Rapport brukarstyrd brukarrevision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport brukarstyrd brukarrevision"

Transkript

1 Rapport brukarstyrd brukarrevision PIVA Varberg 2012 den 26 november 2012 Skriven av: Jan Nyman och Therese Lind

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRBEREDELSE... 3 SYFTET... 4 PROJEKTLEDNING... 4 REVISORER... 4 GENOMFÖRANDE... 5 PROJEKTGRUPPEN... 5 BRUKARREVISIONSPROCESSEN... 5 KONFIDENTIELLT... 7 INFORMATION OM PROJEKT OCH RESULTAT... 8 RESULTAT... 9 BAKGRUNDSFAKTORER... 9 TILLGÄNGLIGHET STÖDETS UTFORMNING OCH INNEHÅLL DELAKTIGHET BEMÖTANDE OCH MILJÖ KOMPETENS OCH RESURSER FÖRÄNDRING ANALYS BEMÖTANDE BETYDELSEFULLT

3 Revisionen genomfördes mellan den 18 juni och den 9 september 2012 på PIVA (psykiatriska intensivvårdsavdelningen) i Varberg. Sammanfattning Det vi har sett är att det kan vara svårt att komma in på PIVA för avgiftning/tillnyktring och att det brister i vårdkedjan efter att man har lämnat avgiftningen. De som söker vård på PIVA är män i hög ålder med läkemedel och alkohol som huvuddroger. Unga missbrukare och tyngre drogmissbrukare söker sig någon annan stans för vård. Motivationen till behandling och vård är stor och bör tas till vara på och stödjas redan på avdelningen, och där skulle brukarrådet i Halland kunna vara en resurs och ett stöd för brukaren. Uppföljning och planerad behandling efter avgiftning är inte tillräcklig utan kan förbättras. Personalens bemötande och omsorg får gott betyg i både enkäten och i samtal med brukare. PIVA är i första hand till för psykiskt sjuka och i andra hand till för avgiftning/tillnyktring. 2

4 Förberedelse Våren 2012 bestämde det regionala brukarrådet i Halland att genomföra en brukarrevision på en avdelning inom psykiatrin i Halland. Uppdraget initierades av Region Halland då processledaren inom missbruk och beroende Åsa Claesson hade fått vetskap om brukarrevision via SKL (Sveriges kommuner och Landsting) och Verdandi. Verdandi är en organisation som arbetar för ett öppnare samhälle. Verdandis värderingsgrund är att "alla behöver behövas". Alla människor behövs i kampen för ett rättvist och solidariskt samhälle och alla behövs i samhället. Alla har erfarenheter, kunskaper och resurser som kan frigöras och tas tillvara. I november 2011 fick tre representanter från brukarrådet i Halland åka till Stockholm för att få mer kunskap om vad en brukarrevision innebär. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en verksamhet eller enhet som ger vård, stöd eller service till människor. Brukarstyrd innebär att den görs av brukare eller närstående med egna erfarenheter av verksamheten. En brukarstyrd brukarrevision innebär att brukare har kontroll över revisionsprocessen. Vilket innebär att ta fram revisionens verktyg, att genomföra revisionen, att analysera och dra slutsatser och att återkoppla resultatet. Genom att det är brukare, istället för professionen eller experter, som genomför revisionen så får man syn på sådant som man annars inte skulle upptäcka, (hämtat från SKL:s (Sveriges kommuner och landsting, SKL 2012). Det regionala brukarrådet i Halland valde att genomföra revisionen på PIVA (psykiatrisk intensivvårdsavdelning) i Varberg för att PIVA idag är ett av få alternativ att söka sig till för att bli avgiftad. I Halland finns det två psykiatriska mottagningar, en i Varberg och en i Halmstad. Tidigare fanns TNE (tillnyktringsenheten)i Halmstad och Getterön i Varberg som nu båda är nedlagda. TNE i Halmstad lades ner i början på 2000-talet av besparingsskäl och Getterön i Varberg lades ner 2010 på grund av att lokalerna var så gamla och nedgångna och inte ansågs vara lönsamma att renovera. Brukarrådet har av egen erfarenhet och genom röster från brukare i olika brukarföreningar sett 3

5 ett problem att komma in på avgiftning och även att få hela vårdkedjan att hänga ihop efter avgiftningen. Det finns ingen självklar plats att vända sig till för att bli avgiftad, då PIVA i första hand vänder sig till psykiskt sjuka. Syftet Syftet med brukarrevisionen var att påvisa behovet av en tillnyktring/avgiftning i Halland och att göra brukarnas röst hörd. Projektledning Jan Nyman som är samordnare för brukarrådet Halland har varit projektledare, med stöd av Therese Lind samordnare kring brukarinflytande för Region Halland. Projektledningsarbetet har inneburit att samordna möten med brukarrevisorerna och utbildning för att skapa revisionsverktyg och för att kunna konstruera relevanta frågor till en enkät. Utbildningen har funnits till för att revisorerna ska få kunskap för att sammanställa svaren och göra en analys av resultatet. En viktig del av projektledningen har också varit att samordna och planera undersökningen på plats på PIVA i Varberg på ett sådant sätt att personalen inte blev störd i sitt dagliga arbete. Revisorer Den brukarstyrda brukarrevision utformades och utfördes av brukarrevisorer, dvs. brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet. Brukarrevisorerna var alla representanter i brukarrådet i Halland och kom från olika lokala föreningar i länet. Brukarrevisorerna har inte själva varit aktuella i den verksamhet som granskas. Vilket har varit ett krav för att fullgöra ett trovärdigt uppdrag. Brukarrevisorerna hade som uppgift att utforma enkäten och frågorna och planlägga revisionen. 4

6 För själva revisionsuppdraget utgick ersättning. Information, förankring och återkoppling till alla berörda brukare, personal, ledning och brukarrevisorer var centrala delar i revisionsarbetet. Genomförande I inledningen av revisionen hade projektgruppen ett förberedande informationsmöte med PIVA:s enhetschef Annika Ruff och en sjuksköterska. Projektgruppen fick även ta del av dokumenten, Rutin alkoholabstinens, Balanserat styrkort 2012 och Arbetsmål för PIVA. Mötet gav god inblick i PIVA:s verksamhet och kunskaper om hur personalen arbetar på avdelningen. Under våren 2012 träffades projektgruppen en gång i månaden och arbetade på enkäten och frågorna, under två av mötena deltog även Gunvi Haggren,handledare från Verdandi, och hjälpte till genom att ge råd och förslag till hur frågorna och enkäten kunde utformas. Projektgruppen Projektgruppen har bestått av sex stycken revisorer. Gruppen har dock inte varit intakt under hela projekttiden. Några revisorer har fallit ifrån under arbetet, orsakerna har varit ändrade levnadsförhållanden, sjukdom, återfall och arbete. Deras platser har fyllts av nya revisorer. Dock har kärnan i projektgruppen varit samma under hela tiden vilket har underlättat arbetet. Brukarrevisionsprocessen En inledande utbildning om brukarstyrda brukarrevisioner hölls av Gunvi Haggren, handledare från Verdandi, för revisorerna. Utbildning integrerades till framtagning av enkäten. Under utbildningen utformades en modell som revisionsgruppen ville jobba efter. 5

7 Revisionsgruppens modell Akutboende Alt. Lösning Aktivt Missbruk Tillnyktring Avgiftning Utredning/UAE Behandling PIVA Revisionsgruppen anser att brukarrådet i Halland kan ta en del arbetet med att få vårdkedjan att fungera bättre. Revisionsgruppen vet genom egen erfarenhet att det är ett heltidsjobb att hålla sig nykter den första tiden efter en avgiftning, att kunna få stöd till att ta de kontakter och utföra vardagliga sysslor som behövs kan vara av största vikt för att orka fortsätta vara nykter/drogfri. Arbetsmötena med projektgruppen har varit givande och kreativa. Diskussionerna har varit många och handlat utöver lämpliga revisionsverktyg och relevanta enkätfrågor för PIVA:s verksamhet också om missbruksvården i Halland och önskan om en optimalt fungerande vårdkedja. En av faktorerna för att få en så bra enkät som möjligt var att diskutera frågorna från flera håll. Revisionsgruppen bestod av en blandning av människor i olika åldrar, olika kön och med olika bakgrund när det gäller missbruk och beroende, vilket har nyanserat diskussionen. Enkäten konstruerades fram under mötena genom diskussioner, där vi försökte få frågorna så relevanta och konkreta som möjligt. Projektgruppen inriktade sig i första hand på att se hur brukaren kommer in på PIVA och vart man tar vägen efter avgiftning/tillnyktring. Centrala huvudrubriker i enkäten handlade om tillgänglighet, stöd, delaktighet, kompetens och förändring. Även frågor som rör verksamhetens miljö och personalens bemötande togs upp. 6

8 Revisionen genomfördes på det sätt att en revisor hade ansvaret att genom telefonkontakt varje dag under tiden revisionen pågick höra efter om det fanns någon aktuell patient inlagd på PIVA. Från PIVA:s sida upprättades ett schema med sjuksköterskor från avdelningen som hade ansvaret att informera om det fanns patienter som kunde delta i undersökningen. När så var fallet tog sig två stycken revisorer till avdelningen och intervjuade brukaren avskilt på dennes rum för att det skulle vara så konfidentiellt som möjligt. Revisorerna fanns närvarande under hela tiden brukaren fyllde i enkäten för att finnas till hands om några frågor skulle uppstå. När brukaren ansåg sig klar med enkäten lades den i ett kuvert som förseglades i brukarens närvaro för att tystnadsplikten revisorerna hade mot brukaren inte skulle ifrågasättas. Under samtalen mellan patienter och brukarrevisorer framkom att många av brukarna kände sig rädda och osäkra när de skulle lämna avdelningen efter avgiftning/tillnyktring. De känslorna handlade mycket om hur de skulle klara av att hålla sig nyktra och vart de skulle vända sig för att få hjälp. Många av brukarna talade om att de var ensamma och kände sig utsatta, samtidigt som det kändes bra att vara inlagda på avdelningen då de blev sedda som människor och att personalen brydde sig om dem. Konfidentiellt Tystnadsplikt och integritet är viktiga ledord både i förhållande till de brukare som medverkar och de som utför revisionen. I maj månad innan revisionen startades hade vi ett extra möte där samtliga revisorer fick skriva på ett avtal om tystnadsplikt som tagits fram i dialog med PIVA:s avdelningschef. Avtalet innebar att projektgruppen gick noggrant igenom tillvägagångssättet och etiskt korrekt agerande på PIVA. Integritet diskuterades och tydlighet gentemot brukaren. Syftet med avtalet underströk också att varje intervju skulle inledas med en överenskommelse om tystnadsplikt mellan revisorer och brukare. Det skulle framkomma tydligt att det var helt frivilligt att besvara enkäten och att den när som helst kunde avbrytas av brukaren. Enkätsvaren förvarades inlåsta där endast revisionsgruppen var de enda som hade tillgång till dem tills det var dags att sammanställa alla svaren. 7

9 Information om projekt och resultat Information och förankring har utöver revisorsgruppen skett till personal och verksamhetsledning samt till berörda brukare. Informationen till verksamheten och personalen skedde inför och efter det att revisionen genomfördes. På en arbetsplatsträff på PIVA i Varberg den 24 september 2012 redovisades resultaten för personalen. Svaren redovisas även på PIVA genom anslag i lokalerna. Vi deltog även i en arbetsplatsträff före revisionen startade och informerade personalen hur revisionen skulle utföras. En redovisning för revisorer och brukarrådet gjordes den 26 september

10 Resultat Revisionen genomfördes mellan den 18 juni och den 9 september 2012 på psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA) i Varberg. Under perioden har 47 patienter uppfyllt kriterierna för att delta i undersökningen. 32 stycken har deltagit som respondenter varav 23 var män och 9 var kvinnor. En del av de 15 som inte har deltagit har inte varit kvar på avdelningen tillräckligt länge för att vi skulle hinna nå dessa, andra har tackat nej till att delta i undersökningen. Bakgrundsfaktorer 9

11 Revisionen visar att medelåldern är hög och domineras av män som söker vård, och vid jämförelse som gjordes av revisionsgruppen av enkätsvaren mellan män och kvinnor har inga stora skillnader konstaterats. Något som kan uppmärksammas är att antalet ungdomar är lågt. Vart söker sig ungdomarna? Samma sak gäller andra droger än alkohol och läkemedel, amfetamin och heroin saknas nästan helt bland svaren. Alkohol och läkemedel står för nästan tre fjärdedelar av uppgivet huvudmissbruk. Mest förekommande orsaker till besök på PIVA har varit alkohol, depression, ångest, självmordstankar, överkonsumtion benzodiazepiner och överdoser av droger och alkohol. 10

12 Många uppger depression som orsak till besöket. Många upplever det som en nyckel för att komma in. Enkätsvaren och samtalen vi haft med brukarna tyder på att det är svårare att komma in på avgiftning om man bara uppger att man söker vård för att bli avgiftad. En del av brukarna har angett mer än ett huvudmissbruk. En stor del är blandmissbrukare. Tillgänglighet Revisionen granskade frekventa besök, tillgänglighet att komma in och få vård och orsaker till nekad vård. 11

13 12 brukare har blivit nekad inläggning 1 gång. 1 brukare har blivit nekad inläggning 2-5 gånger. 1 brukare har blivit nekad inläggning mer än 5 gånger. 12

14 Återfallsfrekvensen är hög då 7 av 10 kommer för att få hjälp på grund av att man återfallit i missbruk. 14 brukare har blivit nekade avgiftning och av dem är det 9 stycken som inte ansågs behöva vård. Brukaren anser att han eller hon är för frisk mentalt och eftersom brukaren söker endast för sitt missbruk kommer han eller hon inte in för avgiftning. Återkommande besök visar på att det brister någonstans i vårdkedjan. Att brukaren får hjälp med att bli avgiftad är en sak men att man sedan inte klarar av att hålla sin nykterhet/drogfrihet gagnar varken brukaren eller vården. 13

15 Stödets utformning och innehåll Följande cirkeldiagram visar svar på hur lång tid brukaren vistats på avdelningen, vad han eller hon anser om hjälpen som ges och vilka möjligheter stödets utformning verkligen innebär. 14

16 Revisionen visar på att 66 % av brukarna anser att de får den hjälp de behöver när det gäller avgiftning men 25 % säger sig sakna viss hjälp. Önskemål om en mer positiv miljö och att man ges möjlighet till att aktivera sig framträder i undersökningen. Även önskemål om en längre nedtrappning efterfrågas. Hela 77% av brukarna anser att de behöver mer behandling än vad de erbjuds. Det uttrycks ett tydligt behov av ytterligare hjälp i någon form. Behoven ser lite olika ut, vissa anser det värdefullt att få komma till ett behandlingshem efter avgiftning medan andra vill till en speciell öppenvårdsmottagning. Det finns generellt en uppenbar önskan om att bryta sina mönster och lyftas ut ur gamla missbruksvanor. 15

17 En majoritet anser att de behöver vidare vård, vilket visar att man är motiverad och menar Vi vill in i vårdkedjan. Den avgörande motivationen som är så stark i början av ett tillnyktrande sjunker snabbt för varje dag efter att man lämnat avgiftningen. Krasst kan man utläsa att droger funkar vid avgiftning (läs medicin). Vad är det egentligen för avgiftning man fått när huvuddrogen bytts ut till annan drog/medicin? Vi tolkar därför ja-svaret i frågan om man är nöjd med avgiftningen som en sanning med modifikation. Medicinering och alkoholdämpande medicin kan ifrågasättas anser revisionsgruppen av egen erfarenhet! Med vårdplan menar vi att brukaren har en planerad vård som diskuteras med läkare och personal på mottagningen och att brukaren är medveten om vårdplanen och processen för den. Så är inte 16

18 fallet för många av brukarna. Brukaren får inte alltid den information som behövs för att kunna planera sin uppföljning efter avgiftning. Finns det ingen uppföljning efter en avgiftning och tillnyktring så är chanserna att brukaren klarar av att hålla sig nykter/drogfri väldigt små. Detta visar att en fungerande vårdkedja måste börja byggas redan vid avgiftning/tillnyktring. Delaktighet Revisionen visar vilken grad av delaktighet man som brukare upplever att man har och vilka förutsättningar som finns för att kunna påverka sin situation som brukare. Sättet att se på delaktighet kan vara lite olika. Att vara delaktig anses inte vara en fördel för alla. 41 % av brukarna som svarat på enkäten vill vara med och påverka medan flera litar på att personalen gör det som är bäst för mig som brukare. Det är alltså inte självklart att man vill påverka sin patientsituation utan förlitar sig på kunskaperna som finns. Här är dialogen och bemötandet viktigt. Det handlar mycket om den dialog som finns eller inte finns mellan brukare och personal. Missbruksenheten på socialförvaltningen har här ett ansvar när den kopplas in för att möta upp brukarens behov på vidare behandling och då är det viktigt att en kontakt 17

19 knyts så tidigt som möjligt, helst redan på avgiftningen/tillnyktringen när brukaren är som mest motiverad och vill göra något åt livssituationen. Bemötande och miljö Brukarrevisorerna har utifrån brukarens perspektiv granskat personalens bemötande, brukarens vistelse och upplevelsen av miljön. Resultatet är övervägande positivt. 18

20 . Personalen på PIVA får ett mycket gott betyg av brukarna. Bemötandet är väldigt viktigt när man söker hjälp för avgiftning/tillnyktring. Brukaren som 19

21 söker hjälp har kommit till insikt att man behöver hjälp för sitt missbruk och är i en väldigt utsatt position. Hon eller han söker stöd och hjälp och är väldigt tacksam för att man blir omhändertagen och sedd av andra människor. När det kommer till miljön går det kanske inte att påverka så mycket. Man får ta hänsyn till att det är en låst avdelning och säkerhet för personal och patienter måste beaktas. Om det hade funnits en ren avgiftnings/tillnyktringsenhet hade det här inte varit något problem då man fokuserar på behandlingen av missbruket och inte på det psykiska tillståndet. Efter avgiftning kan brukaren om tillståndet och måendet kräver det tillgodogöra sig annan vård/behandling på ett positivt sätt. Kompetens och resurser Frågor kring personalens kunskaper och kompetens belystes. 52 % anser att kunskapen finns och är tillräcklig medan än stor del är tveksam till personalens kunskaper. En efterfrågan som finns är mer kunskaper om beroendeproblematik överhuvudtaget. 20

22 Osäkerheten om planerad uppföljning är rätt stor. Över hälften saknar information om eventuell uppföljning. Det sker uppföljning men hur den ser ut är olika från brukare till brukare, det kan handla om allt från att du åker på behandlingshem eller att du träffar läkare på din vårdcentral och får antabus utskrivet. Brukarna upplever att den uppföljningen som finns är otillräcklig. Det är här brukarrådet skulle kunna komma in i bilden och finnas som en resurs och ett stöd när brukaren lämnar avgiftningen. Det finns föreningar att använda sig av och slussa vidare till. Det finns människor som vill hjälpa. Man kan också fråga sig hur knuten socialtjänsten är till PIVA och uppföljningen av patienten? Återigen blir det viktigt att upprätthålla kontakten. Flertalet patienter anser att det finns kunskap hos personalen på PIVA om avgiftning och där läkaren har stor makt. 21

23 Förändring 63 % av brukarna svarar att de åker hem efter avgiftning. Revisionsgruppen ifrågasätter om det är bra att man åker tillbaks till den miljö där man vanligtvis missbrukar i utan att bryta sitt gamla mönster. 19 % vilket betyder att sex stycken kommer på behandling efter avgiftning. Det är positivt, men det är ändå relativt få och vilken behandling handlar det om? Det är stor skillnad på att åka på behandlingshem och att få antabus utskrivet på recept. Endast 33 % tror inte att de kommer att hamna på PIVA igen. Här finns en uppgift för 22

24 brukarrådet att ta hand om och motivera resterande 67 %. Revisionsgruppen anser att 57 % är en skrämmande stor siffra för de som inte vet om de kommer att hamna på PIVA igen! Kommentarer vi fått av brukarna handlar till stor del om att de är tacksamma för hjälpen de fått och ger beröm till personalen. Brukarna påtalar att det är stor skillnad på PIVA i Varberg och Halmstad och att det är skillnad på bedömningen om man tas in. Ett flertal av brukarna vill åka på behandling direkt efter avgiftning. Analys Brukarrevisionen som genomfördes på PIVA i Varberg visar att behovet av en tillnyktring/avgiftningsenhet är stort i Halland och nödvändig för att få en fungerande vårdkedja. Vi kan se att den som söker hjälp för sitt beroende inte kommer in på rena missbruksproblem, utan man bör ha någon psykisk diagnos med sig för att komma in på behandling. Alla som vill bli nyktra och drogfria ska få möjlighet till det. Som det fungerar i dag är brukaren mer eller mindre tvungen till att lägga till en psykisk åkomma för att kvala in. Det räcker inte att man söker vård för avgiftning utan brukaren lägger till att han är suicidal eller deprimerad för att komma in. 23 Hög ålder och män dominerar i vår undersökning. Alkohol och läkemedel är de vanligaste drogerna. Brukarrevisorerna ser ett samband mellan hög ålder och alkoholkonsumtion då brukaren oftast har en längre tids missbruk av alkohol innan han eller hon behöver söka vård. Något vi reflekterar över är vart de unga missbrukarna och drogmissbrukarna tar vägen? En tanke revisionsgruppen får när svaren analyseras och de diskussioner som uppkommit med brukarna är att läckaget av metadon och subutex används för att självmedicinera, vilket gör att tyngre drogmissbrukare (heroin, amfetamin) inte söker vård på PIVA. Brukarrevisorerna hävdar att brukaren tänder av hemma i stället för att söka hjälp. Då brukaren efter en avgiftning på PIVA är ren från droger men mår psykiskt dåligt när han skickas hem, börjar det

25 verkliga arbetet med att hålla sig nykter och drogfri. Det är en tuff utmaning för de flesta brukarna och finns det då inget stöd eller behandling när man kommer ut från avgiftning är det stor risk att man återfaller i missbruk. Överhuvudtaget ser vi att en bättre uppföljning efter avslutad avgiftning vore önskvärd. Revisionsgruppen ser här att brukarrådet i Halland skulle kunna fylla en funktion i form av stöd och kontakt i vårdkedjan mellan brukaren och de instanser brukaren behöver ha kontakt med. Under samtalen brukarrevisorerna haft med brukarna har detta stöd efterlysts då känslan av osäkerhet och rädsla för att lämna avgiftningen utan stöd är mycket stor och skrämmande. Av egen erfarenhet vet vi att det är ett heltidsjobb att bara hålla sig nykter efter avgiftning. Brukaren behöver ett fortsatt aktivt stöd för att klara av att hålla sig nykter. Att bli utskriven från avgiftning utan en planerad uppföljning gagnar varken vården eller brukaren och revisionen visar att mer än hälften saknar någon sorts uppföljning. Vi ser att det borde finnas en personlig kontakt som knyts till brukaren redan under avgiftning och finns kvar så länge behovet finns. Brukarrevisorerna har även sett att de flesta anser sig behöva fortsatt vård efter avgiftning. Endast 19 % har någon sorts behandling planerad efter utskrivning från PIVA. Vi ifrågasätter vilken sorts behandling det handlar om eftersom det är stor skillnad på att åka på behandlingshem eller att få antabus utskrivet. Flertalet av de utskrivna brukarna åker hem efter avgiftning. Utifrån brukarens perspektiv innebär det att komma tillbaks till den miljö han eller hon är van att missbruka i. För att lyckas ta sig ur missbruket anser vi att man bör byta miljö och bryter de vanor man har. Bemötande betydelsefullt I samtalen med brukarna har vi uppmärksammat att de ofta är ensamma, rädda och osäkra människor som har hamnat i en situation där de känner sig utlämnade. Brukarna uttrycker en stor tacksamhet för att någon tar hand om dem och ser dem och inte behandlar dem som missbrukare utan som människor som behöver hjälp. Av enkätsvar och samtal med brukarna framkommer att personalen får ett gott betyg. Dialogen mellan personal och brukare fungerar bra. Samtidigt saknas vårdplan för många brukare vilket kan 24

26 försvåra hur man går vidare i sin behandling. Revisionsgruppen anser att en vårdplan skall upprättas så snart det är möjligt. Utifrån ett brukarperspektiv hade aldrig accepterats om det hade handlat om annan vård, till exempel ett benbrott. Då är revisionsgruppen helt säker på att brukaren hade vetat hur länge han skulle vara gipsad och fått återbesök inplanerat innan han lämnat sjukhuset. Revisionsgruppen anser att man inte behandlas med samma respekt när man söker för missbruk. Att man får ta del av en vårdplan visar på respekt och bemötande. Brukarna är nöjda med personalens bemötande och det är mycket värdefullt. En missbrukare kanske aldrig oavsett sammanhang blir trevligt bemött. Man ses som samhällets skräp som inte är värt något. Blir man bemött på ett respektfullt sätt har det betydelse och gagnar inte minst brukarens sätt att se på sig själv! Samtalen mellan brukarrevisorerna och brukarna som varit intagna har varit otroligt positiva och givande. Vi märkte att brukarna var positiva till att göra en förändring. Revisorerna har en bakgrund liknande den brukaren har, vilket gjorde att det var lätt att skapa kontakt. Den erfarenhet och kunskap som brukaren har är inte något som går att läsa eller studera sig till när det gäller missbruk. Ofta har brukaren ett långt missbruk med både lyckade och misslyckade behandlingar med sig i ryggsäcken. Kan dessa erfarenheter tas tillvara så är vi säkra på att vården skulle bli både bättre och i ett längre perspektiv billigare. Som vi ser det kan inte vården förlora på något sätt om man använder brukare för att få en bättre vård, samtidigt som brukaren får ett erkännande och vinner självkänsla. Vilket stärker brukaren i hans nykterhet/drogfrihet. Brukarrådet vet att med hjälp av dem kan man få en bättre fungerande vårdkedja. Genom vår kunskap och erfarenhet har vi lättare för att skapa och etablera en kontakt med brukaren än myndigheter. 25

27 26

28 27

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Brukarrevision. Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling. Rapport färdigställd våren 2014. Foto: Leo Pastuhoff

Brukarrevision. Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling. Rapport färdigställd våren 2014. Foto: Leo Pastuhoff Brukarrevision Falu lasarett, avdelning 65 En avgiftnings- och motivationsbehandling Rapport färdigställd våren 2014 Foto: Leo Pastuhoff Sammanfattning Vi var 5 revisorer som november och december 2013

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Brukarrevision av Hornö LVM-hem

Brukarrevision av Hornö LVM-hem Brukarrevision av Förord är först ut inom SiS med att genomföra en brukarrevision. Den rapport du håller i handen är alltså den första i sitt slag inom myndigheten. En brukarrevision utförs av brukare

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Uppföljning av granskning av missbruksvården

Uppföljning av granskning av missbruksvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM

UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2008 UTVÄRDERING AV FÖRÄLDRACENTRUM Rebecka Forssell Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen

Förbud med omedelbar verkan efter skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 arbetsmiljölagen DN PS120018 2012-06-28 ISG 2012/23004 1 (5) Distriktet i Göteborg Annicka Ohlsson, 010-730 9131 Hans Kirudd, 010-730 9428 Jonas Hamark, 010-730 9549 Hallands läns landsting Box 517 301 80 HALMSTAD Delgivning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Vi tassar liksom runt om äldre, alkohol och äldreomsorg Nätverk för hälsosamt åldrande 2013-05-03 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Alkoholpolitik och EU inträde Liberalisering

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd En brukarundersökning genomförd mars 2013. Hultsfred Maj 2013 2 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mångbesökare i Lund. En kartläggning av brukares erfarenheter av vården - kortversion. Anne-Lie Lindell

Mångbesökare i Lund. En kartläggning av brukares erfarenheter av vården - kortversion. Anne-Lie Lindell Mångbesökare i Lund En kartläggning av brukares erfarenheter av vården - kortversion Anne-Lie Lindell Förord Den här kartläggningen bygger på intervjuer med nio personer som definierats som mångbesökare

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY 2011/16/2010 Lift EQ FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY Miljö, Hälsa och Säkerhet Lift EQ Scandinavia AB vill med sin policy begränsa miljöpåverkan och hälsoeffekter som uppstår genom inköp och drift med företagets

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling

Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Medlemsenkät om uppföljning av läkemedelsbehandling Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för våra medlemsgrupper. I denna rapport fokuserar vi på

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Brukarrevision ett verktyg för att utveckla inflytande och kvalitet

Brukarrevision ett verktyg för att utveckla inflytande och kvalitet 2014-04-01 Brukarrevision ett verktyg för att utveckla inflytande och kvalitet Riktlinjer för utveckling av patient-, brukar- och anhörigstyrd revision Inledning Brukarrevision är ett verktyg för att ge

Läs mer