Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården"

Transkript

1 Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, , Örebro universitet och Arbets- och miljömedcinska kliniken, Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år vid Hälsovetenskapliga Instutionen Örebro Universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset, Örebro, Arbetet har utförts vid Faluhälsan i Falu stad. Handledare vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Överläkare Carl-Göran Ohlson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbetsoch miljömedicinska kliniken i Örebro inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örebro i februari Företagssköterska Maria Hedman-Back Faluhälsan AB Åsg. 25/ Falun Tel Fax Mail: maria.hedman-back@faluhalsan.se Utbildningsansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken Projektarbetets titel: Hälsoprofilbedömningar och symtom bland personal inom folktandvården

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Bakgrund...2 Syfte...3 Studiegrupp...3 Metod...3 Resultat...4 Diskussion...5 Referenser...7 Bilaga

4 Sammanfattning Hedman-Back, M. Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 p Syftet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition, med hjälp av ett allmänt instrument för bedömning av hälsa och livsstil, HälsoProfilBedömning. Metoden som använts var ett frågefomulär med livsstilsfrågor som deltagarna fyllt i, konditionstest och provtagning, blodtryck, längd och vikt. Gruppen som blev undersökt är personal inom folktandvården, nämligen 41 tandläkare, 64 tandsköterskor och 36 tandhygienister, receptionister, vaktmästare och tandtekniker, totalt 141 personer. Deras medelålder var 49 år i genomsnitt. 59 % av deltagarna uppgav att de hade god hälsa. God hälsa hade inte signifikant samband med vare sig kön, ålder eller yrkeskategori. Rökning hade dock ett svagt omvänt samband, dvs rökare hade sämre hälsa. Förhöjt blodtryck var mer vanligt bland tandläkare, som också hade bäst kondition jämfört med de övriga kategorierna. Tandläkare stressade mest men hade också bäst kondition, vilket skulle kunna förklaras med att uppnå den rätta jämvikten mellan för mycket och för lite stress har blivit en utmaning, särskilt för personer som lever under starkt tryck. En tolkning är därför att bra kondition gör det möjligt att klara av vardagens stresstoppar och ökar uthålligheten. Sammanfattningsvis visade resultatet att det inte fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition. 1

5 Bakgrund En organisation i offentlig förvaltning med 150 anställda, har beställt Hälsoprofilbedömning (HPB) varje år i tre års tid i syfte att förbättra sina anställdas hälsa, och förebygga sjukskrivningar. Enligt arbetsgivaren är det mycket stress, och en del besvär med rörelseapparaten i form av rygg, nacke- och axelbesvär, samt för lite fysisk aktvitet. Organisationen består av 8 avdelningar med olika yrkeskategorier bl. a. tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister, tandtekniker och administrativ personal. Arbetsuppgifterna är i huvudsak tandvård. Arbetsgivaren ville också att medarbetarna skulle bli bättre rustade att möta påfrestningar i arbetet med hjälp av HPB och i samband med dessa motiverande samtal att förbättra sin hälsa. Det är rimligt att tro att livsstilsförändringar leder till bättre hälsa och därmed mindre besvär. En viktig aspekt är balansen mellan egen arbetsförmåga och arbetskrav. En bristfällig sådan balans kan ofta leda till ett stresstillstånd som inte alla individer klarar att hantera. Ett sätt kan vara att motionera under perioder av ökad stress (1). Upplevelsen av stress är också ett svårmätt subjektivt mått. Enligt en av landets mest efterfrågade föreläsare när det gäller hälsa, träning,och stress, Camilla Porsman, förekommer både positivoch negativ stress. Positiv stress är det vi upplever när vi har utmanande uppgifter framför oss som på ett eller annat sätt får oss att känna inspiration och arbetsglädje något som på sikt också kan öka självkänslan. En annan typ av stress är den fysiska, som uppkommer när vi utsätter kroppen för viss påfrestning. Denna typ av stress kan också ha positiv effekt, eftersom våra muskler mår bra av en viss grad av belastning, likaså leder och skelett. I en studie kom man fram till att regelbunden motion är ett av de absolut bästa sätten att minska upplevelsen av stress (2). I Prevents bok, Mår du som du förtjänar, kan man läsa: Att i dagens samhälle leva ett balanserat liv så att krafterna, de fysiska såväl som de psykiska, räcker till vardagen - och gärna lite till kräver kunskap, insikt och självtillit nog att ta eget ansvar för livsstilen (3). Man räknar med att 30 procent av den vuxna befolkningen är helt fysiskt inaktiv både i sitt arbete och på sin fritid. Nutidsmänniskan låter musklerna mestadels vila i kontorsstolar, medan hjärnan går på högvarv det är ju kompetensen i hjärnan som är kapitalet. Detta är en olycklig kombination som leder till psykiska arbetsskador som stress och utbrändhet. Och vad mera är: ju mer stressade vi är, desto mindre motionerar vi. Det borde vara tvärtom, eftersom all forskning visar att fysisk aktivitet främjar både kropp och själ och förebygger stress och överansträngning (4). Sjukfrånvaron, och då speciellt långtidssjukskrivningarna, har ökat i svenskt arbetsliv ( Det är ett stort problem som kostar mycket pengar och personligt lidande och problemet är störst i offentliga organisationer. Rehabiliteringar görs men däremot är det brist på förebyggande åtgärder (5). 2

6 Syfte Syftet med denna studie var att se om det fanns något samband mellan hög stress nivå och låg kondition, med hjälp av instrumentet Hälsoprofilbedömning. Studiegrupp Alla anställda vid en folktandvård blev erbjudna att deltaga, varefter en inbjudan skickades ut samt tider för undersökningen. 150 anställda erbjöds och 141 deltog och bortfallet på nio personer, avbokade sina tider pga sjukdom eller semester. Könsfördelningen var 27 män och 114 kvinnor. Genomsnittsåldern var 49 år. Metod Enkät, frågeformulär med bundna svarsalternativ, fem svarsalternativ, HPB blankett, (se bilaga 1). Hälsoprofilbedömningarna (HPB), betecknas som allmänna och är ej kopplade till någon föreskrift, ej lagstadgade. HPB har sitt ursprung från 1972 genom upphovsmännen Sture Malmgren och Gunnar Andersson, HOS Hälsoprofilinstitutet och är resultatet av en tvärvetenskaplig forskning. HPB är i första hand en metod på individnivå för att motivera människor till förändring i livsstilen genom medvetandegörande kommunikation. HPB är också en utmärkt metod på gruppnivå där syftet skulle kunna vara förebyggande/främjande systematiskt arbetsmiljöarbete, tex för att minska stressen eller satsa på något som är bra och förbättra ytterligare. Det sistnämnda skulle kunna göras i större utsträckning av vad som görs i dag. På slutet av 80-talet vidareutvecklades detta verktyg för medvetandegörande kommunikation inom hälsa. Syftet med detta var att individen skulle själv ta ansvar för sin hälsa. Denna metod fick namnet HälsoProfilBedömning och innehåller fysiologiska mätningar samt ett självskattningsformulär (se bilaga 1) där olika levnadsvanor tas upp. För ett varaktigt hälsosamt leverne krävs på djupet att anamma en hälsosam livsstil (6). HPB:n som instrument går ut på att kartlägga en individs levandssvanor med hjälp av ett frågeformulär som behandlar olika aspekter på hälsa. Dessa 10 hälsoaspekterna är: fritid, motion, kost, tobak, alkohol, medicin, symtom, upplevd stress, upplevd ensamhet respektive upplevd hälsa. Hälsoaspekterna baseras på frågor med skattningsskalor från 1 till 5, där 1 är sämst och 5 bäst. Den andra delen av HPB:n består av fysiologiska tester och dessa är skelettmätning (som syftar till att mäta en persons undre och övre viktgräns), blodtrycksmätning samt konditionstest på cykel (som mäter konditionsvärde och syreupptagningsförmåga) (6). Alla data samlades i ett dataprogram, Kick Profildata, och bearbetades där, så att man kan se gruppens resultat. Alla 141 deltagare hade sina enkäter med sig i fyllda och man började med att gå igenom dessa. Därefter gjordes de fysiologiska testerna, med vikt, skelettvikt, blodtryck samt konditionstest på cykel. 3

7 Sedan sammanfattades HPB:n och man satte ett personligt mål inför nästa års HPB. Sammanlagd tid för HPB:n var en timme. En gruppsammanställning gjordes i dataprogrammet som arbetsgivaren fick ta del av. Resultat I tabell 1 visas fördelningen av män och kvinnor samt fördelning av yrkeskategori. Tabell 1. Fördelnng av män, kvinnor och yrkeskategorier inom studiegruppen. I kategorin övriga ingår tandhygienister, receptionister, vaktmästare och tandtekniker. Kön Yrkeskategori Alla Tandläkare Tandsköterska Övriga Man Kvinna Ålder Totalt I tabell 2 visas fördelningen av några ohälsomått för de tre yrkeskategorierna samt för män och kvinnor. Tabell 2. Antal (andel %) av studiegruppen med blodtryck över 140/90, diabetes, hjärtåkomma respektive sämre hälsa enligt HälsoProfilen efter uppdelning på kön respektive yrkeskategori. Yrkeskategori Ohälsomått Alla Tandläkare Tandsköterskor Övriga Blodtryck > 140/90 42 (30 %) 14 (34 %) 18 (28%) 10 (28%) Diabetes 2 (1,4 %) 1 (2,4 %) 1 (1,5 %) 0 Hjärtåkomma 17 (12 %) 7 (17 %) 4 (6 %) 6 (17 %) Sämre hälsa enligt Hälsoprofilen 58 (41 %) 15 (36 %) 29 (45 %) 14 (39%) Som framgår av ovanstående tabell var förhöjt blodtryck mer vanligt bland tandläkare än bland de övriga. En analys av yrkeskategorierna efter uppdelning på kön har dock inte genomförts med hänsyn till det låga antalet män. I tabell 3 visas medelvärden för några hälsorelaterade mått samt för ålder för de tre yrkeskategorierna. 4

8 Tabell 3. Medelvärden för de hälsorelaterade måtten konditionstal, symtom, stressupplevelse och hälsoupplevelse efter uppdelning på yrkeskategori. Totalt Yrkeskategori Hälsorelaterade mått Tandläkare Tandsköterskor Övriga Ålder, år 49,2 49,8 49,3 48,5 Konditionstal, % Symtom, 1-5 2,89 2,85 2,95 2,81 Stress, 1-5 3,21 2,98 3,36 3,19 Hälsa, 1-5 3,84 3,85 3,83 3,83 I tabellen ovan framgår det att tandläkare hade bäst kondition och stressade mest, men i övrigt var det små skillnader mellan yrkeskategorierna. 59 % av deltagarna uppgav att de hade god hälsa. God hälsa hade inte signifikant samband med vare sig kön, ålder eller yrkeskategori. Rökning hade dock ett svagt omvänt samband, dvs rökare hade sämre hälsa (p=0,06). Det fanns inget samband mellan hög stress nivå och låg kondition. Personer med förhöjt blodtryck var sex år äldre och hade något lägre konditionstal och var oftare män. Diskussion I denna tvärsnittsundersökning av 141 tandvårdspersonal framkom inte något samband mellan låg kondition och hög stress. Skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna var små. Tandläkarna dominerades dock av män med lite högre andel med blodtrycksförhöjning och med något högre grad av stress, men deras medelålder skiljde sig inte från de övriga kategoriernas. Rökarna var få och de hade något sämre kondition än icke rökarna. I denna undersökning finns några metodproblem och felkällor. En sådan är tex att submaximala konditionstester på cykel inte är riktigt tillförlitliga, tex om man ligger på en variation i max puls som inte ligger på 220 minus åldern. När det gäller att bedöma samband mellan stress och kondition kan en felkälla vara att stress ger en momentant både högre puls och högre blodtryck, och om man är utsatt för långvarig stress så skapar denna ökningen av puls och blodtryck en obalans i det autonoma nervsystemet. Sympatikus, det vill säga påslaget som påskyndar processer i kroppen, kan senare aktivera parasympatikus som istället bromsar samma processer. Här kan parasympatikus fungera som en betablockerarliknande försvarsmekanism, det vill säga broms mot de påskyndande efekterna och istället sänka både blodtryck och puls (7). Tandläkare stressade mest och hade också bäst kondition, vilket skulle kunna förklaras med att uppnå den rätta jämvikten mellan för mycket och för lite stress har blivit en utmaning, särskilt för personer som lever under starkt tryck. Till dessa räknas bla skådespelare, journalister, företagsledare, kirurger, tandläkare och utövare av skiftande idrotter. En del stressforskare misstänker att många av oss håller på att bli missbrukare av våra egna ökade nivåer av stresshormoner, att vi är beroende av ständiga utmaningar som ett motgift mot den outhärdliga tanken på att få tråkigt (1). 5

9 Fysisk inaktivitet ökar risken för livsstilssjukdomar, gör oss svagare, ger sämre koordination och kondition och sämre förmåga att hantera påfrestningar i vardagen. Fysisk inaktivitet uppmärksammas alltmer vid behandling och prevention av stress och stressrelaterade sjukdomar. Otränade individer tycks vara sämre rustade att tåla såväl psykisk som fysisk stress. Att minska antalet stressorer i vår vardag är ett viktigt mål, som kan vara svårt att uppnå. Det är troligen minst lika viktigt att öka vår förmåga att hantera stress genom att bli mera fysiskt aktiva (8). Hur ska man klara av arbetslivets växande krav? Den kontinuerliga förändringen och det att man ständigt måste vara på sin vakt ökar arbetsstressen. Före nästa pressande arbetspass bör man säkerställa organismens tillräckliga återhämtning. Det ser ut som att en god aerobisk kondition minskar kroppens stressreaktioner och accelererar återhämtningen (9). Huvudeffekterna är att man med fysisk träning blir mer motståndskraftig mot stress (10). En sammanfattande slutsats kan vara, att har man en bra kondition så gör man det möjligt att klara av vardagens stresstoppar och framför allt så ökar uthålligheten. Efter denna undersöknings genomförande fick de anställda erbjudan om att gå stresshanteringsutbildning eller tillämpad avslappning på arbetstid och en timmes friskvård blev införd på arbetstid. 6

10 Referenser 1. Kirsta A. Allt om stress och stresshantering. Västerås: ICA-förlaget AB, Porsman C. Lär dig hantera stress. SISU idrottsböcker-idrottens förlag, Arén A, Ljusenius T. Mår du som du förtjänar? Prevent, Rosendahl S, Hälsofrämjande som affärsstrategi- fakta coh argument. Stockholm: Prevent, Arneson H. Arbetsgivarnas rehabiliteringsinsatser. Socialmedicinsk Tidning Nr 5, Malmgren S, Andersson G. HälsoProfilBedömning Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Testledarutbildning konditionstest på cykel. Malmö: SISU idrottsböcker, Börjesson M, Jonsdottir I. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 2004; 15-16: Ritvanen T. Psychophysyiological stress of teachers related to age and aerobics fitness. Medicinska institutet vid Kuopio universitet, Svensson J. Fysisk aktivitet som verktyg i stresshantering och hälsoutveckling. Double Peak AB, Läckeby, Internetadress: eller 7

11 8

12 9

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Kenneth Borggren Kenneth.borggren@previa.se Handledare: Frida Eek. Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitetssjukhus

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys Elsa Exempel Firstbeat Livsstilsanalys LIVSSTILSANALYS Mätvärde: Starttid Varaktighet Puls (låg/medel/hög) to 23.02.2012 09:09 22h 6min 50 / 67 / 132 Stressreaktioner Återhämtning Fysisk aktivitet Daglig

Läs mer

Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten

Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten En jämförelse under en 3-årsperiod (2006-2008) Författare: Bo Johansson Handledare: Per Leanderson vid Arbets- och

Läs mer

Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse. Omfattning 40 v heltidsstudier

Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse. Omfattning 40 v heltidsstudier Kursplan Friskvårdspedagoglinjen Yrkesutbildning för dig med friskvårdsintresse Omfattning 40 v heltidsstudier Tillträdeskrav/ förkunskaper Treårigt gymnasium eller motsvarande. Intervju. Presentation

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA

SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA 1 (8) SJUKSKRIVNING OCH STRESSRELATERAD OHÄLSA Roberto Eid, AB Previa, Örebro Handledare: Karin Lidblom, arbetspsykolog, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Efter handledaromdömets

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR Cecilia Heister Danielsson, företagsläkare, Bergslagens Arbetsmiljö, Filipstad e-post: cecilia@bergslagensarbetsmiljo.se Telefon:0590/61870

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Hur hör högstadielärare?

Hur hör högstadielärare? Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning

Läs mer

Ergonomi i teori och praktik

Ergonomi i teori och praktik Ergonomi i teori och praktik Namn: Klass: ERGONOMI Din kropp är bra på att anpassa sig efter vad den behöver göra. Kroppsdelar som utsätts för påfrestningar bygger automatiskt upp sig för att klara detta,

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Att mäta för att veta. Senior alert

Att mäta för att veta. Senior alert Att mäta för att veta Senior alert Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen) Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Arbetsmiljöbarometern

Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar Arbetsmiljöbarometern November 2010 Arbetsmiljöbarometern Arbetstid är mer än pengar. November 2010. 3 Innehållsförteckning Förord..................................................................................................................

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ in Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär

Läs mer

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!

Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet! Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:

Trainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress: Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman

Claudia Mallea Lira och Isabell Darkman PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner

Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås. Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se. Handledare: Marianne Törner Hälsoundersökning vid Renhållningsverket i Borås Pia Håkansson Aldenmalm Pia.aldenmalm@previa.se Handledare: Marianne Törner Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING

GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer