Studiemotiverande folkhögskolekurs

Transkript

1 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011

2

3 Sammanfattning Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadsutbildning som syftar till att motivera arbetssökande ungdomar att gå vidare till fortsatta studier. Målet att genomföra platser har inte uppfyllts. Folkbildningsrådets styrelse har fördelat platser. Fördelningen har baserats på ansökningar från folkhögskolorna och deras kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt. Arbetsförmedlingen har utnyttjat drygt hälften av platserna. 80 folkhögskolor har under 2011 genomfört platser enligt rekvisitioner till Folkbildningsrådet. Målgruppen för insatsen 2011 har ökat kraftigt (cirka arbetslösa ungdomar utan slutbetyg) jämfört med 2010 (cirka 7 000), dock har ökningen av antal anvisade från Arbetsförmedlingen varit marginell. Folkhögskolesatsningen har pågått i två år och enligt regeringens budgetproposition kommer den förlängas två år till. Av de som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs from 1 februari 2010 tom 31 december 2011 har 19 procent studerat vidare och 15 procent fått arbete (enligt Arbetsförmedlingens statistik). Folkbildningsrådet har genomfört en deltagarundersökning riktad till alla som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Undersökningen skickades till personer och svarsfrekvensen blev 28 procent. Svaren visar att hälften tycker att kursen skapat tro på att utbildning är en väg till jobb och att man känner sig motiverad till fortsatta studier. 70 procent anser att de fått bra stöd av kursledaren. Möjliga förbättringsområden för folkhögskolorna är att vara tydligare med att deltagarna kan påverka kursupplägget, att använda arbetsmarknaden för att motivera och att erbjuda deltagarna att lägga en plan inför framtiden. Vissa deltagare är besvikna över att man inte kan läsa upp sina betyg. Här bör informationen om förutsättningarna förtydligas. Utvecklingsområden Det är viktigt att det finns förutsättningar för folkhögskolorna att kunna ta emot deltagarna som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs på Allmän kurs. Folkbildningsrådet föreslår i sitt budgetförslag att regeringen tillskjuter 120 mkr till en utbildningssatsning för unga arbetslösa. Om man löser finansieringen av deltagarnas resekostnader till och från skolan förbättrar det förutsättningarna att anvisa ungdomar till insatsen. En del folkhögskolor och lokala arbetsförmedlingar har uttryckt att det finns behov av denna insats även för dem över 25 år. Det kan vara motiverat att även anvisa unga vuxna som har slutbetyg men där Arbetsförmedlingen bedömer att det finns behov av Studiemotiverande folkhögskolekurs. Utbildningsinsatsen bidrar till att minska utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Här fungerar folkbildningen som en andra chans. 2

4 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Rapportens innehåll 4 Studiemotiverande kurs 5 Mål 5 Målgrupp 5 Rekrytering 5 Kursens inriktning och omfattning 5 Kursinnehåll och integrering med övrig folkhögskoleverksamhet 6 Genomförda aktiviteter 6 Deltagaruppföljning 7 Deltagarnas ålder och kön 7 Utbildningsbakgrund 7 Motiv för att delta i kursen 8 Information om kursen 8 Vad kursen har gett deltagarna 9 Vad deltagarna gör idag 11 Analys utifrån olika svarandegrupper 11 Möjliga förbättringsområden för folkhögskolorna 13 Måluppfyllelse 14 Mål 14 Syfte 14 Statistik och budget 15 Utvecklingsområden 16 Nya förutsättningar i framtiden 16 Behov av platser vid Allmän kurs 16 Möjliga förändringar av folkhögskolesatsningen 17 Bilaga 1 Statistik per län Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Bilaga 3 Deltagarundersökningens frågeformulär 3

5 Inledning Bakgrund Folkhögskolorna har genomfört Studiemotiverande kurser från och med den 1 februari I Regeringens budgetproposition 2011 förlängdes folkhögskolesatsningen för arbetssökande ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Syftet är att motivera ungdomarna att gå vidare till fortsatta studier. Målgruppen har utökats från att år 2010 gälla personer mellan år inom jobbgarantin för ungdomar, till att gälla alla arbetssökande ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Utdrag ur Arbetsförmedlingens regleringsbrev för budgetåret 2011: Arbetsförmedlingen får efter rekvisition från Folkbildningsrådet utbetala bidrag motsvarande i genomsnitt utbildningsplatser per månad för anordnande av utbildning för arbetslösa ungdomar inom såväl jobbgaranti för ungdomar som jobb- och utvecklingsgarantin samt ordinarie programverksamhet. Målgruppen ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola ska erbjudas en tre månader lång utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Arbetsförmedlingen ska säkra metoder för uppföljning och utvärdering av resultat efter genomförd utbildning. Beslut om insatsen får fattas till och med den 31 december Rapportens innehåll Rapporten beskriver insatsens upplägg och genomförande, resultatet av deltagaruppföljningen, måluppfyllelse och utvecklingsområden. Mål och statistikuppföljningen bygger på insamlad rapportering i samband med folkhögskolornas rekvisitioner till Folkbildningsrådet samt SCB s och Arbetsförmedlingens statistik. Folkbildningsrådet har genomfört en deltagarundersökning i form av en enkät riktad till alla som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Enkäten skickades till personer och 304 svarade. Undersökningen har kompletterats med två fokusgrupper med sex deltagare i varje grupp. För att belysa förutsättningarna för deltagarna att gå vidare till Allmän kurs har Folkbildningsrådet genomfört en fokusgrupp med personal från folkhögskolor som har haft mer omfattande verksamhet inom folkhögskolesatsningen. 4

6 Studiemotiverande kurs Mål Folkhögskolesatsningens mål var att under 2011 erbjuda ungdomar 60 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader och att minst 800 av dem skulle bli motiverade att gå vidare till fortsatta studier. Målgrupp Kursen vänder sig till ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år, som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Den 1 november 2011 var knappt arbetssökande ungdomar inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem saknar cirka grundskole- eller gymnasieutbildning. Det finns ett in- och utflöde av arbetssökande ungdomar, vilket gör att målgruppen förändras över tid. Det är Arbetsförmedlingen som anvisar till Studiemotiverande folkhögskolekurs och bekostar aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under utbildningstiden. Arbetsförmedlingen gör en bedömning utifrån personens behov av utbildning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår från planen och gör en flexibel lösning. Rekrytering Folkbildningsrådet samt mellan Arbetsförmedlingen lokalt och folkhögskolorna. Den senast beslutade fördelningen av utbildningsplatser per skola finns uppdaterad i Arbetsförmedlingens system samt på Folkbildningsrådets webbsida. Vanligtvis kallar Arbetsförmedlingen till en informationsträff där folkhögskolan informerar om kursen, ungdomarna anmäler sitt intresse och anvisning görs. Erfarenheten visar att hälften av de som kallats till en informationsträff kommer till träffen och hälften av dessa anmäler sig till kursen. Uppfattningen är att det kommer fler ungdomar om informationsträffen äger rum hos Arbetsförmedlingen än på folkhögskolan. Däremot är det naturligtvis lättare att förmedla folkhögskolans miljö och atmosfär när träffen sker på skolan, och därmed ökar sannolikheten att fler av de som kommer anmäler sitt intresse. Kursens inriktning och omfattning Kursen bedrivs på heltid i tre månader och avser förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär som syftar till att underlätta för den unge att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är central. Folkhögskolesatsningen bygger på samarbete mellan Arbetsförmedlingen centralt och 5

7 Kursinnehåll och integrering med övrig folkhögskoleverksamhet Kursupplägget varierar med hänsyn till deltagarnas önskemål, Arbetsförmedlingens bedömning, skolans profilområde och lärarnas erfarenheter. På folkhögskolan möts man av en pedagogik som utgår från individens och gruppens erfarenheter, man jobbar mer praktiskt, med teman, i mindre grupper, med lite lägre tempo och med dialog och reflektion. En del skolor använder studiebesök på arbetsplatser som ett steg i att hitta motivation. Genom att se olika arbetsplatser kan ungdomarna få inspiration till val av framtida yrken. Utifrån det utreder man vilken utbildning som krävs. En Studiemotiverande folkhögskolekurs integreras med övrig verksamhet till exempel genom att ungdomarna deltar på skolgemensamma temaarbeten eller läser hela eller delar av kursen tillsammans med Allmän kurs. När kursen är slut får deltagaren ett kursintyg. Genomförda aktiviteter Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt Den 17 januari 2011 tecknades ett samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet. Platserna fördelades och från och med den 1 februari 2011 var det möjligt att anvisa till insatsen. För att möta efterfrågan av Studiemotiverande folkhögskolekurser, baserat på lokala och regionala behov, har omfördelning av platser gjorts i april och september. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har haft månadsvisa avstämningsmöten för att diskutera fördelning av platser, senaste statistiken samt möjligheter, problem och åtgärder. Exempel på åtgärder: Information till folkhögskolorna och Arbetsförmedlingen Besök vid åtta folkhögskolor tillsammans med lokala arbetsförmedlare Informationsblad riktad till insatsens målgrupp och ungdomshandläggarna Artikel i Vägledaren Artikel i Platsjournalen Möte med Arbetsmarknadsdepartementet Försöksverksamhet vid fyra folkhögskolor där man prövar att även anvisa ungdomar med låga slutbetyg. Försöksverksamhet vid en skola där man låter deltagare prova att läsa sfi och Studiemotiverande folkhögskolekurs parallellt. Vid konferensen Vuxenutbildning i samverkan och utveckling 2011 genomförde Folkbildningsrådet, Marieborgs folkhögskola och Arbetsförmedlingen Norrköping seminariet Ung och arbetslös. Ett fyrtiotal personer deltog och syftet var att visa folkhögskolesatsningen som ett bra exempel och utbyta erfarenheter. Seminariet ledde till en engagerad diskussion och initiativ togs för samarbete mellan olika skolformer. Under Folkbildningsrådets administrativa kursdagar informerades om regler och rutiner kring rapportering samt att folkhögskolesatsningen förlängs. Cirka 200 personer deltog från folkhögskolorna. Framgångsfaktorer vid kursupplägg Vid möten med deltagare, lärare, rektorer från folkhögskolorna och personal från Arbetsförmedlingen har det framgått att följande moment varit framgångsrika vid uppläggning av kursen; - Personlig utveckling - Individuell anpassning - Gruppdynamik - Deltagarnas intressen - Prova på olika ämnen/aktiviteter - Använda arbetsmarknaden - Studievägledning - Vägledning - Plan inför framtiden - Integrerat med övrig verksamhet - Folkbildningspedagogik 6

8 Deltagaruppföljning Under september och oktober 2011 genomförde Folkbildningsrådet en deltagarundersökning riktad till alla som gått en Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Ett webbformulär, se bilaga 3, skickades till personer. Svarsfrekvensen var drygt 28 procent. De 304 deltagarna som besvarat enkäten kommer från 70 folkhögskolor. Undersökningen har kompletterats med två fokusgrupper. Årets deltagarundersökning är mer omfattande än föregående års undersökning, då utskicket gick till 70 deltagare och knappt hälften svarade. Resultatet av 2011 års undersökning presenteras i detta avsnitt. Deltagarnas ålder och kön Av dem som svarat på undersökningen är 52 procent män och 48 procent kvinnor. Knappt 17 procent är utlandsfödda. De flesta var mellan år. Figur 1:: Andelen deltagare inom respektive åldersintervall. 80% 70% 60% Utbildningsbakgrund För att få reda på deltagarnas utbildningsbakgrund ställdes frågan: Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? Figur 2: Procentuell fördelning av svaren på frågan vad som behöver kompletteras för att nå fullständiga gymnasiebetyg 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ) enstaka ämnen (gymnasienivå) 2) tredje året på gymnasiet 3) andra och tredje året på gymnasiet 4) hela gymnasiet 5) grundskolan och gymnasiet De flesta saknar enstaka ämnen i gymnasiet eller hela gymnasiet. Sju procent har inte slutfört grundskolan och saknar gymnasieutbildning. 50% 40% 30% 20% 10% 0% > 7

9 Motiv för att delta i kursen Deltagarna kunde välja flera svarsalternativ på frågan: Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Det vanligaste svaret var att man ansåg att Arbetsförmedlingen hade beslutat att man skulle gå kursen. Andra viktiga anledningar var att man funderat på att studera på folkhögskola och att man vill få hjälp att lägga en plan. Några exempel på öppna svar var att man ville få något att göra, få bättre social förmåga, få bättre dygnsrytm, bli studiemotiverad och få behörighet till högskolan. 70 procent av de som deltagit i kursen fullföljde hela kurstiden. Figur 3:Andel av svarande som angett nedanstående motiv till att delta i kursen 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Information om kursen Undersökningen visar att 75 procent ansåg att de fått tillräcklig information från Arbetsförmedlingen. Exempel på kommentarer från övriga var att man blivit hänvisad till informationsmöte hos folkhögskolan, blivit anvisad direkt utan någon information alls, att man kunde läsa in betyg och att man skulle få hjälp att söka jobb. Några hade blivit tipsade att gå kursen genom vänner. 94 procent ansåg att de hade fått tillräcklig information av folkhögskolan. Exempel från de som inte var nöjda med informationen var att informationen var flummig, att man hittade på saker allt eftersom och att man inte hade något tydligt schema. 1) för att jag funderat på att studera på folkhögskola 2) för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är 3) för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder 4) för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid 5) för att få en referens då jag söker jobb 6) Af beslutade att jag skulle gå 7) annat... Citat från deltagare: Jag hoppade av gymnasiet efter ett år. Åtgärdsprogram till åtgärdsprogram. Ville inte tillbaka till skolan. Körde Komvux ett tag. Men takten var för snabb. Jag kollade upp andra alternativ och ringde till Af för att fråga om samarbetet med skolan. Otroligt trevliga! Tittade på en speciell inriktning. De förstod att alla är olika och befinner sig på olika nivåer och det är inget problem. 8

10 Vad kursen har gett deltagarna Undersökningen visar att 76 procent tycker att deras förväntningar av den Studiemotiverande folkhögskolekursen har uppfyllts. För att konkretisera vad deltagaren tycker om kursen har man fått värdera olika påståenden utifrån frågan Vad har kursen gett dig?. Man kunde välja en värdering från 1 till 5, där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. I nedanstående presentation visar den röda linjen svaren 4 och 5 summerat, (den blå linjen visar svaren 1 och 2 summerat, dvs. graderingen 3 visas inte.) Den blåa linjen blir en spegling av den röda. Figur 4: Värdering av givna påståenden om vad kursen har gett deltagaren. förbättrade vardagliga rutiner sköter min hälsa (motion m.m.) motiverad till fortsatta studier 80% bättre skapat tro på att utbildning är en 70% ökad självkänsla väg till jobb att jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier 60% 50% att jag kände mig sedd, att jag fick ta plats skolan som referens i framtiden nytt kontaktnät ser fler möjligheter och fått hjälp att fatta beslut inför framtiden 40% 30% 20% 10% 0% anpassat kursupplägg för mig ökat självförtroende att jag tar större eget ansvar större insikt om vad jag är bra på en bra gemenskap i gruppen ökad kunskap och breddad syn möjlighet att jobba praktiskt på arbetsmarknaden kunskap om folkhögskolan som bra stöd av kursledarna studieform studievägledning lärt mig samarbeta med andra tagit särskild behörighet i något ämne Rött = instämmer Blått = instämmer ej Många deltagare (70 procent) tycker att man fått bra stöd av kursledaren och cirka 15 procent instämmer inte. Andra områden som värderas högt (rött) är: att man fått en bra gemenskap i gruppen att man fått kunskap om folkhögskolan som studieform att man fått ta plats och känt sig sedd att kursen skapat tro på att utbildning är en väg till jobb och man känner sig motiverad till fortsatta studier 9

11 Syftet med folkhögskolesatsningen är att kursen ska underlätta för deltagarna att återgå till ordinarie studier. Ett viktigt steg för att välja utbildning som en väg till arbete är att stärka sitt självförtroende. 44 procent av deltagarna upplever att de fått bättre självförtroende och självkänsla, vilket är en högre andel än vid förra årets deltagarundersökning. Områden där man inte instämmer i lika stor utsträckning (blått) är: tagit särskild behörighet sköter min hälsa bättre fått ökad kunskap och breddad syn på arbetsmarknaden fått nytt kontaktnät Reflektioner från deltagarna: Vad var det som var bra? Man får jobba i sin egen takt. Vi har inga läxor. Det är ens eget ansvar att lära sig det som behövs. De är väldigt noga med närvaron. Det verkar vara prio nummer ett. De vill inte ha folk som inte vill vara här. Väldigt bra med studiebesök på jobbplatser och skolor mm. Åldern spelar roll. Det är många som är lite äldre och det gör att man känner sig trygg. Det är bra. Alla pratar med alla och det blir inte samma indelning i grupper som på gymnasiet. När jag var yngre blev man dömd i skolan. På gymnasiet var det också svårt. Alla lärare är trevliga och vill väl och vill att vi ska gå framåt. Det spelar ingen roll hur gamla de är vi är ändå på samma nivå. De vill lära känna oss! Här får vi respekt. Det har fått mig att göra en totalomvändning i mitt liv. Satt mest och spelade datorspel hemma hos varandra. Ville inte plugga och försökte därför hitta jobb. Man sjunker ihop av att gå hemma. När jag kom hit kände jag; ska fan fixa det! Nu tänker jag dra igång och starta eget. Vad var inte bra? Har ni några tips? Skolan skulle kunna bjuda dit olika arbetsgivare så man får reda på vad det är som de vill att man ska kunna, så man vet vad de söker. Det är också bra med tydlig studie- och yrkesvägledning. Jag trodde den här kursen skulle innebära att jag fick betyg i olika ämnen. Och nu tycker jag att kursen blivit en onödig omväg. Tyckte det va väldigt dåligt att man inte kunde få gå en hel termin och få några ämnen godkända. För låg nivå och för låg utmaning. Ojämn kunskap bland eleverna i klassen. Visste redan allt innan jag kom till kursen, så det var slöseri med tid, sen var det inga ämnen som jag ville läsa utan vad andra har fått välja. Övriga reflektioner från deltagarna: Jag har träffat vänner för livet!!! Jag är glad att jag gick denna utbildning, jag ser fler möjligheter nu! Jag ansökte till olika folkhögskolor under tiden jag gick kursen och har nu börjat studera på folkhögskola i Skåne, och har planer på att fortsätta några år till. Folkhögskolan väckte begär efter studier som jag aldrig haft förut. 10

12 Vad deltagarna gör idag Deltagarundersökningen visar att 43 procent har studerat vidare efter att man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs och 20 procent har fått arbete. Figur 5: Vad gör deltagaren efter avslutad kurs? 38% 20% 29% 14% 1) Studerar på folkhögskolans Allmänna kurs för att slutföra min gymnasieutbildning 2) Studerar genom annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning 3) Arbetar 4) Annat; T.ex. arbetslös, föräldraledig, insats Af På frågan Har kursen påverkat vad du gör idag? anser 43 procent att så är fallet. Svaren på ytterligare några frågeställningar visade att 88 procent skulle rekommendera sin kompis att börja studera på folkhögskola och 75 procent skulle rekommendera Studiemotiverande folkhögskolekurs. Citat från deltagarna om framtidsplaner: Jag har sänt in ansökan till allmän kurs, för att få betyg, så att jag kan gå vidare till högskolan. Vill läsa psykologi. Har aldrig känt att jag kan nå dit, men nu känns det som det är möjligt. Efter det här vill jag söka in för att bli bilmekaniker eller inom vården. Underskötare till exempel. Det känns rätt för mig, jag har tålamod. Jag har sökt till Allmän kurs. Jag hoppas att jag kommer in och går där ett eller två år. Vill bli engelskalärare Analys utifrån olika svarandegrupper I detta avsnitt analyseras hur vald svarandegrupp svarat jämfört med hela svarsgruppen. Av den totala svarsgruppen har fyra urval gjorts; - de som upplevde att Arbetsförmedlingen bestämde att de skulle gå kursen - utlandsfödda - ålderns betydelse - utbildningsbakgrund behov av att komplettera grundskola och gymnasiet Arbetsförmedlingen bestämde att jag skulle gå kursen Gruppen som på frågan Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? svarade att Arbetsförmedlingen bestämde att jag skulle gå var 137 deltagare. Av dem var det fem procent färre än genomsnittet som fullföljde kursen och samma sak gällde om deras förväntningar uppfyllts. Även värdering av vad kursen gett dem var något lägre. Figur 6: Hur stor andel har studerat vidare eller fått arbete? Totalt AF bestämde Vad gör du nu när kursen är avslutad? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 14,3% 21,8% 16,5% 19,4% 22,6% 17,1% 41,7% 46,6% Studerar på folkhögskolans allmänna kurs för att slutföra min gymnasieutbildning Studerar genom annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning Arbetar (gult) Annat En mindre andel studerar vidare och en större har fått arbete. 27 procent anser att kursen har påverkat valet av vad de gör idag. (För hela svarsgruppen var det 43 procent.) 11

13 Utlandsfödda 51 deltagare av de 304 svarande är utlandsfödda. Målgruppen utlandsfödda är lite äldre än de svenskfödda. De anser att informationen har varit tillräcklig. 78 procent av de utlandsfödda gick hela kursen, motsvarande siffra för de svenskfödda var 69 procent. Procentuellt fler av de utlandsfödda behövde komplettera grundskola och gymnasiet jämfört med övriga. De utlandsfödda kände i större utsträckning än genomsnittet att deras förväntningar uppfyllts. Man värderade följande påståenden högre än genomsnittet: - Självkänsla - Självförtroende - Lärt mig samarbeta med andra - Nytt kontaktnät Figur 7: Hur stor andel av de utlandsfödda har studerat vidare eller fått arbete, jämfört med hela svarsgruppen. Total Vad gör du nu när kursen är avslutad? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 28,7% 13,9% 19,9% 37,5% Ålder Antal som har svarat i respektive intervall är: st st st 26-5 st Figur 8: Hur stor andel, beroende på ålder, som studerat vidare eller fått arbete Total > Vad gör du nu när kursen är avslutad? 0% 20% 40% 60% 80% 100% 28,7% 26,0% 33,3% 42,9% 60,0% 13,9% 13,5% 14,5% 19,9% 14,3% 22,3% 13,0% 28,6% 20,0% 37,5% 38,1% 39,1% 14,3% 20,0% Studerar på folkhögskolans allmänna kurs för att slutföra min gymnasieutbildning Studerar genom annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning Arbetar (gult) Annat Utlandsfödd 19,1% 12,8% 34,0% 34,0% Från 19 år och uppåt ökar den procentuella andelen som läser vidare ju äldre man blir. Född i Sverige 30,5% 14,1% 17,3% 38,2% Studerar på folkhögskolans allmänna kurs för att slutföra min gymnasieutbildning Studerar genom annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning Arbetar (gult) Annat En mindre andel av gruppen studerar vidare men en större andel har kommit ut i jobb, och totalt sett är resultatet bättre än för de svenskfödda. Drygt hälften anser att kursen har påverkat vad de gör idag. Siffran för de svenskfödda är 41 procent. Utbildningsbakgrund Gruppen som har behov av att komplettera delar av grundskolan och hela gymnasiet värderar alla påståenden högre än genomsnittet för hela svarsgruppen vid frågan Vad har kursen gett dig? Störst skillnad vid följande påståenden: - Sköter min hälsa bättre - Självkänsla - Kursupplägget är anpassat till mig - Studievägledning - Fått nytt kontaktnät 65 procent anser att man känner sig bättre rustad för fortsatta studier och 70 procent anser att kursen skapat tro på att utbildning är en väg till jobb och att man blivit motiverad till fortsatta studier. 12

14 Möjliga förbättringsområden för folkhögskolorna Deltagarundersökningen visar att många ungdomar väljer att gå Studiemotiverande folkhögskolekurs för att man vill ha hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Kursen bör med andra ord innehålla ett sådant moment. Deltagaruppföljningen visar också på att det är viktigt att det tydligt framgår att man som deltagare kan påverka kursupplägget. Arbeta med att öka insikten om vad man är bra på. Öka kunskapen om och inblick i arbetsmarknaden kompletterat med tillgång till studievägledning kan i förlängningen skapa motivation till att studera. Informationen om kurserna kan förtydligas. Vissa är besvikna över att man inte kan läsa upp sina betyg. Det är inte folkhögskolesatsningens syfte, men informationen bör förtydligas genom att beskriva förutsättningarna enligt nedan: - Man kan inte få grundläggande behörighet när man går Studiemotiverande folkhögskolekurs, då kurstiden är för kort. - Om man läser vidare på Allmän kurs, kan det vara möjligt att tillgodoräkna sig tiden då man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs, om skolan bedömer att kursupplägg, kunskapsnivån och närvaron är tillräcklig. - Det kan vara möjligt att få särskild behörighet i enskilda ämnen under Studiemotiverande folkhögskolekurs. - Allmän kurs kan leda fram till samma behörighet som komvux eller gymnasieskolan. 13

15 Måluppfyllelse Mål Målet att genomföra platser har inte uppfyllts. 80 folkhögskolor har under 2011 genomfört platser enligt rekvisitioner till Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådets styrelse har fördelat platser. Fördelningen har baserats på ansökningar från folkhögskolorna och deras kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt. Arbetsförmedlingen har utnyttjat drygt hälften av platserna. Målgruppen för insatsen 2011 har blivit större (cirka arbetslösa ungdomar utan slutbetyg) jämfört med 2010 (cirka 7 000), dock har ökningen av antal anvisade varit marginell. Deltagarundersökningen visar att det inte är någon stor skillnad på deltagarnas upplevelse av folkhögskolesatsningen beroende på om man själv tagit initiativet eller det kommit från Arbetsförmedlingen. Syfte Syftet att minst 20 procent ska bli motiverade att gå vidare till fortsatta studier har nästan uppnåtts. Av de som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs from 1 februari 2010 tom 31 december 2011 har enligt Arbetsförmedlingens statistik 19 procent studerat vidare och 15 procent fått arbete. 11 procent har avaktualiserats med okänd orsak, det vill säga kontakten med Arbetsförmedlingen har upphört utan angiven anledning. Tabell 9: Andel som studerat vidare respektive fått arbete from tom Alla Job:en* Utbildning 19 % 21 % Arbete 15 % 12 % Övriga avaktualiserade** 11 % 5 % Totalt 45 % 38 % Källa: Statistik från Arbetsförmedlingen *Job:en förkortning för Jobb- och utvecklingsgarantin **Avaktualiserad: avbruten kontakt med Arbetsförmedlingen Av de 338 personer som kommer från Jobb- och utvecklingsgarantin har större procentuell andel studerat vidare jämfört med alla anvisade. Av de som svarat på deltagarundersökningen (304 st) har 43 procent studerat vidare efter att man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs och 20 procent fått arbete. 14

16 Statistik och budget 2011 har skolorna rekvirerat kr, som motsvaras av platser. Det blir kursdeltagarveckor (kdv). Nyttjandegraden, dvs. hur många veckor deltagarna genomfört i förhållande till kdv, blev 74 procent. Uppföljningen presenteras per län och per folkhögskola i bilaga 1 och 2. Folkbildningsrådets kostnader för projektledning, spridning, administration och uppföljning till och med december prognostiseras till kr för Deltagarstatistik från statistiska centralbyrån Siffrorna avser hela verksamhetsåret Tabell 10: Deltagare i Studiemotiverande folkhögskolekursen Deltagare Kvinnor Män Funktionsnedsatt Utrikesfödd Med brist i svenska VT HT Tot Källa: SCB personer har avbrutit kursen, vilket är 18 procent. 58 procent av deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurs är män. I folkhögskolornas Allmänna kurser är relationen den motsatta, det vill säga 60 procent är kvinnor. Folkhögskolesatsningen har delvis nått en ny målgrupp för folkbildningen. Tabell 11: Deltagarnas utbildningsbakgrund Ej grundskola Med grund Eskola slutfört gymnasium % 20% 73% Källa: SCB Deltagarna Med grundskola har slutfört grundskolan men inte påbörjat gymnasiet. 15

17 Utvecklingsområden Nya förutsättningar i framtiden I budgetpropositionen 2012 bedömer Regeringen att det är viktigt att Arbetsförmedlingen vidtar åtgärder för att andelen deltagare i arbetsplatsförlagda aktiviteter ska öka i jobbgarantin för ungdomar och att man i högre grad utnyttjar folkhögskolesatsningen. Regeringen föreslår förstärkning och förändring av Arbetsförmedlingens arbetssätt för att förhindra långtidsarbetslöshet för unga. Eftersom insatsen nu genomförs med ett längre perspektiv kommer Arbetsförmedlingens verksamhetsplanering för insatsen ske på lokal nivå. Detta sammantaget borde innebära att förutsättningarna förbättras och att fler ungdomar kommer kunna anvisas i framtiden. Behov av platser vid Allmän kurs Folkbildningsrådet mäter årligen söktrycket på folkhögskolornas kurser. Allmän kurs har i snitt två sökande per plats. Om folkhögskolesatsningen är framgångsrik ökar behovet av platser vid Allmän kurs. Nedan beskrivs några konkreta exempel. Innan Studiemotiverande folkhögskolekursen fanns (2009) hade Glokala folkhögskolan tre sökande per plats till sin Allmänna kurs. Om Arbetsförmedlingen skulle anvisa till samtliga platser och hälften studerar vidare, fördubblas söktrycket per plats. Antingen blir skolan tvungen att säga nej till dem som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs eller så kommer ordinarie sökande att trängas undan. Om Västerås folkhögskolas ram på 130 plaster fylls av Arbetsförmedlingen och hälften av dem studerar vidare, skulle de 62 platser på skolans Allmänna kurs inte räcka till de som gått Studiemotiverande folkhögskolekursen och alla ordinarie sökande skulle trängas undan. Cirka 15 skolor har hittills haft över 50 deltagare inom folkhögskolesatsningen per år. Några har försökt att hantera det ökade söktrycket genom att man ökat antal platser i allmän kurs, lotsat dem till andra skolformer, arbete eller folkhögskolor. För deltagarna kan det kännas motigt att byta skola, när man kanske för första gången i sitt liv börjat känna förtroende för människorna i sin omgivning. Mot bakgrund av att det är en stor efterfrågan på Allmän kurs föreslår Folkbildningsrådet i sitt budgetunderlag att regeringen tillskjuter 120 mkr till en utbildningssatsning för unga arbetslösa. Om ytterligare resurser inte tillförs skolorna finns risk att folkhögskolesatsningens syfte att studera vidare inte kommer att kunna uppfyllas. Det skulle vara olyckligt att inte kunna tillmötesgå deltagare som blivit motiverade att studera vidare. Insatsens målgrupp upplever ofta att de misslyckats vid tidigare skolgång och det kan vara förödande att återigen få den känslan. En folkhögskola kan i princip öka antalet platser på sin Allmänna kurs men då sker det på bekostnad av skolans andra utbildningar. Därför är det viktigt att sådana eventuella förändringar av kursutbudet sker på lång sikt. 16

18 Möjliga förändringar av folkhögskolesatsningen Ersätta deltagarnas resekostnader Om man löser finansieringen av deltagarnas resekostnader till och från skolan förbättrar det förutsättningarna att anvisa ungdomar till folkhögskolesatsningen. Höja åldersgränsen Skolor och lokala Arbetsförmedlingar har signalerat att det finns behov av denna insats även bland dem över 25 år. Deltagarundersökningen visar att ungdomarna ser positivt på åldersspridning inom kursen. Fler studerar vidare efter insatsens slut i takt med ökad ålder. Arbetsförmedlingens statistik visar att fler som är med i Jobb- och utvecklingsgarantin studerar vidare än de som inte ingår. Utvidga målgruppen till att gälla unga vuxna med låga slutbetyg Det kan vara motiverat att även anvisa unga vuxna som har slutbetyg där Arbetsförmedlingen bedömer att det finns behov av Studiemotiverande folkhögskolekurs. Kursen kan även för dem innebära en fortsättning på folkhögskolans allmänna kurs, för att sedan kunna söka vidare till universitet genom folkhögskolekvoten eller genom högskoleprovet. Andra möjligheter kan vara att studera vidare på folkhögskolornas eftergymnasiala kurser för yrkesutbildning, alternativt andra skolformer eller arbete. Arbetsförmedlingen tillsammans med fyra folkhögskolor prövar under hösten att även anvisa deltagare med låga eller ofullständiga slutbetyg. Studiemotiverande folkhögskolekurs i kombination med sfi Örebro folkhögskola genomför en försöksverksamhet tillsammans med den lokala Arbetsförmedlingen som innebär att deltagarna läser sfi parallellt med den Studiemotiverande folkhögskolekursen. 17

19 Bilaga 1 Statistik per län Län Länsnamn S:a delt Kv Män S:a delt Bev bidrag Möjliga dv Slutrpp dv * Ram ant platser 01 Stockholms kr Uppsala kr Södermanlands kr Östergötlands kr Jönköpings kr Kronobergs kr Kalmar kr Gotlands kr Blekinges kr Skånes kr Hallands kr Västra Götalands kr Värmlands kr Örebro kr Västmanlands kr Dalarnas kr Gävleborgs kr Västernorrlands kr Jämtlands kr Västerbottens kr Norrbottens kr Hela landet kr * saknar slutrapport för 200 antal deltagare Källa: Rekvirerat samt slutrapporterat 12 januari 2012

20 Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Folkhögskola Län S:a delt Kv Män S:a delt Bev bidrag Möjliga dv Slutrpp dv * Ram ant platser Alma folkhögskola kr Birkagårdens folkhögskola kr Bosöns idrottsfolkhögskola kr Botkyrka folkhögskola kr Hagabergs folkhögskola kr Jakobsbergs folkhögskola kr Kaggeholms folkhögskola kr Kista folkhögskola kr Lidingö folkhögskola kr Lillsved Gymnastik o idrottsfolkhögskola kr Långholmens folkhögskola kr MKFC - Stockholms folkhögskola kr Runö folkhögskola kr Röda korsets folkhögskola kr S:ta Birgittas folkhögskola kr Sigtuna folkhögskola kr Skarpnäcks folkhögskola kr Skeppsholmens folkhögskola kr Stadsmissionens folkhögskola kr Sundbybergs folkhögskola kr Södertörns folkhögskola kr Södra Stockholms folkhögskola kr Tollare folkhögskola kr Vårdinge By folkhögskola kr Väddö folkhögskola kr Ågesta folkhögskola kr Nordens folkhögskola Biskops-Arnö kr Wiks folkhögskola kr Eskilstuna folkhögskola kr Kjesäters folkhögskola kr Nyköpings folkhögskola kr Stensunds folkhögskola kr Åsa folkhögskola kr Bona folkhögskola kr Liljeholmens folkhögskola kr Lunnevads folkhögskola kr Marieborgs folkhögskola kr Mo Gård folkhögskola kr Vadstena folkhögskola kr Valla folkhögskola kr Braheskolan-Visingsö folkhögskola kr June folkhögskola (Viebäcks <1 jan kr Mariannelunds folkhögskola kr Mullsjö folkhögskola kr Sommenbygdens folkhögskola kr Södra Vätterbygdens folkhögskola kr Sörängens folkhögskola kr Värnamo folkhögskola kr Ädelfors folkhögskola kr Grimslövs folkhögskola kr Markaryds folkhögskola kr S:t Sigfrids folkhögskola kr Gamleby folkhögskola kr Högalids folkhögskola kr Oskarshamns folkhögskola kr Vimmerby folkhögskola kr * saknar slutrapport för 200 antal deltagare Källa: Rekvirerat samt slutrapporterat 12 januari 2012

21 Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Folkhögskola Län S:a delt Kv Män S:a delt Bev bidrag Möjliga dv Slutrpp dv * Ram ant platser Ölands folkhögskola kr Gotlands folkhögskola kr Blekinge läns folkhögskola kr Jämshögs folkhögskola kr Litorina folkhögskola kr Valjevikens folkhögskola kr Albins folkhögskola kr Eslövs folkhögskola kr Folkhögskolan Hvilan kr Fridhems folkhögskola kr Furuboda folkhögskola kr Glimåkra folkhögskola kr Glokala folkhögskolan kr Hyllie Park folkhögskola kr Kvarnby folkhögskola kr Malmö folkhögskola kr Munka folkhögskola kr S:ta Maria folkhögskola kr Skurups folkhögskola kr Sundsgårdens folkhögskola kr Önnestads folkhögskola kr Österlens folkhögskola kr Östra Grevie folkhögskola kr Katrinebergs folkhögskola kr Löftadalens folkhögskola kr Agnesbergs folkhögskola kr Arbetarrörelsens folkhögskola kr Axevalla folkhögskola kr Billströmska folkhögskolan kr Dalslands folkhögskola kr FiA folkhögskola kr Finska folkhögskolan kr Fristads folkhögskola kr Grebbestads folkhögskola kr Göteborgs folkhögskola kr Hellidens folkhögskola kr Helsjöns folkhögskola kr Hjo folkhögskola kr Hjälmareds folkhögskola kr Kvinnofolkhögskolan kr Ljungskile folkhögskola kr Nordiska folkhögskolan kr Vara folkhögskola kr Wendelsbergs folkhögskola kr Viskadalens folkhögskola kr Geijerskolan kr Ingesunds folkhögskola kr Klarälvdalens folkhögskola kr Kristinehamns folkhögskola KPS kr Kyrkeruds folkhögskola kr Molkoms folkhögskola kr Fellingsbro folkhögskola kr Hällefors folkhögskola kr Karlskoga folkhögskola kr Kävesta folkhögskola kr Örebro folkhögskola kr * saknas slutrapport för 200 antal deltagare Källa: Rekvirerat samt slutrapporterat 12 januari 2012

22 Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Folkhögskola Län S:a delt Kv Män S:a delt Bev bidrag Möjliga dv Slutrpp dv * Ram ant platser Bergslagens folkhögskola kr Hästsportens folkhögskola kr Tärna folkhögskola kr Västerås folkhögskola kr Brunnsviks folkhögskola kr Fornby folkhögskola kr Leksands folkhögskola kr Malungs folkhögskola kr Mora folkhögskola kr Sjöviks folkhögskola kr Västanviks folkhögskola kr Bollnäs folkhögskola kr Forsa folkhögskola kr Färnebo folkhögskola kr PRO:s folkhögskola kr Västerbergs folkhögskola kr Hampnäs folkhögskola kr Hola folkhögskola kr Härnösands folkhögskola kr Mellansels folkhögskola kr Ålsta folkhögskola kr Birka folkhögskola kr Bäckedals folkhögskola kr Hållands folkhögskola kr Dalkarlså folkhögskola kr Edelviks folkhögskola kr Medlefors folkhögskola kr Solviks folkhögskola kr Storumans folkhögskola kr Strömbäcks folkhögskola kr Vindelns folkhögskola kr Framnäs folkhögskola kr Kalix folkhögskola kr Malmfältens folkhögskola kr Sunderby folkhögskola kr Sverigefinska folkhögskolan kr Tornedalens folkhögskola kr Älvsby folkhögskola kr Totalt kr * saknas slutrapport för 200 antal deltagare Källa: Rekvirerat samt slutrapporterat 12 januari 2012

23 Bilaga 3 Frågor vid deltagarundersökning Studiemotiverande folkhögskolekurs Undersökningen skickades genom SCB till alla deltagare som gått kursen under vårterminen. De som svarade på enkäten fick presentkort på ett biobesök. 1. Kontaktuppgifter...som du lämnar om du vill att vi som tack för din medverkan ska sända dig en biobiljett Namn Adress Postnummer Ort epost 2. Kön Man Kvinna 3. Född i Sverige eller annat land? Utlandsfödd Född i Sverige 4. Ålder > 5. Vilken folkhögskola studerade du vid? 6. Har du fått tillräcklig information om kursen hos Arbetsförmedlingen? Ja Nej Om Nej... vad saknades? 7. Har du fått tillräcklig information om kursen hos folkhögskolan? Ja Nej Om Nej... vad saknades? 8. Deltog du hela kurstiden? (bortsett från giltig frånvaro som sjukdom mm) Ja Nej

24 9. Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? enstaka ämnen (gymnasienivå) tredje året på gymnasiet andra och tredje året på gymnasiet hela gymnasiet grundskolan och gymnasiet 10. Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Du kan välja flera alternativ. för att jag funderat på att studera på folkhögskola för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid för att få en referens då jag söker jobb Af beslutade att jag skulle gå annat... Vad annat? 11. Har dina förväntningar uppfyllts beträffande kursen? Ja Nej Om inte - Vad saknade du? Vilka förväntningar har inte uppfyllts? 12. Vad har kursen gett dig? (1 betyder Instämmer inte alls - 5 Instämmer helt) förbättrade vardagliga rutiner sköter min hälsa (motion m.m.) bättre ökad självkänsla att jag kände mig sedd, att jag fick ta plats anpassat kursupplägg för mig ökat självförtroende att jag tar större eget ansvar en bra gemenskap i gruppen möjlighet att jobba praktiskt bra stöd av kursledarna lärt mig samarbeta med andra tagit särskild behörighet i något ämne studievägledning kunskap om folkhögskolan som studieform ökad kunskap och breddad syn på arbetsmarknaden större insikt om vad jag är bra på ser fler möjligheter och fått hjälp att fatta beslut inför framtiden nytt kontaktnät skolan som referens i framtiden att jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier skapat tro på att utbildning är en väg till jobb motiverad till fortsatta studier övrig kommentar

25 13. Vad gör du nu när kursen är avslutad? studerar på folkhögskolans allmänna kurs för att slutföra min gymnasieutbildning studerar genom annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning arbetar annat Vad annat? 14. Har kursen påverkat vad du gör idag? Ja Nej Om Ja - på vilket sätt har kursen påverkat ditt val av det du gör idag? 15. Vad planerar du att göra i framtiden? kommer söka/har sökt folkhögskolekurs för att slutföra min gymnasieutbildning kommer söka/har sökt annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning söka jobb annat Vad annat? 16. Har kursen påverkat vad du planerar att göra i framtiden? Ja Nej Om Ja - på vilket sätt har kursen påverkat vad du planerar att göra? 17. Några avslutande frågor: Ja Nej Är du medlem i någon förening, nätverk, organisation, aktionsgrupp eller liknande? Har kursen haft betydelse för ditt ovanstående medlemsval? Om Ja - På vilket sätt har kursen påverkat? 18. Skulle du rekommendera... Ja Nej din kompis att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs? din kompis att gå på folkhögskola? Ev. frågor om uppföljningen Lena Östlund, lena.ostlund@folkbildning.net, formuläret Tomas Östlund, tomas.ostlund@folkbildning.net, Klicka Klar -knappen för att spara!

26 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax