Tertialrapport Tertial för Anna Whitlocks gymnasium

Transkript

1 Anna Whitlocks gymnasium Dnr: /3 Sid 1 (19) Handläggare Annica Tengbom Ödén Telefon: Till Anna Whitlocks gymnasium Tertialrapport Tertial för Anna Whitlocks gymnasium Förslag till beslut Anna Whitlocks gymnasium Stockholm annica.tengbom.oden@edu.stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna...15 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...17 Investeringar...17 Medel för lokaländamål...18 Övrigt...18 Kvalitetsarbete Redovisning av synpunkter och klagomål...18

3 Sid 3 (19) Sammanfattande analys Vårens arbete med att etablera en verksamhet, samtidigt som vi planerat för en fördubbling av organisationen har varit fantastiskt stimulerande och gått långt över förväntan. Personalen har visat ett fantastiskt engagemang och skicklighet i att driva utvecklingen av skolan framåt. Elever, sökande personal och externa aktörer har också visat ett mycket stort intresse för skolan under hela året. Över 1000 personer sökte våra 50 tjänster inför läsåret 19/20 och ca 1100 elever hade vår skola som förstahandsval, vilket gjorde den till skolan med flest förstahandssökande i länet även inför läsåret 19/20. Avgörande har varit att vi haft en tydlig vision, bland annat uttryckt i skolans handbok. Den har varit grunden i våra gemensamma diskussioner, med eleverna i klassrummet, i undervisningen och i framtagandet av rutiner och arbetssätt. Ett sätt att konkretisera handboken har varit att formulera oss kring våra centrala begrepp bildning och bedömning för lärande (nu används istället begreppet formativ undervisning). Arbetet med det har stärkt samsynen och bidragit till förändringar när det gäller personalens arbete, men framför allt i visat sig i synliga resultat hos eleverna. Vår första studie som avsett att mäta hur väl vi lyckats påverka elevernas tankemönster och engagemang för att lära visar att de utvecklat högre grad av "growth mindset". Studien visar också att elever som tycker att utmaningar och lärande är viktigt i skolan i högre grad är nöjda med sitt första år på AW och har ofta nått högre betyg, medan elever som tycker att det är viktigt att jämföra sig med andra är mindre nöjda och ofta inte når lika höga betyg. Slutligen visar den att endast en tredjedel av eleverna får samma eller liknande betyg efter åk 1 som på grundskolan. Det betyder att alla elever, oavsett betyg i åk 9, har goda möjligheter att utvecklas på gymnasiet, men också att höga betyg på grundskolan inte i sig garanterar höga betyg på gymnasiet. Med dessa resultat törs vi säga att vi är på rätt väg mot förverkligandet av vår vision om den goda skolan! Åtgärder för utveckling - Planering för organisation 20/21 samt en femtioprocentig ökning av personalstyrkan inför nästa läsår. Eftersom det blir den sista stora personalförstärkningen är det av yttersta vikt att vi planerar så strategiskt som möjligt. Vilka kompetenser behöver vi utöka? Vilka nya kompetenser behöver vi? - Strategisk planering för hur vi utnyttjar våra lokalresurser på mer ett optimalt sätt utifrån elevernas behov i och med att vi blir själva i huset fr om januari Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter vi nu det arbete vi nu inlett med att hitta adekvata sätt att undersöka hur väl vi lyckas arbetet med vår vision, - Sträva mot en budget i balans. Detta kommer att bli utmanande med tanke på att vi inte har fullt elevunderlag under våren, samtidigt som vi fortfarande har kostnader förknippade med uppstart. - Fortsätta med vår utveckling inom digitalisering. En förutsättning för detta är dock att infrastrukturen fungerar, vilket ligger utom skolans kontroll.

4 Sid 4 (19) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3. I Stockholm når barn sin fulla potential då Stockholms skolor och förskolor är de bästa i Sverige Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls delvis Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Digitala verktyg är en naturlig del av undervisning, kommunikation och uppföljning. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Under det första läsåret har vi fokuserat på skolans vision och vad den innebär för oss som personal och elever på Anna Whitlocks gymnasium. Konkretiseringen av visionen uttrycks i vår handbok för Anna Whitlocks gymnasium. Handboken utgör skolans viktigaste styrdokument och det är också i förhållande till den som personalen genomfört olika utvärderingar under året. För arbetet under hösten hänvisas till texten i VB18. Som ett led i utvärderingen av det första läsårets arbete och inför planeringen av läsåret 19/20 fick alla lärare och EHT i juni skriva en prövande reflektion utifrån frågeställningen På vilket sätt kan jag förändra min undervisning under kommande läsår så att elevernas förmåga att ta ansvar för det egna lärandet utvecklas? Frågeställningen belyser konkretiseringsarbetet kring skolans vision och texterna visar bland annat i vilken utsträckning var och en tolkat och internaliserat dem i arbetet med eleverna.

5 Sid 5 (19) Alla texter använder de begrepp som introducerats under året, t ex olika aspekter av bildningsbegreppet, återkopplingsloopar, kamratrespons, självreglerat lärande, utveckling av formativ undervisning, ämnets röda tråd etc., vilket tyder på att den gemensamma förståelsen för vad begreppen står för och kan innebära för skolans arbete ökat och vi har därmed utvecklat vårt gemensamma professionella språk. Många uttrycker insikter om hur undervisningen måste utvecklas för att möjliggöra återkopplingsloopar, med möjlighet för eleverna att utveckla sitt kunnande efter olika typer av feedback, samt för läraren att anpassa sin undervisning till elevernas behov, dvs formativ undervisning. Ett citat får illustrera: Formativ undervisning handlar om att på ett smart sätt paketera och strukturera undervisningen så att tid frigörs till exempel till återkommande reflektioner, återkopplingar och kamrat- och självbedömning samt att skapa korta och långa återkopplingsloopar. Formativ undervisning måste få ta tid och har rytmen av en wienervals (man rör sig framåt i cirklar). Många beskriver också behov av förändring i den egna undervisningen som en konsekvens av årets arbete, mot fler öppna uppgifter, mer samarbete mellan elever och mer samtal och dialog, både elever emellan och mellan grupper av elever och lärare. I ämnesgrupperna har fokus under året varit att identifiera ämnets röda tråd, för att därigenom kunna fokusera på det som är centralt för ämnet, och flera texter innehåller tankar kring hur det kommer att påverka upplägg inför läsåret 19/20, ett exempel: Utifrån det läsår som vi har genomfört så är min slutsats att jag vill minska omfattningen på ämnesinnehållet till förmån för mer fördjupning och självreflektion. Vidare kommenteras också betydelsen av vilket språkbruk vi använder för att få eleverna att ta ansvar för och känna lust och motivation för sitt lärande, tex betyg är något man når inte får, beskriva styrkor och utmaningar (inte fel), beskriva vad eleven ännu inte kan (istället för vad den inte kan). Elevhälsoteamets reflektioner handlar om hur de kan stötta lärarnas arbete och få eleverna att känna sig trygga med de nya arbetssätten, och att stödja elevers självförtroende att ta större ansvar och ta sig an mer utmanande uppgifter. Omställningen från det åtgärdande mot det främjande och förebyggande arbetet kommenteras också och olika förslag till samverkan med lärare framförs. Om man tittar på texterna med hjälp av Jean Piaget s begrepp assimilering och ackommodation, (där assimilering, enkelt uttryckt, innebär att ny kunskap adderas till det befintliga utan att det befintliga ändras, och ackommodation innebär att ny kunskap förändrar den befintliga kunskapen, så att man förstår någonting på ett nytt sätt), så finns många tecken på att gemensam läsning och många samtal kring bildning och bedömning för lärande under detta första år inneburit att många av oss faktiskt förändrat vår förståelse av vad formativ undervisning (som är det begrepp vi nu enats om att använda) är. Det är inte en samling verktyg/tips som enbart adderas (assimileras), utan innebär insikter om att undervisningen måste se ut på ett annat sätt än det tidigare gjort. Resultat och analys av betyg åk 1 En sammanställning av årets knappt 5600 satta betyg visar bland annat att 79 % av betygen är A-C och att andelen elever med E eller mer i kursbetyg är 94 %. Betygen skiljer sig något på olika program men vi ser ingen genomsnittlig skillnad i betygsnivå mellan pojkar och flickor.

6 Sid 6 (19) Totalt sattes 60 F, vilket motsvarar ca 1 % av de satta betygen. De kurser som har flest satta F är SP3 (22 st) och MA1b (10 st), vilket innebär att de två kurserna står för över hälften av det totala antalet F. Eleverna kommer med väldigt olika förkunskaper in i moderna språk steg 3 på gymnasiet och baserat på resultaten från år 1 så har vi förtätat lärarresurserna för de nya SP3-grupperna för detta läsår, och vi erbjuder de elever som inte nådde målen i åk 1 att förstärka sina kunskaper med handledning nu under hösten. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2018 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade lärare i gymnasieskolan 100 % 100 % 100 % 2019 Enhetsmål: Anna Whitlocks gymnasium använder digitala verktyg och processer för att utveckla och effektivisera undervisning, lärande och administration. Uppfylls delvis Alla elever och lärare använder skolans digitala plattform för kommunikation, dokumentation och produktion. Vi använder olika digitala resurser i undervisningen för att utveckla nya och mer utforskande arbetssätt som stödjer ett vetenskapligt förhållningssätt och för att skapa en större variation av presentations- och examinationsformer. Vi har påbörjat digitalisering av administrativa processer, t ex arkiv och ärendehantering All infrastruktur har full funktion och alla elever och medarbetare har rätt och fungerande utrustning för undervisning och administration och kompetent personal för alla nödvändiga stödfunktioner gällande digitalisering har tillsatts. På Anna Whitlock ser vi digitalisering som ett medel för utveckling av verksamheten, inte som ett egenvärde. Därför har vi under året bestämt oss för att inte ha en särskild digitaliseringsplan, utan istället att väva in digitala inslag i alla delar av vår verksamhetsutveckling, såväl pedagogisk som administrativ. Av samma skäl kommer vi heller inte att genomföra den elevundersökning om digitalisering som vi planerade i VP. I det pedagogiska arbetet har vi lagt fokus på att skapa en digital grundstruktur för kommunikation och interaktion mellan lärare och elever, med målet att åstadkomma inkludering, effektivitet och förutsägbarhet för eleverna. Strukturen har arbetats fram i samarbete mellan specialpedagog, IT-pedagog och kommunikatör, och innebär bl a annat att alla kurser har en liknande struktur i O365, och att alla elever redan vid starten av årkurs ett får lära sig metoder för filhantering och navigering som underlättar goda studiestrategier. Den pedagogiska och administrativa personalen deltar i regelbundna seminarier och workshops, där vi går igenom utrustning, arbetssätt och didaktiska frågor kopplade till digitalisering, och alla ämnesteam har diskuterat god digital praktik. Alla elever oavsett program läser minst en

7 Sid 7 (19) kurs med digitalt fokus och målet är att detta, förutom rena kunskaper, ska underlätta utvecklingen av förmågor och nya arbetssätt även i andra ämnen, till exempel en större bredd av redovisningsformer. Vi har god tillgång till digitala resurser, bl a poddstudio, fotostudio, 3D-skrivare och ytor för digital projektion, och vi arbetar för att dessa ska användas så brett som möjligt. Vi tror, med stöd i forskning, att arbete med verklifiering, t ex möjligheten att publicera sig digitalt (poddar, hemsidor, filmer, digitala konstverk), ökar elevernas känsla av relevans och motivation i skolarbetet, och att detta kommer förbättra deras studieresultat. Detta kommer fortsätta vara ett fokusområde, och som plattform för detta arbete har vi bland annat skapat en egen webb-domän som vi kommer fortsätta att utveckla. Förutom ett sommarbrev till blivande elever sker kommunikation på Anna Whitlock nästan uteslutande digitalt. Kommunikation och samarbete mellan elever och lärare och i undervisningsteamen sker via Teams, och modulen Min Skola på Skolplattformen fungerar som skolans intranät där vi samlar all information som ska nå elever och personal. För extern kommunikation har vi en kanalstrategi som specificerar vilket typ av innehåll och vilka målgrupper vi når via t ex hemsida och sociala medier. Under vissa perioder under läsåret har vi haft stora problem med såväl infrastruktur som mjukvara, vilket försvårat eller ibland omöjliggjort våra digitala arbetssätt. Även om vår personal oftast hittar lösningar eller acceptabla alternativ, tar dessa problem stora resurser i anspråk, både tid och pengar. De största problemen har varit förknippade med kontohantering, som nekad åtkomst till Skolplattformen och applikationsgrupper. Men vi upplever även att stadens administrativa processer och system inte alltid möjliggör effektiv myndighetsutövning och administration. Hit hör de välkända problemen med Skolplattformen, men vi saknar även verktyg och processer för arkiv, digitala blanketter och möjlighet för elevhälsan att arbeta digitalt och flödesorienterat i enlighet med OSL och GDPR. Även löneadministration, budgetarbete och behörighetshantering baseras idag till stora delar på blanketter och xlsverktyg. Vidare upplever vi att det är otydligt vem vi ska vända oss till med synpunkter och utvecklingsförslag vad gäller digitala frågor. Enhetsmål: Anna Whitlocks gymnasium utvecklar och bedriver gymnasieutbildning i snabb expansion i enlighet med fattade beslut. Uppfylls helt Vi har skapat och etablerat organisation, rutiner och infrastruktur för att bedriva gymnasieutbildning i snabb expansion. Vi har integrerat ny personal och nya elever i skolans vision och de arbetssätt som bland annat uttrycks i vår handbok. Under våren genomförde Uppföljningsenheten en studie på uppdrag av gymnasieledning kring erfarenheter av start och etablering av ny skola, där personal och elever på AW (och PA Fogelströms gymnasium) intervjuades. Studien utmynnade i en rapport, som på ett allsidigt sätt fångar ovanstående enhetsmål och valda delar citeras därför nedan: "Utvärderingen visar att skolans vision är väl förankrad och känd på skolan. Lärare, elevhälsa,

8 Sid 8 (19) administrationspersonal och elever beskriver visionen och ger exempel på hur den fungerar i vardagen utifrån sina olika perspektiv. Det framkommer att visionen har varit ett värdefullt kitt i uppbyggnadsfasen, att hålla sig i och luta sig emot när mycket annat fortfarnde är under bearbetning". (s 20) "Personalen uttrycker att det finns en bra balans mellan styrning och ledning och det ansvar som de själva behöver ta. Det framkommer även att samarbetsklimatet upplevs som kollegialt och tillitsfullt oavsett var man befinner sig i skolans organisation." (s 20) "Utmärkande för skolan enligt såväl elever som personal som vi intervjuar är att det finns ett stort engagemang hos alla som arbetar här. Eleverna beskriver att de ser sina lärare som kompetenta och engagerade. En elev säger exempelvis att det känns som om lärarna är mer motiverade här, att de tycker det är roligt att lära ut.(s 22) "Personalen redogör samtidigt för att det finns en ödmjukhet bland personalen på skolan och menar att alla lärare som arbetar på skolan har valt att aktivt söka sig hit vilket påverkar stämningen i personalgruppen. Flera i personalen menar att det är lockande att få möjlighet att bygga upp en skolkultur kring bildningsbegreppet och de säger att oavsett vad man arbetar med på skolan finns det en vilja att utveckla sin profession." (s 22) "Uppfattningen bland eleverna är att skolan uppmuntrar dem till att engagera sig på olika sätt. De ger exempel på att det kan handla om att starta upp en förening, vara med i något utskott i elevkåren eller att engagera sig i skolrestaurangen. Elevföreningarna bidrar till att skapa en känsla av sammanhållning och gemenskap mellan de olika programmen på en stor skola. Vi gör skolan till vad den är, säger några elever. När det gäller föreningsarbetet har eleverna fått stöd och råd av skolans elevkoordinator." (s 23) "En viss utmaning som skolan har haft är att förankra delar av visionen hos elever och vårdnadshavare - parallellt med lärarnas arbete med att skapa samsyn kring visionen för att själva bottna i den. Att inte betygsätta uppgifter och enskilda prov har väckt frågor hos både elever och vårdnadshavare inledningsvis. Skolan har arbetat med att informera och förklara för elever och till viss del vårdnadshavare om det som kännetecknar skolans pedagogiska inriktning, dvs hur lärarna arbetar för att skapa en hållbar studiesituation för eleverna genom ett formativt och framåtsyftande arbetssätt." (s 24) (Rapport Att starta och etablera en ny gymnasieskola, uppföljningsenheten Lena Lindgren, Malin Salemyr) Mot bakgrund av ovanstående samt det faktum att vi haft ett stort söktryck på den tjänster som utannonserats inför läsåret 1920 (se även text längre fram i rapporten) kan vi konstatera att målsättningen gällande organisation har uppfyllts med råge. När det gäller rutiner och processer så har mycket arbetstid använts till att möjliggöra utrymme för ytterligare 700 elever och 50 personal i befintliga lokaler under hösten 2019 när Östra real fortfarande är kvar i lokalerna. Vi har lyckats pga. stor skicklighet i lokalutnyttjande, schemaläggning och stor anpassningsförmåga hos personalen. Vi saknar fortfarande idrottslokaler för de 44 klasser som varje vecka ska ha idrott. Det innebär att vi har större kostnader än skolor som har egna lokaler, bland annat för bokning av olika aktiviteter och extra kostnader p g a att alla elever får SL-kort för att kunna ta sig till olika lokaler. Stora krav ställs även på schemaläggning så att elever och personal kan transportera sig. Vi ser fram emot en långsiktig lösning så att vi kan ha idrott i närområdet.

9 Sid 9 (19) Enhetsmål: Anna Whitlocks gymnasium är en öppen skola som samarbetar med högskolor/universitet, organisationer och näringsliv, för att få in kompletterande perspektiv och kompetenser i arbetet mot vår vision. Uppfylls helt Vi har konkretiserat och formulerat samverkan med deltagarna i vårt Advisory board och vi har även knutit nya kontakter. Eleverna har träffat flera externa kontakter inom ramen för undervisning och övrig skolverksamhet. Vi har inlett arbetet med utveckling av vår FoUverksamhet tillsammans med Institutionen för matematik och naturvetenskapliga ämnenas didaktik (MND) och Data- och systemvetenskapliga institutionen (DSV) på Stockholms universitet samt Konstfack. Extern samverkan är en viktig del av förverkligandet av vår vision och idéerna och nätverken att ösa ur är många hos personal och elever och med tanke på den korta tiden skolan funnits är mängden och kvaliteten på etablerade kontakter redan långt över förväntan. Utmaningen har inte varit etablering av kontakter utan att kunna prioritera bland de möjligheter som erbjuds. Planering och etablering av den lokala FoU-organisationen har inletts. Teamledarna och skolledningen har under läsåret genomfört en seminarieserie under ledning av Maria Andrée från MND på Stockholms universitet (SU), tillika vetenskaplig ledare på STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies). Kontakter mellan forskare på Data-och systemvetenskapliga institutionen på SU och lärare och skolledning har inletts, med målet att arbeta tillsammans för en systematisk utveckling av undervisningen. Anna Whitlocks gymnasium har också ett fördjupat samarbete inom humaniora, litteratur och filosofi med Yale University genom Martin Hägglund, Professor och Chair, Comparative Literature and Humanities vid Yale University. Professor Hägglund höll vid starten av läsåret 19/20 ett seminarium med hela kollegiet med titeln: Frihet och Bildning. Samarbetet bidrar också till en pågående fortbildning genom fria seminarier för både elever och lärare i nära kontakt med det akademiska livet vid Yale University. Samverkan med KTH inom Life Science har inletts genom samverkan mellan lärare, besök till skolan av forskare inom området samt välkommen donation av utrustning för DNAsekvensering. Samarbete med Konstfack inom lärarutbildning och undervisning har också påbörjats under läsåret liksom ett väldigt givande samarbete med Nobelmuseet. Skolan har också inlett ett längre konstprojekt med Eva Bonniers donationsnämnd. Alla elever på Teknikprogrammet deltar också i ett större, återkommande ämnesövergripande projekt med Trafikkontoret. Det samverkansprojekt vi hade med Nationalmuseum förra året återkommer även innevarande läsår 19/20, men med lite annat innehåll. Ett av de större projekten som nu startat är DigiYouth. Under läsåret 2019/20 och

10 Sid 10 (19) höstterminen 2020 deltar Anna Whitlocks gymnasium i ett EU-finansierat projekt kring entreprenörskap, företagande och digital teknik. Skolan deltar med teknikelever som läser inriktningen design- och produktutveckling. Samarbetet organiseras i Sverige genom Uppsala universitet, Campus Gotland. Övriga länder som deltar är Finland, Lettland och Estland. Syftet med projektet är att elever från de olika länderna tillsammans skapar internationella start-ups. Utifrån vardagliga problem kommer eleverna träna på att skapa tekniska lösningar från idé till prototyp. Projektet består av undervisningsmoduler, studiebesök, veckovis kommunikation med de övriga länderna via Skype och tre fysiska möten. All kommunikation sker på engelska. Projektet har lagts upp som ett ämnesövergripande samarbete mellan kurserna design, CAD, programmering och engelska. Vi har också haft ett väldigt gott samarbete med Stadsmuseet och Liljevalchs när det gäller utsmyckning av skolan. Tillsammans med dem förstärker vi den vackra och intressanta interiör som utmärker vårt fantastiska hus. Nämndmål: Alla elever har en trygg och god lärmiljö Uppfylls helt Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Frånvaro Den sammanlagda frånvaron är 8 %, med en viss variation på de olika programmen. Siffran är nog varken hög eller låg sett till det faktum att vi bara hade elever i åk 1. Rutiner för närvaroarbete är framtagna och i funktion, vilket ökat effektiviteten i identifiering och åtgärder i samband med ökande frånvaro hos elev/grupper av elever. Elevrörelser under läsåret Under de första två veckorna på höstterminen skedde framförallt byten utifrån att elever tackat ja till ett förstahandsval på annan skola. Som skäl för senare byten anges i enstaka fall fel val av program eller för lång resväg. Enskilda studieuppehåll finns även av medicinska skäl. En större grupp elever som bytt från Anna Whitlocks gymnasium till annan skola uppgav att de inte trivs på skolan eller i klassen. Här vill vi också passa på att påtala behovet av en översyn av den blankett för avbrott som finns i BER, så att den blir relevant för analys. Rörligheten från skolan har varit ca 12%. Skolan har i stort sett kunnat ta in nya elever i

11 Sid 11 (19) samma utsträckning (2,6 % färre under vt jämfört med höstterminsstart) Rörligheten är antagligen delvis ett utslag av att skolan är helt ny (inga äldre kamrater att fråga) samt att vi tidigt på höstterminen varit tydliga med vilket arbetssätt vi använder här bl a gällande bedömning av enskilda uppgifter. Vi räknar därför med något mindre rörlighet innevarande läsår. Det finns tydliga och effektiva rutiner för anmälan och hantering av kränkningar, vilket också bidrar till trygghet för eleverna. Anmälda kränkningar under våren 2019 redovisas längre fram i rapporten. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2018 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Det är arbetsro på mina lektioner 2019 Skolan har bara åk 1 under läsåret 18/19 och därför inga resultat från brukarundersökningen som genomförs i åk 2. Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 2019 Skolan har bara åk 1 under läsåret 18/19 och därför inga resultat från brukarundersökningen som genomförs i åk 2. Total frånvaro i gymnasieskolan 8 % 8 % 2019 Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Uppfylls delvis Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Nedanstående text är ett utdrag ur den studie vi gjort kring våra elevers utveckling under detta första läsår på AW. Vi har säkerställt att den genomförts på ett forskningsetiskt korrekt sätt och Adrian Stymne som genomfört studien har haft både extern och intern vetenskaplig

12 Sid 12 (19) handledning i sitt arbete. I och med denna studie har grunden lagts för ytterligare studier som kan bidra till att utveckla undervisning och arbetssätt kring eleverna. Vi genomför nu samma studie för våra nya åk 1-elever, samtidigt som vi fortsätter att följa de som läsåret 19/20 går i åk 2. Nedan följer en sammanfattning och diskussion kring resultaten. Hela rapporten kommer att finans tillgänglig lite längre fram på terminen. Med utgångspunkt i forskning inom utbildningspsykologi Growth Mindset Theory (Dweck, 2000; O Keefe, Dweck & Walton, 2018) och Motivation Theory (Grant & Dweck, 2003) har vi under läsåret 2018/2019 utfört en pilotundersökning där vi undersökt elevers inställning till intelligens, tankesätt kring skolgång och resultat. Pilotundersökningen bestod av två enkätundersökningar. Under höstterminen genomförde vi en enkätundersökning där vi undersökte elevernas growth mindset och under vårterminen gjorde vi ytterligare en enkätundersökning där vi undersökte deras growth mindset, deras målbilder kring lärande och deras nöjdhet med sin gymnasietid. Vi kunde sedan koppla dessa svar till elevers slutbetyg på grundskolan och kursbetyg från läsåret. Elevernas svar på vårenkäten tyder på att de, i jämförelse med hösten, i högre grad anser att intressen kan utvecklas. Vi ser att elever som tycker utmaningar och lärande är viktigt i skolan i högre grad är nöjda med sitt första år på Anna Whitlock än andra elever och att elever som tycker att det är viktigt att jämföra sig med andra är mindre nöjda. Resultaten från pilotundersökningen visar också att avgångsbetygen från grundskolan endast förutsäger knappt en tredjedel av variationen i de kursbetyg som sattes under våren. De resultaten tyder på att det finns många ännu omätta (kanske omätbara) faktorer som påverkar elevers lärande och mycket som lärare kan göra för att utveckla alla elever oavsett de förutsättningar de har på pappret i formen av ett slutbetyg från grundskolan. Diskussion Anna Whitlocks gymnasiums vision är bildning och innovation för en hållbar framtid. I detta pilotprojekt har vi gjort ett första försök att undersöka om våra elever utvecklas mot att tänka och göra det nya genom, med och bortom det traditionella. Elevernas svar på vårenkäten tyder på att de efter ett år på Anna Whitlocks gymnasium i högre grad tror att intressen och passioner kan förändras över tid. Förändringen är stor mätt i absoluta termer: genomsnittet ökade med en halv poäng på en sjugradig skala. Det kan tyda på att eleverna påbörjat en bildningsresa, att de känner en större tilltro till sina egna förmågor och förutsättningar att ta till sig nya ämnen. Enligt O Keefe, Dweck & Walton (2018) så bör det här också leda till att de arbetar hårdare och längre med uppgifter i ämnen de tidigare tyckt varit tråkiga, i hopp och medvetenhet om att de kanske kan bli roliga efter att man kommit in i dem. Vi ser samtidigt inte att elevernas syn på intelligensens flexibilitet mätbart förändrats. Om vår vision fått kraftigt genomslag hos eleverna hade man kunnat vänta sig högre genomsnittliga svar i frågeskalan för growth mindset i intelligens på våren jämfört med på hösten. En möjlig förklaring till att en sådan förflyttning inte skett är att det genomsnittliga svaret var högt redan under höstterminen. (Professor Paul O Keefe, professor i motivationspsykology på Yale-NUS College och bollplank för detta projekt, uttryckte en förvåning över vårt höga initiala growth mindset-genomsnitt. Han sa: Siffrorna är inte så höga att jag tror att något är konstigt, men de får mig att vilja fråga: valde ni särskilt ut era elever för att ha ett growth mindset? ) Kanske har vår kommunikation och berättelse lett till att fler elever som är redo för

13 Sid 13 (19) bildningsresan, och redan har ett mer growth mindset, sökt sig till vår skola? Med jämna mellanrum påminner skolledningen och personalen varandra om att vi på skolan aldrig ska se elever som duktiga elever, E-elever, smarta eller stökiga. Vi ska aldrig heller använda ett sådant språkbruk framför eleverna, förväntningar ska vara positiva och öppnande, inte begränsande. Därför var det extra intressant att undersöka kopplingen mellan slutbetyg, kursbetyg och tankesätt. Att slutbetygen från grundskolan endast förutsäger 29 procent av variationen i kursbetygen är en central insikt. Det blir ointressant att prata om en A-elev eller en E-elev, med utgångsläge grundskola, om sju tiondelar av elevens kursbetyg är oförklarat av tidigare betyg. Siffran är hoppfull och icke-deterministisk och viktig att sprida till elever och personal. Glädjens roll i lärandet ska heller inte underskattas. Vår studie visade att nöjdheten med gymnasietid förutsäger bättre resultat och att glädjen i sin tur påverkas positivt av en utmaningssökande läggning och negativt av en jämförande läggning. Resultaten pekar på att nöjdhet med skolan är något som kan odlas långsiktigt och strategiskt, precis som vi ämnar göra. Vi kan stödja eleverna i att hitta lusten att bemästra nya ämnen och söka fler utmaningar. På så sätt kan vi få en mer hållbar skola där eleverna dessutom har bättre formella meriter inför högre utbildningar. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2018 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen 2019 Skolan har bara åk 1 under läsåret 18/19 och därför inga resultat från brukarundersökningen som genomförs i åk 2. Andel gymnasieelever nöjda med - Hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till 2019 Skolan har bara åk 1 under läsåret 18/19 och därför inga resultat från brukarundersökningen som genomförs i åk 2. Andel gymnasieelever nöjda med - Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna 2019 Skolan har bara åk 1 under läsåret 18/19 och därför inga resultat från brukarundersökningen som genomförs i åk 2.

14 Sid 14 (19) KF:s inriktningsmål: 2. En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5. Stockholm är en hållbar stad med en god livsmiljö Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Uppfylls helt FN:s globala hållbarhetsmål "Agenda 2030" och lärande för hållbar utveckling är en självklar del av verksamheten. Det finns övergripande strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2018 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 91 % 85 % 85 % 2019 Antal skolor som har genomfört checklista för skolmåltider och som uppfyller utbildningsförvaltningens grundläggande krav på måltidsverksamheten 1 följt upp 1 följer upp 2019 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterat 1 sorter at 1 sorterar 2019 Enhetsmål: Anna Whitlocks gymnasium verkar för hållbar utveckling inom skolans alla verksamheter Uppfylls helt Arbetssätt inom lärande för hållbar utveckling integreras i de olika kurserna och vi har genomfört ämnesövergripande teman kring hållbar utveckling. All personal har ökat sina kunskaper om hur respektive profession kan verka för ökad hållbarhet, både när det gäller undervisningens innehåll och genom de processer, rutiner och inköp som görs för skolans alla verksamheter.

15 Sid 15 (19) Under våren har arbetet med att utveckla teman inom hållbar utveckling fortsatt både inom kurser och mellan olika kurser i mer sammanhållna projekt. Under våren genomfördes också en temavecka med utgångspunkt från de globala målen för hållbarhet, där kunskaper från föreläsningsserien från Den globala skolan under höstterminen 2018 kom väl till pass. Till exempel fick eleverna på ekonomi-juridik arbeta med begreppet rättsstat, naturvetarna genomförde en klimatkonferens och designeleverna arbetade med design för hållbarhet. Allt detta syftar till att utveckla elevernas handlingskompetens. Schemaläggningen utgår från de principer vi fastställt, d v s varje kurs är utlagd i schemat en gång per vecka och skolans inredning möjliggör för elever att göra så mycket som möjligt av skolarbete på skolan. Personalens utvärdering visar att de ser många positiva effekter för elevers lärande med de längre arbetspassen och de tycks också bidra till en bättre arbetsmiljö för både för elever och lärare. Ett område som tydligt förknippas med hållbarhet är restaurangens meny. Ett tydligt fokus på ekologiska och hållbara livsmedel (t ex grönsaker, baljväxter och fisk) har förändrat mångas kosthållning i mycket mer hållbar riktning. Andelen ekologiska produkter har ökat till 91% och det uppmätta svinnet har uppmätts till ca 15 g/ätande person, vilket är mycket lågt. Det finns ett stort intresse kring vår restaurang och matfilosofi, och vår restaurangchef deltar aktivt i diskussioner med elever och personal för att inspirera till beteendeförändringar. KF:s inriktningsmål: 3. En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1. Stockholm har en budget i balans och långsiktigt hållbara finanser Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Uppfylls inte Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2. Stockholm använder skattemedlen effektivt till största nytta för stockholmarna Ingen

16 Sid 16 (19) Indikator Periodens män/ pojkar kvinn or/ flicko r Perio dens VB 2018 Progno s helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 3,3 % 4,6 % 2,6 % 1,5 % 4 % 4 % tas fram av nämnd Sjukfrånvaro dag ,9 % 0,6 % 1 % 1 % 1,5 % 1,5 % tas fram av nämnd Tertial Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Uppfylls helt Utbildningsförvaltningen är en arbetsgivare med attraktiva arbetsvillkor. Förvaltningen utvecklar, behåller, attraherar, rekryterar och introducerar kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god och erbjuder och stimulerar medarbetare att utveckla verksamheten. Arbetet med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att medarbetare på alla nivåer har den kompetens som behövs för att skapa den bästa skolan för varje elev. Lärarna kan fokusera på undervisningen. Under våren 2019 arbetades det mycket intensivt med rekryteringen inför lå1920. Vi har behandlat nästan 1000 ansökningar till ca 50 tjänster. Erfarenheterna från första året har gjort oss till skickligare rekryterare och vi använder både annonser och intervjuer för att beskriva vår vision och arbetssätt, så att alla ska veta vad de tar ställning till vid eventuellt erbjudande om tjänst. Ett citat från Uppföljningsenhetens rapport "Att starta och etablera en gymnasieskola" får illustrera: "De som sökte en lärartjänst ombads, förutom att skicka in en regelrätt ansökan, att bifoga en kort film där den sökande problematiserar kring ett pedagogiskt dilemma. Enligt flera av lärarna bidrog troligtvis formen för ansökan till att de som sökte tjänsterna gjorde noggranna överväganden innan de gick in i ansökningsprocessen. Formen sände även en signal om skolans arbetssätt och att skolans hade höga förväntningar på de sökande, menar flera av lärarna" (s 22). Medarbetarenkätens resultat är mycket positiva. Många värden ligger över /långt över Utbildningsförvaltningens genomsnitt. Särskilt höga värden finns inom de områden vi uttrycker i handboken, kring prövande av nya arbetssätt, öppenhet för idéer och förslag, tilliten till allas professionella förhållningssätt samt att alla är väl insatta i skolans mål. "...det finns en ödmjukhet bland personalen på skolan och menar att alla lärare som arbetar på

17 Sid 17 (19) skolan har valt att aktivt söka sig hit vilket påverkar stämningen i personalgruppen. Flera i personalen menar att det är lockande att få möjlighet att bygga upp en skolkultur kring bildningsbegreppet och de säger att oavsett vad man arbetar med på skolan finns det en vilja att utveckla sin profession." (s 22, samma rapport) "Personalen uttrycker att det finns en bra balans mellan styrning och ledning och det ansvar som de själva behöver ta. Det framkommer även att samarbetsklimatet upplevs som kollegialt och tillitsfullt oavsett var man befinner sig i skolans organisation" (s 20, samma rapport) Kongruensen från första mötet med skolan i rekryteringsprocessen, till tydligheten i skolans vision och handbok, till ledarskapet i teamen och i skolledningen till det otroligt starka engagemang som finns i personalgruppen bidrar säkert till de goda resultaten. Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Skolan prognosticerar underskott under 2019, främst p g a höga engångskostnader förknippade med uppstart (t ex läromedel, utrustning till ämnesinstitutioner, bibliotek, vaktmästeri, restaurang och kafé), men även viss extra arbetstid för uppbyggnad av bl a ämnesinstitutioner och bibliotek. Eftersom skolan saknar idrottshall tillkommer även vissa kostnader för hyra av externa idrottslokaler, utrustning till de hyrda lokalerna, samt SL-kort till alla elever (även de som normalt inte skulle beviljas kort). Därtill tar skolan ett stort ansvar för lokaler, underhåll, logistik och schemaläggning å Östra Reals vägnar, vilket innebär en del merarbete inom ledning, service och administration. Ungefärliga tillkommande kostnader förknippade med uppstart och Östra reals evakuering: Läromedel och bibliotek (VT och HT) 2000 tkr, Extra vaktmästare /biblioteksassistent (VT) 200 tkr, Schema och administration 437 tkr, SL-kort (VT och HT) 450 tkr, Hyra av externa idrottslokaler (VT och HT) 200 tkr, kommunikatör/ elevsamordnare (VT och HT) 450 tkr, diverse utrustning (VT och HT, lokaler, institutioner, restaurang, mm) 400 tkr, Totalt ca 4,4 miljoner kr. Detta kompenseras till viss del av extra ersättningar från central förvaltning ( tkr beslutade hittills) och en planerad bokföringsorder till Östra real på 253 tkr (för schemaläggning och lokalplanering och-administration). Det finns goda förutsättningar för ett positivt resultat på lång sikt, med tanke på skolans storlek och vår effektiva tjänstefördelning. Dock förväntar sig central förvaltning att skolans budget är i balans redan under räkenskapsåret 2020, vilket kommer att bli en utmaning med tanke på att skolan fortfarande inte är fullt utbyggd. De fasta kostnaderna per elev kommer att vara höga under vårterminen, och vi har fortfarande betydande kostnader förknippade med uppstart, t ex läromedel och utrustning för årkurs tre. Investeringar Skolan har ingen egen investeringsbudget för 2019, eftersom vi är en anslagsenhet. Däremot har utbildningsförvaltningen finansierat investeringar i skolan till ett värde av ca 1,4 miljoner, för att åstadkomma en kapacitetshöjning i skolans restaurang (bland annat möbler, serveringsvagnar, vattensifoner, ugnar och ventilation) för att möjliggöra Östra reals evakuering under höstterminen.

18 Sid 18 (19) Medel för lokaländamål Vi har gjort omfattande anpassningar av lokalerna för att få plats under höstterminen. Bland annat har bibliotek, ateljé, elevkårsrum och flera arbetsrum gjorts om till undervisningssalar, och ca 300 begagnade elevskåp har lånats in. Förutom arbetstid har majoriteten av kostnaderna för detta (projektorer, whiteboards, flyttjänster) finansierats av Östra reals evakueringsprojekt. Vissa tilläggsbeställningar har skolan betalat. Skolan har lämnat in en önskemålsblankett om byggnation av en inhägnad idrottsyta på den östra innegården, som idag inte används. Detta skulle innebära ett komplement till våra nuvarande idrottslokaler, för närvarade fyra olika, som förhoppningsvis skulle medföra lägre hyreskostnader och bättre scheman för eleverna. Övrigt Kvalitetsarbete Redovisning av synpunkter och klagomål Uppdelning Kategori T1 T2 VB Totalt ack. Diskriminering och kränkande behandling av barn/elev Klagomål 4 4 st Synpunkter Summa 4 4 st Fysiska miljöer, exempelvis lokaler Klagomål Synpunkter 3 3 st Summa 3 3 st Skolsituation för barn/elev Klagomål Synpunkter Summa Övrigt Klagomål Synpunkter 2 2 st Summa 2 2 st Under aktuell period har det gjorts fyra utredningar om misstänkt kränkning eller trakasserier. Två av dessa utredningar har lett till bedömningen att kränkande behandling ägt rum. Vidtagna åtgärder handlar i det ena fallet om att lärare med stöd av elevhälsan fortsätta arbeta främjande i klassen för ökad trygghet och trivsel, och i det andra fallet har uppföljning skett

19 Sid 19 (19) vid ett flertal tillfällen med skolans kurator för att säkerställa att inga fler kränkningar förekommit. Synpunkterna i övrigt har gällt Skolplattformen samt rökning på trottoaren utanför skolan.