Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott Ny organisation för Vallentuna särskola (BUN ) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att: - Vallentunas särskola blir en egen verksamhet med egen rektor från 15 juni 2017 och en egen resultatenhet från 1 januari Grundskoleelever, utan att vara mottagna i särskolan, vid behov kan erbjudas undervisning vid Vallentuna särskola, enligt den beprövade erfarenheten, vilken redovisas i utredningen. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ny organisation för Vallentuna särskola. För närvarande ingår organisationen i Hammarbacksskolan. I förslaget som barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram är Vallentuna särskola en egen skolenhet. I en utredning beskrivs förvaltningens förslag ytterligare. Yrkanden Anna-Clara Nord Ekerling (L) yrkar att arbetsutskottet föreslår att: Barn- och ungdomsnämnden beslutar att: - Vallentunas särskola blir en egen verksamhet med egen rektor från 15 juni 2017 och en egen resultatenhet från 1 januari Grundskoleelever, utan att vara mottagna i särskolan, vid behov kan erbjudas undervisning vid Vallentuna särskola, enligt den beprövade erfarenheten, vilken redovisas i utredningen. Beslutsgång Ordförande, Anna-Clara Nord Ekerling (L), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed Beslutsunderlag 1. Förslag på ny organisation för särskolan 2. Utredning, , särskolans organisation i Vallentuna Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 155

2 TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN MARITA HOLMGREN SID 1/1 FÖVRVALTNINGSSEKRETERARE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ny organisation för Vallentuna särskola Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att: - Vallentunas särskola blir en egen verksamhet med egen rektor från 15 juni 2017 och en egen resultatenhet från 1 januari Grundskoleelever, utan att vara mottagna i särskolan, vid behov kan erbjudas undervisning vid Vallentuna särskola, enligt den beprövade erfarenheten, vilken redovisas i utredningen. Ärendebeskrivning Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till ny organisation för Vallentuna särskola. För närvarande ingår organisationen i Hammarbacksskolan. I förslaget som barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram är Vallentuna särskola en egen skolenhet. I en utredning beskrivs förvaltningens förslag ytterligare. Handlingar 1. Förslag på ny organisation för särskolan 2. Utredning, , särskolans organisation i Vallentuna Henrik Lennermark Utbildningschef/förvaltningschef Ska expedieras till Vallentunas rektorer BARN-OCH UNGDOMSFÖRVALTNING TUNA TORG 1 VALLENTUNA TFN FAX

3 SID 1/6 Utredning, organisation särskolan i Vallentuna Bakgrund I den av nämnden antagna verksamhetsplanen finns särskolan omnämnd som en av flera skol- och verksamhetsformer i kommunen vilka ska utvecklas med likvärdiga ambitioner. Med de nya lokalerna för träningsskola färdigställda - möjligen Sveriges modernaste - finns nu ännu bättre förutsättningar för att utveckla Vallentunas särskola till en av Sveriges bästa. För att ta ytterligare steg framåt behövs en stark och självständig grundsärskola som löpande och aktivt samverkar med alla grundskolor i kommunen, inte bara som för närvarande med Hammarbacksskolan Även samverkan med andra huvudmän och kommuner kan behöva utvecklas framöver. Genom att lyfta Vallentunas särskola till en egen enhet och tillsätta en egen rektor skapas de lednings och styrningsmässiga förutsättningar som är nödvändiga för att stärka skolan och för att den ska kunna utveckla samverkan med olika aktörer. Som en egen resultatenhet skapas också bättre förutsättningar för politiska beslut inom ramen för budget och verksamhetsplan. Rektor beslutar därefter, i linje med utrymme och ansvar i skollagen, om den inre organisationen och dess utformning. Sådant förändrings- och utvecklingsarbete kan påbörjas omgående, såvitt det sker inom nuvarande resultatenhets budget. Den kommunala Vallentuna särskola består av grundsärskola och träningsskola. Skolan har vid olika tillfällen omlokaliserats både fysiskt och organisatoriskt. För några år sedan hörde verksamheten till Resurscentrum och var lokaliserad på två olika adresser beslutades om samlokalisering. Så småningom flyttade verksamheten in i Hammarbacksskolans organisation och parallellt med det så byggdes nya lokaler med inriktning träningsskola inom samma fastighet som Hammarbacksskolan. Tidvis fick verksamheten husera i temporära lokaler vid Ekebyskolan med tämligen bristfällig anpassning utifrån verksamhetens behov. Barnoch ungdomsnämnden har under de senaste två åren genomfört lokalanpassningar för att åtgärda den temporära lösningen. Årsskiftet 2016/2017 flyttade så den delen av skolan som är träningsskola in i nya lokaler möjligen Sveriges modernaste träningsskola. Den delen som är grundsärskola huserar i lokaler inom Hammarbackens grundskola. Skolan har parallellt med omlokaliseringarna vid olika tillfällen bytt chefer och ledning. Det har delvis sin förklaring i att omorganisation skett i samband med omlokaliseringarna, men delvis också sin förklaring i att omsättningen på chefer inom 57

4 SID 2/6 verksamheterna generellt är stor till följd av låg tillgång och hög efterfrågan. Med de nya lokalerna står det klart att skolan för en längre tid kommer att befinna sig inom fastigheten Hammarbacksskolan och skapa en stabil grund lokalmässigt. Behov finns också att skapa en stabil grund för ledning och styrning. Lagstiftarens intentioner Som beskrivet ovan är Vallentuna särskola idag en del av Hammarbacksskolan. Särskola och grundskola delar alltså rektor. Hammarbacksskolans grundskola är en av de största skolorna i kommunen och särskolan utgör i den meningen en mycket begränsad del av hela enhetens volym. Av förarbetena till skollagen framgår att två skolformer lämpligen inte bör ingå i samma enhet och därmed dela rektor. En mindre särskola riskerar att gömmas och glömmas i en större grundskola. Utifrån lagstiftarens intentioner bör därför särskolan lyftas ut och bli en egen verksamhet med egen rektor. Lagstiftaren säger vidare att huvudmannen ska ha fortsatt frihet att organisera verksamheten på det sätt som bäst passar de lokala förutsättningarna (se Den nya skollagen, prop. 2009/10:165, sid.250). De lokala förutsättningarna bör därför beskrivas för att ett gott beslutsunderlag ska anses föreligga. För att förstå de lokala förutsättningarna krävs först en bild av vad ett gott resultat är i särskolans mening. Resultat i särskolan Det finns inget självändamål att minska inskrivningen till särskolan eller att öka utslussningen därifrån. Det finns däremot såväl pedagogiska som juridiska incitament för att: - rätt elever skrivs in i särskolan (oavsett om det blir fler eller färre) - eleverna erbjuds undervisning på rätt nivå inom särskolans läroplan - elever i särskolan kan erbjudas undervisning enligt grundskolans läroplan Att uppnå goda resultat inom särskola kan något förenklat därför beskrivas handla om att antalet inskrivna elever som mottagits på felaktiga grunder ska vara noll samt att de pedagogiska uppföljningarna kan påvisa att varje elev erbjuds undervisning på rätt nivå. Det sistnämnda kunde förstås vara ett kvalitetsmärke för all undervisning, oavsett skolform. Det förstnämnda däremot är speciellt för särskolan som skolform. I särskolan och inom ramen för ett mottagande görs förutom pedagogiska uppföljningar också kontinuerliga kognitiva uppföljningar och bedömningar. Rektor (för särskolan) ska ha rutiner som säkerställer att elever inskrivna i särskolan får en utbildning som följer bestämmelserna som gäller för särskolan. 58

5 SID 3/6 Lokala förutsättningar För att uppnå goda resultat i den ovan anförda meningen finns idag en organisatorisk lösning där grundskoleelever integreras i särskolans verksamhet - för närvarande organisatoriskt inom Hammarbacksskolan, men fortfarande de facto i den del av Hammarbacksskolan som är särskola. Det kan vara så att en elev som är integrerad i särskolan har en kognitiv utredning som diagnostiserar eleven med en lindring utvecklingsstörning. Enligt Skolverkets allmänna råd för mottagande i särskolan (sid. 23) är det emellertid inte ensamt tillräckligt för ett mottagande utan måste kompletteras med en medicinsk, pedagogisk och social utredning. För en vårdnadshavare kan detta framstå som egendomligt att ett barn som har rätt till habiliteringsinsatser via landstinget utifrån sin diagnos inte per automatik mottas i särskolan. Ytterligare utredning och därmed ytterligare utredningstid krävs innan ett mottagande kan bli aktuellt. Det finns fall där de medicinska, pedagogiska och sociala utredningarna inte är samstämmiga med den kognitiva utredningen. Dessutom ska dessa utredningar, var för sig utesluta att resultaten av den kognitiva utredningen inte beror på sociala, pedagogiska eller medicinska omständigheter som kan ändras eller behandlas så att den kognitiva förmågan hos eleven förbättras. Resultatet av den kognitiva utredningen kan även vara i närheten av gränsen för när diagnosen lindrig utvecklingsstörning kan fastställas. I samtliga dessa fall finnas det skäl att avvakta med ett mottagande. En kognitiv utredning kan följas upp efter två år och då över tid ge en mer tydlig bild om eleven bör mottas eller inte. Under tiden kan eleven få särskilt stöd genom att vara integrerad i särskolan, men trots det följa grundskolans läroplan. Det ger såväl elev som vårdnadshavare och skola tid att fatta välgrundade beslut innan ett mottagande genomförs. De tidigare erfarenheterna lokalt i Vallentuna av en lösning med i särskolan integrerade grundskoleelever är positiva. Dessa elever har i en miljö som är anpassad utifrån deras behov och med särskolans pedagogik fått bättre möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen, nå grundskolans kunskapskrav och kunna klara av en hel skoldag med möjlighet till social samvaro. Det finns exempel på elever som i den miljön har ökat sin måluppfyllelse och prestation på ett sådant sätt att mottagande i särskolan aldrig blev aktuellt. Självklart kan den omständigheten också uppfattas som kritik till grundskolan och dess bristande förmåga till extra anpassningar och särskilt stöd - det bör dock beaktas att inlärningssituationen för dessa elever ofta är komplex. Att motta eleven direkt i särskolan är inget alternativ, varken lagligt eller praktiskt. Det alternativ som då återstår är att fortsätta undervisa eleven på den befintliga grundskolan tills dess en ny uppföljning och en förnyad bedömning kan göras. För det krävs en ny organisation där särskolan kan fungera som ett stöd för hela huvudmannaorganisationen. Att gå från en lokal särskola på Hammarbacken till en 59

6 SID 4/6 central och självständig särskola är ett steg i rätt riktning, men inte tillräckligt. Den centrala och självständiga särskolan behöver i nästa steg utveckla ett stöd till hela organisationen (d.v.s. ett globalt stöd) där det är ett likvärdigt alternativ att eleven under utredning undervisas på den befintliga grundskolan istället för att vara i särskolan integrerad grundskoleelev. Även i den här meningen behöver beslutet därför bli det föreslagna. På sikt kan därför det lokala behovet av att integrera grundskoleelever i särskolan minska, men först i takt med att stödet utvecklas. För närvarande kan det emellertid utifrån de lokala förutsättningarna antas att uppföljning och bedömning av dessa elever görs säkrarare om de hör till särskolans organisation som redan idag har rutiner för det arbetet. För såväl elev som vårdnadshavare blir det då ett mer rättssäkert förfarande att avvakta mottagandet, men samtidigt ändå ge det riktade stödet inom Vallentuna särskolas organisation. Anpassad organisation för att uppnå goda resultat Ovanstående resonemang medför att de lokala förutsättningarna, den redan befintliga och utifrån beprövad erfarenhet uppbyggda verksamheten, är sådana att Vallentuna särskola som egen enhet behöver omfatta också integrerade grundskoleelever. Det betyder att skolformer fortfarande kommer att blandas organisatoriskt, men istället för att särskolan göms och glöms i grundskolan breddas Vallentuna särskola till att också omfatta undervisning enligt grundskolans läroplan för att uppnå goda resultat avseende mottagande och inkludering. En positiv bieffekt är att särskolan då samtidigt helt naturligt även kan erbjuda mottagna särskoleelever undervisning enligt grundskolans läroplan - en del av att uppnå goda resultat beskrivet ovan. Samverkan med först Hammarbacksskolan, men sedan successivt med samtliga grundskolor i kommunen är ett sätt att använda och utveckla de lokala förutsättningarna för att uppnå gott resultat i den här meningen. Stöd till samtliga huvudmannens grundskolor Det fria skolvalet medför möjlighet att välja såväl särskola (se 11 kap. 29 skollagen) som grundskola. Det betyder att huvudmannen inte äger frågan om i vilka grundskolor grundskoleelever som finns integrerade i särskolan är placerade. Inte heller äger huvudmannen frågan om i vilka grundskolor särskoleelever integreras. Det kan därför finnas elever i samtliga grundskolor som kan vara aktuella för mottagande i särskolan. De ska enligt skrivningen ovan under lokala förutsättningar då få likvärdiga möjligheter till utredning som de grundskoleelever vilka är integrerade i särskolan. Att den kompetensen och de rutinerna finns lokalt på grundskolorna ska särskolan med den nya organisationsformen erbjuda grundskolorna och deras rektorer stöd kring. 60

7 SID 5/6 Det kan därför också finnas integrerade särskoleelever i samtliga grundskolor. Även de eleverna ska få likvärdiga möjligheter till utbildning och undervisning som de särskoleelever som finns i särskolan. Vallentuna särskola ska med den nya organisationsformen erbjuda samtliga huvudmannens grundskolor och rektorer stöd kring det arbetet. Den samlade kompetens som Vallentuna särskola via beprövad erfarenhet har byggt upp och fortsätter bygga upp ska komma hela organisationen till del. Det är en central aspekt av det här förslaget. Det ska i organisationen genomföras ett ömsesidigt utbyte och finnas en systematisk samverkan mellan Vallentuna särskola och grundskolor för att alla elever oavsett om de finns i särskolan eller i grundskolan, integrerade eller inte, ska kunna erbjudas likvärdig utbildning och undervisning utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar. Det är också ett vägande skäl för att integrera åt båda håll. Av ovan nämnda skäl bör beslutet därför vara att Vallentuna särskola helt i linje med lagstiftarens intentioner bryts ut och bildar en egen enhet med en egen rektor. Beslutet bör dessutom vara att det ska finnas möjlighet till i Vallentuna särskola integrerade grundskolelever enligt den beprövade erfarenheten. Då blandas visserligen skolformer, men detta är en anpassning till lokala förutsättningar med stöd i beprövad erfarenhet och med motivet goda resultat utifrån vad som kan anses vara goda resultat i särskolan. Även en sådan anpassning är i linje med lagstiftarens intentioner. Finansiering och utveckling i två steg Utifrån förslaget till beslut kan Vallentuna särskola som första steg omgående påbörja arbetet med att bli en stark och självständig enhet och verksamhet i samverkan med alla grundskolor i kommunen. De organisatoriska förutsättningarna är i formell mening på plats, även om rektor successivt kommer att behöva utveckla den inre organisationen. De ekonomiska förutsättningarna kan parallellt med den processen, som ett andra steg, utredas av förvaltningen och hanteras under året inom budget/vp för 2017 och till nästa år ingå som förslag i utformningen av budget/vp för De ekonomiska förutsättningarna är utmanande idag, med nya och stora lokaler för träningsskolan och med relativt sett små elevvolymer med hög personaltäthet. Elevvolymerna behöver öka för att fylla lokalerna och för att minska risken för s.k. smådriftsnackdelar, d.v.s. alltför små volymer att fördela fasta kostnader och risk på. Finansieringen behöver dessutom ske utifrån att skapa långsiktigt goda förutsättningar. Verksamheten behöver därmed på samma gång ha förmågan att anpassa sina tjänstevolymer efter elevvolymerna och givet detta inte vara alltför 61

8 SID 6/6 sårbar för svängningar i elevvolymer. Finansieringen av särskolan framöver behöver ta hänsyn till båda dessa perspektiv. De nya lokalerna är i sig en attraktionsfaktor. Givet att organisationen står på egna ben ökar förutsättningarna att attrahera elever från andra kommuner och därmed försvara den investering som kommunen gjort. Redan idag finns en positiv effekt av de nya lokalerna, med elever från andra kommuner som nu efterfrågar plats. Men även verksamheten i sig behöver bli en attraktionsfaktor. Hög kvalitet i verksamheten i kombination med attraktiva lokaler skapar en stabil grund för en god ekonomi. Att därför påbörja det organisatoriska utvecklingsarbetet omgående och inom ramen för årets budget är nödvändigt. Det här perspektivet utesluter inte utökad samverkan med olika aktörer. Tvärtom kan sådan samverkan komma flera aktörer ömsesidigt till nytta och kvaliteten i Vallentunas särskola såväl gynnas som gynna andra. 62