Notiser. Nr 3/2007. Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro. Årgång 34. Tema Att främja hälsa
|
|
- Lovisa Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Notiser Nr 3/2007 Årgång 34 Tema Att främja hälsa Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
2 Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: Fax: E-post: Hemsida: amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Kontaktperson: Marita Nyström Tema Att främja hälsa...4 Notiser Grovkornigt om fina partiklar Vissa laserskrivare sprider nanopartiklar... 6 Implantat passar ej i fält Metallimplantat kan värmas upp av EM-fält...6 Tidigt TDI-stopp förbättrar prognosen TDI-astma bättre om exponeringen upphör direkt efter diagnos...7 Komposten påverkar pusten Arbete med kompost och sopor kan påverka luftvägarna...8 Misstänkt utfall med etylenoxid Fosterpåverkan kanske en risk redan vid måttliga nivåer... 8 Cyanider symtom Cyanidförgiftning kan ge många ospecifika symtom...8 Cyanider behandling Cyanidförgiftning behandlas bäst med hydroxocobalamin... 9 Halogener frodas i bassängvärmen Trihalometaner och trietanolamin i badhus kan ge symtom...9 Företagssköterskor i Europa Stort FOHNEU-möte i England...10 Utbildningar SAM-utbildning Torsdag 29 november Företagssköterskeutbildning högskolepoäng...12 Arbets och miljömediciniskt symposium i Lennart Sundells anda Torsdag 13 mars Konferens i temaserien: Kvinnors arbetsmiljö i vården God Natt - Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april
3 Ledare Livsstilen är den viktigaste faktorn till hälsoläget hos befolkningen i arbetsför ålder. Kostens sammansättning, motion och möjligheter till återhämtning och sömn är de viktigaste friskfaktorerna. Riskfaktorer är framförallt rökning och alkohol men också arbetsmiljön påverkar hälsan även om den sällan är ensam orsak till sjukdom och ohälsa. I Socialförsäkringsutredningen 2006 nr 11 betonas att företagshälsovården står på tre ben, att tillhandahålla sjukvård, att ansvara för rehabilitering och att förebygga ohälsa genom att ta ansvar för arbetsmiljö, genomföra riskanalys och göra arbetsplatsutredningar. Under det senaste året har mycket diskuterats och skrivits från departement och företrädare för företagshälsovården om hur den bättre ska kunna ta sitt ansvar för arbetsplatsnära sjukvård, sjukskrivning och rehabilitering. Däremot har det talats väldigt lite om det tredje benet: företagshälsovårdens ansvar för arbetsmiljön för att förebygga ohälsa. För detta arbete behövs både kompetens och erfarenhet av hur fysikaliska och kemiska exponeringar mäts samt kunskap om hur resultaten ska tolkas en riskanalys där man sammanväger både faktorn och exponeringsnivån. Under det senaste decenniet har psykosociala faktorer (arbetsbelastning, arbetsorganisation, arbetstid m m) blivit dominerande orsak till arbetsrelaterad sjukdom. Mycket kan göras för att reducera psykosociala belastningar men lika viktigt är det att arbeta med hälsofrämjande faktorer såsom livsstil och sömn. Idag finns god evidens för den hälsofrämjande effekten av fysisk aktivitet och kognitiva behandlingar mot sömnbesvär vilka båda lämpar sig för intervention i grupper. Arbets- och miljömedicinska kliniken känner ett särskilt ansvar för att behålla och utveckla kunskap kring hur exponeringsutredningar kan göras/tolkas på bästa sätt men också kring hur hälsofrämjande intervention kan bidra till bättre hälsa. Ur kostnadssynpunkt resulterar ofta hundra kronor proaktivt arbete (förebyggande) i en besparing på tusentals kronor för retroaktivt arbete (sjukvård och rehabilitering). Generaldirektör Anna Hedborg är en av de huvudansvariga bakom utredningen Företagshälsovård på tre ben. Hon kommer också att medverka vid symposiet till Lennart Sundells minne 13 mars 2008, se separat annonsering i detta nummer. Lars-Gunnar Gunnarsson Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Överläkare: Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Yrkeshygieniker: Peter Berg Regionmiljösköterska Anne-Marie Porat Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsenheten Lungmottagningen Centralsjukhuset Centrallasarettet KARLSTAD VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Avdelningsläkare Nina Gritsko Överläkare: Lars-Gunnar Gunnarsson Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen ÖREBRO Mälarsjukhuset ESKILSTUNA Besök vår hemsida: 3
4 Tema Att främja hälsa Folkhälsovetenskap vid Hälsoakademin, Örebro universitet, omfattar två huvudspår: hälsa i arbetslivet och barn och ungdomars hälsa. Inriktningen är health promotion som betyder ökad egenmakt (empowerment) genom delaktighet. Forskningen närmar sig aktionsforskningen: den participativa eller deltagande forskningen som bygger på en stark och uttalad interaktion mellan forskare och deltagare. Förhoppningen är att den kan inriktas mot att beskriva och utvärdera en implementeringsprocess som innebär att forskningsresultat används ( knowledge transfer ). Health Promotion Under senare år har det som kallas Health Promotion och Workplace Health vuxit fram ur en internationell kunskapstradition. Förändringen anses så stor att det talas om ett paradigmskifte. Hälsopromotion innebär att hälsa ses som en resurs att utveckla och bevara. Centralt är att människors handlingsförmåga och handlingsutrymme tas tillvara och utvecklas. Hälsopromotiva processer inriktas mot att möjliggöra individers, gruppers, organisationers och samhällens kontroll över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättrar den. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv och att individens verksamhet på arbetet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Detta minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa utan bidrar också till en allmänt förbättrad folkhälsa och är en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Den enskilda arbetsplatsen lyfts fram som den viktigaste arenan för att göra arbetet till något som främjar hälsa istället för att bidra till ohälsa. Det finns olika synsätt på hur detta ska genomföras. Enligt ett synsätt är individens hälsobeteende, dvs vanor, attityder och beteende, i fokus och individen har ansvar för sin egen hälsa. Arbetsplatsen kan vara en arena för detta arbete. Enligt ett annat synsätt påverkas hälsan även av faktorer utanför individens kontroll och den hälsofrämjande miljön betonas som mest betydelsefull. Ett brett åtgärdsbatteri kan främja god hälsa: en god och tillgänglig hälso- och sjukvård, hälsoupplysning/utbildning, arbetsplatser som inte alstrar ohälsa samt jämlika förhållanden mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, i familjen och i samhället. På senare tid har den psykosociala arbetsmiljön kommit alltmer i fokus och hälsan länkas mot vårt individuella program, dvs coping, locus of control etc, och hur människan kan utöva kontroll över sin egen situation och hantera negativ stress. Hälsofrämjande Sjukdomsförebyggande - Åtgärder utanför hälso- och sjukvården - Åtgärder inom hälso- och sjukvården - Att stärka kroppens motståndskraft mot angrepp på hälsan - Att förhindra sjukdom och olyckor genom att orsakerna undanröjs - Förbättra hälsan, där hälsan ses som individens subjektiva upplevelse och något annat än sjukdom - Förhindra sjukdom, där sjukdom är ett professionellt identifierat tillstånd som kan få en diagnos - Målgrupper är befolkningen i allmänhet - Målgrupper utgörs av riskgrupper 4
5 Tema Aktuell forskning Man har sammanfattat ledarskapets betydelse för hälsan i en systematisk review och studerat empowerment och socialt stöd på arbetsplatsen och deras betydelse för en positiv hälsoutveckling. Riskfaktorer i arbetsmiljön och hälsoförhållanden på call center kartlades och resulterade i råd och riktlinjer för att förebygga ohälsa och utslagning av unga personer. Att studera arbetsförhållanden i nya branscher är viktigt, speciellt med tanke på alla unga som där har sin första kontakt med yrkeslivet. Sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare följdes åren efter nedskärningar. Särskilt stressades de av tröga samarbetsformer som de inte hade makt och energi att ändra. Kortisolhalterna i blodet visade tecken på fysiologisk utmattning och personalens hälsa försämrades tydligt på 20 av 24 vårdenheter. Allt mindre tid till att planera sitt arbete visade sig vara den viktigaste faktorn bakom sjukskrivningarna. Bäst hälsoläge fanns på fyra avdelningar där strategi fanns för att lösa problem och skapa laganda och medarbetarna var stolta över arbetet och hade fått lära sig att prioritera. I ett projekt studerades hållbar arbetsförmåga hos undersköterskor i äldreomsorgen och åtgärder som främjar återgång till arbetslivet hos högre kvinnliga tjänstemän efter långtidssjukskrivning. En fall-kontrollstudie av 600 kvinnor identifierade riskfaktorer för långtidssjukskrivning, nämligen låg rörlighet i arbetslivet, ojämställda familjeförhållanden, deltidsarbete, tidigt barnafödande och fler än två barn, att vara på oönskat arbete och att ha fel kompetens för arbetet. Hälsoutvecklare Folkhälsovetenskap är huvudämnet i den treåriga utbildningen till hälsoutvecklare vid Örebro universitet. En hälsoutvecklare förväntas kunna initiera, planera, leda, genomföra och utvärdera hälsofrämjande insatser inom och mellan kommuner, landsting, företag, företagshälsovård och frivilligorganisationer. Hälsoutvecklaren ska bli förtrogen med politiskt framtagna policydokument och folkhälsomål för att kunna såväl förhålla sig kritiskt som att använda dem i tillämpat arbete. Kontaktperson: Hélène Sandmark helene.sandmark@hi.oru.se. Tel Hanna Arneson, Kerstin Norman och Anna Hertting Ämnet Folkhälsovetenskap, Hälsoakademin, Örebro universitet. 5
6 Notiser Grovkornigt om fina partiklar Implantat passar ej i fält Under sommaren uppmärksammade våra nyhetsmedia en australiensisk studie av kontorsskrivare - Laserskrivare kan ge cancer - men i själva rapporten nämns inte ordet cancer. Studien redovisade mätningar av partiklar mindre än 1 µm, dvs nanopartiklar, som spreds från skrivare på ett cirka 120 m 2 stort kontor. Nivåerna av fina partiklar på kontoret låg runt ett par tusen partiklar/cm 3 med tio gånger högre kortvariga toppar vid intensiv utskrift. 17 av 62 skrivare spred under utskrift så mycket partiklar att halterna steg cirka tio gånger över bakgrundsnivån. 37 skrivare spred inte märkbart över bakgrundsnivån i lokalen. Bakgrundsnivån på kontoret var således cirka partiklar/cm 3. I korridoren på yrkesmedicinska kliniken uppmättes cirka partiklar/ cm 3. På restauranger har uppmätts mellan och partiklar/cm 3, allt beroende på förekomst av rökrum (Milz S 2007). En verkstad med låga dammhalter (0,10 mg/m 3 ) hade cirka partiklar/cm 3 (Heitbrink WA 2007). På svetsverkstäder med punktutsug och filterrenad återluft mättes partiklar/cm 3 (Brouwer DH 2004). Inom klinikens eget projekt med mätningar på gjuterier, svetsverkstäder och betongindustri har uppmätts partiklar/cm 3. Vissa kontorsskrivare bidrog således signifikant till ökat antal fina partiklar men drygt hälften spred inga nämnvärda mängder. Mätresultaten har inte kunnat kopplas till hälsoeffekter. Med dagens kunskap måste man nog säga att arbete på kontor normalt inte medför någon ökad risk pga nanopartiklar. Referens: Environ Sci & Technol. Published on Web 08/01/2007. En fråga från FHV gällde om metallföremål i kroppen, dvs passiva implantat, kan hettas upp då man befinner sig i kraftiga elektromagnetiska fält, t.ex. klättrar i TV-mast. De flesta moderna implantat, dvs plattor, skruvar, spikar och clips, kan klara MR-undersökning eftersom de inte är magnetiska. Problem kan däremot uppstå i elektromagnetiska växelfält. Elektromagnetiska fält av lägre frekvenser, dvs kraftfrekventa upp till khz, kan i första hand inducera strömmar och gränsvärdena för dessa lägre frekvenser avser därför att förhindra elektrisk påverkan t.ex. på hjärta och nerver. Högre frekvenser, dvs radiofrekventa fält från 100 khz vid AM-bandet, radio och TVfrekvenser, mikrovågor och radarvågor, kan ge upphov till uppvärmning pga ökade molekylarrörelser. Metallföremål kan böja av fältlinjerna så att de förtätas på vissa punkter. Detta innebär inte någon ökning av den totala värmeutvecklingen, bara att den fördelas ojämnt. 6
7 Notiser Tidigt TDI-stopp förbättrar prognosen Stavar och spikar koncentrerar värmen vid ändarna, särskilt om de har en längd av 1/ 3-del av strålningens våglängd. Cirkulära clips, t.ex. efter thoraxoperationer, skulle därför kunna utgöra risk för lokal uppvärmning. Metallplattor efter frakturer i underbenen koncentrerar värmen mindre. Metallföremål i muskulatur liksom kärlstentar i aorta innebär inga problem pga effektiv avkylning av blodcirkulationen. Metallplatta som endast täcks av cirka 3-8 mm hud kan dock ge förstärkning med uppvärmningseffekter om våglängden är 4 gånger längre än hudtjockleken. Små föremål, dvs kortare än 20 mm, t.ex. skruvar, små stavar, cochleaimplantat, medför ingen nämnvärd ökning av värmeabsorptionen. Glasögon, amalgamplomber, smycken och pacemakrar är också ofarliga att bära men de sistnämnda kan påverkas av inducerade strömmar! Enligt Arbetsmiljöverket gäller regler för underhåll på radio- och TV-master med markeringar på master som inte får passeras utan att sändningen slås av. I AFS 1987:2 ges gränsvärden för elektriska och magnetiska fältstyrkor under 1 sekund respektive 6 minuter för olika frekvensområden. Om reglerna följs innebär sådant arbete ingen risk för uppvärmningseffekter men implantat av kritisk längd och placering strax under huden, t.ex. på underbenen, skulle kunna värmas upp lokalt vid exponering runt gränsvärdet. I AFS 2005:6 om medicinska kontroller i arbetslivet finns inga rekommendationer angående detta. Dock kan man motivera riskbedömning särskilt om det gäller gravida och ammande kvinnor eller arbetstagare med aktiva eller passiva implantat. Referenser: Arbetsmiljöverket, t.ex. AFS 1987:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält. SSI. Guidelines for the RF exposure assessment of metallic implants, Australia En italiensk uppföljning av 25 sprutlackerare med yrkesastma orsakat av TDI gjordes fem år efter avslutad exponering. Vanlig undersökning, gradering av symtom, metakolintest och antikroppar mot TDI liksom bronkialprovokation mot TDI ingick. 7 personer reagerade fortfarande på TDI och de hade kvar sina symtom och positivt metakolintest. Av de 18 som inte längre reagerade på TDI hade 8 fortfarande astmasymtom som dock blivit betydligt bättre medan de övriga 10 var symtomfria och hade normalt metakolintest. Det som var avgörande för att bli symtomfri var hur lång tid man exponerats för TDI efter det att astmadiagnosen ställts. Prognosen är således riktigt god om exponeringen upphör efter högst några månader efter symtomdebut. Det är således viktigt att tidigt fånga isocyanatrelaterade symtom. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2007;80:
8 Notiser Komposten påverkar pusten Misstänkt utfall med etylenoxid I en tysk studie av 218 komposteringsarbetare och 66 kontroller noterades högre förekomst av irritativa symtom från ögon och övre luftvägar liksom en större förlust av vitalkapacitet vid en femårsuppföljning jämfört med kontrollerna. Slutsatserna var att organiskt damm troligen tillsammans med svampar och sporer bidragit till detta. Holländska sophämtare undersöktes med spirometri och metakolintest. Av de 16 sophämtarna hade 6 personer regelmässigt luftvägsbesvär och 10 var symtomfria. På måndagsmorgonen var deras spirometri och metakolintest likartade men de med luftvägsbesvär försämrades något mer under arbetsveckan. Referenser: Int Arch Occup Environ Health 2007;80: Int Arch Occup Environ Health 2007;80: I en studie från Sydafrika deltog 98 sjukvårdsbiträden som steriliserade instrument med etylenoxid på en operationsavdelning. De var gravida och baserat på mätningar kunde 19 klassas som högexponerade och 79 som lågexponerade. Totalt fem missfall observerades bland de 98 sjukvårdsbiträdena, varav fyra bland de 19 högexponerade och ett bland de 79 lågexponerade, en statistiskt signifikant överrisk. I genomsnitt uppmättes 1,03 ppm etylenoxid vid personburna mätningar (svenskt gränsvärde är 1 ppm). Dock var det bara 17 värden som var högre än 0 och bland dessa var medelvärdet 5,87 ppm. Grovt räknat kan man således anta att cirka 15% av sjukvårdsbiträdena hade exponerats över gränsvärdet. Klassningen av exponeringen grundade sig delvis på frågeformulär och bedömning av arbetsplatserna varför en viss missklassifikation till de två exponeringskategorierna kan ha ägt rum. Även om säkra slutsatser om orsakssamband inte kan dras i denna studie indikerar den ändå att fosterpåverkan är en reell risk vid exponeringar som denna. Etylenoxid är dock inte upplistat som reproduktionsstörande i Hygieniska gränsvärden AFS 2005:17 men väl i de cancerframkallande ämnenas C-lista. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2007;80: Cyanider symtom På ett företag förbehandlas komponenter med cyanid inför ytbehandling. En anställd svimmade efter att ha uppehållit sig invid cyanidbadet utan andningsskydd. Nedsväljning av cyanid kan naturligtvis vara oavsiktlig eller användas som mordmetod (Jfr Agatha Christie: Cyankalium och champagne). De flesta fall av cyanidförgiftning torde ske i samband med bränder i slutna utrymmen, där cyanider 8
9 Notiser lätt bildas då vissa material brinner. Risk för exponering kan också finnas i ytbehandlingsindustri och på laboratorier men även för juvelerare. Cyanid-jonen hämmar cellandningen (den oxidativa fosforyleringen) genom blockering av cytochrom-oxidas, ett enzym som är nödvändigt för syrets oxidation av glukos. Detta drabbar i första hand hjärnan. En ansamling av laktat i kroppens organ leder till metabolisk acidos som i sin tur orsakar hyperventilation. Symtomen tillstöter inom någon minut, särskilt efter inandning av gasen vätecyanid (blåsyra). I lindriga fall torde svaghetskänsla, huvudvärk, illamående, yrsel, hjärtklappning och oro och kanske hudrodnad vara vanligast. Svimning kan förekomma, troligen pga lågt blodtryck. I allvarliga fall sker en psykisk påverkan, hyperventilation, hypotoni, tremor, kramper och medvetslöshet. Risker med långvarig exponering för låga halter cyanid är dåligt undersökta. Sköldkörtelpåverkan i form av hypothyreos kan uppträda i första hand inom jodbristområden, troligen genom inverkan av thiocyanat. Takgränsvärdet 5 mg/m 3 tycks inte ge någon större säkerhetsmarginal. Cyanider behandling Lindriga symtom av cyanidexponering behöver inte behandlas farmakologiskt. Adekvat och snabbt insatt behandling vid allvarliga symtom leder oftast till komplett tillfrisknande, men efter svåra förgiftningar kan neurologiska resttillstånd uppträda. Syrgas ska alltid ges vid måttliga allvarliga symtom. På senare år har hydroxocobalamin, naturligt vitamin B 12, allmänt blivit förstahandsmedlet vid svår förgiftning. Ämnet finns i form av ett Cyanokit eftersom det krävs betydligt högre doser, cirka tusen gånger högre, än de som ges för behandling av perniciös anemi. Ämnet binder direkt till cyanid och bildar cyanocobolamin som inte är toxiskt och snabbt elimineras via njurarna. Det ges i dosen 5 g till vuxen (70 mg/ kg) som i.v. infusion under minuter och kan ges direkt på skadeplatsen inför ambulanstransport. Tidigare användes huvudsakligen amylnitrit kombinerad med thiosulfat. Amylnitrit i ampull på 0,3 ml inandas efter att ampullen knäckts och en fiberväv anfuktats. Är inte lika effektivt men kan ges på skadeplatsen om hydroxocobalamin saknas. Referenser: Läkemedelsboken 2007/2008 sid Hum Exp Toxicol 2007;26: Halogener frodas i bassängvärmen Arbete i badhus innebär värme och hög luftfuktighet men även inandning av trihalometaner och trikloramin. Trihalometaner, t.ex. kloroform, bromdiklormetan, dibromklormetan och bromoform, uppstår genom att halogenerna brom, som finns naturligt i små mängder i vattnet, eller klor, som tillsätts för desinfektion, reagerar med organiskt material i vattnet. Trikloramin bildas genom reaktioner mellan klor och kvävehaltiga föreningar från t.ex. urin. Den står för den s.k. klorlukten och kan irritera slemhinnor i ögon och and- 9
10 Notiser 10 ningsvägar och kan också kopplas samman med lungpåverkan och illamående. I vårt Badhusprojekt samlar vi in luftprover med stationär pumpad provtagning på ett tiotal bad i Mellansverige. Parallellt med mätningar av kemiska föreningar i badhusluften utförs även medicinska undersökningar på badhuspersonalen. Dessa innefattar enkätfrågor om luftvägssymptom, lungfunktionsundersökning, mätning av kvävemonoxid i utandningsluft samt blodprovstagning för analys med phadiatop och förekomst av den inflammatoriska markören Claracellsprotein (CC16). Ambitionen är att eventuella fynd i de medicinska undersökningarna skall kunna kopplas till lufthalter och leda till rekommendationer på säkra exponeringsnivåer för trikloramin. Hygieniskt nivågränsvärde finns bara för ett av de nämnda ämnena, kloroform. Referenser Eur Respir J, 2002;19: SOS Bassängbad - Handbok om regler, skötsel och hälsorisker. Socialstyrelsen Jessica Johansson Företagssköterskor i Europa Nyligen samlades företagssköterskor från hela Europa i London på en konferens arrangerad av FOHNEU (Federation of Occupational Health Nurses within the European Union). Man hade sex huvudsessioner i plenum, Workplace Health Promotion, evidensbaserad praktik, arbetsförhållanden och psykosociala riskfaktorer, utbildning, forskning och professionell utveckling, frånvaroproblem samt rehabilitering. Sverige bidrog med endast två föredrag. Det första kom från Göteborg och handlade om hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap. En slutsats av denna presentation var att företagssköterskor är mycket väl ägnade att främja just detta. Det andra bidraget kom från Lund och beskrev luftvägsbesvär bland kvinnliga frisörer. Ett imponerade bidrag kom från England, som redovisade en riskbedömning av arbete inom oljeindustri. Man presenterade detaljerade handlingsplaner som även var webbbaserade. Från Europakommissionen rapporterades att 90% av alla dödsolyckor sker i små och medelstora företag. Totalt inträffar 4 miljoner arbetsrelaterade olyckor varav 82% i små och medelstora företag. Det finns ett Europainitiativ att reducera arbetsrelaterade olyckor med 25% genom en bättre riskidentifiering och Good Clinical Practice, Lighten the load, en jättekampanj som ännu inte gett eko på svenska arbetsplatser. Dock har Arbetsmiljöverket planer på att utarbeta en AFS i samarbete med Lund i denna anda. Från Birmingham påmindes om att akuta belastningsbesvär alltid orsakas av akut muskulär belastning medan utveckling av kroniska besvär oftast beror på psykosociala faktorer. Ett intryck man kan få är att företagshälsovård i Centraleuropa är ganska handlingsinriktad och inte i samma grad som i Sverige bromsad av oklar eller begränsad finansiering eller av låsta avtal med kundföretagen. Både Holland och Finland har obligatorisk företagshälsovård vilket kan vara en fördel i vissa avseenden. Anne-Marie Porat
11 Utbildningar Systematiskt arbetsmiljöarbete - utbildning i Arbets- och miljömedicinska klinikens metod Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av metoden SAM i företag och vården. Nästa kurs: Torsdagen 29 november 2007, USÖ Målgrupp: Chefer/arbetsledare, personal inom företagshälsovården, konsulter, skyddsombud, SAM-ordnare på arbetsplatsen, arbetsmiljöombud, ledningsgrupp, miljöansvariga m fl Mål: Kursdeltagarna får en introduktion i en väl beprövad metod som får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera Tid: Kl Plats: Universitetssjukhuset Örebro Kursavgift: kr exkl moms (I kursavgiften ingår arbetsmaterial bestående av pärm och CD-skiva). För mer information kontakta Sten Dankvardt tfn , e-post: sten.b-dankvardt@orebroll.se 11
12 Utbildningar Företagssköterskeutbildning , 60 högskolepoäng Utbildningen genomförs på uppdrag av Socialdepartementet och kommittén för Framtidens FHV-utbildning (S 2007:01) och motsvarar de 40 poängs utbildningar som tidigare genomförts på uppdrag av Arbetslivsinstitutet. Den motsvarar enligt Bolognaprocessens direktiv nu 60 högskolepoäng. Utbildningens syfte och mål Syftet med utbildningen är att fördjupa och utveckla deltagarnas kunskaper och kompetens så att hon/han som professionell företagssköterska skall kunna bedriva arbetsmiljöarbete och folkhälsoarbete bland människor i arbetslivet. Innehåll Utbildningen omfattar fyra terminer på halvfart motsvarande tio veckors studier per termin, varav tre till fyra veckor på kursorten och sju veckors nätbaserade studier. Utbildningen består av följande delkurser: Företagshälsovård 15 hp (inklusive projektarbete) Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp Ergonomi, arbetsfysiologi och arbetsmedicin 15 hp Arbetspsykologi och organisation 7,5 hp Folkhälsa och folkhälsoarbete 15 hp Behörighet Legitimerade sjuksköterskor anställda i företagshälsovård med minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Ett krav är att inneha anställning inom företagshälsovård senast 1 nov Datorvana och e-postadress är också ett krav. Kostnad Ingen kursavgift. Kurslitteratur, resor och uppehälle betalas av kursdeltagaren eller dennes arbetsgivare. Kurslängd 31 mars nov Utbildningsanordnare och kursort Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Kontaktpersoner Sofia Loodh, utbildningsledare Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: E-post: sofia.loodh@orebroll.se Christina Söderqvist, utbildningssekreterare Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: E-post: christina.soderqvist@orebroll.se Mona Ewertsson, studierektor Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet Telefon: E-post: mona.ewertsson@hi.oru.se Sista ansökningsdag 1 december
13 Utbildningar Från forskning till praktik - 40 års perspektiv och framtidsvisioner Arbets och miljömediciniskt symposium i Lennart Sundells anda Torsdagen 13 mars 2008, Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Arrangör: Arbets- och miljömedicinska kliniken PROGRAM Lennart Sundells betydelse för arbets- och miljömedicin Moderator och inledare Lars-Gunnar Gunnarsson, AMM, Örebro Arbets- och miljömedicin under 40 år Berit Ydreborg och Katja Hagström, AMM, Örebro Lennart Sundells visioner ur ett nationellt perspektiv Gunnar Ahlborg jr, ISM, Göteborg Svensk arbetsmedicinsk forskning förr och nu Christer Hogstedt, Folkhälsoinstitutet, Stockholm Företagshälsovårdens nya roller möjligheter och problem Anna Hedborg, Socialdepartementet, Stockholm Diskussion med panel och auditorium Deltagare Lars Hjalmarson, FSF, Stockholm Bodil Mellblom, Svenskt Näringsliv, Stockholm Ragnhild Ivarsson-Walther, FHV, Linköping Moderator Gunnar Ahlborg jr, ISM, Göteborg Från kunskap till tillämpning - Hur kan arbets- och miljömedicinens betydelse för en hållbar samhällsutveckling ökas? Diskussion med panel och auditorium Deltagare Anna-Carin Olin, AMM, Göteborg Hans Augustson, AFA Försäkring, Stockholm Monica Hane, Samarbetsdynamik AB, Degerfors Håkan Westberg, AMM, Örebro Moderator Maria Albin, YMK, Lund För mer information: 13
14 Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården God Natt Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april 2008 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Bland föreläsarna: Fredrik Paulún Anna Jansson Vid frågor kontakta Birgitta Klaesson Tfn: birgitta.klaesson@orebroll.se Arrangör: Paraplygruppen, Yrkes- och miljömedicinska kliniken 14
15 Personal Tfn: Fax: E-post: Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare Andersson Lena Kemist Andersson Lennart Yrkeshygieniker Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare Axelsson Sara Kemist B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör Berg Krister Avdelningschef Berg Peter Yrkeshygieniker Bergström Bernt Laboratorieingenjör Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent Duberg Cecilia Psykolog Egelrud Liselott Analytisk kemist Fagerlund Inger Forskningsassistent Gritsko Nina Avdelningsläkare Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef Hagström Katja Yrkeshygieniker Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker Karlsson Leif Instrumenttekniker Keloushani Anahita Underläkare Klaesson Birgitta Klinikassistent Loodh Sofia Enhetschef, regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare Nilsson Anders Kemist Norberg Carin Kemiingenjör Nyström Anita Assistent Nyström Marita Läkarsekreterare Ohlson Carl-Göran Överläkare Overmeer Thomas Ergonom Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska Seldén Anders Överläkare Stridh Göran Fil dr Söderqvist Christina Läkarsekreterare Warg Lars-Erik Docent i psykologi lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef hakan.westberg@orebroll.se Vihlborg Per Underläkare per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker lisbet.viklund@orebroll.se 15
16 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 16
Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merArbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress
Läs merVila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.
Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med
Läs merFörslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv
Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.
Läs merArbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet
arbetsmiljöutbildningar 2016 Arbetsmiljöutbildningar för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet Med en unik erfarenhet och kompetens inom arbetsmiljöområdet anordnar Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum
Läs merHälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan
Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum 2013-10-10 PVV 361-2013 HR-avdelningen Handläggare Ulrika Dahl Eriksson, HR-chef Primärvårdsstyrelsen Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso-
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merLuftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.
Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merAnsamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
Läs merIndividuell uppgift 2
Individuell uppgift 2 Som grund för uppgiften är caset som behandlades på första träffen, och resultaten från mätningen av den fysikaliska/tekniska miljön, se bilaga 1, 2 och 3. Nu ska du analysera följande
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Läs merGustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)
Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merLUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Universitetssjukhuset Örebro Lena Andersson Yrkeshygieniker Jessica Westerlund Leg. biomedicinsk analytiker AMM i Örebro Regionklinik sedan 1966 Värmlands län Västmanlands län Södermanlands län Örebro
Läs merFör att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Läs merNy AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till
Läs merSynpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.
Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merArbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:
Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merSAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE
SAMMANSTÄLLNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008-2010 AVDELNING ÖREBR 1 PROFESSION Vi ska gemensamt påverka och utveckla våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utifrån
Läs merHandlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52)
Utlåtande 2005: RV (Dnr 339-3440/2005) Handlingsplan för anställda inom staden som utsatts för våld Motion av Ewa Samuelsson (kd) (2005:52) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion
Läs merRiktlinjer för. vetenskapliga principer. kvalitetsarbete. samt. för ST-läkare i Örebro Läns Landsting
Riktlinjer för individuellt arbete enligt vetenskapliga principer samt kvalitetsarbete för ST-läkare i Örebro Läns Landsting Sammanfattning I socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:17) för ST som är
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merArbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)
Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merHälsa enligt WHO (1945)
Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merDen hållbara hemtjänsten
Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merUppdaterad 31.3.2011. FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande
Uppdaterad 31.3.2011 FPA:s ASLAK-kurser innehåll och ansökningsförfarande 1 FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH ANSÖKNINGSFÖRFARANDE gäller från 1.1.2012 Innehållsförteckning FPA:s ASLAK-KURSER INNEHÅLL OCH
Läs merKursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse. Omfattning 40 v heltidsstudier
Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse Omfattning 40 v heltidsstudier Tillträdeskrav/ förkunskaper Treårigt gymnasium eller motsvarande. Intervju. Presentation
Läs merHälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården
Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete
Läs merBESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM
ANSÖKAN projektmedel Utveckling av landstingets hållbarhetsarbete Dnr HBN13-018 BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM Kontaktperson: Johan Sundqvist, Miljöchef Insatsens
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merFriskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!
Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.
Läs merArbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning
Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merMångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan.
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Charlotte Lindholm 2014-11-24 Mångfaldsplan 2015-2017 för Habilitering & Hjälpmedel med handlingsplan. Inledning Syftet med en övergripande mångfaldsplan
Läs merKARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).
Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merFebruari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt
Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade
Läs merYttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar
HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merHållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9
Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merEgenskattning av hälsan
Egenskattning av hälsan (Instrument för egenskattning av hälsan) Hur är Din hälsa? Att ge ett enkelt svar på frågan; "Vad är hälsa, och hur mår Du?" är inte lätt. Hur vi känner oss är inte bara en fråga
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merSammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde
1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merVERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Läs merKommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen
Läs merFörslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden
SIGNERAD 2014-11-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-11-03 Vår referens Ann-Chris Wolter Rohmée HR-specialist ann-christin.wolter.rohmee@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel ur de sociala
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merRehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering
Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merSTANNA UPP SAKTA NER STARTA OM
www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna
Läs merArbetsmiljöbokslut 2015
Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merLiberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram
Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merJämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret
Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och
Läs merSJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA
1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merMedicinska kontroller
Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs mersambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
BIL 2. REVISION DELMÅL C1C12 FÖR ARBETSMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön vidare
Läs merAlkohol och droger riktlinjer
1 (6) 2009-04-02 Alkohol och droger riktlinjer Karlshamns kommun har cirka 2600 tillsvidareanställda. Av dessa är drygt 2200 kvinnor och drygt 400 män. I Sverige beräknas cirka 13 % av den manliga befolkningen
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merIF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014
IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö
Läs merArbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt
Arbetstider, hälsa och säkerhet: en litteraturöversikt Göran Kecklund, docent goran.kecklund@stressforskning.su.se 1 Frågeställningar/områden Hälsorisker vid natt- och skiftarbete Patientsäkerhetsrisker
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden
2012-11-07 1 Innehållsförteckning Ärende 112 Individärende... 3 113 Individärende... 4 114 Individärende... 5 115 Månadsuppföljning oktober... 6 116 Riskanalys sjuksköterskor natt... 7 117 Tillägg till
Läs merLOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN
1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande
Läs merPersonlig pensionsrådgivning
SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket
Läs merRiskanalys för industri i Rengsjö Centrum
Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merDet fanns inga skillnader i effektivitet mellan pojkar/män och flickor/kvinnor eller mellan etniska grupper eller raser.
VI.2 Komponenter till en offentlig sammanfattning VI.2.1 Översikt över sjukdomsepidemiologi Intuniv är ett läkemedel för behandling av uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (ADHD), en beteendestörning
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs mer