2013 Stockholm

Transkript

1 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013 Stockholm Studiemotiverande folkhögskolekurs 1

2 Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Under 2013 har personer deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs, där 84 procent bestod av ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Ett år efter avslutad studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad studiemotiverande kurs. Folkbildningsrådet har genomfört en undersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Undersökningen visar att 88 procent tycker att deras förväntningar på kursen uppfyllts att 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier att 51 procent har fått ökat självförtroende att 92 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en studiemotiverande kurs Åtta av tio tycker att de har fått ett bra stöd från sin kursledare och att gemenskapen i gruppen har varit bra. Många har fått förbättrade vardagsrutiner, känt sig sedda, lärt sig samarbeta och ser fler möjligheter inför framtiden. Fokusgruppen med deltagare som valt att studera vidare på folkhögskolans ordinarie kurser anser att följande faktorer utöver ovanstående har haft betydelse folkhögskolans trivsamma miljö att man redan från början känner sig trygg i studiemiljön och får stöd av lärarna folkhögskolans individuella bemötande och möjlighet att validera kunskaper och erfarenheter inför vidare studier att andra i den studiemotiverande gruppen också väljer att studera vidare Rapporten avslutas med att berörda parter, som t.ex. Folkbildningsrådets styrelse och Arbetsförmedlingen, lämnar förslag till förändringar inför framtiden att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas fr.o.m att regeringen tillför 120 miljoner kronor till årsplatser i Allmän kurs att kravet på att delta i jobb- och utvecklingsgarantin för de som fyllt 25 år ska tas bort att kurstiden på tre månader vid behov ska kunna förlängas av Arbetsförmedlingen 2 Studiemotiverande folkhögskolekurs

3 Innehåll Inledning 4 Rapportens innehåll... 4 Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?... 4 Uppföljning 6 Deltagarundersökning... 6 Studiemotiverande verksamhetens påverkan på folkhögskolan Reflektioner från RIO och SKL Måluppfyllelse 12 Mål Statistik och finansiering Aktiviteter under året Analys 15 Deltagarundersökningen Nya förutsättningar i framtiden Framgångsfaktorer Bilagor 18 Bilaga 1 Statistik per län Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Bilaga 3 Statistik per län Bilaga 4 Statistik per folkhögskola Bilaga 5 Deltagarundersökningens frågeformulär Studiemotiverande folkhögskolekurs 3

4 Inledning Rapportens innehåll Rapportens syfte är att följa upp de Studiemotiverande folkhögskolekurserna enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet och enligt avtal med Arbetsförmedlingen. Rapporten beskriver kursverksamheten, resultatet av en deltagarundersökning, hur målet har uppfyllts och avslutas med analys. Folkbildningsrådet har genomfört en deltagarundersökning i form av en enkät riktad till alla som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Undersökningen har kompletterats med fokusgrupper med deltagare. Mål- och statistikuppföljningen bygger på rapportering från folkhögskolorna samt statistik via SCB och Arbetsförmedlingen. Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs? Beskrivning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som sedan 2010 har genomförts av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Kursen bedrivs på heltid i tre månader och är en motiverande, validerande och förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Syftet är att underlätta för deltagaren och validera deras kunskaper för att kunna påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på ämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är central. Kursupplägget varierar med hänsyn till deltagarnas önskemål, Arbetsförmedlingens bedömning, skolans profilområde och lärarnas erfarenheter. På folkhögskolan möts man av en pedagogik som utgår från individens och gruppens erfarenheter, man jobbar mer praktiskt, i mindre grupper, med anpassat tempo och med dialog och reflektion. En Studiemotiverande folkhögskolekurs integreras med övrig verksamhet t.ex. genom att deltagarna deltar i temaarbeten eller läser delar av kursen tillsammans med Allmän kurs (utbildning på folkhögskola som kan ge behörighet till högskola). När kursen är slut får deltagaren ett kursintyg. Mål Målet med Studiemotiverande folkhögskolekurs har under 2013 varit att erbjuda arbetssökande 60 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader att minst 25 procent skulle bli motiverade att gå vidare till fortsatta studier Riksdagen har tillfört extra platser till Allmän kurs vid folkhögskola under 2013 och 2014, för att ungdomar som deltagit i de studiemotiverande kurserna ska erbjudas större möjlighet till fortsatt utbildning. 4 Studiemotiverande folkhögskolekurs

5 Målgrupp De Studiemotiverande folkhögskolekurserna vänder sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Målgrupperna är dels ungdomar mellan 16 och 24 år, dels deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. I oktober 2013 var cirka arbetssökande ungdomar mellan 16 och 24 år inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem saknade cirka grundskole- eller gymnasieutbildning. In- och utflöde av arbetssökande ungdomar är stort, vilket gör att målgruppen förändras över tid. Avseende den äldre målgruppen var cirka inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin. Av dem saknade cirka grundskole- eller gymnasieutbildning. Rekrytering De Studiemotiverande folkhögskolekurserna bygger på samarbete mellan Arbetsförmedlingen centralt och Folkbildningsrådet samt mellan arbetsförmedlingen lokalt och folkhögskolorna. Vanligtvis kallar den lokala arbetsförmedlingen till informationsträff där folkhögskolan informerar om kursen. Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till den Studiemotiverande folkhögskolekursen och bekostar aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under kurstiden. Folkhögskolorna ersätter efter behovsprövning deltagarna för reskostnader. Arbetsförmedlingen gör en bedömning utifrån personens behov av utbildning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår från planen och utformar kursen. Studiemotiverande folkhögskolekurs 5

6 Uppföljning Deltagarundersökning Folkbildningsrådet genomförde under vårterminen 2013 en deltagarundersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs. Folkhögskolorna ombads att uppmana sina deltagare att i slutet av kurstiden gå in via en webblänk för att besvara enkäten. Svarsfrekvensen var 28 procent. De 469 deltagare som besvarat enkäten kommer från 70 folkhögskolor. Undersökningen har kompletterats med intervjuer och fokusgrupper. Förändringar jämfört med tidigare år är att målgruppens åldersgräns tagits bort och antal platser dubblerats. Diagrammen presenterar deltagarundersökningens resultat för alla svarande oavsett ålder. Skillnader mellan ungdomarnas och den äldre målgruppens svarsresultat samt jämförelser med 2012 års deltagarundersökning kommenteras i rapporten. För att fördjupa kunskapen om upplevelsen av den Studiemotiverande folkhögskolekursen har Folkbildningsrådet genomfört en fokusgrupp med ungdomar som efter den studiemotiverande kursen läst vidare på Allmän kurs en fokusgrupp med deltagare från den äldre målgruppen som går en studiemotiverande kurs djupintervjuer med sex deltagare som inte motiverats att studera vidare För att beskriva de studiemotiverande kursernas påverkan på folkhögskolans verksamhet har tre rektorer intervjuats. Deltagarnas ålder och kön Av dem som svarat på undersökningen är 64 procent män och 36 procent kvinnor. 18 procent är utrikes födda. De flesta är mellan 20 och 24 år. Detta är representativt för de som gått en studiemotiverande kurs under Figur 1. Andelen svarande per åldersintervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% >40 Av de 469 som besvarat enkäten är 69 personer 25 år och äldre. I den målgruppen var könsfördelningen jämnare och större andel var utrikes födda än i målgruppen ungdomar. När deltagarna i fokusgrupperna citeras är texten kursiverad. 6 Studiemotiverande folkhögskolekurs

7 Utbildningsbakgrund För att få reda på deltagarnas utbildningsbakgrund ställdes frågan: Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? Nästan hälften svarade att de saknar enstaka ämnen eller ett år på gymnasiet. Resterande saknar flera år på gymnasiet och vissa även grundskolan. Figur 2. Procentuell fördelning av svaren på frågan vad som behöver kompletteras för att nå fullständiga gymnasiebetyg Enstaka ämnen (gymnasienivå) 41% Tredje året på gymnasiet 7% Andra och tredje året på gymnasiet 15% Hela gymnasiet 26% Grundskolan och gymnasiet 11% Det är en större andel i den äldre målgruppen som behöver komplettera hela gymnasiet jämfört med målgruppen ungdomar. Fokusgruppen med ungdomar visar på att man inte funnit sig tillrätta i ordinarie utbildningssystem. Av olika anledningar har man inte fullföljt gymnasiet, IVprogrammet eller komvux. Det är vanligt att ungdomarna haft flera korta praktikplatser eller kortare anställningar. På grund av den svåra bostads- och arbetsmarknaden har man ofta flyttat flera gånger. Motiv för att delta i kursen Deltagarna kunde välja flera svarsalternativ på frågan: Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Det vanligaste svaret är att man vill bli motiverad att studera vidare eller att man funderat på att studera på folkhögskola. Många vill också få hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Figur 3. Andel av svarande som angett nedanstående motiv till att gå kursen 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ) för att jag vill bli motiverad att studera vidare 2) för att jag funderat på att studera på folkhögskola 3) för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är 4) för att jag funderat på att studera på Komvux 5) för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder 6) för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid 7) för att få en referens då jag söker jobb 8) Arbetsförmedlingen beslutade att jag skulle gå 9) annat Vid fokusgruppen med ungdomar uttrycktes att man hade en skeptisk attityd till utbildning, när man började den studiemotiverande kursen. Omständigheter som kan ha betydelse vid valet att våga prova en Studiemotiverande folkhögskolekurs är familjens och vänners inställning till att studera, eller att Arbetsförmedlingen har anvisat till kursen. Det faktum att det varit svårt att få fotfäste i arbetslivet bidrar till insikten att man bör studera för att få en förändring på längre sikt. Fokusgruppen med deltagare från den äldre målgruppen uttryckte att anledningen till att man provade att studera på folkhögskola var att man blivit uppsagd pga. nerdragningar och varit arbetslös en längre tid. Några har planer på att studera vidare för att ändra sin yrkesbana. Information om kursen 79 procent anser att de fått tillräcklig information från Arbetsförmedlingen. De vanligaste kommentarerna bland övriga är att man inte fått någon information alls eller att man har uppfattat det som om man kan läsa upp sina betyg på kursen. 95 procent anser att de hade fått tillräcklig information av folkhögskolan. Exempel på kommentarer från övriga är att det varit otydligt och oplanerat. Studiemotiverande folkhögskolekurs 7

8 Vad har kursen gett deltagarna? Undersökningen visar att 88 procent tycker att deras förväntningar på den Studiemotiverande folkhögskolekursen har uppfyllts. För att konkretisera vad deltagaren tycker om kursen, fick de värdera olika påståenden utifrån frågan Vad har kursen gett dig?. Man kunde välja en värdering från 1 till 5, där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. I detta avsnitt presenteras andelen deltagare som markerat 4 (instämmer) eller 5 (instämmer helt) vid givna påståenden. Åtta av tio tycker att de fått bra stöd av sin kursledare och att gemenskapen i gruppen har varit bra. 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel av ungdomarna jämfört med den äldre målgruppen har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel i den äldre målgruppen har ansett att de fått ökade kunskaper om arbetsmarknaden jämfört med ungdomarna. Många har fått förbättrade vardagliga rutiner, känner sig sedda, har lärt sig samarbeta och ser fler möjligheter inför framtiden. 51 procent har fått ökat självförtroende, 63 procent känner sig bättre rustade för fortsatta studier och har fått tro på att utbildning är en väg till jobb. Ungefär hälften anser att kursupplägget anpassats på individnivå, att man erhållit studievägledning och fått hjälp med en plan inför framtiden. 39 procent har förbättrat sina kunskaper om arbetsmarknaden. Figur 4. Procentuell andel som instämmer eller instämmer helt vid påståenden om vad kursen har gett deltagaren förbättrade vardagliga rutiner motiverad till fortsatta studier 90% sköter min hälsa (motion m.m.) bättre fått hjälp att lägga en plan inför framtiden skapat tro på att utbildning är en väg till jobb jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier skolan som referens i framtiden nytt kontaktnät 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ökad självkänsla jag känner mig sedd, jag får ta plats anpassat kursupplägg för mig ökat självförtroende jag tar större eget ansvar ser fler möjligheter inför framtiden en bra gemenskap i gruppen större insikt om vad jag är bra på möjlighet att jobba praktiskt ökad kunskap om arbetsmarknaden bra stöd av kursledarna kunskap om folkhögskolan som studieform studievägledning lärt mig samarbeta med andra tagit särskild behörighet i något ämne 8 Studiemotiverande folkhögskolekurs

9 2013 jämfört med 2012 var det fler som instämde i sköter min hälsa bättre förbättrade vardagliga rutiner anpassat kursupplägg jag tar större eget ansvar en bra gemenskap i gruppen 2013 jämfört med 2012 var det färre som instämde i nytt kontaktnät större insikt om vad jag är bra på skolan som referens i framtiden Figur 5. Vad planerar du att göra efter att den studiemotiverande kursen är avslutad? 19% 15% 10% 55% Några citerade öppna svar: Vi kommer bra överens på folkhögskolan. Alla är välkomna. Vi går här av samma anledning. Det är lätt att trivas. Bra kontakt med lärarna. Dom frågar hur jag mår och hur helgen har varit. Blir motiverad för att jag får jobba i min egen takt och utan press. Gör därför gärna mer än vad som behövs. Bra dialog med lärarna, lär mig massor och känner att jag kan. Eget ansvar och närvaro är viktigt. Dom möter mig där jag är. Men det fanns också en del invändningar: Hade velat varit med på Allmän kurs mer, och kanske fler studiebesök. För lite att göra i början av kursen, sen blev det bättre. Jag trodde man skulle få plugga upp betygen. 1) Kommer söka/har sökt folkhögskolekurs 55% 2) Kommer söka/har sökt annan studieform 15% 3) Kommer söka/har sökt jobb 19% 4) Annat 10% 60 procent anser att kursen påverkat vad man planerar göra i framtiden. 92 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. 95 procent har fått information om möjligheten att studera vidare på Allmän kurs på folkhögskola. Nu vet jag vad jag vill, ska bli arkitekt. Folkhögskolan har öppnat upp nya möjligheter och vägledning att det går att bli arkitekt trots att jag hoppade av gymnasiet. Jag får börja med två år på Allmän kurs. Vill läsa på Allmän kurs för att öka mina möjligheter till jobb eller nya studier. Folkhögskolan vägde samman gymnasiet, komvux och mina jobberfarenheter, därför kunde jag hoppa på fritidsledarutbildningen direkt. Det har betytt allt, vet inte vad jag hade gjort annars. Ingen annan skolform hade fungerat. Nu har jag fått hopp inför framtiden. Deltagarnas planer efter avslutad kurs Deltagarundersökningen visar att 70 procent har planer på att studera vidare efter att man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs och 19 procent planerar att söka jobb. Studiemotiverande folkhögskolekurs 9

10 Varför väljer man att studera vidare? Deltagarundersökningens resultat visar att 55 procent planerar att söka eller har sökt till folkhögskolekurs. I fokusgrupperna anser man att skolans trivsamma miljö, att många andra valt att studera vidare och att man trivs med lärarna är viktiga faktorer vid valet att studera vidare. Deltagandet på studiemotiverande kurs har för många inneburit att man fått upp ögonen för en ny möjlighet att slutföra motsvarande gymnasiet. Folkhögskolan kan validera deltagarens tidigare studier och arbetslivserfarenhet, och utifrån det anta de sökande till lämplig årskurs. Fokusgruppen med deltagare från den allmänna kursen uttryckte att den förberedande tiden på den studiemotiverande kursen ökade deras tro på att de skall klara av att fortsätta studera på folkhögskolan. Jag fick stöd av läraren att göra själva ansökan, och jag blev antagen, det känns bra! Finns inget längre som hindrar mig att plugga. Erfarenheten av att det är väldigt svårt att få ett arbete som varar en längre tid i kombination med att man ser en ny möjlighet att slutföra sina studier, påverkar valet att fortsätta studera. Deltagarundersökningen visar att många instämmer på att utbildning är en väg till jobb. Hälften av deltagarna i fokusgruppen har redan nu tankar på att studera vidare på eftergymnasial utbildning. Man siktar på att bli journalist, fritidsledare, författare och arkitekt. Man drömmer om frihet, trygghet, pengar, att resa, jobba och flytta. Varför väljer man att inte studera vidare? Sex personer, tre män och tre kvinnor, som valt att inte studera vidare har intervjuats. Bakgrunden varierar mellan att man haft svårt att lyckas i gymnasiet, att man inte känt sig sedd och mått dåligt, till att man haft lätt att lära men inte fått stimulans. Några har saknat den hjälp som krävs hemifrån för att ta sig igenom gymnasiet. Anledningar till att de inte studerat vidare är att en ska få barn och saknar möjlighet till studiefinansiering att två vill jobba och söker jobb att en har fått en anställning och trivs jättebra med det att två uttrycker att de saknar självförtroende och mognad att studera vidare Trots valet att inte studera vidare tycker alla att det varit bra att gå en studiemotiverande kurs. Två uttrycker att de kanske kommer börja studera senare i livet. Studiemotiverande verksamhetens påverkan på folkhögskolan Rektorer från tre folkhögskolor har intervjuats. Man anser att den studiemotiverande kursen synliggör folkhögskolan som en andra chans för delvis en ny målgrupp. Kurserna når fler män än vad folkhögskolekurserna i allmänhet gör. De studiemotiverande kurserna och de extra platserna av Allmän kurs har ökat verksamhetsvolymerna hos folkhögskolorna. Om rekryteringen fungerar och man får önskat antal deltagare i grupperna så är lärartätheten på de studiemotiverande kurserna på samma nivå som på övrig verksamhet. Ibland upplever man att samarbetet med Arbetsförmedlingen är beroende av enstaka personer, vilket vid omorganisationer blir sårbart. Därför kan det vara svårt att få en tillräcklig rekrytering till de studiemotiverande kurserna. Rekrytering till löpande antagning är lättare än till gruppstarter. När de studiemotiverande kurserna har deltagare med varierande åldrar, skapas bra förutsättningar för erfarenhetsutbyte och värderingsövningar. Det individuella mentorskapet kan skilja sig åt beroende på deltagarens ålder. För den äldre målgruppen tar man hänsyn till att de har mer erfarenheter och tydligare mål. Som pedagog behöver man fokusera på motivation eftersom deltagaren inte sökt folkhögskola på eget initiativ. Många skolor har anställt ny personal. De bidrar med nya kompetenser som t.ex. kunskaper om målgruppen, arbetsmarknaden, vägledning, andra skolformer, och mentorskap. Skolans pedagoger har 10 Studiemotiverande folkhögskolekurs

11 lärt sig mer om hur ungdomsgruppen fungerar, om hälsans betydelse och att studiemotivera. Man har anlitat nya föreläsare och använt nya arbetssätt. Sammantaget kan det även påverka skolans allmänna kurser. Lärarna på de studiemotiverande kurserna ser det positivt att få arbeta med friare villkor, vilket öppnar upp för större variation och spontanitet. Däremot ställer verksamheten större krav på korta planeringstider beträffande resurser och kursupplägg. De studiemotiverande kursernas deltagare kan fungera som en bra rekryteringsbas. När deltagarna fortsätter på Allmän kurs känner de sig från början trygga med folkhögskolans miljö och de agerar ofta som ambassadörer för folkhögskolan. Verksamheten med de studiemotiverande kurserna har synliggjort folkhögskola som skolform lokalt och nationellt. Den har utökat samarbetet och möjligheterna för nya uppdrag tillsammans med Arbetsförmedlingen. De intervjuade rektorerna ser att folkhögskolorna kan göra stor samhällsnytta genom att erbjuda arbetslösa som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan en andra chans. Inför framtiden anser man därför Reflektioner från RIO och SKL Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Men man anser att det vore bra om Arbetsförmedlingen vid behov skulle kunna förlänga kurstiden och därmed öka möjligheten för fler att hinna skapa modet att läsa vidare. Detta skulle också minska risken att tappa de som motiverats att studera vidare på grund av att de i vissa fall måste invänta kursstart för Allmän kurs. En viktig förutsättning är att det finns möjlighet att erbjuda, de som motiverats att studera vidare, en plats på Allmän kurs. Målgruppen har ofta upplevt att de misslyckats med tidigare skolgång och det kan vara förödande om de inte blir antagna på grund av platsbrist. Därför ser man riksdagens förstärkning med extra platser i Allmän kurs som en väldigt viktig förutsättning för att de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska fortsätta uppnå sitt syfte. att insatsen bör permanentas att Allmän kurs bör förstärkas med 2000 platser (de flesta deltagarna behöver komplettera gymnasiet med flera år) att det bör vara möjligt att vid enskilda behov förlänga en studiemotiverande kurs Studiemotiverande folkhögskolekurs 11

12 Måluppfyllelse Mål Under 2013 har personer deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Motsvarande siffror för år 2012 var personer och 106 folkhögskolor. Folkbildningsrådets styrelse har för år 2013 fördelat platser. Fördelningen har baserats på ansökningar från folkhögskolorna och deras kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt. Arbetsförmedlingen har utnyttjat 65 procent av platserna. Figur 6. Antal deltagare fr.o.m. årets början mätt per kvartal och år. Från och med år 2013 är det ett krav att deltagaren fullföljt minst 10 utbildningsdagar jan - 31 mars 1 jan - 30 juni 1 jan - 30 sep 1 jan - 31 dec Från och med 2010 till och med 2013 har personer deltagit i en studiemotiverande kurs. Statistik presenteras per län och per folkhögskola i bilaga 3 och 4. År 2010 riktades utbildningsinsatsen till de som var inskrivna i Jobbgarantin för ungdomar (UGA), som fyllt 16 men inte 25 år. År 2011 togs kravet på att vara inskriven i Jobbgarantin för ungdomar bort. Från och med år 2012 har det funnits möjlighet för deltagarna att få ersättning för resor under sin studietid. År 2013 utvidgades målgruppen till att även gälla de som fyllt 25 år och deltar i jobb och utvecklingsgarantin. Antalet platser fördubblades till Målet att minst 25 procent ska motiveras att gå vidare till fortsatta studier har uppnåtts. Av deltagare som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under 2012 har enligt Arbetsförmedlingens statistik 38 procent studerat vidare inom en 12-månaders period efter kursslut. Folkhögskolorna har över tid blivit bättre på att motivera deltagarna till fortsatta studier. Utöver de som har studerat vidare har 14 procent fått arbete sex månader efter avslutad kurs. Figur 7. Procentuell andel som studerat vidare inom ordinarie utbildningssystem inom ett år efter avslutad studiemotiverande kurs. Källa: Arbetsförmedlingen Deltagare i en studiemotiverande kurs år Andel som studerat vidare 31 procent 37 procent 38 procent Hur många av dem som gått en studiemotiverande kurs 2013 och som studerat vidare inom ett år, kommer uppdateras fram till och med december Det man redan per sista januari 2014 kan konstatera är att 34 procent har studerat vidare efter att avslutat en studiemotiverande kurs under Det kan finnas fler som studerat vidare än vad som framgår av ovanstående uppföljning. Arbetssökande som inte anmäler att de studerar vidare samt de som får jobb emellan avslutad studiemotiverande kurs och fortsatta studier finns inte med i statistiken. Tidigare års statistik på hur många som läst vidare (24 procent år 2012) har varit en ögonblicksbild 90 dagar efter avslutad studiemotiverande kurs. 12 Studiemotiverande folkhögskolekurs

13 Allmän kurs Av de som avslutade en studiemotiverande kurs någon gång under 2012 har 29 procent studerat vidare på Allmän kurs och 1 procent på Särskild kurs på folkhögskola fram till och med december Folkhögskolorna sätter studieomdömen på deltagare i Allmän kurs istället för ämnesbetyg. Av de inrapporterade omdömena läsåret 2012/2013 avsåg 9 procent (cirka 500 st) deltagare som gått studiemotiverande och Allmän kurs. Av de som gått en studiemotiverande kurs (fr.o.m insatsens början) och studerat vidare på Allmän kurs har hittills 326 personer erhållit grundläggande behörighet för högskolestudier. Knappt hälften av dem har studerat ett år och resterande två år eller mer på Allmän kurs extra platser till Allmän kurs Regeringen har avsatt 1000 extra årsplatser till Allmän kurs 2013 och Enligt folkhögskolornas rapportering har 824 deltagare läst vidare på dessa extra Allmänna kursplatser under vårterminen och under höstterminen 975 deltagare. I bilaga 3 och 4 presenteras statistik per län och per folkhögskola. Dessutom har ett antal deltagare från den studiemotiverande kursen studerat vidare på ordinarie Allmän eller Särskild kurs, som inte är en del av regeringens 1000 extra årsplatser. Statistik och finansiering Folkhögskolorna har för 2013 erhållit statsbidrag på totalt kr, som motsvaras av platser. För att erhålla statsbidrag för en kursplats krävs att deltagaren genomfört minst 10 utbildningsdagar och att kursstart skett före den 31 december Det är 11 procent som har avbrutit de Studiemotiverande folkhögskolekurserna efter den tionde utbildningsdagen. Anledningarna till avbrott varierar. Det kan t.ex. bero på att man börjat studera på ordinarie utbildning eller fått arbete. Kurstiden är 12 veckor, vilket totalt för 2013 års genomförda kurser blir möjliga deltagarveckor (dv). Nyttjandegraden, dvs. hur många veckor deltagarna genomfört i förhållande till möjliga dv, blev 81 procent. Ersättning för resor har per den 27 januari 2014 betalats ut till deltagare med totalt kr. I bilaga 1 och 2 presenteras uppföljningen per län och per folkhögskola. Folkbildningsrådets kostnader för projektledning, information, administration av bidragsfördelning och uppföljning bedöms till kr för år Deltagarstatistik 84 procent av deltagarna bestod av ungdomar och resterande av den äldre målgruppen. I målgruppen ungdomar var 61 procent män och i den äldre målgruppen var 48 procent män. På folkhögskolornas Allmänna kurser jämfört med den studiemotiverande kursens målgrupp ungdomar var relationen den motsatta, det vill säga 58 procent var kvinnor. Den studiemotiverande kursen når alltså delvis en ny målgrupp. 18 procent av deltagarna är utrikesfödda. Figur 8. Utbildningsbakgrund enligt statistik från SCB Ej slutfört grundskola Med grundskola Ej slutfört Med 2-årigt Med 3-årigt gymnasium gymnasium gymnasium 8 procent 21 procent 62 procent 4 procent 5 procent Deltagarna med grundskola har slutfört grundskolan men inte påbörjat gymnasiet. Aktiviteter under året Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet tecknade samarbetsavtal den 11 januari Enligt regleringsbrevet från regeringen var resurserna uppdelade per målgrupp år och de som fyllt 25 år och äldre. Folkbildningsrådet fördelade platserna per folkhögskola och årets verksamhet startade. Folkbildningsrådet uppmärksammade under våren Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsministern på problematiken med att platser var avsatta per målgrupp. Behovet var väsentligt mycket större hos ungdomsgruppen än i den äldre målgruppen. Studiemotiverande folkhögskolekurs 13

14 Den 19 juni ändrade Arbetsmarknadsdepartementet regleringsbrevet så att platser kunde användas för att möta behovet oavsett ålder. För att möta efterfrågan av Studiemotiverande folkhögskolekurser, baserat på lokala och regionala behov har omfördelningar gjorts i april och augusti. Folkbildningsrådet har fördelat de 1000 extra platserna till Allmän kurs i form av deltagarveckor. För att möta behovet på bästa sätt har två omfördelningar gjorts under året. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har haft månadsvisa avstämningsmöten för att diskutera fördelning av platser, senaste statistiken samt möjligheter, problem och åtgärder. Folkbildningen har synliggjort de studiemotiverande kurserna genom seminarier och föredragningar vid konferens på Västerås folkhögskola, utbildning för nya rektorer, Nordiska folkhögskolerådets vårkonferens, Nationella folkhögskolekonferens och vid folkhögskolornas studie- och yrkesvägledningskonferens. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har tagit fram en film med syfte att synliggöra insatsen för lokala handläggare på Arbetsförmedlingen samt en film med fokus på arbetssökande. Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet har anordnat en chatt riktad till lokala handläggare över hela landet hos Arbetsförmedlingen. Här fanns tillfälle att ställa frågor kring verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna. Det finns möjlighet att som folkhögskola utbyta erfarenheter beträffande verksamheten med de studiemotiverande kurserna på en digital mötesplats på Folkbildningsnätet. Cirka 200 personer har behörighet till mötesplatsen. Folkbildningsrådet har utrett och genomfört systemutveckling och nya administrativa rutiner för att effektivisera och öka säkerheten avseende den studiemotiverande verksamhetens statistik. Folkbildningsrådet har deltagit i expertgruppen till Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar (U2012:08). Vid delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer utredningen att det bör övervägas om studiemotiverande kurser bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp. Folkbildningsrådets styrelse stödjer det och föreslår dessutom att insatsen Studiemotiverande folkhögskolekurs ska permanentas för att ge möjlighet till långsiktigt kvalitativt arbete med målgruppen som saknar slutbetyg och är arbetssökande. 14 Studiemotiverande folkhögskolekurs

15 Analys Deltagarundersökningen Deltagarnas motiv till att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs Deltagarundersökningen visar att man vill bli motiverad att studera, att man är nyfiken på folkhögskola och att man vill få hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Vid valet att gå den studiemotiverande kursen har den yngre målgruppen ofta påverkats av vänner, familj eller blivit anvisad av Arbetsförmedlingen. Det faktum att det är svårt att etablera sig på arbetsmarknaden har också betydelse. Den äldre målgruppens motiv till valet att gå kursen kan vara att man blivit uppsagd och varit arbetslös en tid. Därför kan det finnas ett behov av att byta yrkesbana genom att studera. Hur är deltagarnas upplevelse av kursen? Undersökningen visar att deltagarna överlag har varit mer nöjda med kursen 2013 jämfört med 2012 års deltagarundersökning. 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel av ungdomarna jämfört med den äldre målgruppen har blivit motiverade till fortsatta studier. Större andel i den äldre målgruppen har ansett att de fått ökade kunskaper om arbetsmarknaden jämfört med ungdomarna. Varför väljer man att studera vidare på ordinarie kurs på folkhögskola? Många väljer att läsa vidare på en ordinarie kurs. Några av anledningarna är att man genom att delta i en studiemotiverande kurs fått information om att folkhögskola finns som alternativ, att självvärderingen beträffande att studera ökat och att man påverkats av omgivningens attityder till att studera vidare. Deltagare i fokusgrupperna uttryckte att den studiemotiverande kursen har gett vetskap om att det finns en andra chans genom att studera på folkhögskola att den studiemotiverande kursen har gett möjlighet till ökat självförtroende och skapat en tro på att klara av denna studieform att folkhögskolans trivsamma miljö är viktig att när man valde att fortsätta på skolans ordinarie utbildning kände man sig trygg i studiemiljön redan från början att man påverkats av att andra i den studiemotiverande gruppen har valt att studera vidare att man känner ett stöd av lärarna att folkhögskolan kan validera tidigare studier och arbetslivserfarenheter att erfarenheten av att det är svårt att få jobb påverkar valet att studera vidare Förbättringsområden Deltagarundersökningen visar att folkhögskolorna kan utvecklas inom följande områden tydligare förklara att man som deltagare kan påverka kursens upplägg öka kunskapen om arbetsmarknaden för att inspirera till att studera vidare erbjuda studievägledning för att få hjälp med en plan inför framtiden Studiemotiverande folkhögskolekurs 15

16 Nya förutsättningar i framtiden 2015 och framåt Folkbildningsrådets styrelse föreslår vid remissvar SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun och i budgetunderlaget att verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska permanentas. Då skapas möjlighet till långsiktigt kvalitativt arbete med målgruppen som saknar slutbetyg och är arbetssökande. Behov av platser vid Allmän kurs Riksdagen har beslutat att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år År 2013 och 2014 har riksdagen förstärkt Allmän kurs med platser per år. Enligt folkhögskolornas rapportering har 824 deltagare, från den studiemotiverande kursen, läst vidare på de av regeringen förstärkta Allmänna kursplatserna under vårterminen 2013 och under höstterminen 975 deltagare. De flesta har behov att studera flera år för att slutföra motsvarande gymnasienivå. Utöver dem tillkommer de som gått studiemotiverande kurs 2013 och som vill studera vidare på folkhögskolans Allmänna kurs. Därför begärde Folkbildningsrådets styrelse i budgetunderlag att regeringen skulle tillföra 120 miljoner kronor till årsplatser i Allmän kurs vid folkhögskola. Som tidigare redovisats är det viktigt att kunna tillmötesgå deltagare som blivit motiverade att studera vidare. Insatsens målgrupp upplever ofta att de misslyckats vid tidigare skolgång och det kan vara förödande att återigen vara med om det. Bakgrunden till detta förslag utgår ifrån att Arbetsförmedlingens uppdrag redan är att erbjuda insatser för dem som är i behov av tidiga insatser oavsett ålder. De som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium utgör en stor del av dem som är i behov av tidiga insatser och därför är syftet att denna målgrupp också ska kunna ta del av den studiemotiverande insatsen för att i ett tidigt skede bryta arbetslöshet och förhindra risken att hamna i långa tider utan arbete. (Arbetsförmedlingen) Om man passerat 25 år och är arbetssökande med behov av en studiemotiverande kurs är tidsaspekten en framgångsfaktor för att komma igång med studier och därmed öka möjligheten till anställning. Individuell förlängning vid behov Folkhögskolornas intresseorganisationer RIO och SKL anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Däremot borde det finnas möjlighet för Arbetsförmedlingen att göra individuella förlängningar eftersom vissa deltagare behöver längre tid för att skapa mod att kliva över till Allmän kurs. Vid delbetänkande Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun (SOU 2013:13) bedömer utredningen att det bör övervägas om studiemotiverande kurser bör kunna pågå längre än tre månader för ungdomar i utredningens målgrupp. Folkbildningsrådet styrelse stödjer i remissvaret utredningens bedömning och anser därutöver att de studiemotiverande kurserna ska kunna pågå längre än tre månader. Målgruppen 25 år och äldre Folkbildningsrådet föreslår tillsammans med Arbetsförmedlingen att kravet på att delta i jobb- och utvecklingsgarantin, för dem som fyllt 25 år, ska tas bort. Jobb- och utvecklingsgarantin riktar sig till dem som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. 16 Studiemotiverande folkhögskolekurs

17 Framgångsfaktorer Att erbjuda arbetslösa som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasiet att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs visar sig vara framgångsrikt. 38 procent studerar vidare inom ett år och 14 procent har fått ett arbete efter 6 månader. Insatsens framgångsfaktorer ur ett lokalt verksamhetsperspektiv är tillgängligheten, genom att insatsen finns över hela landet möjligheten att kunna prova på att studera som vuxen att en stor andel går vidare till studier (minskar andelen unga som saknar motsvarande gymnasieexamen) möjligheten att validera kunskaper förvärvade i utbildning, arbete eller fritid att den kan leda till långsiktigt hållbar sysselsättning för deltagaren det lokala samarbetet och överenskommelsen mellan folkhögskola och arbetsförmedling stödet från Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt den ändamålsenliga och strategiska uppföljningen möjligheten att lyfta goda exempel Studiemotiverande folkhögskolekurs 17

18 Bilagor Bilaga 1 Statistik per län 2013 Län Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Stockholm % kr kr Uppsala % kr kr Södermanland % kr kr Östergötland % kr kr Jönköping % kr kr Kronoberg % kr kr Kalmar % kr kr Gotland % kr kr Blekinge % kr kr Skåne % kr kr Halland % kr kr Västra Götaland % kr kr Värmland % kr kr Örebro % kr kr Västmanland % kr kr Dalarna % kr kr Gävleborg % kr kr Västernorrland % kr kr Jämtland % kr kr Västerbotten % kr kr Norrbotten % kr kr Summa % kr kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) 18 Studiemotiverande folkhögskolekurs

19 Bilaga 2 Statistik per folkhögskola 2013 Skola Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Alma % kr kr Birkagården % 0 kr kr Bosön % kr kr Botkyrka % kr kr Hagaberg % kr kr Jakobsberg % kr kr Kaggeholm % 0 kr kr Kista % kr kr Lidingö % 0 kr kr Lillsved % 0 kr kr Långholmens % 0 kr kr MKFC - Stockholm % kr kr Runö % kr kr Röda Korset % kr kr S:ta Birgittas % 0 kr kr Scouternas % 0 kr kr Sigtuna % 0 kr kr Skarpnäck % kr kr Skeppsholmen % kr kr Stadsmissionen % kr kr Sundbyberg % kr kr Södertörn % kr kr Södra Stockholm % kr kr Tollare % 0 kr kr Vårdinge By % 0 kr kr Väddö % kr kr Ågesta % kr kr Nordens Biskops-Arnö % 0 kr kr Wik % kr kr Eskilstuna % kr kr Nyköping % kr kr Stensunds % 0 kr kr Åsa % kr kr Bona % kr kr Liljeholmen % kr kr Lunnevad % kr kr Marieborg % kr kr Mo Gård % kr kr Vadstena % 0 kr kr Valla % kr kr Braheskolan-Visingsö % 0 kr kr June % kr kr Mariannelunds % 0 kr kr Mullsjö % kr kr Sommenbygden % kr kr Sö Vätterbygd % kr kr Sörängen % kr kr Värnamo % kr kr Ädelfors % kr kr Grimslöv % kr kr Markaryds % 0 kr kr S:t Sigfrids % 0 kr kr Gamleby % kr kr Högalid % kr kr Oskarshamn % kr kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) Studiemotiverande folkhögskolekurs 19

20 Skola Läns kod Kvi U25 Män U25 Kvi Ä25 Män Ä25 Ram Vimmerby % kr kr Ölands % kr kr Gotland % kr kr Blekinge % kr kr Jämshög % kr kr Litorina % kr kr Valjevikens % 0 kr kr Albins % kr kr Eslöv % kr kr Fridhem % kr kr Furuboda % kr kr Glimåkra % kr kr Glokala % kr kr Hvilan % kr kr Hyllie Park % kr kr Kvarnby % kr kr Malmö % kr kr Munka % kr kr S:ta Maria % kr kr Skurup % kr kr Sundsgårdens % kr kr Önnestad % kr kr Österlen % kr kr Östra Grevie % kr kr Katrineberg % kr kr Löftadalen % kr kr Agnesberg % 0 kr kr Arbr i Gbg % kr kr Axevalla % 0 kr kr Billströmska % kr kr Dalsland % kr kr Fhsk i Angered % kr kr Finska i Gbg % kr kr Fristad % kr kr Grebbestad % kr kr Göteborg % kr kr Helliden % kr kr Helsjön % kr kr Hjo % kr kr Hjälmared % kr kr Kvinnofhsk % kr kr Ljungskile % kr kr Nordiska % kr kr Vara % kr kr Wendelsberg % 0 kr kr Viskadalens % 0 kr kr Geijerskolan % kr kr Ingesund % kr kr Klarälvdalen % kr kr Kristinehamn % kr kr Kyrkeruds % kr kr Molkom % kr kr Fellingsbro % kr kr Hällefors % kr kr Karlskoga % kr kr Kävesta % kr kr Örebro % kr kr Bergslagen % kr kr Hästsporten % kr kr Tärna % kr kr Nyttjad ram Bidrag Möjliga dv Faktisk gf dv Resers delt (per 27/1) S:a res kstn (per 27/1) 20 Studiemotiverande folkhögskolekur

21 Resers S:a res Läns Kvi Män Kvi Män Nyttjad Möjliga Faktisk delt kstn Skola kod U25 U25 Ä25 Ä25 Ram ram Bidrag dv gf dv (per 27/1) (per 27/1) Västerås % kr kr Brunnsvik % kr kr Fornby % kr kr Leksand % kr kr Malung % kr kr Mora % kr kr Sjövik % kr kr Västanviks % 0 kr kr Bollnäs % kr kr Forsa % kr kr Färnebo % 0 kr kr PRO:s % 0 kr kr Västerberg % kr kr Hola % kr kr Härnösand % kr kr Mellansel % 0 kr kr Ålsta % kr kr Örnsköldsvik % kr kr Birka % kr kr Bäckedals % kr kr Hållands % 0 kr kr Dalkarlså % 0 kr kr Edelvik % kr kr Medlefors % kr kr Solvik % kr kr Storuman % kr kr Strömbäck % kr kr Vindeln % kr kr Framnäs % kr kr Kalix % kr kr Malmfältetens % 0 kr kr Sunderby % kr kr Sverigefinska % kr kr Tornedalen % kr kr Älvsby % kr kr Summa % kr kr Studiemotiverande folkhögskolekurs 21