DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. Januari - februari 2006

Transkript

1 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN Januari - februari 2006 Nyss var det nyår med goda föresatser och stora förväntningar och vips har första månaden på året bara försvunnit, utan att vi fått ut något nyhetsbrev. Detta DYNAMO-nytt får alltså bli gemensamt för de två första månaderna. Att tiden runnit iväg för oss beror på att vi jobbat mycket med den nya utlysningen, som beskrivs nedan. Vad har hänt sedan sist? DYNAMO 2 Syftet med denna utlysning är att ge breda och fördjupade kunskaper om lokal och regional rörlighet, om betydelsen av regionförstoring och om arbetsmarknadens dynamik som medel för bättre kompetensförsörjning och ökad sysselsättning. Transportfrågorna är viktiga eftersom det krävs goda kommunikationer för att rörligheten ska öka. Genusperspektivet ska vara tydligt i projekten. Projekt som gynnar tillkomsten av arbetstillfällen särskilt anpassade för sysselsättningssvaga grupper välkomnas. Den nya utlysningen i är främst inriktad mot forskning men med aktiv samverkan med aktörer. Eftersom många av projekten i förra utlysningen har inriktning mot arbetsgivarringsverksamhet och minskning av ohälsan blir dessa frågor inte något prioriterat område denna gång. Framtagning av utlysningstexten har pågått sedan december 2005 och texten har diskuterats i Bedömargruppen den 20 dec och vid Arbetslivsenhetens programrådsmöte den 21 dec samt vid flera interna VINNOVA-möten. Förhoppningsvis öppnas utlysningen under mars månad. Erfarenhetsutbyteskonferensen på Arlandia Hotel Den januari 2006 hölls en DYNAMO-konferens helt inriktad på erfarenhetsutbyte mellan de olika arbetsgivarringsprojekten. Konferensen hade kommit till stånd efter önskemål från företrädare för projekten. Erling Ribbing, som inledde konferensen, framhöll att deltagarna nu hade möjlighet att själva föreslå och besluta vilka teman som skulle behandlas under de två konferensdagarna i grupparbeten och i diskussioner i plenum. Han förutsatte att

2 diskussionerna också skulle behandla vad som händer när medlen från VINNOVA är slut och hur man kan inspirera andra att starta liknande verksamheter. Det blev genast livliga diskussioner och så småningom enades man om tre teman för de första grupparbetena nämligen: Information/kommunikation, Rörlighet och Samverkan. När det gällde informationsspridning kom man fram till att hemsidan är lämplig att använda för information om lediga jobb, om utbildningar och om ut- och inlåning av individer mellan företagen. Fackliga representanter borde i större utsträckning kunna vara informationsbärare. För att skapa större intresse för rörlighet skulle varje företag kunna utarbeta en rörlighetspolicy. Eftersom det råder osäkerhet om vad en arbetsgivarring är borde en definition tas fram. En förutsättning för god rörlighet är att individen, som ska pröva annat jobb, det företag han/hon är anställd vid och det mottagande företaget kan samspela. Viktigt att det mottagande företaget verkligen är intresserat av att ta emot individen. Det är därför angeläget att rörlighet diskuteras mycket mer än vad som sker idag och att individens eget ansvar kommer med i diskussionen. För att samverkan mellan individer, företag och myndigheter ska lyckas krävs att individen har en grundtrygghet. I gruppen var man dock tveksam till om den lagreglerade anställningstrygghet vi har i Sverige verkligen ger trygghet. Det kan vara värt att titta närmare på hur det ser ut i andra länder, t.ex. Danmark. Samarbetet med Försäkringskassan har ofta stora brister men de arbetsgivarringar som fått egen handläggare var mycket nöjda. Nästa grupparbete rörde Metoder för verksamheten i arbetsgivarringar. Arbetsgivarringen i Boden Luleå har tagit fram två metoder som visat sig fungera bra. Dels Greppet, som är ett utvecklingsprogram för sjukskrivna personer i omställning och dels Nya vägar, som är ett utbildningsprogram för chefer. Skaraborgsringen har tagit fram en metod kallad Visst går det som hjälper individer att bli autonoma och få egen drivkraft. Vad är en arbetsgivarring? Detta diskuterade en grupp som kom fram till att det är: Frivilligt medlemskap och samverkan mellan ett flertal olika företag för att främja personrörlighet och kunskapsutbyte inom och mellan olika företag. Ringverksamheten kan drivas i olika former aktiebolag, stiftelser, ideella föreningar etc. men ej av myndighet eller annan offentlig institution. Ytterligare frågeställningar som diskuterades var: - Finns det ett tyst motstånd mot rörlighet? - Varför går människor kvar i jobb som de blir fördärvade av? - Identifiera systemfel - hur olika regelsystem motverkar varandra! - Är dagens arbetskrav för tuffa? - Individens eget ansvar. Deltagarna konstaterade att det finns ett tyst motstånd och jantelagsliknande värderingar som hindrar individen från att ta sig ur inlåsningen. För att motverka rädslan för att bli fråntagen sina ekonomiska existensmedel skulle ett yttersta skyddsnät vid vägs ände behöva inrättas. Detta ska dock vara på en nivå som inte motverkar arbetsmoralen och individens strävan att söka sin utkomst genom arbete. För vissa individer skulle det vara bra att få behålla sina gamla arbetsuppgifter men få göra dem i långsammare takt. Men för att detta ska kunna bli möjligt krävs finansiering t.ex. med lönebidrag. Regelverket är ibland ett hinder för

3 rörlighet. Så ger t.ex. Arbetsförmedlingen lägre service till den som behöver byta arbete men fortfarande har en anställning. Första dagen avslutades med en god middag och trevlig samvaro i hotellets restaurang. Dag 2 inleddes med att Erling berättade om den ovan beskrivna utlysningen och därefter fortsatte gruppdiskussionerna. En grupp diskuterade framgångsfaktorer. Viktigt att ställa frågan: Vem äger processen? Svaret var att företaget äger sin process och individen sin. Som koordinator ska man stötta men inte ta över. Viktigt att ha med personalstrateger i ringverksamheten och att verka för ledarskapsutveckling. Enhetschefer har ofta inte kunskap om rörlighet och behöver därför utbildas. I en annan grupp diskuterade man Förankring/erfarenhetsutbyte och hur de olika ringarna ser ut och arbetar. Några exempel: Från att ha haft fokus på rehabilitering har man i Kalmarringen gått över till rörlighet och man drar igång Ringpoolen under våren för ut- och inlåning av personal. I Ludvikaringen har fokus legat på rehabilitering utifrån arbetsgivarnas behov men flyttas nu mer mot förebyggande och främjande. Skaraborgs-, Gällivare och Boden-Luleåringarna har alla en mångfasetterad inriktning på kompetensförsörjning, företagsgemensamma utbildningar och arbetslivsinriktad rehabilitering. Initiativet i Gällivare är ett nätverk mellan företag som konstaterat att man nått bäst framgång när det gäller kompetensutvecklingsfrågor. För att nå framgångar måste det vara mer än rehabilitering som är grunden för samarbetet. ABL i Luleå-Boden är en ekonomisk förening med målsättning för medlemmarna att bli bättre arbetsgivare. Två gånger per år samlas alla arbetsgivarföreträdare för att bestämma hur man ska gå vidare med arbetet. Livsringen i Malmö är en företagsring som facket tagit initiativet till. Denna ring har en inriktning på långtidssjukskrivna, som ska omplaceras till andra jobb inom livsmedelsbranschen. Erling tog avslutningsvis upp frågan om slutrapportering. Eftersom projekten avslutas vid olika tidpunkter kommer även slutrapporterna vid olika tillfällen. Erling berättade om skriften Tänk om, som tagits fram av en journalist för programmet Innovativa kommuner och landsting. Han föreslog att något liknande skulle göras för DYNAMO-projekten. Deltagarna tyckte detta var ett bra förslag. Flera deltagare tyckte också att VINNOVA borde anordna en stor slutkonferens som dokumenteras och gärna också göra en videoinspelning som kan användas av projektföreträdare vid information på hemmaplan. Den planerade DN-artikeln skulle bl.a. kunna innehålla information om vad en arbetsgivarring är, vilken nytta arbetsgivare kan ha av den som verktyg och stöd och vilken den ekonomiska nyttan är. Tidningen Dagens Industri kan också vara ett bra forum för artikeln.

4 Seminarium om arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsgivarsamverkan Den 8 december 2005 var Erling och Barbro inbjudna till Handelshögskolan i Göteborg för att delta i detta seminarium. Lotta Vahlne Westerhäll inledde med att berätta om de tre forskningsarbeten hon är involverad i. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där 11 olika discipliner medverkar för att se på arbetsförmåga ur olika aspekter, RAR-projektet i Sörmland och forskargruppen Centrum för rehabiliteringsforskning som ordnar konferenser och publicerar skrifter. Därefter informerade Erling kortfattat om VINNOVA och DYNAMOprogrammet, vilket väckte intresse hos deltagarna som kom med frågor och synpunkter. Thomas Erhage berättade om ett pågående forskningsprojekt med titeln Rehabilitering och EU Betydelsen av rättsliga strategier på rehabområdet. I projektet jämför man Sverige med Tyskland och Storbritannien och tittar bl.a. på betydelsen av olika rättsliga strategier och jämför reglerna och första rättens inverkan på rehabområdet. I projektet tittar man också på samordning av social trygghet och den försäkrades rättsliga ställning. Seminariet fortsatte med att Carina Nilsson informerade från DYNAMO-projektet Samarbete för ökad rörlighet, minskad ohälsa och ett hållbart arbetsliv. I detta projekt undersöker man hur rättsliga hinder och möjligheter påverkar arbetsgivares samverkan i rehabiliteringssituationen. Man har arbetsgivarperspektivet i fokus men även individperspektivet beaktas. Besök hos projektet ABL-en långsiktigt hållbar modell, Arbetsgivarringen Boden - Luleå Den 16 december 2005 besökte Barbro ABL i Luleå och deltog i både verksamhetsplaneringsmöte och styrelsemöte. Kristina Lundbäck, ordförande i arbetsgivarringen, inledde mötet och presenterade dagens program där verksamhetsåret 2005 och 2006 skulle diskuteras. Efter denna inledning informerade Barbro om VINNOVA och DYNAMO-programmet. Deltagarna var mycket intresserade av fortsatt erfarenhetsutbyte. Sedan blev det Krister Rosendahls tur att berätta om ABL. Arbetsgivarringen har nu 21 medlemmar och flera är på väg in. Medlemmarna är av olika slag, stora och små, privata företag och offentlig verksamhet, kvinnodominerade och mansdominerade. Under 2005 har ABL anordnat kontaktträffar och genomfört utbildningar av olika slag. Ett utbildningsprogram Nya vägar, riktat till arbetsgivarföreträdare, har tagits fram. Man tar där upp Tidiga insatser, Rak kommunikation, Ballans mellan krav och stöttning av individen. Greppet är ett utvecklingsprogram för de sjukskrivna. Här arbetar man med att öka individens motivation. Johan Olsson informerade därefter om sitt forskningsarbete. Vid styrelsemötet beslutade man att under nästa år arbeta mer med rörligheten inom ABL. Man kommer att fundera vidare på om den interna rörligheten skulle underlättas av att likartade företag bildade smågrupper där man kanske lättare skulle kunna hitta arbetsprövningsplatser. Styrelsen beslöt att bjuda in försäkringskassan till ett möte för att informera om ABLs verksamhet och kräva ett bättre samarbete.

5 Projekt som hört av sig Som vanligt bilägger vi det senaste nyhetsbrevet från Arbetsgivarringen Skaraborg. Denna gång kan vi också bifoga ett nyhetsbrev från en nystartad arbetsgivarring i Stenungssund. Arbetslivsrapport Arbetsgivare i samverkan är en rapport från 1997 utgiven av Arbetslivsinstitutet om rehabilitering i arbetsgivarringen i Karlskrona. Några exemplar av rapporten finns på VINNOVA och kan beställas genom Barbro. Vad händer härnäst? Den 14 mars 2006 hålls ett seminarium på VINNOVA om den pågående processutvärderingen. Slutrapport till regeringen i mars Ny DYNAMO-utlysning med inriktning på rörlighet för förbättrad kompetensförsörjning, ökad tillväxt och ökad sysselsättning. Bedömargruppen träffas i maj för att gå igenom alla nyinkomna ansökningar. Erling.Ribbing@VINNOVA.se Barbro.Buren@VINNOVA.se