Rapport från förstudien Gemensam karttjänst

Transkript

1 5:1

2 5:2

3 5:3

4 5:4

5 5:5 Rapport från förstudien Gemensam karttjänst Strängnäs kommun Eskilstuna kommun Västerås kommun Enköpings kommun Författare: Helena Ringmar Strategisk GIS-samordnare Eskilstuna kommun Linda Thorell GIS-ingenjör Västerås stad Jerry Loberg GIS-ingenjör Enköpings kommun Anders Jonsson Samhällsplanerare Strängnäs kommun Vad gör en gemensam karttjänst? Kommunerna i Mälardalen vill gärna samarbeta. Ett lämpligt område är digitala kartor med pålagd information intressant för näringslivet och verksamheter. Företag och medborgare som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet behöver en mängd information som är knuten till en plats. En gemensam karttjänst kan ge information om aktuella detaljplaner, andra företag, transporter och ledig tomter m.m. Kommunerna är källor till aktuell och viktig information. Gemensam karttjänst sparar kommunernas och företagens tid! 0

6 5:6 Innehåll Rapport från förstudien Gemensam karttjänst... 2 Förstudien föreslår... 2 Nyttan... 2 Fördelar och nytta... 3 Analys av kostnader kontra nytta... 3 Framgångsfaktorer... 4 Bakgrund och syfte... 4 Utfall av insatser i förstudien... 5 Samarbetet... 6 Efterfrågad information på karta... 6 Geodata... 7 Risker och möjligheter... 9 Teknisk lösning som kan användas av många webbplatser... 9 Nästa steg förslag till fortsatt arbete Scenario om tre år Bilagor: 1. Visualisering Gemensam karttjänst 2. Projektplan Gemensam karttjänst 3. Bilaga projektplan Kalkyl kostnader 4. Organisation 5. Risker och möjligheter (SWOT) gemensam karttjänst Tekniska bilagor: 6. Teknisk lösning jämförelse Eskil flexibelt webbgis med Opensource 8. Geodata i etapp Metod för geodata Gemensam karttjänst 10. GML beskrivning 11. Dataspecifikation pågående detaljplaner i gemensam karttjänst 12. Dataspecifikation gällande detaljplaner i gemensam karttjänst 1

7 5:7 Rapport från förstudien Gemensam karttjänst Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Enköping. Förstudien föreslår Kommunerna Strängnäs, Eskilstuna, Västerås och Enköping vill gärna samarbeta. Kartan är ett utmärkt verktyg att illustrera samverkan och analysera samhällsutveckling. Förstudien föreslår ett införandeprojekt av en gemensam karttjänst indelat i flera etapper under tre år. Den första etappen förslås vara stöd till företag och näringslivsenheterna inom kommunerna för att gynna etablering. Nyttan tillfaller kommunernas verksamheter och även företag i form av tillgänglig aktuell information på Internet. Informationen presenteras på kommunernas hemsidor som en mängd olika kartor med information som efterfrågas t.ex. ledig mark. Den bärande tekniska plattformen är flexibel att användas för många verksamheter, olika information och många hemsidor. Kostnaden för första etappen under 2014 i form av teknisk plattform, geografisk information och personalkostnad är beräknad till totalt 2 miljoner kronor. Inom projektet finns det stora möjligheter att ge stöd till flera prioriterade verksamheter t.ex. infrastruktur och frågor rörande Mälaren. Nyttan Förstudien föreslår att kommunerna startar etapp 1 av införandeprojekt av den gemensamma karttjänsten för etableringsstöd till företag och näringslivsenheter med flera. Syftet är att på kort tid påvisa nytta och dra lärdom inför fortsatt samverkan i flera etapper. Flera datakällor försörjer den gemensamma karttjänsten med aktuell information. Många webbplatser kan nå lösningen och välja vilken kartinformation som visas på ett obegränsat antal kartor. Antalet webbplatser och kartor som visas kan öka exponentiellt i jämförelse med vad tekniken kostar att skala upp till större antal användare. Den inbyggda flexibiliteten gör att kartornas innehåll kan styras efter den information som respektive webbplats vill kommunicera. Se bilaga 1 Visualisering Gemensam karttjänst och bilaga 2 Projektplan Gemensam karttjänst. 2

8 5:8 Fördelar och nytta Regionalt samarbetet Visualisera potentialen i regionen Företag etablerar Inflyttning Nya arbetstillfällen Verksamhetsutveckling inom kommunerna Effektiv tillgång till information Effektivt stöd och service Kompetensutveckling genom delad kompetens bas För näringsliv Effektiv tillgång till information som underlag för beslut om nyetablering och expansion Enhetlig aktuell information inom regionen Analys av kostnader kontra nytta Externa nyttoeffekter är till stor del tidsförskjutna då effekter av karttjänsten, exempelvis etablering av nya företag, först kommer att visa sig på sikt gällande arbetstillfällen och eventuell inflyttning. Interna effekter kommer dock inträffa tidigare i form av effektivisering vid användning av informationen. Nyttokurvan över tid. Kostnadskalkylen baserar sig på en kostnadsuppskattning för projektets genomförande år 1 samt kommande utvecklingsfaser år 2-3. Kostnader för att produktion av kommunala data och inköp av t.ex. statistik och företagsregister som inte ingår i nationell geodatasamverkan tillkommer. Utöver kalkylen tillkommer kostnader i form av persontid i de verksamheter som ska nyttja stödet samt 3

9 5:9 publiceringsarbete på de verksamhetsspecifika hemsidorna. Förstudien föreslås en nyttovärdering enligt PENG metoden, som sträcker sig över flera tillämpningsområden. Se bilaga 3 Bilaga projektplan Kalkyl kostnader Framgångsfaktorer Tydligt gemensamt syfte Samarbete mellan kommunerna Samarbete mellan avdelningar inom kommunerna Utvecklingen av webbsidor Kartorna knyts till e-service Beslut och förankring av samnyttjande så att flera karttjänster inte utvecklas/köps in Flexibel teknisk lösning baserad på standarder Bakgrund och syfte Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna har under hösten 2012 tagit initiativ till en inventering av tänkbara samverkansområden. Genom samtal mellan de fyra kommunernas lantmäteri/mät/kart/gis-chefer har en idé väckts om en gemensam karttjänst på Internet som en sådan möjlighet till samverkan. Idén är att karttjänsten ska kunna stötta gemensamma studier, analyser och förslag inom tillämpningsområden såsom besöksnäring, företagsetableringar, fysisk planering etc. Karttjänsten kan också generellt fungera som en synliggörare av samverkanstanken i sig själv genom att det geografiska området presenteras med enhetligt urval av objekt och enhetlig kartografi. Idén har tagits emot positivt av en grupp som är utsedd av de fyra kommuncheferna. Förstudien ska ge beställarna ett underlag för beslut om arbetet ska fortsätta med att etablera en gemensam karttjänst på Internet, exempelvis genom ett införandeprojekt. Förstudien ska utmynna i Förslag till tillämpningsområde och urval av kartinnehåll för en första etapp. Förslag till val av teknisk lösning. Förslag till val av samverkansform i ett driftläge. Förslag till fortsatt arbete, eventuellt i form av ett införandeprojekt med tydliggjorda effektmål, produktmål, tidplan, resurser, budget och organisation. Exempel på frågor som behöver analyseras om karttjänsten: Primära användningsgrupper och önskvärda användningssätt. Önskvärda nyttoeffekter. Tillgång till geografiska data och tjänster i de fyra kommunerna Tillgång till kompetens och resurser för genomförande/etablering Karttjänstens innehåll och funktionalitet Teknisk lösning; hårdvara och licenser, kostnader i en driftfas Eventuell placering av server och programvaror blir någon kommunerna värd för lösningen? Publicering ny, egen hemsida eller foga in på kommunernas nuvarande hemsidor? 4

10 5:10 Organisation i förstudien: Beställare: Beställarens ombud: Styrgrupp: Förstudieledare: Projektgrupp: Kommuncheferna: Synnöve Fridén, Enköping Peter Lundberg, Strängnäs Pär Eriksson, Eskilstuna Bo Dahllöf, Västerås, Per Johansson, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Västerås Tomas Persson, lantmäteridirektör Västerås Pär Mårtensson, enhetschef, Eskilstuna Per Lindblad, kart- och GIS-chef, Enköping Dick Grönroos, enhetschef, Strängnäs Helena Ringmar, strategisk GIS-samordnare Eskilstuna förstudieledaren och Björn Anderfjäll, sedan Linda Thorell Västerås stad Jerry Loberg, GIS-ingenjör, Enköping Daniel Alneberg GIS-ingenjör, sedan Anders Jonsson, Strängnäs Referensgrupp: Tillsätts under den inledande delen av förstudiearbetet, med representanter från kommunerna som arbetar som informatörer eller motsvarande Alla deltagares arbetstid täcks av respektive kommun. Arbetstimmar, ungefärlig uppskattning Förstudieledare: timmar Projektgrupp: 3*40 = 120 timmar Referensgrupp: 4* 10 =40 timmar Styrgrupp: 4*10 = 40 timmar Summa: timmar Utgifter Eventuell konsult, teknikstöd: ca 10 kkr Eventuellt informationsmaterial: 10 kkr Summa: 20 kkr Utgifter bekostas av de fyra kommunerna enligt fördelning: Västerås 40%, Eskilstuna 30%, Enköping 15% och Strängnäs 15% Utfall av insatser i förstudien Tidsåtgång projektgruppen: Eskilstuna projektledning och projektarbete 230 timmar. Västerås projektarbete 110 timmar. Enköping projektarbete 100 timmar. Strängnäs projektarbete 50 timmar. Kostnader för resor tillkommer. 5

11 5:11 Samarbetet Förstudien har bedrivits under ett halvår och projektgruppen har haft 4 telefonmöten och 8 fysiska möten som cirkulerat mellan kommunerna. Styrgruppen har haft tre telefonmöten och två fysiska möten. Projektbudgeten var baserad på tidsuppskattning för telefonmöten och arbete mellan telefonmöten. Efter att förstudien kommit igång stod det klart att telefonmöten inte kunde ersätta fysiska möten. Att träffas och intensivt kunna arbeta tillsammans var nödvändigt när ämnet har relativt hög abstraktionsnivå och komplexitet. Det har också varit nödvändigt att lära känna varandra och veta mer om medlemmarnas normala arbetsuppgifter och kompetenser för en konstruktiv och ömsesidig kommunikation. Erfarenheten för framtida samarbete är vikten av att avsätta tid för uppstart/kickoff för att lära känna varandra och få samsyn om uppdraget. Därefter planera för regelbundna fysiska möten som cirkulerar mellan kommunerna. Det går alldeles utmärkt att ha korta avstämningar vid telefonmöten eller via digitala kanaler (t.ex. Skype, Lync, Google hangout) mellan de fysiska mötena. Efterfrågad information på karta Förstudien har i dialog med näringslivsutvecklare, markexploatörer, turistbyråer, fysiska planerare m.fl. inom kommunerna identifierat behov och frågeställningar där gemensam karttjänst kan öka transparensen, tillgängligheten till aktuell information. Frågeställningarna som framkom vid samtal med intressenter inom kommunorganisationerna är bland annat följande: Var kan vi etablera oss? Var finns ledig mark? Exploateringsbar industrimark, handelsmark/handelsområde, planer för bostäder? Var planeras ny infrastruktur? Väg, järnväg, flyg? Vilka samhällsbyggnadsprojekt pågår och planeras? Finns det detaljplan? Pågår detaljplan? Det visar att här händer det något! Vilka ledningar finns i backen? Vilken elkapacitet finns i det här området? Vilken vattenkapacitet? Vilka grundförhållanden, markförhållanden är det i området? Är det lera?hur djupt är det lera? Måste vi påla? (det blir dyrt). Finns det geotekniska undersökningar gjorda här? Vad säger de? Var finns trafikströmmar och transporter som betyder kunder? Var finns kollektivtrafik? Hur ser arbetspendlingen ut hos befolkningen? Vilka andra företag finns i området? Var bor folk? Vilken typ av arbetskraft finns här, med låg utbildning eller med hög utbildning (beroende på företaget som söker)? Var finns skolor och förskolor? Har kommit fram vid många undersökningar att många småföretag är väldigt intresserad av var dessa ligger och att det är viktigt vid en etablering. Var finns ledig mark, med areauppgifter, kontakt, vad som får byggas där (detaljplan)? Var finns mark och fastigheter till salu? Var kan man Bo och Äta och vad kan man Göra längs med vandringsleden? Cykelleden? Turistvägen? Bed and Bike! Var finns slott och herrgårdar? Går det båt till Västerås från Strängnäs? Vilken vattenkvalitet är det i Mälaren på den här platsen? Vilka områden hamnar under vatten om Mälaren stiger med en decimeter? 6

12 5:12 Geodata En genomgång av vilka geodata som finns i respektive kommun och vilka geodata krävs för att besvara frågeställningarna resulterade i följande förteckning över prioriterade geodata och status i kommunerna: Geodata Strängnäs Enköping Västerås Eskilstuna Prio 1: Detaljplaner Pågående detaljplaner Ledig mark, obebyggda fastigheter, markanvisning Kommunägda fastigheter Miniminivå finns Miniminivå finns Miniminivå finns Miniminivå finns Miniminivå Finns ej Miniminivå Miniminivå finns finns ännu, på finns gång Finns info, ej Ledig mark Finns Kan tas fram koppling till finns, andra karta kan tas fram Finns Finns Finns Finns som urval Jordarter SGU Finns Geodata samverkan Statistik SCB, Finns till viss Geodata befolkning efter ålder, del samverkan förvärvsarbetande, utbildningsnivå Fornlämningar RAÄ Finns via RAÄ Geodata samverkan Bestämmelser Lm Finns Geodata samverkan Ortofoto låghöjd Finns över Finns i vissa områden, tätorterna, tex Mariefred sämre kvalitet finns över hela kommunen Finns Finns till viss del, annars via geodata samverkan Finns Finns Finns framför allt över tätorterna Geodata samverkan Geodata samverkan ger äldre statistik, annars inköp GIS-pak Geodata samverkan Geodata samverkan Finns i tre flygningar Skolor och förskolor Finns Finns Finns Finns, ska kvalitetshöjas Infrastruktur väg, NVDB NVDB Finns, NVDB NVDB finns järnväg, flyg mm Vandringsleder Fastighetskart an Fastighetskar tan Kyrkor, slott och herrgårdar Fastighetskart an Fastighetskar tan Finns, men osäker på kvalitén, annars Fastighets kartan Finns, men osäker på kvalitén, annars Fastighets kartan Finns, fått från MSB Fastighets kartan och nya finns Fastighets kartan Översvämningsrisker MSB Finns, men även MSB MSB MSB Planera infrastruktur Kan tas fram Kan tas fram Kan tas fram Informationsma terial tas fram Samhällsbyggnadsproje Kan tas fram Kan tas fram Kan tas fram Informationsma kt terial tas fram 7

13 5:13 Geotekniska undersökningar Kollektivtrafik Företagsregister arbetsställen SCB Prio 2: Bo Äta Göra Nej Nej, men borde kunna tas fram? SCB Är på gång, projekt uppstartat Nej Finns från SCB Finns, men osäker på kvalitén Finns, ingen koppling till tidtabell i dagsläget Inköp från SCB Finns men är inte komplett Kan tas fram, kopplas till tidtabell Inköp från SCB Företagsregis tret? Finns till viss del Urval från företagsregister Cykelleder Nej Nej Finns Kan finnas, annars tas fram Fritids båttrafik på Mälaren Nej Finns till viss del Vet ej Kulturevenemang Kalender finns, kan kopplas till karta Finns med osäker kvalitet Vet ej, samma som malaren.com kartan? Kommunens evenemang finns Kommunens finns Sport- idrotts- och badplatser Yrkestrafik på Mälaren Nej Geodata samverkan? Trafikströmmar mätningar Trafikverket Fastigheter till salu Objektvision och kommunens Räkbåtar, Travbåter Turbåtar Vet ej. Kommunen gör vissa mätningar Finns för kommunens gator, trafikverket resten? Vet ej Kalender finns, kan kopplas till karta Finns Vet ej Vet ej Finns till viss del. Vet ej Vet ej Borde finnas på visitvasteras.se Prio 3: Vattenplaner Nej Vattenplan framtagen 2012, finns en del geografiska lager Kalender finns, kan kopplas till karta Finns med osäker kvalitet Vet ej Vet ej. Kommunen gör vissa mätningar Finns ej kopplingar, kan utvecklas Vet ej var informationen finns Vattenplanen pågår, exakt vilka geodata som ingår är oklart Som framgår av förteckningen kommer vissa inköp av data krävas, främst från Statistiska central byrån. Andra delar kommer att kräva insatser på kommunerna för att få fram information och göra bearbetningar. Dessa inköp och insatser har inte tagits med i kalkylen och ligger utanför avgränsningen för projektet. Varje kommun rekommenderas att vidta åtgärder efter beslut om projektstart för att informationen ska finnas tillgänglig för det föreslagna projektet. En grundläggande sökfunktion bör innehålla sökning på Adresser, Fastighetsbeteckningar och Platsnamn. Gemensamt förslag är att använda bakgrundskarta från Lantmäteriet. Webbtjänst med rikstäckande Topowebb som är anpassad för webbpublicering när det gäller kartografi och prestanda. Det finns ingen anledning att komponera en bakgrundskarta med geodata från olika källor. Topowebb ingår i 8

14 5:14 Geodatasamverkan. Geodata innehållet kommer att förändras och utvecklas utifrån behov och nya frågeställningar i verksamheter och användning. Se bilaga Geodata i etapp och bilaga 9 Metod för geodata Gemensam karttjänst. Risker och möjligheter Förstudien har analyserat risker och i samband med det även identifierat styrkor, svagheter och möjligheter. Några av riskerna som identifierats är: Samarbetsformer mellan kommunerna saknas idag Finansiering och kostnadsfördelning är inte klart Kommunerna har olika tillgång till efterfrågad geodata Många personer bli inblandade Det finns nyckelpersoner som projektet är beroende av Att projektet ska använda delvis ny teknik Att webbansvariga inte är delaktiga i projektet Se bilaga 5 Risker och möjligheter (SWOT) gemensam karttjänst. Förslag till åtgärder som återfinns i projektplanen, som följd av analysen är bland annat: Att lägga tid och omtanke på att samarbetet fungerar mellan kommunerna men också inom respektive kommun. Kompetensdelning och kompetensutveckling är en stor del i samarbetet och behöver planeras in. Att använda standarder i såväl teknik, geodata och överföring. Den tekniska driften av servrar och prestandan kommer att ha flaskhalsar som behöver hanteras från start. Nyttan tillfaller inte GIS-avdelningarna på kommunerna och det är inte där effektiviseringen uppstår. Kommunikation och marknadsföring av möjligheterna behöver göras brett och nå personer i beslutsfattande positioner. Teknisk lösning som kan användas av många webbplatser Rekommendationen är att använda GML (Geographic Markup Language) som överföringsformat för geodata från kommunernas geodatabaser till sömlösa informationslager i den gemensamma publiceringsdatabasen. Där det sammanfaller används Kommun-GML. Överföring sker av de geodata och attribut som är gemensamma och manéret blir lika. För rikstäckande geodata används wms-tjänster från källan där det finns, alternativt mellanlagring i publiceringsdatabasen om wms inte finns eller om prestandan kräver det. Fördelarna med ett standardiserat överföringsformat är många och Lantmäteriet rekommenderar också starkt GML. När det gäller användning av Kommun GML verkar vår gemensamma karttjänst vara ett pilotprojekt. Se bilaga 10 GML beskrivning. Förslaget på teknisk lösning är OpenGeo Suite Community Edition som är ett paket av olika OpenSource moduler som bygger på standarder och är fritt tillgängligt. Eskilstuna kommuns karttjänst bygger på samma plattform. Se bilaga 7 Eskil flexibelt webbgis med Opensource. Förstudien har jämfört fyra olika lösningar OpenGeo Suite, ArcGIS server, ArcGIS online och Google Maps Engine. Tre leverantörer Sweco, ESRI och Cad-Q har bjudits in och fått visa sina lösningar och vi har diskuterat kring hur vi skulle kunna använda deras lösning. ESRI visade upp sin ArcGIS online lösning, men vi tog även med deras lösning som bygger på JavaScript API i jämförelsen då både Enköping och Västerås använder den lösningen idag. Både ArcGIS online och Google förutsätter lagring av geodata i molnet. Det finns dock juridiska begränsningar angående placering av fysiska servrar med känslig geodata utanför Europa. Vi ser det som ett alternativ att om några år att lagra geodata i molnet, men förhåller oss restriktiva i dagsläget eftersom gemensam karttjänst inte riktar sig till någon massanvändning som kräver exceptionell prestanda. OpenGeo Suite använder sig av SLD-standard för kartmanér. Det används i 9

15 5:15 tjänster och är en internationell standard för att styra hur kartan ska visas. Det sparar mycket tid att ha manér som kan återanvändas. Eskilstuna har erfarenhet av att jobba med SLD. Inom våra kommuner finns referenslösningar och erfarenheter som tagits med vid utvärderingen. Eskilstuna använder idag OpenGeo Suite, både internt och extern och är nöjda. Västerås använder ArcGIS JavaScript API både internt och externt och Enköping använder JavaScript API internt. Strängnäs har idag ingen erfarenhet av någon av de jämförda lösningarna. Ingen av oss inblandade har använt sig av Googles lösning. Fördelen med Google är att de är stora och kända, alla vet hur deras karta ska användas och deras lösning fungerar på alla plattformar. Hela jämförelsen med viktning av bedömningsvariabler och betygsättning finns bifogad. Se bilaga 6 Teknisk jämförelse Nästa steg förslag till fortsatt arbete Förstudien föreslår att samverkansparterna tillsammans utformar en beställning av ett införandeprojekt. Ett samverkansavtal kan vara en del av beställningen. Förslaget är ett projekt i flera etapper, med start i en första teknisk driftmiljö och en begränsad datamängd. Uppstarten involverar parterna fån verksamheterna och projektets alla aktiviteter planeras. Kommande etapper specificeras utifrån behov och politiskt prioriterade verksamheter. Samma gemensamma karttjänst kan användas av många verksamheter, informationsinnehållet kan utökas och kartan länkas till många webbplatser. En styrgrupp med delegerad beställare från kommunstyrelserna bör ta de avgörande besluten om vilka verksamheter som ska prioriteras. Nyttovärdering enligt PENG metoden föreslås vara en del av inledningen av projektet. Se bilaga1,2,3,4. Scenario om tre år Beroende på samarbetet mellan de fyra kommunerna i övrigt så bör det här projektet förhålla sig till det. Förslaget innebär att drift och utvecklingsprojektet löper parallellt så fort den första etappen lanseras. Med hänvisning till det framtida samverkansavtalet förutsätts att det efter tre år finns två vägar att välja; att avbryta eller övergå i en stadigvarande samverkansform. För en stadigvarande verksamhet behövs en varaktig organisation som ansvarar för ledning och styrning, användarstöd, ändringshantering och teknisk drift. Organisationen kommer att behöva utöka sin funktion och erbjuda användarna stöd att göra GIS-analyser och få ut resultaten i den gemensam karttjänst i takt med efterfrågan. Exempel på analyser för de fyra kommunerna är underlag för skolplanering, 10

16 5:16 räddningstjänstens räckvidd, transportoptimering, vatten- och luft kvalitet, översvämningsrisker. Det går att omsätta kartinformationen till många tillämpningar och använda samma teknik och att erbjuda avancerade tjänster efter behov. Principen bör vara att efterfrågan styr utveckling och service. Nyckelresurser och kompetenser att samverka kring i ett tänkbart framtida scenario är: Geodataexperter som kan geodatat i detalj och kan avgöra vilken frågeställning som kan besvaras med vilka geodata. Kompetensområden är GML, geodataadministration och automatisering. GIS analytiker som är experter på analysmetoder, effektiv kommunikation med kartor och presentation. Applikationsansvarig som har djup kunskap om den tekniska lösningen. Säkra standard och att moduler är fristående och därmed möjliga att byta ut vid behov. Kompetensområdet innebär att ligga i framkant och veta om tekniska lösningar som kommer och att påverka dessa. Användbarhetsexpert på grafiska gränssnitt i olika klienter där kartinformation och textinformation ska samspela för att användaren ska förstå resultaten. Viktig expert som ska ha kontakten med alla ansvariga för webbplatser/klienter som använder kartorna. Affärsansvarig marknadsförare och kundkommunikatör. Affärsmodellen bygger på att det inte utvecklas flera liknande tekniska lösningar inom kommunerna, kommunala bolag, samarbetsorganisationer och samarbetspartners utan alla använder den gemensamma karttjänsten. Mervärden ska vara så attraktiva så den gemensamma karttjänsten står sig i konkurrens. En kritisk framgångsfaktor är drift av servrar och datakommunikation som förhindrar flaskhalsar i prestanda och skalas upp systemet för varje timme beroende på belastning. Detta kan köpas på en konkurrensutsatt marknad. 11

17 5:17 Västerås stad Lantmäteriförvaltningen Tomas Persson Förstudie för gemensam karttjänst, Enköping, Strängnäs, Eskilstuna och Västerås kommuner. Bakgrund Kommunstyrelserna i de fyra kommunerna har under hösten 2012 tagit initiativ till en inventering av tänkbara samverkansområden. Genom samtal mellan de fyra kommunernas lantmäteri/mät/kart/gis-chefer har en idé väckts om en gemensam karttjänst på Internet som en sådan möjlighet till samverkan. Idén är att karttjänsten ska kunna stötta gemensamma studier, analyser och förslag inom tillämpningsområden såsom besöksnäring, företagsetableringar, fysisk planering etc. Karttjänsten kan också generellt fungera som en synliggörare av samverkanstanken i sig själv genom att det geografiska området presenteras med enhetligt urval av objekt och enhetlig kartografi. Idén har tagits emot positivt av en grupp som är utsedd av de fyra kommuncheferna. Syfte (effektmål) Förstudien ska ge beställarna ett underlag för beslut om arbetet ska fortsätta med att etablera en gemensam karttjänst på Internet, exempelvis genom ett införandeprojekt. Produktmål Förstudien ska utmynna i Förslag till tillämpningsområde och urval av kartinnehåll för en första etapp. Förslag till val av teknisk lösning. Förslag till val av samverkansform i ett driftläge. Förslag till fortsatt arbete, eventuellt i form av ett införandeprojekt med tydliggjorda effektmål, produktmål, tidplan, resurser, budget och organisation. Innehåll i förstudien Exempel på frågor som behöver analyseras om karttjänsten: Primära användningsgrupper och önskvärda användningssätt. Önskvärda nyttoeffekter. Tillgång till geografiska data och tjänster i de fyra kommunerna Tillgång till kompetens och resurser för genomförande/etablering Karttjänstens innehåll och funktionalitet Teknisk lösning; hårdvara och licenser, kostnader i en driftfas Eventuell placering av server och programvaror blir någon kommunerna värd för lösningen? Publicering ny, egen hemsida eller foga in på kommunernas nuvarande hemsidor? Vidare bör en kommunikationsplan för förstudien utarbetas i den inledande fasen av arbetet tillsammans med referensgruppen.

18 5:18 Organisation: Beställare: Beställarens ombud: Styrgrupp: Förstudieledare: Projektgrupp: Referensgrupp: Kommuncheferna: Synnöve Fridén, Enköping Peter Lundberg, Strängnäs Pär Eriksson, Eskilstuna Bo Dahllöf, Västerås, Per Johansson, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör, Västerås Tomas Persson, lantmäteridirektör Västerås Pär Mårtensson, enhetschef, Eskilstuna Per Lindblad, kart- och GIS-chef, Enköping Dick Grönroos, enhetschef, Strängnäs Helena Ringmar, GIS-samordnare Eskilstuna förstudieledaren och Björn Anderfjäll, Projektledare, Västerås stad Jerry Loberg, GIS-ingenjör, Enköping Daniel Alneberg, GIS-ingenjör, Strängnäs Tillsätts under den inledande delen av förstudiearbetet, med representanter från kommunerna som arbetar som informatörer eller motsvarande Tidplan Förstudien beställs enligt denna beskrivning Delrapport, presentation på gemensamt ks-möte i Västerås Slutrapport 10 januari 18 mars 20 juni Budget Arbetstimmar, ungefärlig uppskattning Förstudieledare: timmar Projektgrupp: 3*40 = 120 timmar Referensgrupp: 4* 10 =40 timmar Styrgrupp: 4*10 = 40 timmar Summa: timmar Utgifter Eventuell konsult, teknikstöd: ca 10 kkr Eventuellt informationsmaterial: 10 kkr Summa: 20 kkr

19 5:19 Finansiering Alla deltagares arbetstid täcks av respektive kommun. Utgifter bekostas av de fyra kommunerna enligt fördelning: Västerås 40%, Eskilstuna 30%, Enköping 15% och Strängnäs 15% Riskanalys Risk Ingen tidigare erfarenhet av samverkan i denna konstellation, Beroende av nyckelpersoner. Resurskonflikt mellan projektdeltagarnas ordinarie arbete och förstudiearbetet. Splittrad beställarsida, fyra kommunchefer med belastade almanackor. Förstudiens resultat kan inte omsättas i ett införandeprojekt 2014 på grund av att kommunernas budgetar är beslutade innan förslag från förstudien finns framme. Motverkande insats Vara noga med att skapa en gemensam bild av syfte och effektmål Säkerställa att förstudien är förankrad i de fyra kommunerna och att deltagarna har acceptans för sin medverkan. Stöd från beställare och styrgrupp. Prioritering och styrning från linjechefer. Ge mandat för beställarnas ombud att godkänna delrapporter och vid behov göra löpande prioriteringar inom ramen för förstudiens syfte/effektmål. Preliminärt finansieringsbeslut tas på grundval av delrapporter från förstudien. För de fyra kommunernas lantmäteri/mät/kart/gis-funktioner.. Tomas Persson, Västerås Pär Mårtensson, Eskilstuna.. Per Lindblad, Enköping. Dick Grönroos, Strängnäs