DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? Januari mars 2010 ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN

Transkript

1 DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN Januari mars 2010 Vad har hänt sedan sist? DYNAMO-programmets slutkonferens Den 23 februari hölls DYNAMO-programmets slutkonferens på Lindqvist & Lundqvist Klara Strand konferens i Stockholm. Trots snöstormen hade ett 80-tal intresserade personer lyckats ta sig fram till konferenslokalen. Konferensen inleddes med att DYNAMOs programledare Erling Ribbing hälsade alla välkomna. Han vände sig särskilt till statssekreterare Jöran Hägglund, VINNOVAs nya GD Charlotte Brogren och VINNOVAs direktör Göran Marklund samt konferensens moderator prof. Sture Öberg. Erling berättade sedan om DYNAMO-programmets utgångspunkter som hela tiden haft rörlighet i fokus. Han lyfte också fram det nära samarbetet med DYNAMOforskarna inkl. besöken hos alla projekten och de halvårsvisa programkonferenserna. En av utgångspunkterna för DYNAMO 1 var Gunnar Aronssons forskningsresultat som visar att var tredje svensk känner sig inlåst på jobbet och att var 5:te t.o.m. är dubbelinlåst dvs. har fel yrke och är på fel arbetsplats. DYNAMO 1 hade fokus på arbetsgivarringar medan fokus i DYNAMO 2 har förskjutits mot frågor som pendling och regionförstoring, rörlighet och flyttning samt etableringsprocessen. Sedan var det moderatorn Sture Öbergs tur att få ordet. Han berättade att han förutom att han arbetat som professor även varit GD för Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och att han utrett regionförstoring. Han ansåg att titeln för konferensen, Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt, handlar om Sveriges framtid, då kompetensförsörjning är det som skapar tillväxt och produktivitet. Sture menade att bra rörlighet och regionförstoring är mycket viktiga för att uppnå detta mål. Charlotte Brogren började sitt anförande med att visa en bild på VINNOVAs vision, som är att göra Sverige rikare och missionen, som är att investera i forskning för att utveckla Sverige innovativt för hållbar tillväxt. VINNOVA skiljer sig från forskningsråden genom att ge möjlighet för forskare och praktiker att mötas och utbyta erfarenheter. Det effektivaste transportmedlet för spridande av kunskaper är den mänskliga kroppen, fastslog hon och framhöll vidare hur viktigt det är att skapa arenor, som denna konferens, och hur viktigt det är med rörlighet mellan olika sektorer. Globaliseringen är en starkt pådrivande faktor. Spelplanen för tillväxt förändras snabbt och vi måste anpassa oss till de förändringar som sker i omvärlden påpekade hon. Personrörligheten är en viktig komponent för att klara av

2 förändring och förändringstakten kommer att öka. Det är en stor revolution som sker just nu och vi måste skapa konkurrenskraft för att klara oss fastslog Charlotte Broberg. Även Jöran Hägglund poängterade hur viktigt det är med rörlighet. Han tyckte att det var spännande att få ta del av DYNAMO-projektens olika resultat. Innovationer behövs för att svenskt näringsliv ska klara sig i konkurrensen. Väl fungerande företag som också är flexibla är viktiga. För att tillväxt ska skapas i hela landet måste det finnas goda transportmöjligheter. Detta lyftes fram i infrastrukturpropositionen som kom för en tid sedan. Ökad möjlighet till pendling ansåg han också vara viktigt liksom regionförstoring. Näringslivet behöver innovationer för att vi ska ha kvar konkurrenskraften. Energieffektivitet och grön ekonomi var uppe på agendan när Sverige hade hand om ordförandeskapet i EU och Jöran Hägglund betonade även detta. Han betonade också att ett grundläggande villkor för tillväxt är samverkan mellan olika organisationer som t.ex. kommuner och landsting. Ibland kan regionala samordnare behöva utses som vid den finansiella krisen. Det behövs dock ett tydligare ansvar när det gäller samverkan och därför ska regionala kunskapsplattformar upprättas under Vi kommer att ha stora demografiska förändringar de kommande åren. Näringslivet behöver flexibilitet. Det svenska systemet med nära samverkan mellan fack och arbetsgivare är välfungerande i ett internationellt perspektiv. VINNOVAs arbete är viktigt. Det ligger väl i linje med det arbete som görs i EU. Men det räcker inte för Sverige att vara bra i EU utan vi måste vara bra i världen också, fastslog han. Sedan var det dags för paneldiskussionerna. Först ut var de projekt som forskat om pendling och regionförstoring. Gunnar Isacsson representerade projektet Regionförstoring och regionförminskning? Anders Karlström projekten Könssegregerade arbetsmarknader och när jobbet försvinner, Lars Westin projektet MEMOREG och Sune Berger projektet Regionförstoring på gränsen. Moderatorn Sture Öberg ställde frågor och vi fick alla lära oss mycket t.ex. att män som jobbar mer än 40 timmar i veckan faktiskt har mer tid med sina barn än de som jobbar kortare tid. Att män åker snabbare än kvinnor och därför inte är borta från hemmet längre trots att de pendlar längre. Det är svårt att se skillnad på män och kvinnor när det gäller hur lycklig man är, men det är tydligt att kvinnor prioriterar sin mans lön framför sin egen. Vad man är villig att betala för att minska sin restid har också undersökts. Par är villiga att betala mer än singlar. I projektet MEMOREG har man arbetat utifrån vetskapen att kommuner och handelskammare är intresserade av att få veta mer om varför media följer länsgränsen mellan Väster- och Norrbotten och bara rapporterar från det egna länet. TV 4 försökte en tid vara gränsöverskridande men gick sedan tillbaka till att följa länsgränsen igen. Botniabanan kommer att underlätta resmöjligheterna och därmed att skapa en gemensam arbetsmarknad över länsgränsen men infrastrukturinvesteringar kommer att begränsas av att media fungerar som de gör. Public Service håller sig till länsgränsen och övriga media följer efter. Man borde därför försöka påverka Public Service. I projektet Regionförstoring på gränsen är det två glesbygdskommuner, Årjäng och Eda, som finns i fokus. Från dessa kommuner är det 20 procent av befolkningen som regelbundet pendlar över gränsen till Norge för att man tjänar mer där. I en rapport från Rädda Barnen står det att det finns fattiga barn i dessa kommuner och i Malmö, men sanningen är att dessa barns föräldrar tjänar bra. Det syns dock inte eftersom man inte betalar skatt i Sverige. Ungdomarna i dessa kommuner är främst intresserade av att tjäna pengar och man vill göra det tidigt.

3 Högskolestudier är därför inte aktuellt för dem så endast 7 procent går till högskola jämfört med 70 procent av ungdomarna i Danderyd. Svenskarna är den nya serviceklassen i Norge och svenska ungdomar är populära där. De rika norrmännen är däremot inte lika populära i Sverige. Nästa projektgrupp bestod av dem som forskat om rörlighet och flyttning. Här var fem projekt representerade nämligen: Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar i Sverige av Thomas Niedomysl, Geografiska villkor för produktivitet och sysselsättning av Einar Holm och Urban Lindgren, Vakanskedjor och rörlighet av Fredrik Movitz, Dynamiska arbetsmarknader av Högni Kalsö Hansen samt Tryggare omställning för ökad rörlighet också av Fredrik Movitz. Moderatorn Sture Öberg var förvånad över tillvägagångssättet att skicka ut 5000 enkäter med öppna frågor, som man gjort i projektet Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar, men Thomas försvarade detta med att man fått fram unika data genom att alla svarat utan att vara påverkade av att ha olika svarsalternativ att välja på. Svaren visar att arbetsmarknadsskälen är viktigast för dem som flyttar mer än 20 km. Richard Floridas forskning har visat att den kreativa klassen är mycket rörlig men projektet Dynamiska arbetsmarknader visar att så inte är fallet i Sverige. Vad man gör här är att flytta ut från centrum till villaområden. Ett oväntat fynd är att lika stor andel uppger arbete som skäl till flytt både i USA och i Sverige. Rörligheten har viss positiv effekt på produktiviteten men inflödet av kompetenser ska vara lagom gränsöverlappande för att effekten på produktiviteten ska bli positiv. Rörligheten måste alltså vara välmatchad. Viktigt att arbetsmarknaden har en differentierad verksamhet så att det finns arbete för alla i familjen. Högni Kalsö Hansen berättade att han blivit inviterad att informera om Floridas teorier i många kommuner men att han funnit att Floridas teorier inte passar i Sverige. Vakanskedjemodellen byggde på begränsade antaganden och visade sig inte vara lämplig för att analysera indirekta effekter av önskad ökad rörlighet. När jobben inte är stabila får vi inga vakanskedjor. När t.ex. en prefekt slutar blir inte en tjänst ledig men kanske däremot ett kontor. Sture frågande Charlotte Brogren om Vinnova fungerar i ett vakanstänkande och fick till svar att vi jobbar i projekt och vill komma bort från att vara en toppstyrd hierarki. Grunden för projektet Tryggare omställning för ökad rörlighet finns i Gunnar Aronssons forskning om inlåsning, dålig hälsa och risk för sjukdom. I detta projekt har man undersökt om personer med dessa svårigheter lättare skulle kunna röra på sig med hjälp av livs- och karriärplanering. Kortsiktigt blev det sämre för dem men på längre sikt visade det sig att dessa personer hade fått bättre självinsikt och större förmåga att ändra sin situation. Den tredje projektgruppen bestod av de projekt som forskat om etableringsprocessen nämligen: Från högskola till arbetsliv med Göran Sidebäck och Lars Sundbom, Ungdomars övergång från skola till arbetsliv med Jonas Olofsson, Yrkesroller och validering inom träindustrin med Johan Palm och Rörlighet på den segregerade arbetsmarknaden med Charlotta Hedberg. Vad sker med ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden? Tidigare hade kommunerna ansvar för dessa ungdomar, konstaterade Jonas, men nu har Arbetsförmedlingen fått det sedan Jobbgarantin infördes. Stora förändringar har också skett med gymnasieskolan där t.ex. försök med lärlingsutbildning införts. Förutsättningarna är olika i olika kommuner. Där man har ett etablerat samarbete mellan skola och arbetsgivare kommer lärlingsutbildningen att fungera bra. Politiken överlämnar alltför mycket till kommunerna att själva

4 bestämma men Jonas ansåg att det behövs regler och att goda exempel skulle behöva spridas men så sker inte. Skolverket skulle kunna göra detta. Dessa ungdomar måste få hjälp så att de kan stå på egna ben ansåg Jonas. När de gäller övergång från högskola till arbetsliv har projektet sett att många inte tar examen och även att många är etablerade på arbetsmarknaden när de tar examen. Projektet har publicerat en rad rapporter bl.a. Från högskola till arbete och Utbildningssamhällets underklass? Ett helt annat sorts projekt är det om validering. I projektet har man identifierat kompetenser eftersom yrkesroller har spelat ut sin roll och ersatts av ett batteri av kompetenser. Hur ska man veta vad morgondagens träindustri behöver? Jo, man kan kartlägga företagens kompetensbehov och på så sätt se in i framtiden. Valideringsmetoden används nu av lärlingsutbildningen i Västra Götaland och Träindustriförbundet. Invandrare som startar egna företag anses ofta komma från arbetslöshet men så är det inte inom vårdsektorn. Det har projektet Rörlighet på den segregerade arbetsmarknaden visat. Förutsättningen är istället att entreprenören har lång erfarenhet inom området och har en egen idé om vad företaget ska göra. Företagaren vill förbättra vården men har också eget självförverkligande som motiv. Konferensen avslutades av Göran Marklund och hans anförande hade rubriken DYNAMOprogrammet och VINNOVAs ambitioner för en hållbar tillväxt i Sverige. Han konstaterade att ett antal av DYNAMO-projekten är utvecklingsorienterade och där finns användarna med från början. Grundforskningen flyttar fram kunskaperna på ett användbart sätt men hur kan man knyta till sig användarna. Han ställde frågorna: Vilka är budskapen? Till vem? Når budskapen fram? Vilka blir effekterna? DYNAMO-erfarenheterna ger dels perspektivbidrag och dels policybidrag. Perspektivbidragen handlar bl.a. om entreprenörskapspolitiken, att ekonomin borde vara en stark drivkraft, att privatiseringen möjliggör en ökad rörlighet, att småskalighet kanske är bättre m.m. Policybidragen är mer av typen att fastighetsskattens konstruktion kanske kan hämma rörligheten och att infrastrukturinvesteringar är mycket viktiga. Globaliseringen är ingen motivgrund här. Kommer detta in i den samhällsekonomiska kalkylen? Långpendling har diskuterats. Infrastrukturinvesteringar kan få stora effekter av centrifugal karaktär t.ex. ytterligare en tunnelbana i Stockholm. Statistik som är gränsöverskridande är viktig. Vi kan se den regionala politikens fel. Hur kommer detta in i rörlighetsmodeller av policykaraktär? Att mobiliteten i Sverige kanske inte är mindre än i USA är intressant. Institutionella institutioner är betydelsefulla. Vad ska man göra åt det? Media är inte lätt att göra något åt. Var borde politik och policy föras? Vem tar tag i helheten? Ungdomsarbetslösheten t.ex. Var är SKL och var har SKL varit, vem borde ansvara för att lärlingsplatser och praktikplatser kommer fram? Genomgående borde fler användare vara med i projekten även de mer grundforskningsinriktade. Slutord om konferensen: Vi tyckte det blev en spännande konferens. En intressant iakttagelse från VINNOVAs utvärdering är att 94 procent bedömde de områden som togs upp under konferensen som viktiga VINNOVA-områden för framtiden. Synd om de ca trettio insnöade personer som

5 inte kunde ta sig till konferensen. För er och alla andra som kan vara intresserade av konferensen finns det en konferensrapport framtagen för nedladdning från webben. Den kan också beställas via Erling och Barbro. Skicka ett mail och ange postadress. Arbetsgivarringar: Samverkan, stöd, rörlighet och rehabilitering heter en skrift framtagen av Casten von Otter på uppdrag av Dynamo. Den belyser den internationellt unika satsning som Dynamo gjort om arbetsgivarringar och där även ett regeringsuppdrag ingått. Arbetsgivarringar har kanske en stor potential såväl när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering som kompetensförsörjning och ökad rörlighet. Rapporten kan laddas ned från webben, Hör ni av er till Barbro eller Erling så skickar vi en tryckt version. Kom ihåg att ange postadress! Vad händer härnäst? AFA ordnar ett frukostseminarium kring arbetsgivarringsrapporten den 17 mars 2010 kl (kaffe serveras från kl. 8.30) Plats: Klara södra Kyrkogata 18, Hörsalen nb. Anmälan till seminariet: Skicka ett mail till Ett särskilt Dynamoseminarium om pendling kommer att anordnas i maj För mer info kontakta Christina Kvarnström, VINNOVA. Tack för oss: Detta nummer av DYNAMO-nytt blir det sista. Vi slutar nu på VINNOVA, efter några års övertid, den 1:a april. Ett stort tack för en spännande tid tillsammans riktar vi till alla projektledare och medarbetare i DYNAMO-projekten och till alla DYNAMO-nytts läsare. Vi vill också tacka Casten von Otter för ett gott samarbete och stort stöd under de sex gångna åren. Erling och Barbro