Fakta om folkbildning

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2012

2 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka studiecirklar med totalt nära 2 miljoner deltagare, varav cirka unika personer cirka kulturprogram med nära 17 miljoner besökare/deltagare cirka arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med cirka deltagare, varav cirka unika personer. 150 olika folkhögskolor som varje termin har: cirka deltagare i långa kurser, varav cirka i Allmänna behörighetsgivande kurser och cirka i Särskilda kurser cirka deltagare på korta kurser per termin.

3 Innehåll Folkbildning 4 Prioriteringar 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Förordning om statsbidrag till folkbildningen 6 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget Studieförbund 11 Studiecirklarnas ämnesfördelning 12 Studieförbundens verksamhet 2011_ 13 Tio studieförbund 14 Folkhögskolor 15 Folkhögskolornas verksamhet folkhögskolor 17 Folkbildningsrådet 20 Folkbildningsrådets organisation 21 Folkbildningsrådets kansli 21 Adresser och länkar 23

4 Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bl.a. tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet utgör 73 procent av bidragen till studieförbunden och 71 procent av bidragen till folkhögskolorna och fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

5 Prioriteringar Folkbildningsrådets prioriterade uppgifter 2012 är att: utarbeta ett gemensamt folkbildningspolitiskt dokument förvalta och värna samhällssystemet för stöd till folkbildningen fördela statsbidrag till folkhögskolor och studie förbund. Samlad bedömning Folkbildningsrådets uppföljningar och verksamhetsstatistik samt nationella utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat underlag för en samlad bedömning av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Folkbildningens Vägval & Vilja I november 2012 kommer ett nytt folkbildningspolitiskt dokument, Folkbildningens Vägval & Vilja, att antas. Under året är ett förslag ute på remiss. Alla delar av folkbildningen har möjlighet att diskutera sin framtida roll, uppgifter och säga sin åsikt. I Folkbildningens Vägval & Vilja uttrycker samtliga folkhögskolor och studieförbund gemensamt sin syn på folkbildningens roll i det svenska samhället och sin vilja att möta framtidens utmaningar. Folkhögskolor och studieförbund är självständiga organisationer med skilda profiler, idéinriktningar och prioriteringar. Mångfalden av folkbildningsaktörer är en tillgång. Folkbildningens Vägval & Vilja blir en gemensam plattform för folkbildningsarbetet framöver. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

6 Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

7 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Folkbildningsrådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Folkbildningsrådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Folkbildningsrådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

8 Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studie förbundsavdelning. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

9 Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Återkrav 9 a Folkbildningsrådet får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren av statsbidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

10 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget 2012 (tkr) 10 studieförbund Grundbidrag (75%) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning eller invandrade med brister i svenska språket (6%) Verksamhetsbidrag (19%) Bidrag i särskild ordning, Kulturens Bildningsverksamhet folkhögskolor Basbidrag, 570 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 300 tkr/folkhögskola Bidrag för internationell verksamhet, kr/folkhögskola Volymbidrag ( deltagarveckor x kr) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättningar Språkschablon, invandrade med brister i svenska ( deltagarveckor x 250 kr) Fortbildningsinsatser för personal 940 Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan 200 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Särskilda insatser inom flexibelt lärande Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkhögskolornas studeranderättsliga råd SUMMA Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

11 Studieförbund Tio studieförbund bedrev verksamhet med stöd av folkbildningsanslag Sammanlagt har studieförbunden över 374 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhetsformen för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen beroende på deltagarnas önskemål. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med nära 1,8 miljoner deltagare. En deltagare kan delta i mer än en cirkel och unika deltagare rapporterade i cirkelverksamheten var cirka personer. Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program ordnas varje år, med närmare 17 miljoner deltagare. Det största antalet kulturprogram anordnas som Föreläsningar medan Sångoch musikprogram samlar flest deltagare. Under 2011 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med cirka deltagare inom verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 182 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

12 Studiecirklarnas ämnesfördelning Ämnesområdet Konst, musik och media dominerar med sina 61 procent av studietimmar i cirkel. Studierna inom området Humaniora ökade med en procentenhet mot föregående år till 15 procent av studietimmarna medan området Samhälls- och beteendevetenskap utgjorde 6 procent. Personliga tjänster (som rymmer matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap m.m.) tillsammans med Lantbruk, trädgård, skog och fiske var andra huvudämnesområden med stort deltagande. Motsvarande 29 procent av totala deltagarantalet, deltagare rapporteras i Musik-, teateroch dansverksamheten. Improvisatorisk musik är det enskilda underämne som samlar flest deltagare, Med nära 2,5 miljoner studietimmar är det också det enskilt största ämnet. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne 2011 Ämne Studietimmar Andel (%) Konst, musik och media ,8 Humaniora (språk, historia ) ,7 Samhälls- och beteendevetenskap ,9 Personliga tjänster ,2 Lantbruk, trädgård, skog och fiske ,5 Data ,2 Hälso- och sjukvård ,4 Socialt arbete och omsorg ,1 Företagsekonomi, handel och admin ,5 Teknik och teknisk industri ,9 Pedagogik och metodik ,7 Övriga ,1 SUMMA Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

13 Studieförbundens samlade verksamhet 2011 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildnings verksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Not. Värden avrundade till hundratal. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

14 Tio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Ibn Rushd studieförbund Kulturens bildningsverksamhet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Mer information och länkar till studieförbundens olika webbplatser hittar du på: 14 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2011

15 Folkhögskolor Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de Allmänna kurserna. Många folkhögskolor kan erbjuda internatboende eller kurser på distans. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin cirka deltagare på Allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många Särskilda kurser, t.ex. i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de Särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per termin i korta kurser av olika slag. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

16 Folkhögskolornas samlade verksamhet 2011 Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp Vt 11 Ht 11 Vt 11 Ht 11 Vt 11 Ht 11 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Summa uppdragsutbildning Not. Värden är avrundade till närmsta hundratal. Långa och korta kurser liksom Kulturprogram och Öppen folkbildning finansieras med folkbildningsanslag. Uppdragsutbildningar görs därutöver finansierade av främst kommuner, landsting, Arbetsförmedlingen eller huvudmän. Studiemotiverande folkhögskolekurs utgör den största kurstypen inom uppdragsutbildning med deltagarveckor. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

17 150 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län Hola Härnösand Mellansel Ålsta Örnsköldsvik Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Nordens Biskops-Arnö Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Kista Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

18 Lidingö Lillsved Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Scouternas folkhögskola (tidigare Kjesäter, fr.o.m i Stockholm) Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Södra Stockholm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Agnesberg Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland Finska Fhsk i Angered Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

19 Vadstena Valla Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan June Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Munka S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie På hittar du mer information om folkhögskolorna, deras kurser och länkar till respektive folkhögskolas hemsida. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

20 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, FBF, som är en intresse organisation för tio studieförbund. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, som är en intresseorganisation för de 107 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor. På riksdagens och regeringens uppdrag fördelar Folkbildningsrådet statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. På uppdrag av medlemmarna svarar Folkbildningsrådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet, FBN, med tillhörande databas med pedagogiska resurser på Internet. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN samt att stärka de folkhögskolestuderandes rättsliga ställning via Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR. 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

21 Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Folkbildningsrådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse 2012 Torsten Friberg (ordförande) Lena Hallengren Leif Kindblom Birgitta Lanér Angelica Rage Magnus Ramstrand Thomas Strand Anna-Britta Åkerlind Ann-Britt Åsebol Gunnar Falkeby (personalrepresentant) Adjungerade i styrelsen Kerstin Enlund, Folkbildnings förbundet Tomas Aronsson, Rörelsefolkhög skolornas intresse organisation Eva Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting Folkbildningsrådets kansli Ledning Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare Tomas Eriksson, strategisk kommunikation Björn Garefelt, omvärldsbevakning Enheten för administration Lotta Ragelius, personalfrågor/enhetsansvarig Annika Blom, mötes- och konferensadministration Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

22 Robin Forsberg, kontorsservice /IT Linda Lindqvist, ekonomiadministration Mikaela Smedberg, ekonomiadministration Ingrid Sundberg, webbkommunikation Enheten för bidragsfördelning Elisabet Andersson, bidragsfrågor/ enhetsansvarig Signild Håkansson, bidragsfrågor Ulrika Knutsson, flexibelt lärande projekt Paul Norén, ekonomi Lena Östlund, projektbidrag Enheten för verksamhetsuppföljning Gunnar Falkeby, uppföljning ekonomi/ enhetsansvarig Carmela Guida, verksamhetsuppföljning Tomas Östlund, uppföljning statistik Nationell utvärdering Eva Åström, nationell utvärdering/ enhetsansvarig Karin Darin, utvärdering/utredning Folkbildningsnätet (FBN) Lars-Göran Karlsson, redaktör pedagogiska resurssidorna/enhetsansvarig Ronny Schueler, central administratör Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Agneta Wallin, studie- och yrkesvägledare/ enhetsansvarig Sandra Löfstedt, administration Fredrik Olén, kommunikation Lina Remnert, kommunikation Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Linda Rosén, studeranderättsfrågor E-post till respektive person: 22 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2012

23 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box , Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsnätet Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet Walling. 38, Stockholm tel: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box , Stockholm tel: fax: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) Britta Lejon, ordförande Mats Ehn, handläggare Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

24 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 50 Tel: , fax: twitter.com/folkbildning facebook.com/folkbildning