gruppverksamhet var svarsfrekvensen ofta över. För att upprätthålla integriteten och för att det inte ska gå att härleda svaren till enskilda personer redovisas alla svar för kommunerna tillsammans. Det har 14

15 heller inte ingått i uppdraget att granska varje kommun för sig. I en del kommuner är dessutom verksamheterna relativt små och vilket innebar att underlaget från de flesta kommunerna har varit begränsat. Vi har, när vi arbetat med att tolka svaren, delat upp dem på kvinnor och män och om man har missbruk eller inte. Vi har inte sett några avgörande skillnader utom på några få frågor. Dessa redovisas under varje avsnitt. I övrigt redovisas resultaten utan uppdelning. Varje område som redovisas inleds med en sammanfattande redovisning av faktauppgifter från svaren och därefter följer brukarrevisorernas kommentarer. Vi har valt att redovisa fakta både i antal personer och i procent utifrån svarsantalet på respektive fråga. Det dvs att det kan vara färre personer än 143 som svarat på en fråga. Vi har, när vi tolkat svaren, endast utgått från ett brukarperspektiv och framför allt fokuserat på resultat där vi tycker att det finns en förbättringspotential, och inte tagit hänsyn till andra aspekter, som tex ekonomi. Målgrupp Område 1, fråga 2-6 och 8 Antalet personer som svarade var 143 av 167 dvs 85 %. Alla personer har inte svarat på alla frågor, och vi redovisar inte det särskilt på varje fråga utan det går att läsa i bilaga A. 75 personer (57 %) av de svarande uppgav att man var aktuell för både missbruk och psykisk ohälsa och 46 personer (35 %) har ett missbruk. 11 personer (8 %) svarade psykisk ohälsa som skäl för att besöka kommunernas missbruksvård. Av dem som angett kön var 89 män (68 %) och 42 kvinnor (32 %). Det var alltså betydligt fler män än kvinnor. 19 personer (15 %) var år, 34 personer (26 %) var år, 70 personer (53 %) var år och 8 personer (6 %) var över 65 år. Av de svarande hade 66 personer (53 %) ett alkoholmissbruk, 37 personer () ett blandmissbruk. 14 personer (11 %) ett narkotikamissbruk och 7 personer (6%) ett läkemedelsmissbruk. 15

16 På frågan vilken verksamhet man deltog i svarade 9 personer (7 %), behandlingshem, 14 personer (11 %) beroendecenter, 77 personer (63 %) kommunens öppenvård, 13 personer (11 %) psykiatrisk öppenvård och 10 personer (8 %) var på utredning. 57 personer (40 %) har både arbete och bostad. 73 personer (52 %) har boende men inget arbete. Av de svarande var det 10 personer (7 %) som saknade bostad och arbete samt 1 person som saknade boende men hade arbete. Tillgänglighet Område 2, fråga 7, 9 12 Under den här rubriken har vi frågat om verksamheterna upplevs tillgängliga ur ett brukarperspektiv. Vi har alltså ställt frågor om det är lätt att komma i kontakt, om det finns många vägar in i vården, och om det är möjligt att få spontan kontakt. Fråga 7, om första vårdkontakten, återfinns i själva enkäten under avsnittet med bakgrundsfaktorer, men det blir naturligare att redovisa svaren här under avsnittet tillgänglighet eftersom frågan berör första vägen in till vård. På frågan om första vårdkontakten var det 51 personer, (41%) som svarat socialtjänsten, 21 personer (17 %) vårdcentralen, 19 personer (15 %) psykiatrin, 20 personer (16 %) behandlingshem och 13 personer (10 %) minns inte. 54 personer (40 %), uppgav att de fått hjälp inom en vecka, 33 personer (24 %) inom en månad och 21 personer (15 %), fick vänta längre än en månad och det var 28 personer (21 %) som inte kom ihåg. Att komma i kontakt med verksamheten var lätt eller ganska lätt för 122 personer (87 %). Det var svårt eller ganska svårt för 18 personer (13 %). 97 personer (70 %) sa att det fanns möjlighet till spontan kontakt, 10 personer (7 %) svarade nej och 31 personer (23 %) svarade vet inte. 17 personer (12 %) har angett att de nekats behandling på grund av pågående medicinering. 16

17 Brukarrevisorernas kommentarer: Resultatet på frågan om var man har sin första vårdkontakt visar att det finns flera vägar in till vård om man har missbruksproblem. Ur ett brukarperspektiv är det positivt med olika möjligheter. Värt att notera är att en tredjedel kommer via psykiatri eller vårdcentral, dvs annan huvudman än kommunen. Ett av de viktigaste områdena inom vård och behandling är god tillgänglighet, dvs. möjligheter till kontakt så lätt som det bara går, för att ta tillvara motivationen och att skapa en trygghet i att man kan få akut hjälp om man behöver det. fick hjälp inom en vecka, det är ett gott resultat. 60 % fick vänta längre vilket inte är bra Vi vet att när man söker hjälp så vill man verkligen ha det. Då kan det vara svårt att vänta och motivera sig att verkligen ta hjälpen när man får den. Det är positivt att notera att det överlag är lätt att komma i kontakt med verksamheterna, inklusive möjligheten till spontan kontakt. Det är bra eftersom ett akut vårdbehov ofta kan uppstå vid missbruk och psykisk ohälsa. Det faktum att 17 personer (12 %), har nekats behandling pga pågående medicinering är däremot inte positivt. Det finns anledning att reflektera över varför det förhåller sig på det viset. Avgiftning och tillnyktring Område 3, fråga I det här området har vi frågat om tillgången till avgiftning och tillnyktring. Det var 85 personer, (67 %), som fick den avgiftning som de behövde, medan 42 personer (33 %), uppgav att de inte fått det. Det fanns många sätt till kontakt för att få avgiftning. Man fick hjälp genom alla alternativ i enkäten, dvs. via 17 personer (20 %) beroendecenter, 16 personer (19 %) psykiatrin, 28 personer (33 %) socialtjänsten, 6 personer (7 %)vårdcentralen och annan 19 personer (22 %) 17

18 På frågan om man måste ha planering med socialtjänsten för fortsatt vård och behandling för att få avgiftning svarade 17 personer (19 %), att det var ett villkor för avgiftning. För 38 personer (48 %) var det ingen väntetid mellan vård och avgiftning. 12 personer (15 %) fick vård inom tre dagar, 7 personer (9 %) inom 4-6 dagar och 12 personer (15 %) fick vänta 1-2 veckor och 11 personer (14 %) mer än två veckor. Brukarrevisorernas kommentarer: Ur ett brukarperspektiv är det positivt att det finns många vägar in till avgiftning. Men man bör fundera på varför vissa måste ha beslut från socialtjänsten för att få det. Det är viktigt att uppmärksamma att det inte bör vara en allt för lång väntetid mellan avgiftning och fortsatt vård. Detta kan försvåra en framgångsrik behandling. Vi vet som brukare att motivationen är som störst direkt efter avgiftning. Det är positivt att nästan hälften fått vård inom tre dagar efter avgiftning, men det är bekymmersamt att 11 personer (14 %) fick vänta mer än två veckor. Stödets utformning och innehåll Område 4, fråga I det här frågeområdet har man svarat på frågor om vårdplanering och hur man upplever att behandlingen tillgodoser de behov man har. 65 personer (47 %) vet att de har en nedskriven planering för sin vård och behandling. Det innebär att 72 personer (53 %) svarar nej eller vet inte på frågan. 29 personer (21 %) vet att de har fått en SIP (Samordnad Individuell Plan). SIP är bara aktuellt om man ska samordna vården man får med socialtjänsten och/eller andra aktörer. Av de 36 personer som sagt att de har både psykisk ohälsa och missbruk är det 9 personer (25%) som svarat ja på frågan om de har en SIP. 18

19 Av brukarna svarar 73 personer (55 %) att vården tillgodoser deras behov. 43 personer (33 %) svarar delvis och 8 personer (6 %) svarar nej på frågan och 8 personer (6 %) vet inte. 78 personer (57 %) svarar nej eller vet inte, på frågan om anhöriga har erbjudits stöd. Brukarrevisorernas kommentarer: Drygt hälften känner inte till om de har en nedskriven plan för sin behandling. Ur ett brukarperspektiv är det väldigt viktigt att ha information och kunskap om sin vård. Det påverkar den tillit och det förtroende som man känner för vården samt känslan av delaktighet vilket ökar chanserna till en lyckad behandling avsevärt. När det gäller varför så några har en Samordnad Individuell Plan (SIP) kan det vara så att man inte känner till begreppet SIP, eller att man endast får vård för sitt missbruk. Ur ett brukarperspektiv är det viktigt att brukaren har kunskap om vilka begrepp som används inom behandlingen. Det ökar möjligheterna till att vårdgivaren och vårdtagaren får ett jämlikt förhållande till varandra och därmed ett lyckat vård- och behandlingsresultat. Brukarrevisorerna noterar att endast 6 % svarar att vården inte tillgodoser deras behov medan 55 % svarar ja på frågan. Det är 33 % som svarar delvis. Det kan vara ett uttryck för att man har behov utöver det som vården kan tillgodose, men det kan också vara så att brukaren saknar en eller flera komponenter i sin behandling. Enligt brukarrevisorernas erfarenheter kan det finnas behov av att under behandlingens gång tydligare motivera och förankra insatserna, och vara lyhörd för att anpassa behandlingen till brukarens behov. Upplever inte brukaren att hens behov tillgodoses så kan man anta att det långsiktiga behandlingsresultatet inte heller kommer vara framgångsrikt. Stöd till anhöriga är en viktig framgångsfaktor när det gäller behandling för missbruk. Vi kan inte bedöma utifrån svaren, om det negativa utfallet beror på om man inte har några anhöriga, eller om man inte vill att anhöriga ska få veta att man är i behandling. En tredje anledning kan vara att anhöriga faktiskt inte har tillfrågats. Stödet till anhöriga är en fråga som behöver belysas mer. 19

20 Delaktighet Område 5, fråga Inom området delaktighet har vi ställt frågan om man kunnat vara delaktig i både planering och val av behandling för sin vård samt om man fått information om regler mm. Svaren visar att 46 personer (33 %) inte vet, eller inte fått vara med och påverka planeringen av sin behandling. 38 personer (28 %) som svarar nej eller vet inte på frågan om möjligheten att påverka valet av behandling. 103 personer (76 %) svarar att de fått information om regler och förhållningssätt. Brukarrevisorernas kommentarer: Sammantaget visar avsnittet om delaktighet att omkring en tredjedel inte upplever att de inte kunnat påverka sin vård/behandling. Det är anmärkningsvärt. Det kan också hänga samman med att det i vissa, framförallt i mindre kommuner, saknas olika alternativ för behandling. Det kan i och för sig vara begripligt ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv men förödande för den enskilde vårdbehövande. En grundläggande förutsättning för framgångsrik vård är att brukaren känner tillit till att det är rätt behandling. På frågan om man fått information om regler och förhållningssätt är resultatet att 24 % inte fått det. Det är viktigt att man får den information man behöver annars riskerar man att göra fel och det är inte bra för en framgångsrik kontakt med brukaren. Ur ett brukarperspektiv är det viktigt med delaktighet då det påverkar både motivation och tilltro till insatsen. Brist på information och delaktighet kan försvåra en framgångsrik behandling. Vet man inte vad som förväntas av en, kan man inte heller leva upp till det och man kan också riskera att bestraffas dvs. drabbas av olika sanktioner exempelvis avstängning och indragna bidrag. 20

21 Bemötande och miljö Område 6, fråga På detta område har vi ställt frågor om man känner sig trygg i sin vård och behandling, om man blir bemött med respekt, hur man ser på personalen kompetens samt om man är nöjd med lokalerna. Inom området bemötande och miljö har de svarande övervägande svarat positivt, men det är 13 personer (9 %) som känner sig otrygga i sin behandling. 124 personer (91 %) svarar att de blir bemötta med respekt, 12 personer (9 %) svarar att de inte blir det. 125 personer (91 %) upplever att man kan framföra sina åsikter och 13 personer (9 %) anser inte det. 100 personer (77 %) har svarat ja och 30 personer (23 %) har svarat nej eller vet inte om personalen är kunnig i missbruksfrågor. När det gäller lokalerna är 119 personer (89 %) nöjda med utformning och tillgänglighet. Brukarrevisorernas kommentarer: Att 13 personer, 9 %, känner sig otrygga i sin vård och behandling är anmärkningsvärt. Ur ett brukarperspektiv är trygghet viktigt för ett lyckat behandlingsresultat. Det är också en viktig grundprincip att vård och behandling ska ge stöd och inte förvärra situationen genom att skapa otrygghet. En överväldigande majoritet upplever att de bemöts med respekt. Lika många uppger att de kan framföra sina åsikter till personalen. Vi vet att bemötandet i allra högsta grad påverkar om behandlingen är framgångsrik eller inte. 77 % upplever att personalen är kunnig i missbruksfrågor, men 23 % upplever inte det. Eftersom de svarande uteslutande har svarat på frågorna i verksamheter som riktar sig till personer med missbruk är det viktigt att personalen inger förtroende genom deras kompetens. Brukarna har varit övervägande positiva till lokalerna. Detta kan bero på att man i kommunerna har både mottagningar med väntrum och verksamhetslokaler, som kan upplevas mer hemlika. Våra brukarrevisorer har kommentarer kring detta, se längre fram i rapporten. 21

22 Sekretess och beslut Område 7, fråga Inom frågeområdet behandlas frågor om sekretess, samtycke och möjligheten att överklaga beslut. Området börjar med en fråga om brukaren tror att personalen pratar bakom ryggen på hen (med andra ord bryter mot sekretessen). Där har 17 personer (12 %) svarat ja och 120 personer (88 %) svarat nej på frågan. 41 personer (30 %) svarar nej eller vet inte på frågan om de fått information om sekretess och samtycke och 97 personer (70 %) svarar ja. 97 personer (71 %) svarar att man inte har fått, eller inte vet om man har fått, information om att man kan överklaga beslut som rör sin vård/behandling. Brukarrevisorernas kommentarer: På frågan om prata bakom ryggen, så kan det vara flera orsaker till att 17 personer upplever att det är så. Det kan vara en korrekt upplevelse. Det är ett resultat som behöver uppmärksammas. När det gäller regler om sekretess och samtycke behöver verksamheterna alltid fundera på hur man säkerställer att informationen har nått fram. Vi vet, som brukare, att ofta får man den informationen första gången och då har det inte uppfattats, för att man är upptagen med själva besöket. Ur ett brukarperspektiv behöver information upprepas kontinuerligt och anpassas till mottagaren. Det borde vara en självklarhet att brukarna vet om att man kan överklaga beslut som rör sin behandling. Framtiden Område 8, fråga I detta område ställs frågor om man tror att behandlingen leder till någon förändring för brukarna och om det finns någon uppföljning planerad. 27 personer (20 %) svarar nej eller de eller inte vet på frågan om behandlingen leder till någon förändring för dem och 111 personer () svarar ja. 22

23 88 personer (64 %), svarar nej eller att de vet inte på frågan om de har någon uppföljning planerad och 50 personer (36 %) svarar ja. Brukarrevisorernas kommentarer: Det är värt att uppmärksamma att 20 % inte tror att behandlingen leder till en förändring. En orsak kan vara att insatserna är dåligt motiverade och förankrade hos brukaren eller att insatserna inte motsvarar de behov man har. När det gäller planerad uppföljning kan det vara så att man inte uppfattar att man har en uppföljning på en insats. Det behöver framföras på ett tydligare sätt till brukaren. I värsta fall har man ingen uppföljning planerad när vården startar och då behöver verksamheterna ser över det i sin planering av vården. I varje behandling bör man ta sikte på framtiden och möjligheten till en förändring, annars riskerar vården att bli till en bestående del av vardagen, utan att man som brukare och behandlare egentligen frågar sig vad vården ska leda till. Att bara 36 % vet att de har en uppföljning planerad är därför något att arbeta vidare med. Verksamheterna i kommunerna skiljer sig åt från varandra, då en del brukare ska ha sin behandling för all tid framåt, men det är ändå så att ur ett brukarperspektiv ska man ändå följa upp brukarens upplevelser av innehållet i vården. De svarandes fria kommentarer Område 9, fråga På de här frågorna fick man lämna egna kommentarer. Det är 46 personer som har lämnat kommentarer om vården och 66 personer som har kommenterat själva enkäten. Många kommentarer var positiva. Här kommer ett urval: Jag är jättenöjd med den behandling jag får och att personalen haft samma problematik så de faktiskt förstår Mercur är jättebra trivs här Omständlig väg till ansökan om substitutionsbehandling Lokalen Lyhörd 23

24 Utbildning och sekretess bör förbättras. Kommunikation personal/klient måste förbättras Att det överlag funkar dåligt mellan landsting och kommun och att avgiftningar på 5 dagar är helt orimligt. Min vård är splittrad mellan många olika instanser. Ovanstående gäller främst "Vägen". Jag är väldigt tacksam för all den hjälp. Den har varit livsavgörande för mig. Mycket info om våra skyldigheter men ingen info om våra rättigheter Jag är mycket missnöjd med läkaren. Övrigt jag känner dom lämnar mig ifred På frågan om enkätens utformning var det flest kommentarer, svaren var övervägande positiva. Anständigt klara frågor Den var simpel och inte alltför jobbig att svara på. Bra men det saknades lite alternativ Svårt Det var en enkel enkät att fylla i med bra frågor. Jättebra, på tiden att något görs! Fantastisk, bra att det blir en ändring. Den var bra, utförligare svar orkar jag inte ge. Bra viktigt att sådant utförs. Gärna med tätare undersökning då mycket förändras för brukarna. 24

25 Bra! Hoppas den tas på allvar och att dom som bör verkligen ser till vårat bästa Nyttig, bra att svara på frågor gällande ämnet det berör Jag tycker det var bra frågor, förstod dem och behövde inte tveka och undra över frågorna. Fick mig att tänka. Förutom de skriftliga kommentarerna som redovisas ovan fick vi också muntliga kommentarer där man uttryckte sin uppskattning över att revisionen gjordes och att man hoppades på en uppföljning. Brukarrevisorernas egna reflektioner Under den här rubriken beskriver vi brukarrevisorer våra reflektioner utifrån våra egna upplevelser och de kommentarer vi fått när vi har varit på mottagningarna och samlat in svar. På alla mottagningar där vi har varit och samlat in svar har vi fått ett gott bemötande och mottagande av både brukare och personal. Många brukare sa att de tyckte att det var väldigt bra de fick komma till tals. En viktig förutsättning för att nå brukarna var samarbetet och förankringen av revisionen i respektive personalgrupp. I något fall hade informationen om de överenskommelser som gjorts om tid och plats för revision inte vidarebefordrats till berörd enhet vilket gjorde att inga brukare fanns på plats vid mättillfället. En av de saker vi reflekterat över är lokalernas betydelse för brukarnas upplevelser. Vi kunde konstatera att lokalerna var inbjudande och verkade trivsamma och ändamålsenliga. Vid ett väntrum kunde vi däremot konstatera att det var väldigt lyhört i lokalerna. En del av lokalerna var också svårtillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Information och kommunikation är ett centralt område för ett bra vårdresultat. Vi brukarrevisorer är rätt säkra på att de flesta har fått information någon gång under vårdtiden, men att det har givits på ett sådant sätt att man inte tagit det 25

26 till sig. Ur ett brukarperspektiv så måste vårdgivare/behandlare anpassa sig till mottagarens förutsättningar och försäkra sig om att brukaren faktiskt uppfattat informationen. I övrigt hade mottagningarna, både personal och brukare, ett gott och jämlikt bemötande. Även vi som brukarrevisorer blev bemötta med samma respekt som kollegor har för varandra. Och det visar sig, även i svaren, då betyget för bemötande var mycket högt, över ansåg att de blev bemötta med respekt och att man kan framföra sina åsikter. Avslutande kommentarer och uppföljning Brukarrevisionen pekar på en rad utmaningar och möjliga förbättringsområden i verksamheterna. De har inte ingått i vårt uppdrag att komma med förslag till lösningar på de eventuella problem som resultaten visar, men vi deltar naturligtvis gärna i ett sådant arbete framöver. En brukarrevision visar bara på hur situationen ser ut vid mättillfället. Generellt är det därför viktigt att man gör uppföljande revisioner för att kunna mäta förändringar över tid och se vilka insatser som ger önskat resultat. Det är en fördel att göra en uppföljande brukarrevision med i huvudsak samma inriktning. I samband med en sådan kan man också göra fördjupningar på områden där resultaten i revisionen väcker frågor. Vi har under brukarrevisionen stött på frågor som är viktiga att fördjupa sig i: Varför är det så många som säger att de inte har arbete, trots att de allra flesta är under 65 år? Varför är det så några som får vård som är över 65 år? Varför har så många inte fått avgiftning? Vilken är anhörigas roll och vilken betydelse har de inom vård och behandling? Hur ska man säkerställa att brukaren känner sig delaktig och har ett reellt inflytande över den vård/behandling hen får? Hur får verksamheterna till en fungerande information och kommunikation? 26

27 Hur ska brukaren känna sig trygg i verksamheten? Varför är det så några som upplever att de har fått information om att de kan överklaga? Varför är det så några som vet om de har en SIP? Är vården så bra som den kan vara? Är vården likvärdig inom länet? Hur kan kommuner samverka för att ge brukaren fler behandlingsmöjligheter? Ett område, som inte ingått i uppdraget, är att se på möjligheten till ökad brukarmedverkan och brukarinflytande. Det är ett viktigt utvecklingsområde om man på allvar vill fortsätta att förbättra vård och behandling. Det hade varit en fördel om resurserna tillåtit en ökad lokal rekrytering av brukarrevisorer. Dessa hade kunnat fortsätta arbetet för en utökad brukarmedverkan för varje enskild verksamhetsort. Därigenom hade man kunnat skapa en bättre grund för brukarmedverkan och brukardialog på verksamhetsnivå. Att detta är ett viktigt område bekräftas också av att de som svarade på enkäten uttryckte en stor vilja att få göra sin röst hörd och att arbetet med brukarstyrda brukarrevisioner ska fortsätta. Det är vår förhoppning att den brukarrevision som gjorts inte ses som en enstaka punktinsats utan som ett led i ett långsiktigt arbete för bra vård och behandling utifrån brukarnas behov och upplevelser. 27

28 Ytterligare information Detta är en av rapporterna i redovisningen av den brukarstyrda brukarrevision som Verdandi-Brandkärr genomförde inom missbruksvården i Sörmland Denna behandlar resultaten från länets 9 kommuner. Det finns också en samlad rapport som behandlar psykiatrins öppenvård och beroendemottagningar i Sörmland. Den heter Rapport Brukarstyrd Brukarrevision Öppenvårdspsykiatri och beroendevård Region Sörmland Till den finns det ytterligare 3 delrapporter: - Delrapport 1 för Västra länsdelen, psykiatrin i Katrineholm och Flen. - Delrapport 2 för Södra länsdelens psykiatri i Nyköping, - Delrapport 3 för Norra länsdelens psykiatri i Eskilstuna och Strängnäs Rapporterna finns tillgängliga på Region Sörmlands hemsida och på respektive mottagningsställe, samt på Verdandi-Brandkärrs hemsida: För vidare kontakt mejla brandkarr@verdandi-nykoping.se eller ring

29 29

30 RAPPORT 2 BRUKARSTYRD BRUKARREVISION Kommunernas missbruksvård SÖRMLAND 2018 BILAGA A DIAGRAM Obs! Antalet svarande är 143 totalt, men vi redovisar inte alla bortfall och procenttalen som visas är beräknade på hur många som svarat på respektive fråga. Alla procenttal är avrundade till närmaste heltal, därför blir det ibland inte 100 % på varje 30

31 fråga. Målgrupp och bakgrundsfakta Område 1, fråga Jag bor i 56% 5% 11% 13% 8% 1% 2% 5% 7 pers 75 pers 15 pers 10 pers 1 pers 2 pers 6 pers 17 pers Flen Eskilstuna Katrineholm Nyköping Oxelösund Trosa Vingåker Strängnäs 2. Jag besöker den här mottagningen för att jag har: 35% 57% 46 pers 75 pers 11 pers Missbruk/beroende Både missbruk/beroende och psykisk ohälsa 8% Psykisk ohälsa 31

32 3. Kön 68% 32% 42 pers 89 pers Kvinna man 4. Ålder 53% 26% 15% 6% 19 pers 34 pers 70 pers 8 pers år år år Över 65 32

33 5. Jag är huvudsakligen aktuell pga: 53% 11% 6% 66 pers 14 pers 37 pers 7 pers Alkohol Narkotika Blandat Läkemedel 6. Jag deltar i 63% 7% 11% 11% 8% 9 pers 14 pers 77 pers 13 pers 10 pers B-hem Bc Kom öppen Psyk öppen Utredning 33

34 7. Min första vårdkontakt för mitt missbruk/vårdkontakt var via: 41% 17% 15% 16% 51 pers 21 pers 19 pers 20 pers 13 pers Soc Vc Psyk DB Minns inte 8. Har du boende och/eller arbete? 52% 57 pers 73 pers 1 pers 10 pers Både arbete och boende Boende men inget arbete 1% Arbete men inget boende 7% Varken boende eller arbete 34

35 Tillgänglighet Område 2, fråga Hur lång tid tog det innan behandlingen började efter att du sökt hjälp? 12% 28% 24% 15% 21% 16 pers 38 pers 33 pers 21 pers 28 pers Samma dag Inom en vecka Inom en månad Längre än en månad Kommer inte ihåg 10. Hur upplever du möjligheten att komma i kontakt med den här verksamheten? 27% 8% 5% 84 pers 38 pers 11 pers 7 pers Lätt Ganska lätt Ganska svårt Svårt 35

36 11. Finns det möjlighet till spontan kontakt där du får din vård behandling? 22% 7% 97 pers 10 pers 31 pers Ja Nej Vet inte 12. Har du någon gång nekats behandling pga pågående medicinering? 76% 12% 12% 17 pers 105 pers 17 pers Ja Nej Vet inte 36

37 Avgiftning och tillnyktring Område 3, fråga Fick du den avgiftning/tillnyktring du behövde innan du påbörjade din vård/behandling? 67% 33% 85 pers 42 pers Ja Nej 14. Var hade du din första kontakt för att få avgiftning? 19% 33% 7% 22% 17 pers 16 pers 28 pers 6 pers 19 pers BC Psyk Soc Vc Annan 37

38 15. Begärde psyiatrin att du skulle ha en planering med socialtjänsten för fortsatt vård/behandling innan du fick komma in på avgiftning? 57% 19% 24% 17 pers 50 pers 21 pers Ja Nej Vet inte 16. Hur lång tid tog det mellan avgiftning och din fortsatta vård/behandling? 48% 15% 15% 9% 14% 38 pers 12 pers 7 pers 12 pers 11 pers Ingen väntetid 1-3 dagar 4-6 dagar 1-2 veckor Mer än två veckor 38

39 Stödets utformning och innehåll Område 4, fråga Vet du om det finns en nedskriven planering för din vård/behandling? 47% 32% 65 pers 28 pers 44 pers Ja Nej Vet inte 18. Har du en samordnad individuell plan (SIP)? 46% 33% 21% 29 pers 62 pers 44 pers Ja Nej Vet inte 39

40 19. Tillgodoser vården/behandlingen, eller den hjälp du får, dina behov? 55% 33% 6% 6% 73 pers 43 pers 8 pers 8 pers Ja Delvis Nej Vet inte 20. Har du anhöriga som har erbjudits stöd? 43% 7% 59 pers 68 pers 10 pers Ja Nej Vet inte 40

41 Delaktighet Område 5, fråga Kunde du påverka planeringen av din vård/behandling? 67% 13% 93 pers 28 pers 18 pers Ja Nej Vet inte 22. Har du kunnat påverka valet av din vård/behandling? 72% 18% 98 pers 24 pers 14 pers Ja Nej Vet inte 41

42 23. Har du fått information om regler och förhållningssätt för din vård/behandling? 76% 13% 11% 103 pers 17 pers 15 pers Ja Nej Vet inte Bemötande och miljö Område 6, fråga Känner du dig trygg i din vård/behandling? 91% 9% 125 pers 13 pers Ja Nej 42

43 25. Upplever du att du blir bemött med respekt i din vård/behandling? 91% 9% 124 pers 12 pers Ja Nej 26. Upplever du att du kan framföra dina åsikter till personalen? 91% 9% 125 pers 13 pers Ja Nej 43

44 27. Upplever du att personalen är kunnig i missbruksfrågor? 77% 9% 14% 100 pers 12 pers 18 pers Ja Nej Vet inte 28. Är du nöjd med lokalernas utformning och tillgänglighet? 89% 11% 119 pers 15 pers Ja Nej 44

45 Sekretess och beslut Område 7, fråga Upplever du att personalen pratar bakom ryggen på dig? 12% 88% 17 pers 120 pers Ja Nej 30. Har du fått information om sekretess och samtycke? 19% 11% 97 pers 26 pers 15 pers Ja Nej Vet inte 45

46 31. Fick du information om att du kan överklaga beslut om din vård/behandling? 35% 36% 29% 40 pers 48 pers 49 pers Ja Nej Vet inte Framtiden Område 8, fråga Upplever du att vård/behandlingen leder till en förändring för dig? 14% 5% 111 pers 7 pers 20 pers Ja Nej Vet inte 46

47 33. Vet du om det finns någon uppföljning efter den här vården/behandlingen för dig? 36% 29% 35% 50 pers 40 pers 48 pers Ja Nej Vet inte 47

48 RAPPORT BRUKARSTYRD BRUKARREVISION SÖRMLAND 2018 RAPPORT 2 Kommunernas missbruksvård Detta är Verdandi-Brandkärrs rapport över den brukarstyrda brukarrevision som vi genomförde Den utvärderar öppenvårdspsykiatrin och beroendevården i Sörmlands län, både den som drivs av regionen och den som drivs av kommunerna. I rapporten beskrivs hur brukarna ser på vården utifrån svaren i den enkät som använts. Frågorna i enkäten har formulerats av brukare som har erfarenhet av den här typen av vård och de har sedan varit med och analyserat svaren och kommit med slutsatser. Arbetet bygger på Verdandis metod Brukarstyrd Brukarrevision. För mer information så kontakta oss. Box 4020 Besöksadress: Mariebergsvägen Nyköping Tel: Epost: brandkarr@verdandi-nykoping.se Organisationsnummer: Ansvarig projektledare: Karin Johansson 48