DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. November 2005

Transkript

1 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN November 2005 Vad har hänt sedan sist? Lärdomar från andra länder om rörlighet och arbetsgivarsamverkan. Den 3 november hölls ett internationellt seminarium på VINNOVA Utgångspunkten var några rapporter om arbetsgivarsamverkan och rörlighet i några europeiska länder. Rapportförfattarna beskrev sina arbeten och deltog i diskussionerna. Erling Ribbing var moderator och inledde seminariet med att ställa några frågor: Hur ser man på rörlighet i andra länder? Finns det några som liknar Sverige? Hur ser forskningsfronten ut? Hur går vi vidare? - Stor internationell konferens? Ola Odebäck från Ramböll Management AB har på uppdrag av VINNOVA skrivit en rapport, Initiativ för ökad rörlighet Fallstudier från fem länder, utifrån de erfarenheter han och hans kollegor har fått fram genom sina kontakter i Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. I Tyskland har man studerat tre olika projekt. Två av projekten är baserade på företagens behov av arbetskraft samtidigt som arbetstagarnas anställningsbehov stärks. Det tredje är ett rörlighetsprojekt inom offentlig sektor. Ola beskrev närmare projektet inom jordbruksområdet med en gemensam arbetsmarknadspool och med ett konsultbolag som koordinator. Detta sätt att arbeta liknar mycket hur bemanningsföretagen arbetar i Sverige. I Nederländerna har man haft kontakt med en arbetskraftspool för arbetslösa. En offentlig och en privat arbetsförmedlare administrerar poolen. Individerna som ingår i poolen får lön när de har arbete och får motsvarande A-kassa när de är utan arbete. Ekonomiska drivkrafter visade sig viktiga. I Danmark har de statliga arbetsförmedlingarna ansvar för personer som uppbär ersättning från A-kassa medan kommunerna har ansvar för personer som blivit utförsäkrade. De lokala arbetsförmedlingarna och kommunerna samarbetar dock för att få tillbaka folk i arbete. Frankrike har sedan ca 15 år tillbaka haft Groupement d Employeurs (Arbetsgivarallianser) där företag gått samman och etablerat en association som får stöd av det offentliga. Det finns två typer av arbetsgivarallianser, där den ena styrs av företagens behov och den andra riktar sig till personer som står utanför arbetsmarknaden och behöver stöd för att kunna komma tillbaka. I Storbritannien var det svårt att hitta rörlighetsfrämjande projekt men till slut hittade man ett inom verkstadsindustrin i Midlands där 32 företag har en

2 gemensam portal där lediga tjänster läggs ut. Rehabilitering förekommer dock inte i detta projekt. De konklusioner Ola dragit är följande: Regelverket har stor betydelse, t.ex. Portvaktslagen i Nederländerna. Endast där finns koppling mellan samverkan och rehabilitering. Sjuklön betalas i två år om inte arbetsgivaren gör något. I Frankrike har lagstiftningen kommit till för att stödja de franska arbetsgivarallianserna. I Storbritannien kan arbetsgivarna inte förstå varför de ska ta ansvar för rehabilitering. Här gäller hire and fire. Offentlig finansiering driver på utvecklingen. Troligen bidrar den till att öka sysselsättning och flexibilitet. Deltagarna hade därefter möjlighet att diskutera och framföra synpunkter. Vilka är drivkrafterna som gör att individer försöker få arbete? Lagstiftningen är viktig. Hur ser den ut i de olika länderna? I Sverige har arbetsgivarna ansvar för rehabilitering. I Frankrike stöttar lagstiftningen allianserna. Flera deltagare ansåg att det skulle vara spännande att titta mer på lagstiftningen i Nederländerna och Frankrike. I Tyskland finns lagar men de har inte implementerats. Det verkade som om offentlig finansiering var viktig i alla länder. Man har försökt att få ett Galaxenliknande projekt med lönebidrag för landstingsanställda kvinnor i Dalarna men detta har inte lyckats. Alla var överens om att möjlighet till lönebidrag har stor betydelse för att individen ska komma tillbaka i arbete efter rehabilitering. Annika Burman och Kristina Lundberg från Högskolan Dalarna beskrev därefter sin arbetsrapport Rehabilitering i arbetslivet en internationell utblick. Fallstudier i Danmark och Tyskland ur ett arbetsgivarperspektiv. Denna internationella utblick ingår i DYNAMOprojektet Rörlighet för ökad hälsa och bygger på fallstudier. Syftet är att få en vidgad syn på rehabilitering i arbetslivet ur arbetsgivarperspektiv. Annika och Kristina hade besökt företag i Tyskland och Danmark och funnit att man i båda länderna anser att rehabilitering ska göras snabbt. Fasta handläggningsprogram finns. Sjukvården har inga köer. Arbetsgivaren hade egen kontaktperson i motsvarigheten till försäkringskassan. Man arbetar med de korta sjukskrivningarna och har därigenom fått ner de långa. I Tyskland anser man att det behövs personer med särskild utbildning Disability management för att hjälpa arbetsgivarna med rehabiliteringsarbetet. De stora bilföretagen har dessa specialister. Den danska staten har utarbetat en nationell arbetsmetod kallad resursprofil. Resursprofilen har inriktning på personens funktionsförmåga och personens egna upplevelser av vad hon kan. Resursprofilen följer individen och gör att individen tar ett större ansvar. Den flyttar också fokus från sjukdom till faktiska funktioner. I Danmark har man infört fleksjob som ett alternativ till förtidspension. Det är en tillsvidareanställning med anpassade arbetsuppgifter. Arbetsgivare som anställer dessa individer får ekonomisk kompensation. I Danmark tillämpar man också Rundabordssamtal där alla relevanta aktörer samlas till ett möte på arbetsplatsen. Målet är att finna den bästa och enklaste lösningen. Detta arbetssätt ska nu prövas av arbetsgivarringen Rörlighet för ökad hälsa. Annika och Kristina framhöll vikten av att ha ekonomiska drivkrafter och tydliga roller. De ställde frågan om en svagare anställningstrygghet tillsammans med åtgärder som fleksjob kan skapa en positiv rörlighet. De har valt ut 12 individer som ingått i projektet Rörlighet för ökad hälsa och ska nu undersöka vad som gått bra och vad som inte gått bra. Resultatet kommer att redovisas under våren 2006.

3 I den efterföljande diskussionen ställdes frågor. Är de lyckade fallen personer som skulle fått jobb även utan åtgärder? Vilken rätt har arbetsgivare? Stora krav ställs på dem men vad kan de kräva? Ett förslag framfördes om att arbetstagaren borde vara anställd inte av en arbetsgivare utan av ett kluster av arbetsgivare. Per Tengblad och Caroline Stjernström från Arbetsgivarkonsult AB har tagit fram rapporten Arbetsgivarsamverkan. Per berättade att de började med att maila en fråga till sitt europeiska konsultnätverk och fick svar från Nederländerna. Där har man en ny lag som ger arbetsgivaren ansvaret för både den interna och externa rehabiliteringen. Arbetsgivaren betalar också förlängd sjuklön. I projektet PWC-Noord-Holland samverkar 1600 företag med anställda. Projektet har tre anställda, direktör, konsult och administratör. Man ger stöd till anställningar enligt första och andra spåret, åter till gamla arbetsplatsen eller till ny, samt köp av omställningstjänster. Man sysslar också med information, rådgivning och anordnar möten. Syftet är att främja mobilitet/tillgång efterfrågan. Redovisade 200 fall under 2004 där 50 % återgick till tidigare arbetsplats och 20 % till annan arbetsgivare. Per ansåg att Nederländerna är ett lämpligt land att fortsätta att samarbeta med. Forskarsynpunkter och frågor som framfördes: - Stor reform behöver genomföras och troligen inte bara i Sverige utan i hela EU. Det måste till helhetslösningar eftersom ett mycket stort antal av de anställda är knutna till koncerner. - EU-länderna har olika lagstiftning. Även omställningshanteringen skiljer sig åt mellan länderna eftersom lagstiftningen är olika. - Vad finns det för incitament för arbetsgivaren respektive arbetstagaren? - Är det mindre utslagning i länder med hög rörlighet? - I Sverige säger man upp sig för att man får avgångsvederlag. Hur går vi vidare? Casten von Otter var ordförande under denna programpunkt. Han hänvisade till en ILO-skrift från 2003 som belyser frågan om de flexibla anställningssystemen leder till högre utslagning eller tvärtom till högre sjuknärvaro. Vilka individer är en arbetsgivare beredd att anställa? Diskussionen har gett massor av idéer och frågeställningar konstaterade Casten. Han föreslog att Henrik Bäckström skulle inbjudas till nästa seminarium för att informera om omställningsavtal. Han konstaterade också att vi hittills inte fokuserat tillräckligt på arbetsgivarperspektivet. Mer forskning kring detta behövs. Liksom projekt fokuserade på samverkansformer och hur pengaflödena går. Det internationella perspektivet är intressant. Peter Aner från ILO skulle också kunna bjudas hit. Staten har backat ur det åtagande man hade på 70-talet för att få individer i arbete. Sjuklöneperioden är troligen ett obeforskat område. Erling frågade om VINNOVA ska ordna ett internationellt seminarium. Lena Rantakyrö tyckte att det skulle vara intressant och föreslog att Norge, Finland och Baltikum skulle bjudas in. Ola föreslog även England. Per ville ha med omställningsperspektivet, Erling Island och Casten föreslog Italien för att få med alternativa arbetsmarknader. Erling undrade om Arbetslivsinstitutet kunde vara arrangör för ett sådant internationellt seminarium om VINNOVA står för kostnaderna och fick en relativt välvillig respons på detta. Besök av Tor Larsson, projektledare för Arbetshälsa, RAR-projektet Den 8 november kom Tor Larsson till VINNOVA för att informera om RAR-projektet i Sörmland där han efterträtt Lars Spjut som projektledare. RAR-projektet ingår både i DYNAMO-programmet och är ett av regeringens 18 projekt för att minska ohälsan i offentlig

4 sektor. Tor Larsson har tillsammans med Staffan Marklund och Peter Westerholm tagit fram en forskningsrapport med titeln Den galopperande sjukfrånvaron Sken, fenomen och väsen. Rapporten väckte stor uppmärksamhet när den presenterades för arbetsminister Hans Karlssons och hans Arbetsmiljöråd. Många hörde säkert radiointervjuerna med Tor eller läste i tidningarna om forskningsresultaten. Vad var det då som väckte sådan uppmärksamhet? Jo, Tor och hans forskarkollegor har funnit att nästan två tredjedelar av den fördubblade sjukfrånvaron mellan 1996 och 2002 förklaras av att sjukperiodernas längd ökat och endast en tredjedel av att fler individer sjukskriver sig. Anledningen till att sjukperiodens längd har ökat är att det kvalificerade rehabiliteringssystem dvs det arbetssätt och de extraordinära problemlösningsansträngningar som gjordes inom ramen för den s.k. anpassningsverksamheten som fanns i Sveriges kommuner under och inledningen av 1990-talet kollapsade några år innan sjukfrånvaroperiodens längd började öka. Projektutvärdering av DYNAMO-projekten kring arbetsgivarsamverkan av Jens Heed (konsult), Ramböll Management ERA-net Erling skriver Projekt som hört av sig Som vanligt bilägger vi det senaste nyhetsbrevet från Arbetsgivarringen Skaraborg Vad händer härnäst? I december (datum ännu inte bestämt) kommer det att anordnas ett erfarenhetsseminarium för DYNAMO-projekten. Obs Ändra detta! Den 8 december besöker Erling och Barbro projektet Samarbete för ökad rörlighet, minskad ohälsa och ett hållbart arbetsliv i Göteborg Den 16 december besöker Barbro projektet ABL en långsiktigt hållbar modell, Arbetsgivarringen Boden Luleå Ny DYNAMO-utlysning med inriktning på rörlighet för förbättrad kompetensförsörjning, ökad tillväxt och ökad sysselsättning. Den 20 december har Bedömargruppen möte. Den nya DYNAMO-utlysningen kommer att diskuteras liksom vad som hänt i de olika DYNAMO-projekten. Erling.Ribbing@VINNOVA.se Barbro.Buren@VINNOVA.se

5