Rapport brukarstyrd brukarrevision

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport brukarstyrd brukarrevision"

Transkript

1 Rapport brukarstyrd brukarrevision PIVA Varberg 2012 den 26 november 2012 Skriven av: Jan Nyman och Therese Lind

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 FÖRBEREDELSE... 3 SYFTET... 4 PROJEKTLEDNING... 4 REVISORER... 4 GENOMFÖRANDE... 5 PROJEKTGRUPPEN... 5 BRUKARREVISIONSPROCESSEN... 5 KONFIDENTIELLT... 7 INFORMATION OM PROJEKT OCH RESULTAT... 8 RESULTAT... 9 BAKGRUNDSFAKTORER... 9 TILLGÄNGLIGHET STÖDETS UTFORMNING OCH INNEHÅLL DELAKTIGHET BEMÖTANDE OCH MILJÖ KOMPETENS OCH RESURSER FÖRÄNDRING ANALYS BEMÖTANDE BETYDELSEFULLT

3 Revisionen genomfördes mellan den 18 juni och den 9 september 2012 på PIVA (psykiatriska intensivvårdsavdelningen) i Varberg. Sammanfattning Det vi har sett är att det kan vara svårt att komma in på PIVA för avgiftning/tillnyktring och att det brister i vårdkedjan efter att man har lämnat avgiftningen. De som söker vård på PIVA är män i hög ålder med läkemedel och alkohol som huvuddroger. Unga missbrukare och tyngre drogmissbrukare söker sig någon annan stans för vård. Motivationen till behandling och vård är stor och bör tas till vara på och stödjas redan på avdelningen, och där skulle brukarrådet i Halland kunna vara en resurs och ett stöd för brukaren. Uppföljning och planerad behandling efter avgiftning är inte tillräcklig utan kan förbättras. Personalens bemötande och omsorg får gott betyg i både enkäten och i samtal med brukare. PIVA är i första hand till för psykiskt sjuka och i andra hand till för avgiftning/tillnyktring. 2

4 Förberedelse Våren 2012 bestämde det regionala brukarrådet i Halland att genomföra en brukarrevision på en avdelning inom psykiatrin i Halland. Uppdraget initierades av Region Halland då processledaren inom missbruk och beroende Åsa Claesson hade fått vetskap om brukarrevision via SKL (Sveriges kommuner och Landsting) och Verdandi. Verdandi är en organisation som arbetar för ett öppnare samhälle. Verdandis värderingsgrund är att "alla behöver behövas". Alla människor behövs i kampen för ett rättvist och solidariskt samhälle och alla behövs i samhället. Alla har erfarenheter, kunskaper och resurser som kan frigöras och tas tillvara. I november 2011 fick tre representanter från brukarrådet i Halland åka till Stockholm för att få mer kunskap om vad en brukarrevision innebär. En brukarstyrd brukarrevision är en granskning av en verksamhet eller enhet som ger vård, stöd eller service till människor. Brukarstyrd innebär att den görs av brukare eller närstående med egna erfarenheter av verksamheten. En brukarstyrd brukarrevision innebär att brukare har kontroll över revisionsprocessen. Vilket innebär att ta fram revisionens verktyg, att genomföra revisionen, att analysera och dra slutsatser och att återkoppla resultatet. Genom att det är brukare, istället för professionen eller experter, som genomför revisionen så får man syn på sådant som man annars inte skulle upptäcka, (hämtat från SKL:s (Sveriges kommuner och landsting, SKL 2012). Det regionala brukarrådet i Halland valde att genomföra revisionen på PIVA (psykiatrisk intensivvårdsavdelning) i Varberg för att PIVA idag är ett av få alternativ att söka sig till för att bli avgiftad. I Halland finns det två psykiatriska mottagningar, en i Varberg och en i Halmstad. Tidigare fanns TNE (tillnyktringsenheten)i Halmstad och Getterön i Varberg som nu båda är nedlagda. TNE i Halmstad lades ner i början på 2000-talet av besparingsskäl och Getterön i Varberg lades ner 2010 på grund av att lokalerna var så gamla och nedgångna och inte ansågs vara lönsamma att renovera. Brukarrådet har av egen erfarenhet och genom röster från brukare i olika brukarföreningar sett 3

5 ett problem att komma in på avgiftning och även att få hela vårdkedjan att hänga ihop efter avgiftningen. Det finns ingen självklar plats att vända sig till för att bli avgiftad, då PIVA i första hand vänder sig till psykiskt sjuka. Syftet Syftet med brukarrevisionen var att påvisa behovet av en tillnyktring/avgiftning i Halland och att göra brukarnas röst hörd. Projektledning Jan Nyman som är samordnare för brukarrådet Halland har varit projektledare, med stöd av Therese Lind samordnare kring brukarinflytande för Region Halland. Projektledningsarbetet har inneburit att samordna möten med brukarrevisorerna och utbildning för att skapa revisionsverktyg och för att kunna konstruera relevanta frågor till en enkät. Utbildningen har funnits till för att revisorerna ska få kunskap för att sammanställa svaren och göra en analys av resultatet. En viktig del av projektledningen har också varit att samordna och planera undersökningen på plats på PIVA i Varberg på ett sådant sätt att personalen inte blev störd i sitt dagliga arbete. Revisorer Den brukarstyrda brukarrevision utformades och utfördes av brukarrevisorer, dvs. brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet. Brukarrevisorerna var alla representanter i brukarrådet i Halland och kom från olika lokala föreningar i länet. Brukarrevisorerna har inte själva varit aktuella i den verksamhet som granskas. Vilket har varit ett krav för att fullgöra ett trovärdigt uppdrag. Brukarrevisorerna hade som uppgift att utforma enkäten och frågorna och planlägga revisionen. 4

6 För själva revisionsuppdraget utgick ersättning. Information, förankring och återkoppling till alla berörda brukare, personal, ledning och brukarrevisorer var centrala delar i revisionsarbetet. Genomförande I inledningen av revisionen hade projektgruppen ett förberedande informationsmöte med PIVA:s enhetschef Annika Ruff och en sjuksköterska. Projektgruppen fick även ta del av dokumenten, Rutin alkoholabstinens, Balanserat styrkort 2012 och Arbetsmål för PIVA. Mötet gav god inblick i PIVA:s verksamhet och kunskaper om hur personalen arbetar på avdelningen. Under våren 2012 träffades projektgruppen en gång i månaden och arbetade på enkäten och frågorna, under två av mötena deltog även Gunvi Haggren,handledare från Verdandi, och hjälpte till genom att ge råd och förslag till hur frågorna och enkäten kunde utformas. Projektgruppen Projektgruppen har bestått av sex stycken revisorer. Gruppen har dock inte varit intakt under hela projekttiden. Några revisorer har fallit ifrån under arbetet, orsakerna har varit ändrade levnadsförhållanden, sjukdom, återfall och arbete. Deras platser har fyllts av nya revisorer. Dock har kärnan i projektgruppen varit samma under hela tiden vilket har underlättat arbetet. Brukarrevisionsprocessen En inledande utbildning om brukarstyrda brukarrevisioner hölls av Gunvi Haggren, handledare från Verdandi, för revisorerna. Utbildning integrerades till framtagning av enkäten. Under utbildningen utformades en modell som revisionsgruppen ville jobba efter. 5

7 Revisionsgruppens modell Akutboende Alt. Lösning Aktivt Missbruk Tillnyktring Avgiftning Utredning/UAE Behandling PIVA Revisionsgruppen anser att brukarrådet i Halland kan ta en del arbetet med att få vårdkedjan att fungera bättre. Revisionsgruppen vet genom egen erfarenhet att det är ett heltidsjobb att hålla sig nykter den första tiden efter en avgiftning, att kunna få stöd till att ta de kontakter och utföra vardagliga sysslor som behövs kan vara av största vikt för att orka fortsätta vara nykter/drogfri. Arbetsmötena med projektgruppen har varit givande och kreativa. Diskussionerna har varit många och handlat utöver lämpliga revisionsverktyg och relevanta enkätfrågor för PIVA:s verksamhet också om missbruksvården i Halland och önskan om en optimalt fungerande vårdkedja. En av faktorerna för att få en så bra enkät som möjligt var att diskutera frågorna från flera håll. Revisionsgruppen bestod av en blandning av människor i olika åldrar, olika kön och med olika bakgrund när det gäller missbruk och beroende, vilket har nyanserat diskussionen. Enkäten konstruerades fram under mötena genom diskussioner, där vi försökte få frågorna så relevanta och konkreta som möjligt. Projektgruppen inriktade sig i första hand på att se hur brukaren kommer in på PIVA och vart man tar vägen efter avgiftning/tillnyktring. Centrala huvudrubriker i enkäten handlade om tillgänglighet, stöd, delaktighet, kompetens och förändring. Även frågor som rör verksamhetens miljö och personalens bemötande togs upp. 6

8 Revisionen genomfördes på det sätt att en revisor hade ansvaret att genom telefonkontakt varje dag under tiden revisionen pågick höra efter om det fanns någon aktuell patient inlagd på PIVA. Från PIVA:s sida upprättades ett schema med sjuksköterskor från avdelningen som hade ansvaret att informera om det fanns patienter som kunde delta i undersökningen. När så var fallet tog sig två stycken revisorer till avdelningen och intervjuade brukaren avskilt på dennes rum för att det skulle vara så konfidentiellt som möjligt. Revisorerna fanns närvarande under hela tiden brukaren fyllde i enkäten för att finnas till hands om några frågor skulle uppstå. När brukaren ansåg sig klar med enkäten lades den i ett kuvert som förseglades i brukarens närvaro för att tystnadsplikten revisorerna hade mot brukaren inte skulle ifrågasättas. Under samtalen mellan patienter och brukarrevisorer framkom att många av brukarna kände sig rädda och osäkra när de skulle lämna avdelningen efter avgiftning/tillnyktring. De känslorna handlade mycket om hur de skulle klara av att hålla sig nyktra och vart de skulle vända sig för att få hjälp. Många av brukarna talade om att de var ensamma och kände sig utsatta, samtidigt som det kändes bra att vara inlagda på avdelningen då de blev sedda som människor och att personalen brydde sig om dem. Konfidentiellt Tystnadsplikt och integritet är viktiga ledord både i förhållande till de brukare som medverkar och de som utför revisionen. I maj månad innan revisionen startades hade vi ett extra möte där samtliga revisorer fick skriva på ett avtal om tystnadsplikt som tagits fram i dialog med PIVA:s avdelningschef. Avtalet innebar att projektgruppen gick noggrant igenom tillvägagångssättet och etiskt korrekt agerande på PIVA. Integritet diskuterades och tydlighet gentemot brukaren. Syftet med avtalet underströk också att varje intervju skulle inledas med en överenskommelse om tystnadsplikt mellan revisorer och brukare. Det skulle framkomma tydligt att det var helt frivilligt att besvara enkäten och att den när som helst kunde avbrytas av brukaren. Enkätsvaren förvarades inlåsta där endast revisionsgruppen var de enda som hade tillgång till dem tills det var dags att sammanställa alla svaren. 7

9 Information om projekt och resultat Information och förankring har utöver revisorsgruppen skett till personal och verksamhetsledning samt till berörda brukare. Informationen till verksamheten och personalen skedde inför och efter det att revisionen genomfördes. På en arbetsplatsträff på PIVA i Varberg den 24 september 2012 redovisades resultaten för personalen. Svaren redovisas även på PIVA genom anslag i lokalerna. Vi deltog även i en arbetsplatsträff före revisionen startade och informerade personalen hur revisionen skulle utföras. En redovisning för revisorer och brukarrådet gjordes den 26 september

10 Resultat Revisionen genomfördes mellan den 18 juni och den 9 september 2012 på psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA) i Varberg. Under perioden har 47 patienter uppfyllt kriterierna för att delta i undersökningen. 32 stycken har deltagit som respondenter varav 23 var män och 9 var kvinnor. En del av de 15 som inte har deltagit har inte varit kvar på avdelningen tillräckligt länge för att vi skulle hinna nå dessa, andra har tackat nej till att delta i undersökningen. Bakgrundsfaktorer 9

11 Revisionen visar att medelåldern är hög och domineras av män som söker vård, och vid jämförelse som gjordes av revisionsgruppen av enkätsvaren mellan män och kvinnor har inga stora skillnader konstaterats. Något som kan uppmärksammas är att antalet ungdomar är lågt. Vart söker sig ungdomarna? Samma sak gäller andra droger än alkohol och läkemedel, amfetamin och heroin saknas nästan helt bland svaren. Alkohol och läkemedel står för nästan tre fjärdedelar av uppgivet huvudmissbruk. Mest förekommande orsaker till besök på PIVA har varit alkohol, depression, ångest, självmordstankar, överkonsumtion benzodiazepiner och överdoser av droger och alkohol. 10

12 Många uppger depression som orsak till besöket. Många upplever det som en nyckel för att komma in. Enkätsvaren och samtalen vi haft med brukarna tyder på att det är svårare att komma in på avgiftning om man bara uppger att man söker vård för att bli avgiftad. En del av brukarna har angett mer än ett huvudmissbruk. En stor del är blandmissbrukare. Tillgänglighet Revisionen granskade frekventa besök, tillgänglighet att komma in och få vård och orsaker till nekad vård. 11

13 12 brukare har blivit nekad inläggning 1 gång. 1 brukare har blivit nekad inläggning 2-5 gånger. 1 brukare har blivit nekad inläggning mer än 5 gånger. 12

14 Återfallsfrekvensen är hög då 7 av 10 kommer för att få hjälp på grund av att man återfallit i missbruk. 14 brukare har blivit nekade avgiftning och av dem är det 9 stycken som inte ansågs behöva vård. Brukaren anser att han eller hon är för frisk mentalt och eftersom brukaren söker endast för sitt missbruk kommer han eller hon inte in för avgiftning. Återkommande besök visar på att det brister någonstans i vårdkedjan. Att brukaren får hjälp med att bli avgiftad är en sak men att man sedan inte klarar av att hålla sin nykterhet/drogfrihet gagnar varken brukaren eller vården. 13

15 Stödets utformning och innehåll Följande cirkeldiagram visar svar på hur lång tid brukaren vistats på avdelningen, vad han eller hon anser om hjälpen som ges och vilka möjligheter stödets utformning verkligen innebär. 14

16 Revisionen visar på att 66 % av brukarna anser att de får den hjälp de behöver när det gäller avgiftning men 25 % säger sig sakna viss hjälp. Önskemål om en mer positiv miljö och att man ges möjlighet till att aktivera sig framträder i undersökningen. Även önskemål om en längre nedtrappning efterfrågas. Hela 77% av brukarna anser att de behöver mer behandling än vad de erbjuds. Det uttrycks ett tydligt behov av ytterligare hjälp i någon form. Behoven ser lite olika ut, vissa anser det värdefullt att få komma till ett behandlingshem efter avgiftning medan andra vill till en speciell öppenvårdsmottagning. Det finns generellt en uppenbar önskan om att bryta sina mönster och lyftas ut ur gamla missbruksvanor. 15

17 En majoritet anser att de behöver vidare vård, vilket visar att man är motiverad och menar Vi vill in i vårdkedjan. Den avgörande motivationen som är så stark i början av ett tillnyktrande sjunker snabbt för varje dag efter att man lämnat avgiftningen. Krasst kan man utläsa att droger funkar vid avgiftning (läs medicin). Vad är det egentligen för avgiftning man fått när huvuddrogen bytts ut till annan drog/medicin? Vi tolkar därför ja-svaret i frågan om man är nöjd med avgiftningen som en sanning med modifikation. Medicinering och alkoholdämpande medicin kan ifrågasättas anser revisionsgruppen av egen erfarenhet! Med vårdplan menar vi att brukaren har en planerad vård som diskuteras med läkare och personal på mottagningen och att brukaren är medveten om vårdplanen och processen för den. Så är inte 16

18 fallet för många av brukarna. Brukaren får inte alltid den information som behövs för att kunna planera sin uppföljning efter avgiftning. Finns det ingen uppföljning efter en avgiftning och tillnyktring så är chanserna att brukaren klarar av att hålla sig nykter/drogfri väldigt små. Detta visar att en fungerande vårdkedja måste börja byggas redan vid avgiftning/tillnyktring. Delaktighet Revisionen visar vilken grad av delaktighet man som brukare upplever att man har och vilka förutsättningar som finns för att kunna påverka sin situation som brukare. Sättet att se på delaktighet kan vara lite olika. Att vara delaktig anses inte vara en fördel för alla. 41 % av brukarna som svarat på enkäten vill vara med och påverka medan flera litar på att personalen gör det som är bäst för mig som brukare. Det är alltså inte självklart att man vill påverka sin patientsituation utan förlitar sig på kunskaperna som finns. Här är dialogen och bemötandet viktigt. Det handlar mycket om den dialog som finns eller inte finns mellan brukare och personal. Missbruksenheten på socialförvaltningen har här ett ansvar när den kopplas in för att möta upp brukarens behov på vidare behandling och då är det viktigt att en kontakt 17

19 knyts så tidigt som möjligt, helst redan på avgiftningen/tillnyktringen när brukaren är som mest motiverad och vill göra något åt livssituationen. Bemötande och miljö Brukarrevisorerna har utifrån brukarens perspektiv granskat personalens bemötande, brukarens vistelse och upplevelsen av miljön. Resultatet är övervägande positivt. 18

20 . Personalen på PIVA får ett mycket gott betyg av brukarna. Bemötandet är väldigt viktigt när man söker hjälp för avgiftning/tillnyktring. Brukaren som 19

21 söker hjälp har kommit till insikt att man behöver hjälp för sitt missbruk och är i en väldigt utsatt position. Hon eller han söker stöd och hjälp och är väldigt tacksam för att man blir omhändertagen och sedd av andra människor. När det kommer till miljön går det kanske inte att påverka så mycket. Man får ta hänsyn till att det är en låst avdelning och säkerhet för personal och patienter måste beaktas. Om det hade funnits en ren avgiftnings/tillnyktringsenhet hade det här inte varit något problem då man fokuserar på behandlingen av missbruket och inte på det psykiska tillståndet. Efter avgiftning kan brukaren om tillståndet och måendet kräver det tillgodogöra sig annan vård/behandling på ett positivt sätt. Kompetens och resurser Frågor kring personalens kunskaper och kompetens belystes. 52 % anser att kunskapen finns och är tillräcklig medan än stor del är tveksam till personalens kunskaper. En efterfrågan som finns är mer kunskaper om beroendeproblematik överhuvudtaget. 20

22 Osäkerheten om planerad uppföljning är rätt stor. Över hälften saknar information om eventuell uppföljning. Det sker uppföljning men hur den ser ut är olika från brukare till brukare, det kan handla om allt från att du åker på behandlingshem eller att du träffar läkare på din vårdcentral och får antabus utskrivet. Brukarna upplever att den uppföljningen som finns är otillräcklig. Det är här brukarrådet skulle kunna komma in i bilden och finnas som en resurs och ett stöd när brukaren lämnar avgiftningen. Det finns föreningar att använda sig av och slussa vidare till. Det finns människor som vill hjälpa. Man kan också fråga sig hur knuten socialtjänsten är till PIVA och uppföljningen av patienten? Återigen blir det viktigt att upprätthålla kontakten. Flertalet patienter anser att det finns kunskap hos personalen på PIVA om avgiftning och där läkaren har stor makt. 21

23 Förändring 63 % av brukarna svarar att de åker hem efter avgiftning. Revisionsgruppen ifrågasätter om det är bra att man åker tillbaks till den miljö där man vanligtvis missbrukar i utan att bryta sitt gamla mönster. 19 % vilket betyder att sex stycken kommer på behandling efter avgiftning. Det är positivt, men det är ändå relativt få och vilken behandling handlar det om? Det är stor skillnad på att åka på behandlingshem och att få antabus utskrivet på recept. Endast 33 % tror inte att de kommer att hamna på PIVA igen. Här finns en uppgift för 22

24 brukarrådet att ta hand om och motivera resterande 67 %. Revisionsgruppen anser att 57 % är en skrämmande stor siffra för de som inte vet om de kommer att hamna på PIVA igen! Kommentarer vi fått av brukarna handlar till stor del om att de är tacksamma för hjälpen de fått och ger beröm till personalen. Brukarna påtalar att det är stor skillnad på PIVA i Varberg och Halmstad och att det är skillnad på bedömningen om man tas in. Ett flertal av brukarna vill åka på behandling direkt efter avgiftning. Analys Brukarrevisionen som genomfördes på PIVA i Varberg visar att behovet av en tillnyktring/avgiftningsenhet är stort i Halland och nödvändig för att få en fungerande vårdkedja. Vi kan se att den som söker hjälp för sitt beroende inte kommer in på rena missbruksproblem, utan man bör ha någon psykisk diagnos med sig för att komma in på behandling. Alla som vill bli nyktra och drogfria ska få möjlighet till det. Som det fungerar i dag är brukaren mer eller mindre tvungen till att lägga till en psykisk åkomma för att kvala in. Det räcker inte att man söker vård för avgiftning utan brukaren lägger till att han är suicidal eller deprimerad för att komma in. 23 Hög ålder och män dominerar i vår undersökning. Alkohol och läkemedel är de vanligaste drogerna. Brukarrevisorerna ser ett samband mellan hög ålder och alkoholkonsumtion då brukaren oftast har en längre tids missbruk av alkohol innan han eller hon behöver söka vård. Något vi reflekterar över är vart de unga missbrukarna och drogmissbrukarna tar vägen? En tanke revisionsgruppen får när svaren analyseras och de diskussioner som uppkommit med brukarna är att läckaget av metadon och subutex används för att självmedicinera, vilket gör att tyngre drogmissbrukare (heroin, amfetamin) inte söker vård på PIVA. Brukarrevisorerna hävdar att brukaren tänder av hemma i stället för att söka hjälp. Då brukaren efter en avgiftning på PIVA är ren från droger men mår psykiskt dåligt när han skickas hem, börjar det

25 verkliga arbetet med att hålla sig nykter och drogfri. Det är en tuff utmaning för de flesta brukarna och finns det då inget stöd eller behandling när man kommer ut från avgiftning är det stor risk att man återfaller i missbruk. Överhuvudtaget ser vi att en bättre uppföljning efter avslutad avgiftning vore önskvärd. Revisionsgruppen ser här att brukarrådet i Halland skulle kunna fylla en funktion i form av stöd och kontakt i vårdkedjan mellan brukaren och de instanser brukaren behöver ha kontakt med. Under samtalen brukarrevisorerna haft med brukarna har detta stöd efterlysts då känslan av osäkerhet och rädsla för att lämna avgiftningen utan stöd är mycket stor och skrämmande. Av egen erfarenhet vet vi att det är ett heltidsjobb att bara hålla sig nykter efter avgiftning. Brukaren behöver ett fortsatt aktivt stöd för att klara av att hålla sig nykter. Att bli utskriven från avgiftning utan en planerad uppföljning gagnar varken vården eller brukaren och revisionen visar att mer än hälften saknar någon sorts uppföljning. Vi ser att det borde finnas en personlig kontakt som knyts till brukaren redan under avgiftning och finns kvar så länge behovet finns. Brukarrevisorerna har även sett att de flesta anser sig behöva fortsatt vård efter avgiftning. Endast 19 % har någon sorts behandling planerad efter utskrivning från PIVA. Vi ifrågasätter vilken sorts behandling det handlar om eftersom det är stor skillnad på att åka på behandlingshem eller att få antabus utskrivet. Flertalet av de utskrivna brukarna åker hem efter avgiftning. Utifrån brukarens perspektiv innebär det att komma tillbaks till den miljö han eller hon är van att missbruka i. För att lyckas ta sig ur missbruket anser vi att man bör byta miljö och bryter de vanor man har. Bemötande betydelsefullt I samtalen med brukarna har vi uppmärksammat att de ofta är ensamma, rädda och osäkra människor som har hamnat i en situation där de känner sig utlämnade. Brukarna uttrycker en stor tacksamhet för att någon tar hand om dem och ser dem och inte behandlar dem som missbrukare utan som människor som behöver hjälp. Av enkätsvar och samtal med brukarna framkommer att personalen får ett gott betyg. Dialogen mellan personal och brukare fungerar bra. Samtidigt saknas vårdplan för många brukare vilket kan 24

26 försvåra hur man går vidare i sin behandling. Revisionsgruppen anser att en vårdplan skall upprättas så snart det är möjligt. Utifrån ett brukarperspektiv hade aldrig accepterats om det hade handlat om annan vård, till exempel ett benbrott. Då är revisionsgruppen helt säker på att brukaren hade vetat hur länge han skulle vara gipsad och fått återbesök inplanerat innan han lämnat sjukhuset. Revisionsgruppen anser att man inte behandlas med samma respekt när man söker för missbruk. Att man får ta del av en vårdplan visar på respekt och bemötande. Brukarna är nöjda med personalens bemötande och det är mycket värdefullt. En missbrukare kanske aldrig oavsett sammanhang blir trevligt bemött. Man ses som samhällets skräp som inte är värt något. Blir man bemött på ett respektfullt sätt har det betydelse och gagnar inte minst brukarens sätt att se på sig själv! Samtalen mellan brukarrevisorerna och brukarna som varit intagna har varit otroligt positiva och givande. Vi märkte att brukarna var positiva till att göra en förändring. Revisorerna har en bakgrund liknande den brukaren har, vilket gjorde att det var lätt att skapa kontakt. Den erfarenhet och kunskap som brukaren har är inte något som går att läsa eller studera sig till när det gäller missbruk. Ofta har brukaren ett långt missbruk med både lyckade och misslyckade behandlingar med sig i ryggsäcken. Kan dessa erfarenheter tas tillvara så är vi säkra på att vården skulle bli både bättre och i ett längre perspektiv billigare. Som vi ser det kan inte vården förlora på något sätt om man använder brukare för att få en bättre vård, samtidigt som brukaren får ett erkännande och vinner självkänsla. Vilket stärker brukaren i hans nykterhet/drogfrihet. Brukarrådet vet att med hjälp av dem kan man få en bättre fungerande vårdkedja. Genom vår kunskap och erfarenhet har vi lättare för att skapa och etablera en kontakt med brukaren än myndigheter. 25

27 26

28 27

Rapport brukarstyrd brukarrevision

Rapport brukarstyrd brukarrevision Rapport brukarstyrd brukarrevision Stödboende Tolvan Falkenberg 2013 den 31 december 2013 Skriven av: Jan Nyman, Crister Månsson och Annika Gunnarsson Innehåll SAMMANFATTNING 2 FÖRBEREDELSE 2 SYFTE..3

Läs mer

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter Gunvi Haggren Verdandi Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd Bakgrund Överenskommelse Verdandi SKL Försöksverksamhet

Läs mer

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013. Åldersgruppering. 18-25 år: 8 st. 26-40 år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st Beroendecentrum Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec 2013 Totalt: Män: Kvinnor: 46 st 30 st 16 st Åldersgruppering 18-25 år: 8 st 26-40 år: 21 st 41 år uppåt: 17 st Varav 30 st av dessa har

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV

BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV BRUKARREVISION 2013 AV BEROENDEMOTTAGNINGEN LÄNSSJUKHUSET RYHOV 3 INNEHÅLL INLEDNING... 5 SYFTE... 6 BEROENDEMOTTAGNINGEN PÅ RYHOV... 6 METOD... 7 RESULTAT... 8 TOLKNING... 24 SLUTKOMMENTARER... 24 FÖRSLAG

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK

BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK Datum 2015-01-15 Antal sidor 0(32) BRUKAREVISION 2014 AV SOCIALTJÄNSTEN VUXENENHETEN/MISSBRUK Länsbrukarrådet för riskbruks, missbruk och beroendevård i Jönköpings län Gnosjö, Habo, Mullsjö och Vaggeryds

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012 PM 1(5) Regionkontoret Kristian Samuelsson, utvecklare VO Hälso- och sjukvårdsutveckling 035 13 48 90 Datum -10-19 Diarienummer HSS AU DN Au samtliga Au Lokala nämnderna AU Patientnämnden Information Nationell

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010

SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 SVENSKA BRUKARFÖRENINGENS BRUKARUNDERSÖKNING 2010 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- En undersökning om substitutionsbehandling

Läs mer

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013

Brukarundersökning på HANS. (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Brukarundersökning på HANS (Haninge Alkohol Narkotika Samverkan) April 2013 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Haninge Rudsjöterrassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 81 40

Läs mer

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda

BESLUT. 2011-01-21 Dnr. Stora Långared 447 94 Vårgårda jl Socialstyrelsen T/Region SydvästlSek2 Maria Björklund maria.bjorklund@socialstyrelsen.se BESLUT 2011-01-21 Dnr 1(14) Arken Vård och Behandling AB Stora Långared 447 94 Vårgårda Huvudman Arken Vård och

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014

Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland Konferens; Kunskap till praktik 11-12 november 2014 Regional stödstruktur plattform i Halland Uppdragsgivare Chefsgrupp Halland Kommunchefer RD Kommunberedning

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2010

Genomförandet av mätningen 2010 Genomförandet av mätningen I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Alkohol- och drogsektion under. Enkäten ska hädanefter utföras årligen. Enkäten

Läs mer

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare.

Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare. Rapport Brukarstyrd brukarrevision på Nexus öppenvård, Östersunds kommun. 2015 Av och med brukare. JLB Jämtlands läns brukarråd www.jlbz.se Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i Norrköpings kommun /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-01-13 Dnr 8.5-24146/2014-8 1(13) Avdelning sydöst Lena Uddemar, Lena.Uddemar@ivo.se Socialnämnden Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Ärendet Tillsyn av

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bättre psykiatrisk verksamhet

Bättre psykiatrisk verksamhet Bättre psykiatrisk verksamhet Brukarrevision - ett första steg på vägen En brukarrevision är en kvalitetsförbättrande granskning av en verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun

Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun Brukarrevision 2015 av Beroendeenheten i Vimmerby kommun Brukarrådet i Kalmar län för riskbruks-, missbruks- och beroendefrågor Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag I dagsläget görs en brukarrevision, som startade hösten 2015, på avdelning 4B. Revisionen genomförs av fyra utbildade revisorer från Brukarnas revisionsbyrå BRiU. Vision och uppdrag "Vår verksamhet ligger

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden Projekt Utskrivningsguiden Med stöd av Allmänna Arvsfonden Medlemmar Stadgar Att organisera samverkan mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Att arbeta för öka inflytandet för personer med

Läs mer

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Det här är brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande, delaktighet och bemötande. Det är en arbetsmodell där brukare

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Svar på kommunens revisorers rapport Granskning av vårdkedjan för sjuka äldre

Svar på kommunens revisorers rapport Granskning av vårdkedjan för sjuka äldre TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Erlandsson 2016-04-29 SKDN 2016/0043 0480-45 35 92 Södermöre kommundelsnämnd Svar på kommunens revisorers rapport Granskning av vårdkedjan

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006

Brukarundersökning. Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 Brukarundersökning Socialpsykiatrins boendestöd Handikappomsorgen 2006 sept 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Minnesanteckningar Samverkan 101028 & 101115

Minnesanteckningar Samverkan 101028 & 101115 Minnesanteckningar Samverkan 101028 & 101115 Föreläsare: Ylva Svederberg Berger, Eva Jonsson, Linda Hedberg, Micael Carlsson & Pernilla Börjesson. Länsövergripande samverkansavtal Länsövergripande avtal

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

Överenskommelse rörande lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB)

Överenskommelse rörande lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Regionkontoret Styrning och Stöd Angelica Eriksson Nämndssekreterare Datum 2015-09-02 Diarienummer Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Överenskommelse rörande lagen

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.

(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd. 11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:

Läs mer

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL

SVIKTBOENDET I MÖLNDAL SVIKTBOENDET I MÖLNDAL Tänk om det fanns ett ställe dit man kunde söka innan man blir så pass sjuk att man blir tvungen att söka till psykakuten Kristina - En alternativ strategi för en utsatt grupp. BAKGRUND

Läs mer

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden 130130 130617 Karin Nedfors Skrift 2016:3

Läs mer

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland

Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland Att ge ordet och lämna plats Brukares delaktighet i planering av integrerad verksamhet i Jämtland Beskrivning av JLB- Jämtlands län brukarråd Integrerad verksamhet i Jämtland Arbetsgruppen Upplägg Definition,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer