Komplettering av Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille Kommun, Projekt P 50.

Transkript

1 Komplettering av Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille Kommun, Projekt P 50. Uppgifter om Sökande Projektbenämning: Lärande och Delaktighet för Partille och Planeten. Kommun: Partille Län: Västra Götaland Sökande: Partille Kommun, Gymnasie- och Samhällbyggnadsförv. Org.nr: Adress: Partille kommun Postnr: Postadress: Partille Sökandes kontaktperson: Pia Alhäll, verksamhetschef Porthälla Gymnasium E-post: pia.alhall@partille.se Telefon: Mobil: Typ av organisation: Kommun Innehåll Inledning! 2 Syfte! 2 Mål! 3 Fördjupningsfrågor till Projekt P 50 : Partille Kommun! 3 Fråga 1.! 3 Fråga 2! 4 Fråga 3! 4 Fråga 4! 6 Tidsplan för Projektet! 6 Budget för Projektet! 7 Planskiss över del av området Nuläge/Framtid! 8!!!! 1

2 Inledning Världens befolkning är idag nästan sju miljarder. Redan nu bor mer än hälften av världens befolkning i städer och år 2030 beräknas mer än fem miljarder bo i städer. Begreppet den Hållbara staden blir allt viktigare. Städernas ekologiska fotavtryck kommer att vara avgörande för ekosystemens fortlevnad och därmed vår egen fortlevnad. De negativa klimateffekterna kan begränsas om städer världen över får utvecklas på ett hållbart sätt. För att bryta dagens negativa trend behövs en global social omställning (främst i väst), där vi omvärderar sociala och ekologiska hållbarhetsfrågor till att jämställas med ekonomiska frågor, vi behöver omvärdera vår livsstil och bryta med tankemönstret om ständig ekonomisk tillväxt. Vi behöver utnyttja de system för förnybar energi som redan finns tillgängliga, vi behöver vårda våra ekosystem så att de får tid och möjlighet till återhämtning, vi behöver arbeta innovativt med sociala processer och stadsbyggande så att folk blir mer delaktiga, nöjda och lyckliga i det samhälle de lever i. En förutsättning för att detta ska ske är en engagerande skola, en skola där vi arbetar för en hållbar framtid och där eleverna känner att de är direkt delaktiga i detta arbete redan under sin skolgång. Delaktigheten, som är grunden i den demokratiska staten, börjar i skolan, fortsätter på kommunal nivå och fortplantar sig sedan nationellt och slutligen globalt världen över genom idéspridning och samarbeten. Sverige är ett föregångsland inom hållbarhetsarbete, såväl miljömässigt som socialt, och vi har nu alla världens möjligheter att låta den svenska skolan återigen bli världsledande, den här gången inom Lärande för Hållbar Utveckling. Sverige kan även bli ett föredöme för ekonomisk hållbarhet och exportera teknik och kunnande. Dagens skolungdom måste ges plats i planeringen av morgondagens städer, då städerna byggs för dem. Samhälls- och stadsplanerare behöver lyssna på vad ungdomarna behöver och ser för möjligheter i miljön när städernas framtid planeras. De engagerade skolungdomarna kan i sin tur delgöra stadens övriga invånare i planeringsarbetet genom att involvera dem på olika sätt. Dokumentation och spridning av erfarenheter från sektorsövergripande samarbetsprojekt mellan skola och samhällsplanerare är av yttersta vikt. Kommunikation mellan skolungdom världen över om frågor, som vad social hållbarhet innebär på olika platser världen över kan vara mycket berikande och ge nya perspektiv och infallsvinklar. Syfte Komplettering: Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille kommun, Projekt P 50 Syftet med projektet är att öka lärande för - och delaktighet kring - Hållbar Stadsutveckling. Den hållbara stadsutvecklingen innebär att invånarnas ekologiska fotavtryck successivt minskar samtidigt som folkmängden tillåts öka. Produktionen/utnyttjandet av ekosystemtjänster förväntas öka. Den sociala hållbarhetstanken är genomgripande i den hållbara staden. Projektet syftar till att: elevernas engagemang, kunskap och delaktighet i frågor rörande den hållbara staden ska ökas genom samarbeten och metodutveckling i linje med Lärande för Hållbar Utveckling (som enligt UNESCO:s definition, kortfattat bygger på delaktighet, värdegrund, ämnesövergripande samarbeten, kreativitet, variation, vardagsnära exempel, problemlösning och lokal relevans). Eleverna förväntas genom praktiskt arbete och verkliga insatser få en klar bild över vad begrepp som hållbar stadsutveckling, 2

3 ekosystemtjänster, ekologiska fotavtryck, koldioxidneutral-energiförsörjning, socialthållbarmiljö, socialaförändringsprocesser och ekologiskavärderingar et cetera betyder. Samtidigt förväntas samhällsbyggnadskontoret få direkt input från eleverna i frågor rörande hur staden bör planeras och utformas för att utvecklas på ett socialt- och ekologiskt hållbart sätt. Projektet syftar vidare till att: framarbeta material, metoder och samarbetsformer lämpliga för sammanhanget, som sedan dokumenteras och sprids. Skolan vänder sig utåt mot samhället och bjuder in och visar vad den gör, samtidigt som den tar plats i verkligheten. Projektet syftar slutligen till: att nå forskarvärlden för en djupare debatt och återkoppling, att bli ett konkret lyckat exempel för forskarna att bygga vidare på. Mål Komplettering: Ansökan till Delegationen för Hållbara Städer: Partille kommun, Projekt P 50 Det primära målet med projektet är dels att få eleverna mer insatta och delaktiga i det kommunala beslutsfattandet, dels att skapa kontaktytor mellan samhällets olika individer och huvudsakligen att främja den hållbara stadsutvecklingen genom kunskapsspridande och delaktighet, vilket leder till en omtänksam, sparsam och trivsam stad. Vidare mål är att projektet ska frambringa material och verktyg, för hur man kan arbeta kring den hållbara staden. Det framarbetade materialet ska spridas för utbildningssyfte, såväl lokalt, som nationellt, som internationellt. Fördjupningsfrågor till Projekt P 50 : Partille Kommun Vid besvarandet av fördjupningsfrågorna (1-4) riktade till Partille kommun har även Boverkets generella synpunkter beaktats. Fråga 1. Beskriv Tydligare vilka klimateffekter som kan uppnås genom projektet. Vi ser på projektets klimateffekter på två olika sätt; dels kortsiktigt i samband med nybyggnation och dels mer långsiktigt, och för oss viktigare, med påverkan, deltagande och kunskapsspridande i frågor rörande klimateffekter och hållbar utveckling. Den första direkta delen med mätbara klimateffekter kommer i samband med nybyggnation. Partille kommun är i ett expansivt skede där centrum förtätas och invånarantalet förväntas öka. Vår ambition är att eleverna ska gå in och påverka vad gäller materialval, byggteknik (passiv-, plusenergibyggnad), införande av förnybara energisystem på synliga byggnader samt bortarbetande av parkeringsplatser i anslutning till skolan och ån och främjandet av utbyggnad av gång- och cykelbanor i centrum. Dessa effekter kommer att ge direkt mätbara klimateffekter, som dock är svåra att uppskatta i storlek i dagsläget då osäkerheten om omfattningen är stor. Den andra delen med mer långsiktiga klimateffekter av projektet kommer att bli betydligt större och är avsevärt viktigare. Projektets första mål är att öka elevernas kunskapsnivå, engagemang och deltagande i frågor som rör den framtida hållbara staden. När väl eleverna är insatta i frågan är nästa mål att eleverna ska sprida sin kunskap och låta sitt engagemang smitta av sig till kommunens övriga invånare. På sikt kommer detta leda till 3

4 en ökad medvetandenivå vad gäller frågor om framtida hållbarstad i Partille kommun. Denna höjda medvetandenivå kommer i sin tur att leda till stora besparingar av energi genom spridning av information och positiva inställningar till alternativ teknik. Det kommer vidare leda till en beredvillighet hos kommunens invånare att bo i lite mindre lägenheter/ hus, något som direkt leder till stora energibesparingar då våra byggnader är en av de största klimatbovarna i dagsläget. (På lång sikt kan vi här räkna med en 20% besparing av CO2 jämfört med idag). De nya mötesplatser som uppstår i samband med ombyggnation av skolan och centrum får bana väg för det framtida Partille. Trivselfaktorn, med nöjda invånare i alla åldrar, blir avgörande för den framtida staden. Gemensamhetsutrymmen leder till möten och leder även till besparing av energi och CO2. Kollektivtrafiken blir ännu bättre med större acceptens bland kommunens invånare. Fråga 2 Exempel på mer utvecklade frågeställningar för socialt och ekologiskt hållbar anpassning, lämpliga för gymnasieelevernas engagemang och förankring hos kommunens invånare och företagare. Projektet fokuserar i första hand på de sociala och ekologiska aspekterna av hållbar utveckling, men även de ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling beaktas om än främst i ett längre perspektiv. De sociala och ekologiska aspekterna spelar hela tiden en central roll i vårt projekt då vi arbetar med elevernas deltagande i beslutsprocessen kring stadsplanering som direkt rör dem då gymnasieskolan i sig ska byggas om och så även parken i anslutning till skolan. I dagsläget utgörs parken mestadels av parkeringsplats. Parken kan komma ett bli ett mycket viktigt grönt inslag i det nya centrum. Eftersom parken gränsar till Säveån, med stora ekologiska- och kulturella-värden, så kommer den även bli del av en grön vattenväg som sträcker sig hela vägen från Partille, genom delar av Göteborg, ner till Götaälv. Elevernas engagemang i planeringen av utformningen av parken till en levande park blir viktigt. Kulturcentrum och bibliotek ligger i anslutning till Gymnasieskolan och vi vill att eleverna deltar i processen för att skapa nya mötesplatser för kommunens alla invånare (och andra) här och kring den tilltänkta parken. Ekonomiska hållbarhetsaspekter kan härledas från ett ökat intresse bland kommunens invånare att bo och vistas i ett framtida Partille centrum. Specifika frågor för eleverna att arbeta med blir t ex. Mötesplatser, Unga, gamla, invandrare, handikappade. Hur ska det socialt hållbara framhävas? Vad innebär socialhållbarhet för olika grupper i kommunen (intervjuer)? Vad innebär social-hållbarhet i andra länder (utbyte av information)? Hur såg samhället ut förr? Vad var viktigast då? Vad finns det för ekologiska- och kulturella-värden t ex längs Säveån? Och så vidare. Fråga 3 Extern referensgrupp för samråd, metodutveckling och utvärdering. Spridningen av resultaten från projektet kommer att ske stegvis och på olika nivåer. En viktig del i projektet är kontinuerlig dokumentation av alla projektets delar. Denna dokumentation kommer att skötas av en ansvarig person på Porthälla Gymnasium, under överinseende av och i samråd med den externa referensgruppen, i första hand bestående av valda personer från Världsnaturfonden (WWF) och Stockholm Resilience Centre (SRC). Det framtagna materialet ska spridas till andra skolor nationellt och globalt och 4

5 tjäna som goda exempel för dem som är intresserade av att göra något liknande. Den externa referensgruppen kommer även att vara behjälplig under spridningsprocessen, med flertalet nationella och internationella kanaler, såväl på skolnivå som på forskningsnivå. På den första nivån av informationsflöde sker ett utbyte mellan Samhällbyggnadskontoret och skolans elever (de som deltar i projektet). Samhällsbyggnads informerar eleverna om planer för Partille centrum och om vad de kan vara med och påverka. Samhällsbyggnad informerar även eleverna om vad de vill ha hjälp med från eleverna, vad för slags input de är ute efter. På det här stadiet rör det sig om en dialog mellan Samhällsbyggnad och eleverna. Nästa nivå blir att skolans lärare tillsammans med Samhällsbyggnadskontoret har en inspirerande förläsningsserie om den framtida hållbara staden, för att ge eleverna lite kött på benen. Eleverna kommer sedan att arbeta i egna verkliga projekt med anknytning till Partille centrum och dess ombyggnad, med temat Hållbar stad Partille. Under elevprojektens gång ska eleverna även ut i kommunen och intervjua invånarna för att få med deras synpunkter i påverkansprocessen. När elevernas projekt är färdiga kommer de att ställas ut till offentlig beskådan. Kommunens alla invånare kommer att bjudas in till utställningen och eleverna kommer att få redovisa vad de gjort. Lokalpressen kommer att finnas representerad. Kommunala politiker inbjuds i samband med utställningen till en paneldiskussion på temat. Nästa nivå blir att eleverna själva tar kontakt med andra skolor, institutioner och rörelser utanför skolan dit de sen beger sig och föreläser om vad de gjort i sina projekt och vad som händer i Partille centrum, och vad begreppet hållbar stad innebär. Slutnivån blir att några elever, lärare, samhällsplanerare deltar i ett par nationella och internationella konferenser på temat den framtida hållbara staden. På dessa konferenser redogör deltagarna för vad de gjort i projektet och erbjuder framtaget material åt dem som är intresserade. Till vår hjälp i det nationella och internationella spridningsarbetet har vi Världsnaturfonden (WWF) och Stockholm Resilience Centre (SRC). Porthälla Gymnasium har sedan tre år tillbaka ett etablerat samarbete med WWF kring frågor rörande Lärande för Hållbar Utveckling. Med SRC har vi inför detta projekt inlett ett samarbete. Projektet ska vara vägledande för ett kontinuerligt samarbete mellan Porthälla Gymnasium och Samhällsbyggnadskontoret i Partille. Materialet som tas fram under projektet ska återkommande användas årligen på Porthälla gymnasium. Det ska på sikt vara obligatoriskt för samtliga elever på Porthälla Gymnasium att genomgå ett liknande samarbetsprojekt för att stärka deltagandet och insynen i de kommunala processerna. Porthälla Gymnasium är en Skola för Hållbar Utveckling ( skolverkets utmärkelse) och det är viktigt att vi på skolan lever som vi lär. Uppföljning och utvärdering av projektet kommer att ske parallellt med projektet samt återkommande efter avslutat projekt, samtliga hållbarhetsaspekter kommer att följas upp. Den systematiska uppföljningen kommer att underlättas av att projektet kontinuerligt dokumenteras. En uppföljningsplan kommer att upprättas, i samråd med den externa referensgruppen, vid projektets start. 5

6 Samtliga omnämnda samverkansparter i projektet är tillfrågade och har accepterat att delta i projektet. Vissa institutioner har Porthälla Gymnasium generella samarbetsavtal med, T ex Fysikinstitutionen vid Göteborgs Universitet, det innebär att vi kan beställa de föreläsningar vi är intresserade av, t ex Framtida hållbara energisystem. Liknade gäller för Universeum, där vi kan beställa t ex en Tema-dag och sen betala för den. På Göteborgs muséer kan vi också beställa Tema-besök för skolklasser. Fråga 4 Fritids- och kulturfrågornas betydelse för att förebygga framtida stigmatisering av den aktuella utbyggnads- och förtätningsbebyggelsen, i likhet med vad som drabbat de flesta tidigare förnyelsesatsningar i storstadsområdenas kranskommuner, p g a projektens bristande sociala hållbarhet och orealistiska demografiska förväntningar och prognoser, med havererade miljöambitioner som följd. Projektet fokuserar på den sociala hållbarhetsaspekten och miljön i centrum, där Generationsparken är ett exempel på detta. Samhällsbyggnadskontoret efterlyser idéer från gymnasieeleverna. Idéer som just ska ta hänsyn till de sociala hållbarhetsaspekterna, där mötesplatser för kommunens invånare är viktiga i diskussionen, och fritids- och livsstilsfrågor ska stå i centrum. Kommunens invånare och andra som vistas i Partille ska få komma till tals i frågan bland annat genom elevernas intervjuer. Samhällsplanerarna förväntas få ta del av Invånarnas värderingar och åsikter via gymnasieeleverna. Det kulturhistoriska perspektivet beaktas när vi tänker framåt i stadsutvecklingen och resurshanteringen. Frågor som; hur har staden sett ut historiskt, hur löste man hållbarhetsproblematiken förr, vilka var de främsta sociala värdena i andra tider? Vilka ekosystemtjänster finns och har funnits i staden? Vad finns det för information att hämta på olika muséer och hembyggdsgårdar et cetera. Invånarna blir en resurs i undersökningsarbetet, de får komma till tals och blir på så sätt delaktiga i förändringsarbetet. ( Se även svar nr. 2 ovan) Tidsplan för Projektet Projektet delas in i fyra faser. Projektet inleds med fas 1 i Februari 2012 och avslutas i och med fas 4 i Juni Kontinuerlig dokumentation sker av samtliga faser. Fas 1. Projektet startar i Februari 2012 med en utbildnings-workshop för inblandade aktörer. Sedan följer en tid av planering och information från Samhällsbyggnads till eleverna. En inspirationsdag på Universeum för elever och lärare som är med i projektet. Genomförande av elevernas projekt innefattande nå-ut-aktiviteter till boende m.m. Fas 2. Vårtermin Hösttermin Elever och lärare planerar vidare vad som ska göras och hur uppnådda resultat bäst ska redovisas för att de ska nå ut i kommunen. Under den här fasen kommer även Fördjupande föreläsningar och Tema-dagar att hållas på Göteborgs Universitet, Chalmers, Göteborgs stadsmuséum, Eko-centrum i Göteborg och Världskulturmuséet. Fas 3. Vårtermin Planering av vidare arbete, samt planering av en större utställningsdag där elever och samhällsplanerare ställer ut tillsammans vad som 6

7 åstadkommits. Politiker bjuds in till paneldiskussion. Denna dag filmas och fotograferas. Press och allmänhet bjuds också in. Fas 4. Projektet avslutas i Juni Det sista som sker inom projektet är spridning av framarbetet material och spridning av erfarenheter genom deltagande i nationella och internationella konferenser. Här deltar såväl elever, som samhällsplanerare, som lärare. I slutfasen planeras även för uppföljande utvärdering av projektet. Projektet omfattar ca 300 elever och 30 lärare från tre olika arbetslag på Porthälla Gymnasium, samt ett par personer från Samhällsbyggnadskontoret. De arbetslag som kommer att delta i Projektet blir sannolikt; Naturvetenskap, Samhällskunskap och Bygg (avgörande blir vilka arbetslag som är mest intresserade av att delta). Eleverna kommer att arbeta i programöverskridande grupper. Arbetet knyts till reformen Gymnasium 2011 (Gy11). Arbetets alla moment dokumenteras av en person på Porthälla Gymnasium samt av en extern koordinator knuten till WWF. Personer boende och verksamma i Partille kommun kommer att involveras i projektet. Direkt involverade, t ex genom intervjuer och utställningar, blir ca 1500 individer och indirekt, genom lokalpress etc, ca 10,000 individer. Dessa personer kommer att få en närmare relation till Samhällbyggnad, stadsplanering och den framtida hållbara staden. Budget för Projektet Följande budget för projektet har lagts. I budgeten framgår hur resurserna fördelas mellan de inblandade samarbetsparterna. Budget Kostnad för personal; ca kr/pers och dag LÄRARE Johan B SAMHÄLLSP. KOORD WWF ÖVRIGT 1a. Initial planering o fortbildning b. Sammanställning av basmtr. till lärare och elever c. Projektplan; koppling till läroplan o översiktplan d. Arbetslagen planering e. Genomförande och uppföljning a. Uppföljning, reflektion samt planering fas b. Att visualisera och presentera c. Redovisning; elever och samhällsplanerare d. Redovisning föräldrar, boende, verksamma, media e. Reflektion, utvärdering, utkast av dokumentation klar a. Planering av fas b. Dokumentation, lay out; ppt, film samt pdf på sv o eng c. Elevmaterial sv, ca 10 sid Spridning; nationellt och internationellt Summa Dagar / Övriga Kostnader SUMMA TID OCH PENGAR; 551 dagar x 2250kr = = % av = !!! Tabell 1. Budget för projektet och sökt stöd. De fem första siffer-kolumnerna anger! arbetstid i dagar. Den sjätte siffer-kolumnen anger övriga kostnader i kronor. 7

8 De delar i budgeten som ligger utanför ordinarie verksamhet, och är avhängiga av projektstöd för att förverkligas är följande: A. Övergripande dokumentering av projektet. B. Externa referensgruppen. C. Initial planerings- och fortbildningsresa/workshop för lärare med flera. D. Tema-dagar med elever (på t ex Universeum) E. Nationell och Internationell spridning av resultat. Planskiss över del av området Nuläge/Framtid Bild 1. Delar av Porthälla Gymnasium som det ser ut i dagsläget, med en vision av hur den nya parken kan komma att se ut i framtiden. Större delen av parken är idag parkeringsplats. 8