Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2 Presentation Lasarettet i Motala är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde - utvecka en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa - stärka den representativa demokratin, utvecka idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav - finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar - skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin - som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa - i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2000 var ca 7 miljarder kronor. Presentation/organisation sid 2 Inledning sid 3 Medarbetare sid 4-5 Kund sid 6 Kund/Medborgare/Utveckling sid 7 Basenhetsstatistik sid 8-9 Resultaträkning/Finansieringsanalys sid 10 Balansräkning sid 11 Processer sid 12 Miljö sid 13 Basstatistik Sid 14 Karta sid 15

3 Inledning Året som gick Mycket av diskussionerna under det gångna året har kretsat kring frågor om hur vi ska få verksamhet och ekonomi att harmoniera, och vi har haft regelbundna överläggningar med såväl landstingsledningen som beställarsidan. De här samtalen har varit värdefulla på många sätt. Dels tycker vi oss ha fått förståelse för de ekonomiska problem vi har att brottas med, dels har bilden klarnat vad gäller de ekonomiska spelreglerna. I klartext innebär dessa att vi inte får bedriva någon verksamhet, som inte är finansierad. Vi kan heller inte påräkna något resurstillskott från ägarsidan. Alla sådana propåer måste i sedvanlig ordning föras fram i förhandlingarna med beställarstaben. I början av året kändes det lite dystert, men efterhand har situationen ljusnat, och glädjande nog kunde vi uppvisa ett positivt resultat i bokslutet för år Visserligen beror överskottet på en del engångsintäkter, men det gör ändå att vi kan öka på vårt egna kapital, vilket utgör grunden för Lasarettets existens som ett sammanhållet akutsjukhus. Om vi ser till produktionen av hälso- och sjukvård, har vi presterat ungefär samma volym som föregående år. Det innebär att vi totalt sett har kunnat uppfylla vårt åtagande gentemot beställarnämnden. Det som känns positivt är att diskussionerna om verksamhetens innehåll och omfattning tagit fart och också resulterat i ett antal konkreta uppslag, som vi förhoppningsvis ska kunna realisera under det fortsatta arbetet med att utveckla Lasarettet till en processorienterad organisation. Projektidén att utveckla samverkan mellan medicinkliniken och LAH-kliniken, är ett lysande exempel på nytänkande, som säkerligen kan mynna ut i något fruktbart. Det systematiska förbättringsarbetet har också burit frukt. Ett externt utvärderingslag från Landstingsförbundet granskade under året Lasarettets verksamhetsbeskrivning och betyget blev synnerligen gott. Särskilt glädjande var att utvärderingslaget vid sin återrapportering framhöll den goda anda, man tyckte att Lasarettet genomsyrades av. Det tredje steget i breddutbildningen, Allas delaktighet i ständiga förbättringar, har också genomförts och beräknas bli klart i början av innevarande år. Utbildningen har rönt stor uppskattning och kommer säkerligen att sätta sina spår i klinikernas fortsatta utvecklingsarbete. Sjukhusdirektör Kerstin Engman Smolket i glädjebägaren är emellertid att sjukskrivningarna rakat i höjden, framför allt gäller det de långa. Det är en utveckling som ovillkorligen måste brytas. Ett annat problem är bristen på läkare, men även på sjuksköterskor inom anestesi, intensivvård och röntgen. Rekryteringen av personal är en strategiskt viktig fråga, där det i grunden handlar om att tillskapa en attraktiv arbetsmiljö för alla medarbetare. Därför har vi fattat beslut om att ta fram ett personalförsörjningsprogram för Lasarettet, och där vi säkerligen kommer att ha stor nytta av den personalenkät som genomfördes i höstas. Kerstin Engman Sjukhusdirektör 3

4 Medarbetare Personalredovisning LiM är en tjänsteproducerande verksamhet där medarbetarna utgör den viktigaste resursen. Av det skälet har arbetsmiljöfrågor och kompetensutveckling varit centrala frågor under året. Vid LiM arbetar ca personer varav är tillsvidareanställda. Personalförsörjning LiM arbetar aktivt med lång- och kortsiktig personalplanering. En del i detta arbete är det sk resurscentrumet för sjuksköterskor. De sjuksköterskor som anställs där får genom blocktjänstgöring och under handledning prova olika specialiteter. När det gäller den långsiktiga personalförsörjningen och möjligheten att locka yngre till vårdyrket så har LiM valt att engagera vårdinformatörer. KICK är en självstyrande grupp på 20 undersköterskor och skötare som täcker klinikernas korttidsfrånvaro samt sköter anskaffningen av timvikarier. LiM arbetar aktivt med läkarförsörjning. Inom vissa specialiteter är det svårt att rekrytera specialistkompetenta läkare. Därför har LiM valt att skapa en långsiktig rekryteringsbas bland SToch AT-läkare. Medicinsk teknisk personal Frånvaro i relation till arbetad tid Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Arbete 70% Sjukfrånvaro 9 % Föräldraledighet 3,5 % Övrig frånvaro 5 % Utbildning 2,5 % Semester 10 % Antal anställda per yrkesgrupp Kompetensutveckling Det pågår kontinuerligt arbete med kompetensutveckling såväl i det dagliga arbetet som genom mer specifika kurser och utbildningar. Samtliga medarbetare har under året deltagit i LiM:s kvalitetsutbildning, Allas delaktighet i ständiga förbättringar. Läkarsekreterarna har varit en prioriterad grupp, dels har en intern, nio-dagars fortbildning för samtliga läkarsekreterare genomförts dels har en två terminers grundutbildning avslutats under året. Två undersköterskor som utbildats inom demensvård vid Silviahemmet. All personal getts möjlighet att ta datakörkort (ECDL) antal anställda Åldersfördelning Procentuell frånvaro per yrkesgrupp Medelålder 45,8 år LiM totalt Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare

5 Medarbetare Arbetsmiljö LiM har deltagit i Folkhälsoinstitutets nationella projekt Hälsofrämjande insatser för kvinnor anställda inom vård och omsorg. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan med olika åtgärder som ska genomföras under kommande år. Friskvård bedrivs aktivt genom Kompishälsan, som under året arbetat med hälsoprofiler för att ge såväl enskild person som arbetsplatsen kunskap kring vikten av god hälsa. Under hösten inleddes ett samverkansprojekt mellan LiM, Motala kommun och Försäkringskassan. Projektet föregicks av en inventering av de som är i riskzonen att bli långtidssjukskrivna samt arbetsrelaterade faktorer. Jämnställdhet Jämställdhet handlar om att på bästa sätt ta till vara kvinnors och mäns kompetens. Det ska ingå som en naturlig del av verksamheten och vara integrerad i varje medbestämmandegrupps arbete. Jämställdhetsplanen för lyfter bl.a. fram frågor som berör löner, kvinnors hälsa, heltid/deltid och fler män till vården. Andel arbetsskadeanmälningar per anställd 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Procentuell sjukfrånvaro LiM totalt Administrativ personal Medicinteknisk personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Sjuksköterskor Läkare Könsfördelning per yrkesgrupp Totalt LiM Administrativ personal Social-terapeutisk personal Skötare Undersköterskor Kvinnor Män Sjuksköterskor Läkare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Medellön fördelat på kön och yrkesgrupp inkl lönetillägg Medellön Medellön Kvinnors löner i Män Kvinnor Män Kvinnor relation till männens Läkare kr kr kr kr 87,9% Sjuksköterskor kr kr kr kr 95,4% Övrig vårdpersonal kr kr kr kr 96,7% Medicinteknisk personal kr kr kr kr 92,5% Social-terapeutisk personal kr kr kr kr 92,3% Administrativ personal kr kr kr kr 72,1%

6 Kund Mätning av kundtillfredsställelse LiM har två huvudprocesser: hälso- och sjukvård och utbildning. Det finns tre kundgrupper, patienter, remittenter och studerande. Kundtillfredsställelse mäts årligen för de tre grupperna och resultaten ligger till grund för vårt förbättringsarbete. Nedan presenteras några resultat: Landstingsövergripande patientenkät (%) HSiF LiM US ViN HSiF LiM US ViN Figur1. Tänk Dig en sjukhusvistelse som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Din senaste sjukhusvistelse ligger? 1=Mycket långt ifrån 7= Mycket nära. Ovan redovisas de som svarat 6 eller 7. Figur 2. Tänk Dig ett besök på en sjukhusmottagning som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån detta ideal tycker Du att Ditt senaste besök ligger? 1=Mycket långt ifrån 7= Mycket nära Ovan redovisas de som svarat 6 eller 7. Fr.o.m gäller att även besök på akutmottagning ingår. Detta har generellt påverkat svaren. LiM:s patientenkät Andelen nöjda patienter Målvärde Figur 3. Bemötande av inneliggande patient Andelen nöjda patienter Målvärde Figur 4. Bemötande vid mottagningsbesök 6 Studerande ,9 8,1 7,6 7,9 7,9 7,7 8, Vt 97 Ht 97 Vt 98 Ht 98 Vt 99 Ht 99 Vt Måluppfyllelse Målvärde 2000 Figur 5. Visar i vilken omfattning samtliga studerande upplever att målen för den kliniska utbildningen uppnåtts eller ej. 1= Nej, inte alls 9=Ja, stämmer helt Remittenter 7,2 7,2 7,3 7, Kvalitet på remissvar Målvärde Figur 6. Visar i vilken omfattning remittenterna anser att kvaliteten på remissvaren är tillfredsställande. 1= Nej, inte alls 9=Ja, stämmer helt

7 Kund Medborgare Utveckling LexMaria/HSAN-ärenden Chefläkaren har anmält sju LexMaria-ärenden till socialstyrelsen. Socialstyrelsens beslut: Ingen åtgärd (2) Viss kritik, ingen ytterligare åtgärd (1) Kritik med krav på översyn av rutiner, i övrigt ingen åtgärd (4) Patient/dennes anhöriga har anmält nio ärenden till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN:s beslut: Anmälan lämnas utan åtgärd (3) Ännu ej beslut (6) Väntetid Klinik Jan-apr Maj-aug. Sept-dec Kirurgi 726 (53) 518 (60) 751 (58) Ortopedi 966 (67) 376 (82) 772 (41) KK 119 (98) 123 (98) 142 (99) Medicin 454 (83) 392 (94) 510 (80) BUM 283 (94) 246 (91) 233 (89) Psykiatri 272 (100) 286 (100) 318 (99) Geriatrik, 272 (69) 286 (71) 180 (54) exkl LAH Tabellen visar antalet patienter, inom parentes andelen i %, som besökt specialistmottagning inom tre månader från remiss/tidsbeställning (faktisk mottagningsväntetid) Väntetid Målvärde LiM:s hemsida Samtliga kliniker har funktionsadresser och därmed finns möjlighet för patienten att förnya recept och avboka tider via internet. Ungefär en tredjedel av klinikerna har hemsidor. För övriga kliniker gäller att detta arbete pågår. Avvikelserapportering/RH-check Samtliga basenheter omfattas av avvikelserapporteringen. Verksamhetschef /motsvarande lämnar rapport två gånger per år. Samtliga enheter går igenom de olika områdena i RH-check minst en gång vart annat år. Såväl avvikelserapporteringen som RH-check följs upp i LiM:s verksamhetsbokslut. Forskning och utveckling För att stimulera medarbetarna att genomföra egna FoU-projekt avsättes årligen medel till en lokal forskning. Projekten ska vara av allmänt medicinskt intresse, ha klinisk relevans och vara av betydelse för sjukhuset. För år 2000 beviljades 23 medarbetare medel ur denna fond. Systematiskt förbättringsarbete LiM arbetar med Landstingsförbundets ledningsinstrument QUL. Lasarettets verksamhetsbeskrivning utvärderades under året med mycket goda omdömen från utvärderingslaget. Nya förbättringsområden har identifierats och förbättringsarbetet har påbörjats. Breddutbildningen Allas delaktighet i ständiga förbättringar påbörjades hösten Alla medarbetare har gått denna utbildning som utgår från QUL:s grundläggande värderingar med fokus på kunder, samverkan, processorientering och faktabaserade beslut. Utvärderingarna visar att utbildningen mottagits mycket positivt och att den utgör en språngbräda inför det fortsatta systematiska förbättringsarbetet. Figuren visar andelen patienter på LiM som väntat kortare tid än 30 minuter i väntrum efter utsatt besökstid. Patienten har själv skattat väntetiden. 7

8 Basenhetsstatistik 8 Sjukhus- Med. Info & Kvalitet Pers. Ek. Röntgen Anestesi Rehab.- Medicinledning stab Utv avd avd gruppen klinik avd Resultaträkning Koncernbidrag Patientavgifter Försäljning av sjukvård Utomlänsersättningar Sjukhemsersättningar Ersättning medicinskt färdigbeh Ersättning läkemedel öv Försäljning av utbildning 82 Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag personal Övriga bidrag Sålt material varor övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Förändring av eget kapital Investeringar Bokslut Tkr) Prestationer Fastställda vårdplatser Utskrivna patienter DRG-poäng Vårddagar utskrivna patienter Vårddagar producerade Medelvårdtid 5,50 Opererade patienter 160 Patientminuter Operationsminuter Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Personalstatistik Antal anställda Antal anställda omr till heltid 2,00 17,00 35,80 1,00 9,00 5,50 48,05 110,58 46,50 172,65 Ekonomisk kommentar: Ett av Lasarettets ekonomiska mål för 2000 var att varje basenhet som redovisade ett underskott för 1999 skulle förbättra resultatet under år 2000 och helst nå ett positivt resultat. År 2000 redovisar 65% ett positivt resultat mot 60% Av de kliniker som 1999 redovisade ett negativt resultat har 6 förbättrat detta medan 3 försämrat det. För 2001 gäller samma mål, dvs. fortsatt arbete med de enheter som har ekonomisk obalans. Den väg som måste väljas är att tydliggöra verksamhet och kostnader och använda resultatet i förhandlingarna med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Detta kommer att göras genom det projekt Kostnad Per Patient (KPP) som Landstinget i Östergötland driver. Projektet går i korthet ut på att processkartlägga all verksamhet samt kalkylera kostnaden för varje delprocess för att sedan få ut kostnader per patient, sjukdomsgrupp.

9 Basenhetsstatistik Kirurg- Ortoped- Barn- o Kvinno- LAH- Psyk. Rätts. Barn- o Psyk Projekt Just. Totalt klinik klinik ungdmed klinik klinik klinik psyk. ungd. länsavd interna LiM mott klinik psyk trans ,00 6,20 2,40 46,60 14,20 242, ,45 48,97 18,84 78,17 152,43 162,37 78,55 23,20 48,10 39, ,01 Anmärkning: Lasarettet har hämtat statistik från landstingets vårddatalager utom för följande kliniker: BUP - som har haft ett eget patientsystem Ajour som ej integreras till vårddatalagret. LAH - där prestationerna för avancerad hemsjukvård kompletterar vårddatalagret med läkarbesök och med för sjukvårdande behandlingar. Ortopedkliniken inkluderar sjukvårdande behandlingar vilka har utförts av den Ortopedtekniska enheten. Statistiken inkluderar inte (jämfört med tidigare år) interna konsultbesök. 9

10 Resultaträkning Finansieringsanalys Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Not Intäkter Koncernbidrag ) Patientavgifter Försäljning av sjukvård ) 3) Försäljning av utbildning Försäljning övriga tjänster ) Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag ) 6) Övriga intäkter ) Summa intäkter Kostnader Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnad för köpt verksamhet Verksamhetsnära material o varor Lämnade bidrag ) Övriga verksamhetskostnader ) 4) Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar ) Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Finansieringsanalys Tillförda medel Årets resultat Justering för avskrivningar Minskning av förråd 84 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av förråd Minskning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa använda medel Förändring av likvida medel ) Ekonomisk kommentar Lasarettets målsättning är ekonomisk balans och positivt eget kapital. År 2000 redovisar LiM ett nettoresultat på + 3,5 Mkr och ett eget kapital på + 13,1 Mkr. En stor del av vårt resultat består av engångsintäkter. Försäljning av IT-utrustning (not 7) och merintäkter för medicinskt färdigbehandlade (not 2) har inbringat 4,5 resp. 4,1 Mkr. Positivt är att försäljning av sjukvård ökat (not 3) alternativt ligger högre jämfört med budget. Ökad rörlig ersättning har inneburit att tidigare års förluster minskat. Merintäkten ligger på 2,8 Mkr. Utomlänsvården har inbringat 1,9 Mkr mer jämfört med budget. Exkluderas nämnda engångsintäkter blir den långsiktiga ekonomiska balansen negativ. Lägger vi därtill vakanssituationen f.f.a. för läkare, ökar obalansen ytterligare. Händer inget kommer LiM att få ett negativt resultat på Mkr inom en tre- till femårsperiod. För att möta denna trend processkartläggs hela LiM. Till process och åtgärd kommer kostnader och intäkter att kopplas. Därigenom tydliggörs kostnaden för våra processer och vad våra tjänster kostar samt att jämförbarheten med andra orga--nisationer ökar. Detta arbete genomförs genom det landstingsgemensamma projektet Kostnad Per Patient (KPP). 10

11 Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Budget Not Tillgångar Anläggningstillgångar Inventarier Datautrustning Medicinsk apparatur Bilar o andra transportmedel ) Bostadsrätter Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbet kostnader o uppl intäkter ) 12) Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital *) Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ) 14) Personalskulder Upplupna kostnader o förutbet intäkter ) 16) Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital *) därav rörelsekapital därav anläggningskapital Vårdtagares privata medel Noter: 1) Koncernbidrag för avskrivning av fordran enligt beslut 2), 3), 7) Se ekonomisk kommentar 4) Ökning beror 4,5 Mkr på ny IT-organisation 6) Bidrag för millenniumskifte ingår med 1,2 Mkr 7) Bidrag för kompetensutveckling ingår med 2,6 Mkr. 0,6 Mkr skuldbokfört. 8) Ökade bidrag för projekt Digitaliserad röntgen 9) Förändring av rörelsekapital stämmer inte av följande skäl; Såld bostadsrätt till Landstingsfastigheter. 10) Bil inköpt på RPR 11) Förväntad intäkt enligt avtal från Trygghetsfonden LAH-kliniken 12) Förväntad intäkt för Projekt Digitaliserad röntgen. Motbokad inom LiÖ. 13) Ökad skuld gentemot Apoteksbolaget med 1,3 Mkr 14) Ökad skuld gentemot Partena med 1,2 Mkr 15) SKAF verksamhetspott skuldbokförd med 03, Mkr 16) Skuld för gåvomedel ökat med 0,3 Mkr. Översyn kommer att göras under

12 Processer Lasarettet arbetar med systematiskt förbättringsarbete enligt QUL. Som en del av detta har LiM kartlagt huvudoch stödprocesser. Dessa framgår nedan. Under år 2000 har samtliga huvudprocesser systematiskt, genom ett landstingsgemensamt projekt Kostnad Per Patient, bearbetats och kartlagts. På sjukhuset har skapats en gemensam funktion för att hålla samman samtliga processer och på varje klinik är processansvariga utsedda. Mycket återstår i vår processutveckling. Vi arbetar med följande områden: - Föra kostnad till process och prestation - Kvantifiera och mäta olika delprocesser - Förbättra datafångst - rätt information i datalager - Integrera processarbetet i vår årliga planering och uppföljning - Under 2001 kommer anestesikliniken utveckla sin ersättning med rörlig del - Utveckla förhandlingsarbetet med Hälso- och sjukvårdsnämnden mot processersättning 12

13 Miljö Miljöarbetet på LiM har under 2000 följt den miljöpolicy och det miljöledningssystem, som framgår av Landstingets miljöpolitiska ledningsplan. En viktig del i miljöledningsarbetet är utbildning och information, vilket på olika sätt genomförts under Miljöarbetet vid LiM följs upp även i sjukhusets kvalitetsarbete och utgör en del i verksamhetsbeskrivningen, QUL. Vid utvärderingen av LiMs verksamhetsbeskrivning 1999/2000 (QUL), fick miljöarbetet goda omdömen. Samtliga sjukhus är tillståndspliktiga enligt miljöbalken och därmed skall bla periodisk miljöbesiktning utföras vart tredje år. På LiM har detta gjorts under 2000 och besiktningen medförde inga påpekanden. Under 2000 har miljörevisioner genomförts på vårdcentral Marieberg och vårdcentralen i Vadstena. Som utgångspunkt för miljörevision har använts lagkrav, landstingets miljöpolitiska ledningsplan samt vad enheterna tidigare rapporterat om sitt miljöarbete. Vidare används RH-check Miljö som ett verktyg i internkontrollen. Fr o m år 2000 gäller kravet på säkerhetsrådgivare vid transport av farligt gods. Tre personer har utbildats inom Landstinget, varav en från LiM. Miljöprogrammets mål och inriktning följs regelbundet upp, dels genom vårt Miljöråd och dels genom våra miljöombud, som kvartalsvis får rapport om resultat när det gäller källsorteringen. Miljöombuden för sedan denna information vidare till övrig personal. Miljörutinerna har kontinuerligt förbättrats och under 2000 har resterande enheter anslutit sig till våra källsorteringsrutiner och därmed har ytterligare utrustning anskaffats. Bl a har operationsavdelningen anordnat ett miljörum samt sorteringsvagnar till operationssalarna. Vidare har de flesta expeditioner nu utrustats. Fr o m november 2000 gick LiM över till digitaliserad röntgen, vilket innebär att bruket av röntgenfilm till stor del försvinner och därmed kemikalier, fix och framkallningsvätskor samt silveråtervinningen. LiMs röntgenavdelning på VC Mjölby är digitaliserad sedan flera år. Vi har uppnått de övergripande målen för källsortering som anges i Landstingets miljöpolitiska ledningsplan. När det gäller mätbara mål, följer vi sedan 1997 upp resultaten för källsortering. Vi sätter själva målen för kommande år. Källsortering 2000 Resultat ton Mål 2000 Mål 2001 Tidningar-papper 34,06 35,0 37,0 Kartong 6,31 8,0 8,0 Wellpapp 27,06 25,0 28,0 Hårdplast 3,59 2,5 4,0 Metall 1,89 1,3 2,5 Totalt 72,91 71,8 79,5 Brännbart avfall 212,63 205,0 205,0 Kommentar: För tidningar-papper och kartong har vi kommit nära målet och för övriga fraktioner har vi överskridit målet. Det brännbara avfallet har minskat från 243,69 ton år 1999 till 212,63 år Samanfattningsvis kan vi konstatera att resultaten för år 2000 är bra och att vi förbättrat samtliga värden jämfört med år Media Vattenförbrukning Värme, Mwh El (belysn mm) Mwh MWh MWh kbm Elförbrukning Elförbrukning Värme 1999 Värme 2000 Vattenförbrukning 1999 Vattenförbrukning

14 Basstatistik BEFOLKNINGSSTATISTIK År Per kommun 31/12 MOTALA MJÖLBY VADSTENA ÖDESHÖG BOXHOLM Totalt antal invånare VERKSAMHETSSTATISTIK År Vårddagar i sluten vård 1000-tal varav somatisk korttidsvård 1000-tal varav somatisk långtidsvård 1000-tal varav psykiatrisk vård 1000-tal Vårdtillfällen i somatisk vård 1000-tal Opererade patienter 1000-tal 4,8 5,6 5,7 5,2 4,9 4,9 4,5 4,6 4,4 4,4 Läkarbesök 1000-tal Sjukvårdande behandlingar 1000-tal Dagsjukvårdstillfällen 1000-tal Fastställda vårdplatser 31/ Somatisk korttidsvård Somatisk långtidsvård geriatrik Psykiatrisk vård Konsumtionsstatistik Motala Mjölby Vad- Ödes- Boxholm Övriga Utom stena hög E-län län år år år år Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Sjukvårdande behandlingar Anm: Statistik från LAH-klinikens verksamhet avancerad hemsjukvård och statistik från BUP ingår ej. Differens mellan olika jämförelseområde beror på att uppgifter blivit blanka. Odefinierade kommuner har lagts under utomlän eller under Övriga E-län. PERSONALSTATISTIK År Antal anställda personer 31/ Omräknat i heltider andel kvinnor % andel heltider % Genomsnittlig frånvaro % 25,8 27,8 26,5 26,1 23,4 21,9 20,6 26,8 29,1 30,2 Sparade semesterdagar Antal anställda personer per befattningskategori Läkare Sjuksköterskor Övrig vårdpersonal Medicin-teknisk personal Social-terapeutisk personal Driftservicepersonal Administrativ personal Summa * Sluten vård beskrivs from 1995 ur ett konsumtionsperspektiv inte som tidigare ur ett produktionsperspektiv. * Primärkommunal entreprenadverksamhet ingår ej i statistiken.. * överfördes platser från LAH-kliniken till medicinkliniker då ansvar för strokevården omorganiserades. 14

15 Lasarettet i Motala Sjukhusdirektör Medicinsk stab Sjukhusstab Chefläkare Informationsutveckl avd Ekonomiavd Personalavd Kvalitetssamordning Kirurgklin Chefsöl 38 vårdpl Akutmott Ortopedklin Chefsöl Medicinklin Chefsöl LAH-klin Chefsöl Kvinnoklin Chefsöl Barn/ungdmed Chefsöl Psyk klin Rättpsyk reg klin Barn/ungd psyk Chefsöl 34 vårdpl Chefsöl Chefsöl Anestesiklin Chefsöl 23 vårdpl 77 vårdpl 34 vårdpl 14 vårdpl 21 vårdpl 34 vårdpl Op 6 salar Iva pl 3 Obs pl 4 Postop pl 8 Polop pl 16 Sterilcentral Röntgenklin Chefsöl Rehabgrupp Psyk länsavd Verksamhetschef Verksamhetschef Kurator Sjukgymn Arb terapi Logoped 30 vårdpl 15

16 Prod. Info-avd/Lotte Persdotter Andersson/ /Tryck:Servicetryck i Motala AB