VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (62)

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (62) Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Verksamhetsberättelse - bokslut för barn- och ungdomsnämnden (BUN ) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen och bokslutet för. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsnämnden fastställer årligen verksamhetsberättelse och bokslut för året. Verksamhetsberättelsen och bokslutet för innehåller en redovisning av viktiga händelser under året och framtidsutsikter, nämndens måluppfyllelse, ekonomisk uppföljning, verksamhetsmått och personalnyckeltal. Yrkanden Johan Skog (M) yrkar att arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen och bokslutet för. Beslutsgång Ordförande, Johan Skog (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse tjänsteskrivelse 2. Verksamhetsberättelse (Barn- och ungdomsnämnden) Expedieras till Akten Kommunledningskontorets ekonomiavdelning Kommunstyrelsen Revisionen Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN HELENE HERO SID 1/1 CONTROLLER BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen och bokslutet för. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden fastställer årligen verksamhetsberättelse och bokslut för året. Verksamhetsberättelsen och bokslutet för innehåller en redovisning av viktiga händelser under året och framtidsutsikter, nämndens måluppfyllelse, ekonomisk uppföljning, verksamhetsmått och personalnyckeltal. Handlingar 1. Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse tjänsteskrivelse 2. Verksamhetsberättelse barn- och ungdomsnämnden Henrik Lennermark Tf utbildningschef Elisabeth Johansson Kanslichef Ska expedieras till: Akten Kommunledningskontorets ekonomiavdelning Kommunstyrelsen Revisionen BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE

3 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse

4 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Nämndens uppgift är att:... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse... 7 Strategiska inriktningar... 7 Styrkort Analys - Kund/Invånare Analys - Verksamhet Analys - Ekonomi Analys - Medarbetare Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(23)

5 Nämnden i korthet Ordförande: Johan Skog Bruttokostnad *: Tkr Antal ledamöter: 9 st. Nettokostnad: Tkr Förvaltningschef: Tf Henrik Lennermark Budgetavvikelse: Tkr Antal årsarbetare: 722 st Budgetavv. föregående år: 222 Tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Nämndens uppgift är att: Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att: ansvara för förskola och pedagogisk omsorg ansvara för förskoleklass, grundskola och grundsärskola ansvara för fritidshem bedriva öppen förskola bedriva ungdomsmottagning tillsammans med utbildningsnämnden, socialförvaltningen och landstinget Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(23)

6 Viktiga händelser under året Under verksamhetsåret har det varit ett flertal personalförändringar i organisationen såväl inom förvaltningsledning som inom rektorsgrupp och på kansliet. Det har bland annat varit flera pensionsavgångar. Ny kompetens har tillförts organisationen och utvecklingsarbetet har därigenom tagit fart under året, bland annat genom de utvecklingsgrupper som bildats som utskott av förvaltningens nysammansatta ledningsgrupp. Ett stort antal lokalförsörjningsfrågor har varit i fokus under året. Förutom förarbeten kring Hagaskolan och skola i Kristineberg så har också utbyggnaden av träningssärskolan Hammarbacken inletts. Dess tillfälliga lokaler vid Ekan har anpassats ytterligare och Strix ingår sedan i Hammarbackens organisation. Under året åtgärdades också förskolan Videgården vilken behövde evakueras från sommaren. Dessutom har delar av Ormstaskolan fått nya lokaler och Karbyskolans förskola har efterlängtat flyttat in i nya lokaler på skolan. Kommunens deltagande i matematiksatsningen SKL PISA är nu inne på sitt sista år. Arbetsgruppen har utökats till att omfatta hela barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott. Fyra nivåer (politiker, förvaltningsledning, rektorer, lärare) ingår i arbetsgruppen som träffas och diskuterar utvecklingsfrågor på hemmaplan samt tillsammans med de kommuner som ingår i nätverket. Formen för arbetande nätverk i flera nivåer har börjat anammats inom barn- och ungdomsförvaltningen även utanför själva PISA gruppen. T.ex så deltar nu även lärare på nämnddialogerna. PRIO-projektet som syftar till förbättrade elevresultat genom kartläggning och utvecklingsarbete av skolans processer och arbetssätt är nu inne på sin femte skola. Hjälmstaskolan, Karlbergsskolan, Kårsta skola och Gustav Vasaskolan har genomgått PRIO under och kartläggning av Lovisedalsskolan påbörjades under höstterminen. Matematiklyftet avslutades juni, men kommer att finnas med som arbetsform på skolorna under kommande läsår i olika omfattning. Resultatuppföljningsplanen i matematik och svenska i syfte att tidigt fånga upp elever i behov av stöd sjösattes under våren. Utbildningar i testmaterialet har skett för skolpersonal under våren och hösten. Vi kommer nu framöver kunna följa våra elevers kunskapsutveckling på individgrupp- och kommunnivå på ett mer systematiskt sätt. Arbetsgruppen för planen fortsätter att träffas för att utvärdera och justera planen men också för att gå in i nästa steg som är förbättring av analys. Vi behöver stärka vårt arbetssätt för att hantera resultaten på alla nivåer. Inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) arbetar förvaltningen vidare med skolorna för att stärka kvaliteten på mottagandet och handledning av studenter samt kvaliteten på våra handledare. Medvetenheten om VFU:s del i rekrytering har ökat. Tillströmningen av nyanlända elever (ensamkommande) har ökat kraftigt under höstterminen och prognoserna visar tydligt att utökningen kommer fortsätta under hela vårterminen Mottagandet av nyanlända elever organiserades om och Optimus har startat en mottagningsenhet som tar emot alla elever i alla åldrar. Regler och rutiner i arbetet med nyanlända elever har anpassats efter kompletteringar i skollagen som trätt i kraft efter årsskiftet Nya riktlinjer för skolskjuts började gälla 1 juli. Riktlinjerna som tagits av nämnden innebär bland annat att busskort inte längre beviljas till friskola utanför kommunen. Barn- och ungdomsnämnden har tagit initiativ till utökat samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen gällande lokalförsörjning och nybyggnationer. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(23)

7 Verksamhetsförändringar Inga större verksamhetsförändringar har skett under året. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(23)

8 Framtiden Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner vilket kräver stora insatser gällande byggandet av förskolor och skolor. Planerad byggnation på Ormstaskolan ersätts med en planerad ny skola på Haga. Projekteringen av Hagaskolan pågår. Ormstaskolans verksamheter flyttas till Hagaskolan när den står klar, vilket är planerat till höstterminen Strix (delen för träningsskola) flyttas till Hammarbacksskolan. Projekteringen pågår och lokalen beräknas klar till vårterminen I södra Vallentuna kommer skolor och förskolor att byggas för att möta den växande stadsdelen Kristineberg. I ett första skede planeras en grundskola och två förskolor vilket sedan kommer att utökas i takt med att stadsdelen växer. Även centrala Vallentuna kommer att få en befolkningsökning vilket gör att förskolebyggnationer planeras bland annat på Åby ängar och Åby gärde. Först ut är förskolan Åbyängar som beräknas stå klar runt årsskiftet 2017/18. En socioekonomisk strukturersättning införs från och med 1 januari Den nya fördelningen bygger på "skattad risk att inte nå målen i årskurs nio" samt fördelning av medel till nyanlända utifrån när man anlände till Sverige. Syftet är att upprätta en modell som är enkel, transparent och rättvis utifrån mätbara statistiska faktorer. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(23)

9 Måluppfyllelse Under den här rubriken sammanställs måluppfyllelsen i en tabell. Därefter redovisas, per strategisk inriktning, kommungemensamma mål och nämndmål mer i detalj med kommentarer. Sammanställning måluppfyllelse Kommungemensamma mål Nämndens mål Totalt antal: 4 4 Målet är uppfyllt: 0 0 Arbete pågår: 4 4 Målet är ej uppfyllt: 0 0 Strategiska inriktningar Kund/invånare Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Arbete pågår Två gånger per år träffas barn- och ungdomsnämnden och de kommunala skolorna i nämnddialog för att diskutera det som varit och blicka framåt. Barn- och ungdomsförvaltningen träffar även verksamheterna på så kallad enhetsdialog där resultat analyseras och insatser planeras. Att hela styrningskedjan från politiken till verksamheten får samma bild och kan mötas runt samma frågeställningar är en förutsättning för att kunna göra rätt satsningar och öka kvaliteten i verksamheten. Det är även tanken i Sveriges kommuner och landstings (SKL) satsning SKL Matematik PISA där Vallentuna ingår i ett nätverk med fem andra kommuner. Arbetsgruppen för deltagandet har representanter från politiken, förvaltningsledning, rektorsnivå och lärarnivå. Syftet med satsningen är att Sverige ska prestera betydligt bättre i PISA än i PISA Resultaten för PISA presenteras i december Inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter pågår det ett antal utvecklingsinsatser som syftar till att höja kvaliteten. Under sattes fokus särskilt på förskolans pedagogiska uppdrag och verksamhet, utveckling av fritidshemmet, systematiskt kvalitetsarbete och rektors pedagogiska ledarskap. Det sistnämnda är ett forskningsbaserat projekt tillsammans med Stockholms Universitet under ledning av Ann Pihlgren vilket tillsammans med övriga insatser fortsätter under Satsningarna syftar till att öka kompetensen och skapa samsyn kring våra verksamheter och uppdrag. Det systematiska kvalitetsarbetet har under året hittills främst varit inriktat mot huvudmannanivån. Resultatuppföljningsplanen är nu fastställd och ska förankras i arbetet på skolorna. För att ha full nytta av den planen krävs nu att flera delar i organisationen aktivt kan delta i analysarbetet och därigenom föreslå insatser som får effekt. Arbetet med att utveckla analysen behöver göras på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå. För att utveckla styrningen och därmed fördjupa det systematiska kvalitetsarbetet har en organisationsutveckling påbörjats under hösten. Rektorer och vissa verksamhetschefer utgör nu förvaltningens ledningsgrupp med syfte att i samverkan leda för hög kvalitet och "30 bästa". Ledningsgruppen har indelats i tre utskott, s.k. utvecklingsgrupper, som på hela ledningsgruppens mandat arbetar inriktat med olika frågeställningar kopplade till kvalitet. Utskotten kopplas mot förvaltningens projektorganisation och dess skolnätverk för att styrningskedjan både ska vara stark och genomgripande. Projektorganisationen har blivit tydligare genom uttalad ledning och samordning samt bredare förankring i organisationen. Som modell för detta arbeta har använts kommunens Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(23)

10 mall för projektorganisation i kombination med de förvaltningsinterna erfarenheterna från arbetet med matematiklyftet och SKL Matematik PISA. Arbetet behöver fortsätta under 2016 och dessutom omfatta stödorganisationen som i linje med kommunens servicepolicy och behov för att stötta för hög kvalitet och "3o bästa" behöver täcka in fler funktioner och bli mer effektiv. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper och är två mått som följs upp med enkäter till elever och vårdnadshavare. Resultaten har varit stabila de senaste åren och visar att drygt hälften anser att det är studiero på lektionerna och nio av tio upplever trygghet i våra verksamheter. Resultaten i studiero är trots sin stabilitet bland de sämsta i närområdet vid en jämförelse. Resultaten i jämförda kommuner ligger i intervallet 50-70% där är Vallentuna sämst "i klassen". Det går emellertid att se att resultaten de senaste tre åren sjunker i flera kommuner, vilket inte är lika tydligt för Vallentuna. Observera att kronologin är omvänd i tabellen ovan. Det finns skillnader i resultat mellan de olika årskurserna, där det generellt sett är så att färre äldre (åk 8) elever upplever studiero än yngre. Skillnaden är i omfattning cirka 10 procentenheter. Skillnaderna mellan elevernas upplevelse och vårdnadshavarnas är emellertid liten. Den stora spridningen finns istället mellan Vallentunas olika skolor, där skillnaderna kan vara mycket stora, så mycket som 60 procentenheter. Det går i det materialet inte omedelbart att säga att skiljelinjen går mellan olika huvudmän, det vill säga om skolan är kommunal eller fristående. Istället ser det ut som om olika skolor och olika årskurser kan ha sin egen "problematik". Utifrån skolornas resultat avseende studiero har de kommunala skolorna tagit fram egna åtgärdspaket för att förbättra resultaten under läsåret /2016. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar årligen Öppna jämförelser där alla kommuner rankas utifrån ett antal mått som gäller studieresultat från föregående läsår. Det är kommunen som lägeskommun som jämförs, dvs. rankingen beror av samtliga grundskolors resultat i kommunen oavsett huvudman. I Öppna jämförelser: Grundskola så baserades rankingen på följande indikatorer: 1. Elever i åk 6 som nått alla målen 2. Elever i åk 9 som nått alla målen Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(23)

11 3. Genomsnittligt meritvärde i åk 9 4. Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram 5. Socioekonomiska faktorer utifrån ett så kallat modellberäknat värde Baserat på dessa parametrar hamnade Vallentuna på plats 75 av 290. I förra årets ranking låg Vallentuna på plats 141. Resultaten är dock inte helt jämförbara eftersom indikatorerna justerats. Nytt för årets beräkning av det sammanvägda resultatet är att det även tas hänsyn till socioekonomiska förutsättningar samt att resultat från åk 6 tas med. Utöver det sammanvägda resultatet rankas även varje ingående mått. På mått 1-4 tillhörde Vallentuna kommun de 25 procent som hade placerat sig högst. Gällande meritvärde rankades Vallentuna som nummer 43, vår högsta placering i årets Öppna jämförelser. Resultaten för Vallentuna per indikator i jämförelse med den kommun som nådde rankingen 30, Luleå: Elever i åk 6 som nått alla målen: 85% för Vallentuna, 90% för Luleå Elever i åk 9 som nått alla målen: 82% för Vallentuna, 89% för Luleå Genomsnittligt meritvärde i åk 9: 221 för Vallentuna, 225 för Luleå Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram: 91% för Vallentuna, 94% för Luleå Med ökad måluppfyllelse i åk 9 kommer sannolikt också meritvärdet och andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram också att öka. Utifrån hur mätningen nu ser ut framstår därför måluppfyllelse i åk 6 och åk 9 som de viktigaste indikatorerna. I Öppna jämförelser tas det även fram ett antal jämförelsekommuner som ska likna den egna kommunen utifrån folkmängd, standardkostnad, mediannettoinkomst och SALSA (modellberäknat värde från Skolverket). Vallentunas jämförelsekommuner, med årets ranking i parentes, är: Ekerö (20), Knivsta (65), Kävlinge (58) och Staffanstorp (191). För att i ett tidigt skede kunna hitta de elever som behöver mer stöd eller större utmaningar har det tagits fram en plan för resultatuppföljning i matematik och svenska. Planen består i sin helhet av de nationella ämnesproven, utvärdering i matematik samt ett antal normerade tester. Följden blir att varje skola kontinuerligt och översiktligt kan följa elevers kunskapsutveckling på både individ- och gruppnivå över tid. Huvudmannen använder resultaten för analys och åtgärder på kommun- och skolnivå. Vallentuna kommun deltar i Matematiklyftet och i Läslyftet. Genom att utveckla kvaliteten i undervisningen är syftet med Läslyftet att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga och syftet med Matematiklyftet är att öka elevernas måluppfyllelse. Genom att delta i Förskolelyftet ska förskolelärarnas kunskap öka på områden där kraven skärpts i läroplanen. Fokus ligger på dokumentation, uppföljning och utvärdering, att leda kvalitetsarbete och det centrala arbetet med barn i behov av särskilt stöd. All förskolepersonal deltar också i ett gemensamt utvecklingsprojekt med inriktning "språkutvecklande arbetssätt". Det är ett förvaltningsinternt projekt, till skillnad från de så kallade lyften som är statliga. Med stöd av statsbidrag ökar kommunen kraftigt antalet karriärtjänstlärare, ett femtiotal tjänster är nu tillsatta och fördelade på de kommunala skolorna. Tjänsterna tillsätts på läsårsbasis. God ekonomisk hushållning Kommungemensamt mål: Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. Arbete pågår Vallentuna kommuns skolor och förskolor ska ha en balanserad ekonomi där barn och elever kan känna sig trygga, sedda och kan prestera maximalt utifrån sin egen förmåga. Resursfördelningssystemet består av tre delar, grundbelopp (skolpeng), tilläggsbelopp och strukturersättning (socioekonomiskt viktat). Översyn av resursfördelningssystemet och även fortsatt översyn av lokaler är delar i att skapa bättre förutsättningar för att alla skolor ska ha en ekonomi i balans. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(23)

12 Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Vallentunas skolor ska skapa mer resultat för pengarna genom ett ökat systematiskt kvalitetsarbete. Det sker genom flera olika projekt mellan skolorna i kommunen, dessutom i ett flertal projekt tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och med hjälp av sökta riktade statsbidrag från Skolverket. Förvaltningen har sett över och tagit fram en ny modell för strukturersättningen, en av tre delar i resursfördelningssystemet. Nämnden har tagit beslut om fördelning enligt den nya modellen (riksmodellen) som från och med 2016 kommer att fördela strukturersättningen baserat på fler socioekonomiska faktorer. Även den procentuella fördelningen mellan de tre delarna i resursfördelningssystemet blir i och med detta något förändrat. På sikt ska detta ge skolorna en större möjlighet att förutse sin budget och att arbeta med insatser över längre tid. Tillväxt och utveckling Kommungemensamt mål: Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Arbete pågår En god skol- och förskoleverksamhet bidrar till att Vallentuna kommun är attraktiv, tillgänglig och utvecklande för dem som bor här eller vill flytta till kommunen. På så sätt bidrar Vallentuna kommun inte bara till kommuninvånarna, utan även till en växande storstadsregion. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Vallentuna kommun är för närvarande inne i en långvarig expansiv fas. Befolkningen förväntas öka med mellan personer årligen för uppgå till invånare år 2024 från dagens Parallellt med befolkningsökningen pågår en ökad takt av bostadsbyggandet. Efter år 2019 kommer nytillskottet av bostäder uppgå till över 400 stycken årligen. Den kraftiga expansionen av både befolkning och bostäder kräver en god strategisk planering för att, även fortsättningsvis, kunna ge kommunmedborgarna bra infrastruktur, näringslivsutveckling och service. För kommunens skol- och förskoleverksamhet är utmaningen stor. Befolkningsökningen innebär att nya skolor och förskolor måste planeras och byggas. För närvarande planeras det för ett flertal nya förskolor, 2 grundskolor samt en ny särskola. Hagaskolan som förväntas stå klar år 2019, med skolstart höstterminen samma år, kommer att ha plats för 770 elever och 80 förskolebarn, detta inklusive en så kallad särskild undervisningsgrupp enligt särskilt nämndsbeslut. Projektet blir den största skolsatsningen i kommunens historia. Läsåret därpå, 2020, kommer skolbeståndet att utökas med verksamhet i Kristineberg. I samband med projekteringen av nya skolor försöker nu förvaltningen verka för en utökad samverkan inom kommunen, mellan såväl olika nämnder som förvaltningar. Skolbyggnationer med tillhörande lokaler och utomhusytor för kultur- och fritidsverksamhet har stor bärighet på medborgarnas helg och vardag i stort. Samverkan med olika parter är viktigt också för skolan där till exempel en aktiv kultur- och fritidsverksamhet har positiv påverkan på skolresultaten. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(23)

13 Energi och miljö Kommungemensamt mål: Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Arbete pågår I barn- och ungdomsnämndens verksamheter finns det flera initiativ för att öka miljömedvetenheten hos barn och elever. Genom att involvera barnen tidigt lär de sig att ta ansvar för miljön och vikten av att alla måste ta ett personligt ansvar. Ett par exempel på sådana initiativ finns beskrivet nedan under nämndens mål. Nämndens mål: Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Arbete pågår Många av skolorna har deltagit i "Matsalskampen", en tävling för att minska matsvinnet. Andelen ekologisk mat som köps in samt matsvinnet i våra verksamheter är två mått som registreras. Arbetet med kommunens miljöcertifiering har påbörjats ute i skolorna. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(23)

14 Styrkort Sammanfattning av nämndens nyckeltal 2013 Kund/invånare Trygga i verksamheten 92 % 92 % 92 % Studiero 52 % 54 % 54 % Verksamhet Öppna jämförelser, sammanvägt resultat våren Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 6 84 % 85 % - Andel elever som nått målen i alla ämnen i åk 9 80 % 82 % 76 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (17 ämnen) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (16 ämnen) Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 89 % 91 % 89 % Ekonomi Barn- och ungdomsnämndens resultat Positivt ekonomiskt resultat - Fast rambudget Ja Ja Ja Positivt ekonomiskt resultat - Resultatenheter Ja Nej Nej Positivt ekonomiskt resultat - Volymstyrd peng Ja Ja Ja Medarbetare Sjukfrånvaro 7,9 % 7,3 % 6,6 % Könsfördelning, andel män 15 % 15 % 14 % Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(23)

15 Analys - Kund/Invånare 2013 Andel som känner sig trygga i verksamheten - totalt 92 % 92 % 92 % Andel elever i åk 5 & 8 som känner sig trygga i verksamheten Andel vårdnadshavare som anser att deras barn är tryggt i verksamheten 87 % 85 % 89 % 93 % 94 % 93 % Andel som upplever studiero - totalt 52 % 54 % 54 % Andel elever i åk 5 och 8 som upplever studiero 59 % 59 % 52 % Andel vårdnadshavare som upplever att deras barn har studiero "Totalt" är ett sammanvägt mått av elevers och vårdnadshavares enkätsvar. Kommentar 49 % 51 % 55 % Enkätresultaten kommer från Våga Visa som är ett samarbete mellan cirka tio kommuner där Vallentuna deltar i enkätdelen. Enkäten genomförs årligen i början på året och går både till vårdnadshavare och till elever. Både kommunala och fristående skolor deltar i enkäten. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(23)

16 Analys - Verksamhet 2013 Fonolek åk 1, andel elever som fått minst stanine 4 94 % - - Läskedjor åk 2, andel elever som fått minst stanine 4 74 % - - Läskedjor åk 4, andel elever som fått minst stanine 4 77 % - - UiM åk 2, andel elever som nått alla kravgränser 91 % 80 % 81 % UiM åk 5, andel elever som nått alla kravgränser 68 % 61 % 52 % UiM åk 8, andel elever som nått alla kravgränser 42 % 41 % 49 % Nått målen i alla ämnen åk 6, andel elever våren % - Nått målen i alla ämnen åk 9, andel elever 80 % 82 % 76 % Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (16 ämnen) Genomsnittligt meritvärde i åk 9 (17 ämnen) Ämnesprov i åk 9 - MA, andel elever som nått minst E 88 % 94 % 88 % Ämnesprov i åk 9 - SV, andel elever som nått minst E ~100 % ~100 % 98 % Ämnesprov i åk 9 - EN, andel elever som nått minst E 98 % ~100 % ~100 % Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram i åk 9 Andel behöriga till gymnasieskolans högskoleförberedande program i åk 9 Personaltäthet förskolor, barn per årsarbetare Personaltäthet grundskola, elever per årsarbetare Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kommentar 89 % 91 % 89 % 89 % 90 % 88 % våren 2016 våren 2016 våren ,7 5,5 12,3 12,9 84 % 80 % Fonolek och Läskedjor är två diagnostiska test i svenska. Resultaten från testen graderas på en stanineskala 1-9. Då en elev uppnår resultatet 1-3 krävs vidare arbete på skolan såsom t.ex. djupare utredning och åtgärder. Resultaten för Läskedjor i åk 2 och 4 är ett sammanvägt resultat av flera delprov. UiM, Utvärdering i Matematik, är ett test i matematik som hanteras och sammanställs av PRIMgruppen på Stockholms universitet. Testresultaten (Fonolek, Läskedjor och UiM) avser enbart kommunala enheter. Övriga resultat är för samtliga enheter i kommunen. ~100 % innebär att antalet elever med provbetyg F är 1-4. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(23)

17 Analys - Ekonomi Sammanfattning Barn- och ungdomsnämndens budget består av flera delar. En fast budgetram omfattande tkr, 15 resultatenheter som är intäktsfinansierade, samt budgeten för skolpeng som omfattar tkr. Inom skolpengen ingår också föräldraavgifterna och statsbidraget för maxtaxa. Fast rambudget har ett totalt överskott på tkr. Fast rambudget består av flera olika delar där några delar går plus och någon del minus. Tilläggsbeloppen för barn och elever i behov av särskilt stöd går med underskott, detta balanseras dock upp av att det har funnits flera vakanser inom förvaltningskontoret under året samt att ett riktat bidrag för speciella insatser har flyttas till De 15 resultatenheterna har sammantaget ett överskott på 454 tkr. Av de femton resultatenheterna är tio stycken grundskolor. Det är sju av femton resultatenheter som går med underskott. Skolpeng och föräldraavgifter ger ett överskott på tkr. Överskottet beror främst på att utfallet av barn och elever har blivit färre än budgeterat enligt befolkningsprognosen. (Tkr) Sparande i eget kapital Budget Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2013 Barn- och ungdomsnämnden BUN resultatenheter Skolpeng och vårdnadsbidrag Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(23)

18 Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (tkr) TOTALT Budget Bokslut % Avvikelse mot budget Budget Bokslut K I N % % Övergripande kommunalt BUN förvaltningsledning, kvalitet K I N % % Övergripande kommunalt, skolskjuts, peng och admin K I N % % Strukturbidrag K I N % % Resurscentrum exkl. tilläggsbelopp K I N % % Tilläggsbelopp K I N % % * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentar Övergripande kommunalt innehåller nämndens administration, kvalitet och utveckling, skolskjutsar, administration av föräldraavgifter, allmänt elevstöd inom resurscentrum, hantering av tilläggspeng och övrig myndighetsutövning. Resultatet för den fasta ramen för barn- och ungdomsnämnden som helhet blev ett överskott på tkr för. Det består dock av flera delar och ansvarsområden. Delen för tilläggsbelopp går med drygt två miljoner i underskott på grund av fler barn med stora behov som tillkommit under året. Inom de andra delarna av förvaltningen blir det ett överskott då ett flertal tjänster ej varit tillsatta under delar av året. Dessutom utökades budgeten med tkr för för riktade åtgärder under året, men planeringen för hur större delen av dessa medel skulle fördelas blev ej klarlagd beroende på ändring av ledarskap på förvaltningen utan fördelningen kommer istället att ske under Barn- och ungdomsnämndens fasta ram hade med sig ett underskott från tidigare år på 1 440tkr. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(23) %

19 BUN resultatenheter T k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut % Avvikelse mot budget Budget Bokslut % Samlat överskott K % % I % % N BUF-kontoret pengfinansierad K % % I % % N Kostchef K % % I % % N Bällstabergsskolan K % % I % % N Ekebyskolan K % % I % % N Gustav Vasaskolan K % % I % % N Hammarbacksskolan K % % I % % N Hjälmstaskolan K % % I % % N Karbyskolan K % % I % % N Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(23)

20 T k r Sparande i eget kapital Budget Bokslut % Avvikelse mot budget Budget Bokslut % 645 Karlbergsskolan K % % I % % N Kårstaskolan K % % I % % N Lovisedalsskolan K % % I % % N Ormstaskolan K % % I % % N RC skolverksamheter K % % I % % N Optimus K % % I % % N SYV-organisationen K % % I % % N * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter Det totala utfallet för resultatenheterna blev 454 tkr bättre än budget för. Resultatenheterna är 15 stycken till antal. Tio stycken är grundskolor där åtta skolor har en eller fler förskolor kopplad till sig, en skola har särskola med träningsskoldel och en skola är en ren grundskola som i sina lokaler rymmer särskilda undervisningsgrupper. Övriga resultatenheter består av Optimus (modersmål och förberedelseklass), särskilda undervisningsgrupper, organisationen för de kommunala skolornas kost, skolhälsovård, administration/avskrivning och studie- och yrkesvägledning. Åtta av resultatenheterna hade resultat som var lägre än budget och sju resultatenheter hade resultat som var högre än budget. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(23)

21 De som har resultat sämre än budget arbetar alla hårt med att förändra sin organisation och sitt nyttjande av lokaler efter elevstrukturen för att nå balans i budgeten. BUF kontoret pengfinansierad har ett överskott på 666 tkr till större delen beroende på lägre kapitalkostnader och lägre kostnader på programvaror och licenser. Kostenheten visar ett resultat på 442 tkr över budget. Det beror till stor del på ett minskat elevantal som är utbrett över skolorna. Därför kan personalen inte minska i samma utsträckning. Bällstaberg uppvisar ett resultat som är tkr bättre än budget. Ett femtiotal elever slutade på skolan under vårterminen. I samband med stora personaluppsägningar omorganiserades personaltätheten vilket skapade detta överskott. Ekebyskolans resultat var 441 tkr lägre än budget. Det beror dels på att två lärartjänster inte har kunnat tillsättas under höstterminen då sökande saknats. Dessutom påverkas resultatet av mögelsanering av en förskola vilket har medfört lägre hyres- och lönekostnad under hösten. Gustav Vasa skola hade ett resultat på 109 tkr över budget. De startade i november upp en helt ny avdelning på förskolan. Initiala kostnader blir då högre än normalt då personal är på plats från början men att avdelningen fylldes på med några barn i taget under november och december. Karbyskolan visar på ett resultat som är tkr över budget. De har fortsatt färre elever och är en smal F-9 skola på landet. Detta påverkar skolans möjligheter till rekrytering negativt och även möjligheten att skapa en organisation med sammanhållna tjänster och rätt lärarbehörighet. Viss lokaleffektivisering har skett. Lokaleffektivisering och omorganisation för att minska antalet tjänster är ett måste för att få en ekonomi i balans. Skolan planerar och arbetar för detta. Karlbergsskolan visar på ett överskott mot budget på 552 tkr beroende på fler elever än budgeterat och därmed högre intäkter. Kårsta skola har under avslutat den särskilda undervisningsgrupp som funnits där. De eleverna är nu placerade centralt. Kostnaderna för den personalen har då kunnat minskas och ett lägre underskott än tidigare år är resultatet av de åtgärderna. Kårsta skola visar ett resultat på 430 tkr över budget. De ser ett ökat antal barn- och elevantal framöver varpå de åtgärder som tagits under bör ge en budget i balans under följande år. Lovisedalsskolan har ett överskott på tkr. Fulla elevgrupper och några vakanser i ledningsgruppen under vårterminen ledde till lägre personalkostnader än budgeterat. Ormstaskolan har ett resultat över budget på tkr. Det beror dels på att ett fyrtiotal elever bytte skola under året samt att Ormsta endast fick ta emot två stycken förskoleklasser under. Dessutom uppstod kostnader för en mögelskada i huvudbyggnaden. Ormstaskolan jobbar hårt med att se över personalkostnaderna samt med att försöka behålla eleverna som går i årskurs fem inför årskurs sex. Resurscentrum har ett underskott mot budget på tkr. I budget förväntades tkr som ett bidrag från socialförvaltningen. Till stor del har särskilda undervisningsgrupper jobbat in större delen av det uteblivna beloppet. Det har de gjort främst genom minskade personalkostnader, minskade investeringar och inköp under. Att personalkostnaderna minskat beror på att de inte ersatt personal som är tjänstledig eller föräldraledig samt att de använt sig av färre elevassistenter. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(23)

22 Skolpeng T k r Budget Bokslut % Avvikelse mot budget Budget Bokslut % K I N % % Förskola K I N % % Pedagogisk verksamhet K I N % % Grundskola K I N % % Förskoleklass / 6-åringar K I N % % Fritidshem K I N % % Statsbidrag K 0 0 I N % % Föräldraavgifter K I N % % Vårdnadsbidrag K I 0 0 N % % Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(23)

23 Kommentarer till avvikelser skolpeng Den totala nettobudgeten för skolpeng, vårdnadsbidrag, intäkter från föräldraavgifter och statsbidrag maxtaxa är tkr. Budgeten för bygger på befolkningsprognos (BFP ). Antalet barn och elever i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola är färre i utfallet än i budget medan eleverna i förskoleklass och inskrivna på fritidshem är fler i utfallet än i budget. Avvikelsen mot budget visar ett överskott på tkr vilket motsvarar 0,7 procent av budget. Investeringsredovisning Investeringsprojekt Budget Bokslut % Totalt (tkr) Avvikelse mot budget Duschar i grundskolorna % Koordinator nybyggnation % Årligt anslag % 156 Kommentar Ombyggnationen av duschar i Vallentunas grundskolor har fortsatt under. Projektet beräknas vara klart under Nämndens årliga investeringsanslag på 4 miljoner kronor har bland annat använts till följande: Resurscentrum har flyttat ur sina gamla lokaler och flyttat till mer storleksanpassade lokaler. STRIX träningsskola har fått extra verksamhetsyta i form av en ny paviljong. Lovisedal har genom en ombyggnation kunnat ta emot tre förskoleklasser istället för två som det var tidigare. På Kårsta skola har det installerats två ytterligare toaletter, då förskoleverksamheten ökat. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(23)

24 Analys - Medarbetare 2013 Sjukfrånvaro 7,9 % 7,3 % 6,6 % Könsfördelning, andel män 15 % 15 % 14 % Personal Antal anställda Antal årsarbetare Medelålder 46,8 46,7 46,6 Medellön (tkr) 29,5 28,8 28,1 Medianlön (tkr) 29,7 28,9 28,1 Sjukfrånvaro i % av arbetad tid enligt avtal Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer 53,2 % 52,4 % 44,8 % Sjukfrånvaro fördelad på kön Män 3,6 % 4,1 % 4,6 % Kvinnor 9,0 % 8,0 % 7,1 % Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,4 % 5,2 % 5,6 % år 8,5 % 8,2 % 7,0 % 50 år och äldre 8,1 % 7,0 % 6,6 % Samtliga 7,9 % 7,3 % 6,6 % Personalomsättning % Jämställdhet och mångfald % ,4 % 10,9 % 13,0 % 2013 Antal anställda, andel män 15 % 15 % 14 % Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(23)

25 Medarbetarenkät (indexform) Område Kommunen totalt Förskola Grundskola Gymnasieskola Motivation Ledarskap Styrning HME Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Kommentar Det noteras att personalomsättningen har ökat jämfört med tidigare år. Möjliga orsaker till det kan vara att personer i ledande befattningar slutat under året och det kan ha gett följdeffekter i form av att medarbetare valt att gå till annat arbete. En annan möjlig faktor kan vara att det varit en högre omsättning på personal oavsett huvudman i Stockholmsområdet. En bidragande orsak kan vara lagkravet kopplat till lärarlegitimation. Dock finns ingen statistik gällande detta. En mindre ökning av sjukfrånvaron från tidigare år noteras. Statistiken redovisas i VAG (Verksamhetsövergripande arbetsmiljögrupp) och analyseras där. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(23)