Tio olika studieförbund som över hela -Cirka studiecirklar med totalt

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2015

2 Tio olika studieförbund som över hela landet - arrangerar: -Cirka studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav unika personer -Cirka kulturprogram med -nära 20 miljoner besökare/deltagare -Cirka arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer olika folkhögskolor som varje termin har: -Cirka deltagare i långa kurser, varav cirka 48 procent i Allmänna behörighetsgivande kurser och -cirka 52 procent i Särskilda kurser -Cirka deltagare på korta kurser per år. 2 fakta om folkbildning

3 Folkbildning Prioriteringar Samhällsstödet till folkbildningen Studieförbund Folkhögskolor Folkbildningsrådet Adresser och länkar fakta om folkbildning 3

4 Folkbildning den organiserade folkbildningen består i dag av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 151 folkhögskolor med deltagare från hela landet. Deltagarnas mångfald och olikheter kommer till uttryck i självständiga studieförbunds och folkhögskolors skiftande profiler, ideologiska inriktning och stora mångsidighet av verksamhetsformer. Men den idégrund som svensk folkbildning vilar på är gemensam. Den ger folkbildningen sin särart i det utbildningssamhälle som den samtidigt är en del av. Denna - idégrund har några särskilda kännetecken: -Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde Folkbildningen är fri och frivillig - Deltagaren är aktiv medskapare -Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv folkbildningens position i utbildnings-, kultur- och civilsamhället gör den till en viktig del av samhällets demokratiska struktur. En stor del av folkbildningsarbetet sker i nära samarbete med folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden och/eller huvudmän för folkhögskolor. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet utgör drygt 70 procent av bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna och fördelas av Folkbildningsrådet. 4 fakta om folkbildning

5 Prioriteringar Medlemmarnas riktlinjer till Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för folkbildningen i uppgift att bevaka och analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete. Folkhögskolan som utbildningsform bevakas särskilt. I rollen ingår att sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting samt internationella organ. Samlad bedömning Folkbildningsrådets uppföljningar, verksamhetsstatistik och utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat underlag för en samlad bedömning av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Denna lämnas varje år till regeringen. Uppföljning och utvärdering Organisation och strategi för Folkbildningsrådets utvärderingar tas fram. Arbetet med uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor och med att förebygga felaktig bidragsanvändning stärks. System för statsbidrag Under 2015 fastställer styrelsen nytt system för fördelning av statsbidrag till studieförbund att gälla från 2016 samt ser över system för statsbidrag till folkhögskolan vilket fastställs 2016 och gäller från Regional utveckling Folkbildningens roll i nationella och regionala processer kring kulturplaner, kompetensplattformar och digitala agendor synliggörs. fakta om folkbildning 5

6 Samhällsstödet till folkbildningen ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel. 2 Folkhögskolor och studieförbund bedriver utbildnings-, bildnings- och kulturverksamhet. Studerandeorganisationer inom folkhögskolan bevakar de studerandes intressen. 3 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver utbildnings- och bildningsverksamhet. 6 fakta om folkbildning

7 4 Folkbildningsrådet är en ideell organisation, i vilken organisationer som företräder folkhögskolor och studieförbund är medlemmar. Enligt organisationens stadgar har Folkbildningsrådet i uppgift att sprida kunskap om folkbildningen och bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. I dokument som antagits av organisationen ger Folkbildningsrådet anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen och intyg om behörighet för gymnasiestudier och högskole- eller yrkeshögskolestudier. Förutsättningar för statsbidrag 5 Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 6 Statsbidrag enligt denna förordning får också lämnas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 7 För att statsbidrag ska lämnas för en verksamhet ska verksamheten ha den inriktning som anges i 1. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. 8 För att få statsbidrag ska folkhögskolor och studieförbund dessutom uppfylla de villkor som anges i 9 11 respektive 12. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 9 En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. fakta om folkbildning 7

8 Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. 10 Undervisningen ska vara avgiftsfri. 11 En folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 12 Ett studieförbund ska ha en ansvarig styrelse. Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 13 Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Uppföljning och redovisning 14 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de riktlinjer som regeringen meddelar. 15 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 1 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. 8 fakta om folkbildning

9 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska, i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelar, lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering. Återkrav 16 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 17 Staten ska ges möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Förvaltningslagens tillämplighet 18 I ärenden enligt denna förordning tillämpas förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser i 11 och 12 om jäv, 16 och 17 om en parts rätt att få del av uppgifter, 20 om motivering av beslut, och 21 om underrättelse av beslut. Överklagande 19 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. fakta om folkbildning 9

10 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget 2015 (tkr) 10 studieförbund Grundbidrag (75%) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning eller utlandsfödda med brister i svenska språket (6%) Verksamhetsbidrag (19%) folkhögskolor Basbidrag, 670 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 300 tkr/folkhögskola Volymbidrag, deltagarveckor x kr Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning Språkschablon för utrikes födda med brister i svenska språket Fortbildningsinsatser för personal Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Digital delaktighet (särskilt myndighetsuppdrag) SUMMA fakta om folkbildning

11 Studieförbund tio studieförbund bedrev verksamhet med stöd av folkbildningsanslag Sammanlagt har studieförbunden 379 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen utifrån deltagarnas önskemål. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med nära 1,7 miljoner deltagare. En deltagare kan delta i mer än en cirkel och antalet unika personer rapporterade i cirkelverksamhet var stycken år Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program anordnades under 2014, med nära 20 miljoner deltagare. Det största antalet kulturprogram anordnas som föreläsningar medan sång- och musikprogram samlar flest deltagare. Under 2014 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med cirka deltagare, motsvarande unika personer i den friare verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Studieförbunden bedriver verksamhet i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 171 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlems- och samarbetsorganisationer. Studiecirklarnas ämnesfördelning De ämnen som ökade mest i studietimmar räknat var; Musik, dans och dramatik, Främmande språk, Religion, fakta om folkbildning 11

12 Samhälls- och beteendevetenskap, Historia och arkeologi, Statsvetenskap, Arrangörskap (Turism, resor och fritid), Barn och ungdom, Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk) och Matematik. Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med 60 procent av alla cirkeltimmar. De tio största underämnena mätt i studietimmar var Improvisatorisk musik (rock, jazz etc), Sång och musik i grupp, Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Teater och dramatik (för scenframställning), Historia, Samhälls- och beteendevetenskap, allmän inriktning, Matlagning, Körsång och Husdjursskötsel/Hunddressyr. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne 2014 Ämne Studietimmar Andel % Konst, musik och media ,6 Humaniora (språk, historia ) ,2 Samhälls- och beteendevetenskap ,2 Personliga tjänster ,3 Lantbruk, trädgård, skog och fiske ,4 Data ,8 Hälso- och sjukvård ,2 Socialt arbete och omsorg ,2 Företagsekonomi, handel och administration ,3 Teknik och teknisk industri ,9 Pedagogik och cirkelledarutbildning ,7 Läs- och skrivinlärning för vuxna ,1 Övriga ,2 Summa fakta om folkbildning

13 De tio studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande fakta om folkbildning 13

14 Tio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (abf) Folkuniversitetet (fu) Ibn Rushd studieförbund Kulturens bildningsverksamhet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (nbv) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (sv) Mer information och länkar till studieförbundens olika webbplatser hittar du på 14 fakta om folkbildning

15 Folkhögskolor det fanns 150 folkhögskolor runt om i landet Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de Allmänna kurserna. Många folkhögskolor kan erbjuda internatboende eller kurser på distans. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och deltagarna kan söka statligt studiestöd. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin cirka deltagare på Allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många Särskilda kurser, t.ex. i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de Särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per år i korta kurser av olika slag. fakta om folkbildning 15

16 Folkhögskolornas samlade verksamhet Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp Vt 14 Ht 14 Vt 14 Ht 14 Vt 14 Ht 14 Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Summa uppdragsutbildning Not. Extra platser Allmän kurs som startade 2013 inräknas i Allmän kurs och Påbyggnadsutbildning i Särskilda kurser 16 fakta om folkbildning

17 151 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Åredalen Västernorrlands län Hola Härnösand Mellansel Ålsta Örnsköldsvik Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Biskops Arnö Nordens... Folkhögskola Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Bromma Fryshuset Hagaberg Jakobsberg fakta om folkbildning 17

18 Kaggeholm Kista Lillsved Långholmen Runö Röda Korset S:ta Birgitta Scouternas Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Södra Sthlm Stockholm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Agnesberg Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Axevalla Billströmska Borås Dalsland Finska Fhsk i Angered Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla fakta om folkbildning

19 Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan June Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Munka S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie På hittar du mer information om folkhögskolorna, deras kurser och länkar till respektive folkhögskolas hemsida. Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken fakta om folkbildning 19

20 Folkbildningsrådet folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: --Folkbildningsförbundet, som är intresseorganisa- för de tio studieförbunden. -tion -Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, som företräder de 108 folkhögskolor som har folk- och andra organisationer som huvudmän. -rörelser -Sveriges Kommuner och Landsting, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor. folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund. folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts - vissa myndighetsuppdrag som att: -pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer -vid folkhögskolor, -besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt förordningen och fördela tillgängliga medel -mellan dem, -lämna årsredovisning och budgetunderlag till -regeringen, -följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i förordningen och de -villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska utgå, -lämna sådana sakuppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning och utvärdering i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar, besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag. 20 fakta om folkbildning

21 Folkbildningsrådets organisation representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och samlas två gånger per år. folkbildningsrådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse 2015 Catharina Håkansson Boman (ordförande) Nisha Besara Kristina Båth Sågänger Carola Gunnarsson Lena Hallengren Ulf Melin Lars Nordström Andreas Norlén Johan Söderman Tomas Östlund (personalrepresentant) Folkbildningsrådets kansli Ledning Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Enheten för omvärld och kommunikation Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare/enhetsansvarig Björn Garefelt, handläggare Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig Ingrid Sundberg, kommunikatör Enheten för administration Lotta Ragelius, personalansvarig/enhetsansvarig Annika Blom, administratör Robin Forsberg, administratör Daniel Karbelius, administratör Linda Lindqvist, ekonomiadministratör fakta om folkbildning 21

22 Enheten för statsbidrag Elisabet Andersson, handläggare/enhetsansvarig Signild Håkansson, handläggare Ulrika Knutsson, handläggare Helene Lindgren, handläggare Paul Norén, ekonom Linda Rosén, handläggare Mikaela Smedberg, administratör Benton Wolgers, handläggare Lena Östlund, handläggare Enheten för uppföljning och utvärdering Eva Åström, utvärderare/enhetsansvarig Elvir Gigovic, ekonom Ambika Hansell Ek, handläggare Per-Erik Jalava, utredare Tomas Östlund, statistiker E-post till respektive person: 22 fakta om folkbildning

23 Adresser och länkar Folkbildningsförbundet Wallingatan Stockholm tel: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas serviceorganisation Box Stockholm tel: fso.folkbildning.net Folkhögskolornas informationstjänst tel: facebook.com/folkhogskola Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box Stockholm tel: fax: Folkbildningsnätet FOLAC fakta om folkbildning 23

24 Box 38074, Stockholm Besöksadress: Rosenlundsg. 50 tel: fax: twitter.com/folkbildning facebook.com/folkbildning